Annons

Månads arkivering juni 2023

Läkemedel mot håravfall får ingen subvention

Helene Wallskär
-
0
Läkemedel mot håravfall får ingen subvention

Det immundämpande preparatet Olumiant (baricitinib) är sedan i fjol godkänt som läkemedel mot håravfall. Närmare bestämt gäller godkännandet behandling av vuxna patienter med svår alopecia areata, en autoimmun sjukdom som leder till plötsligt håravfall.

Med svår alopecia areata menas att hälften eller mer av håret på huvudet faller av.

Men Olumiant kommer inte att ingå i högkostnadsskyddet för denna patientgrupp. Det har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, nu beslutat. Skälet är att behandlingskostnaden i förhållande till nyttan är högre än vad TLV anser är rimlig.

Finns bara ett läkemedel mot håravfall

Olumiant är en immundämpande så kallad JAK-hämmare. Läkemedlet är sedan tidigare godkänt för behandling av reumatoid artrit och atopisk dermatit och ingår i läkemedelsförmånen för behandling av dessa tillstånd.

Under pandemin fick läkemedlet också en utbredd användning hos vissa svårt sjuka patienter med covid-19.

År 2022 utvidgade läkemedelsmyndigheterna i USA och EU godkännandet till att även omfatta alopecia areata. Olumiant är hittills det enda godkända läkemedlet mot detta autoimmunt orsakade håravfall.

Socialt stigma och psykiskt lidande

Företaget Lilly som marknadsför Olumiant ansökte om att läkemedlet skulle ingå i högkostnadsskyddet även för alopecia areata. I sitt nekande beslut framhåller TLV att det inte handlar om en livshotande sjukdom och att den vanligtvis inte heller orsakar någon fysisk smärta.

Däremot kan sjukdomen leda till socialt stigma och psykiskt lidande, skriver TLV. Detta gäller dock inte alla patienter eftersom många också anpassar sig och accepterar sjukdomen, enligt de specialister TLV talat med.

I sin utredning har TLV jämfört Olumiant med “bästa understödjande behandling”, som till exempel kuratorsstöd och peruk för patienter som så vill. Slutsatsen är att kostnaden för den förbättring som läkemedlet kan ge, blir orimligt hög.

TLV räknar med ett kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår på mellan 0,9 och 9 miljoner kronor.

Patienterna får betala ur egen ficka

Svenska patienter med alopecia areata som vill ha behandling med Olumiant kommer alltså att få betala läkemedlet själva.

Det pris företaget hade ansökt om i sin nu nekade förmånsansökan skulle innebära att en förpackning med 98 tabletter kostar närmare 28 000 kronor på apoteket. Denna mängd räcker till 98 dagars behandling för de flesta patienter.

Behandlingen behöver ofta pågå i många månader, och starta på nytt om sjukdomen kommer tillbaka vid behandlingsuppehåll.

EU-mål till 2030: Minskad användning av antibiotika

Helene Wallskär
-
0
EU-mål till 2030: Minskad användning av antibiotika

Tydligt minskad användning av antibiotika är ett av de gemensamma mål för arbetet mot antibiotikaresistens som EU:s medlemsländer nu kommit överens om. Detta skedde genom att EU:s ministerråd antog en ny rådsrekommendation om antibiotikafrågan.

Rådsrekommendationen ingick tillsammans med förslaget om ny läkemedelslagstiftning i ett läkemedelspaket som EU-kommissionen presenterade i maj.

Förhandlingarna om rådsrekommendationen har blivit klara under det svenska ordförandeskapet i EU.

Första målen om minskad användning av antibiotika

Till skillnad från EU-lagar är en rådsrekommendation inte bindande för medlemsländerna. Men många ser ändå den nya rådsrekommendationen som ett viktigt steg i arbetet mot antibiotikaresistens och annan antimikrobiell resistens, AMR. Detta för att länderna för första gången satt gemensamma mål på detta område.

Enligt det nya beslutet ska länderna arbeta på flera olika fronter för att bromsa utvecklingen av AMR. De ska förebygga infektioner, bland annat med vacciner. De ska även övervaka bakteriernas resistensutveckling och arbeta för god tillgänglighet av effektiva antibiotika.

Mål till 2030

Ytterligare ett verktyg är förstås att se till att använda antibiotika så effektivt som möjligt. Både genom att få bort onödig användning och genom att välja rekommenderade preparat.

Genom att anta rådsrekommendationen har länderna satt några konkreta mål som de ska nå fram till 2030. Här är några av dem:

  • Användningen av antibiotika till människo9r ska minska med 20 procent.
  • Användningen av antibiotika till djur i livsmedelsproduktionen ska minska med 50 procent.
  • Minst 65 procent av den totala antibiotikakonsumtionen ska bestå av sådana preparat som riktlinjer rekommenderar.
  • Infektioner med vissa utpekade antibiotikaresistenta bakterier ska minska.

Ska även främja nya antibiotika

Ett annat område som rådsrekommendationen lyfter fram är att länderna ska främja utveckling av nya antibiotika. När det gäller detta finns även ett uppmärksammat förslag i en annan del av EU:s läkemedelspaket – förslaget till ny läkemedelslagstiftning som fortfarande är under förhandling.

Där ingår som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat ett omdebatterat förslag om så kallade vouchers. Dessa ska företag få som en morot om de tar fram nya antibiotika. En voucher ger ett förlängt patentskydd på marknaden och ska även gå att överlåta till andra.

Stängt apotek straffas för fusk med läkemedelsbyten

Helene Wallskär
-
0
Stängt apotek straffas för fusk med läkemedelsbyten

På en månad gjorde apoteket sig skyldigt till 540 fall av fusk med läkemedelsbyten. Det hävdar tillsynsmyndigheten Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV, som efter utredning kräver apoteksföretaget på 117 000 kronor i straffavgift.

Det hela handlar om företaget Vårdfarmaci MD AB som tidigare drev Vårdapotek1 Vendelsö. I mars i år var det en annan tillsynsmyndighet som agerade mot företaget. Då hade inspektörer från Läkemedelsverket funnit så allvarliga brister i apoteksverksamheten att myndigheten drog in apotekstillståndet permanent.

– Vår kontroll syftar till att apotekskunderna ska känna sig trygga vid besök på apotek. De brister som har framkommit är allvarliga. Det är en rad grundläggande delar inom kvalitet och säkerhet som saknas, sa då Annika Babra, chef för apotekstillsynen på Läkemedelsverket.

Utbytesregler ska hålla nere utgifter

Nu har även TLV beslutat om sanktioner mot företaget på grund av felaktigheter i apoteksverksamheten. Beslutet gäller fusk med läkemedelsbyten som apoteksföretaget ska ha gjort sig skyldigt till.

TLV anser att företaget i 540 utpekade fall har brutit mot reglerna i det system som kallas generiskt utbyte. Systemet gör att apotekskunder ofta blir erbjudna ett annat, likvärdigt men billigare, läkemedel än det som står på receptet.

Syftet är att hålla nere läkemedelsutgifterna.

Uppmärksammat fusk med läkemedelsbyten

Inom systemet är läkemedelsprodukterna indelade i förpackningsstorleksgrupper. Enligt utbytesreglerna ska apoteket vid generiskt utbyte välja en förpackning inom samma storleksgrupp som den som står på receptet.

Men det har förekommit att apotek i stället expedierar flera mindre förpackningar av det läkemedel man byter till. Det kan apoteket ofta tjäna på eftersom den så kallade handelsmarginal (skillnaden mellan apotekens inköpspris och det pris kunderna betalar) som TLV fastställer beräknas per förpackning.

I motsvarande utsträckning leder sådana felaktiga utbyten till ökade samhällskostnader för läkemedelsförmånen.

För att komma till rätta med detta skickade TLV 2021 ut en skrivelse till apoteken. Där förtydligade myndigheten bestämmelserna om att byta från större till mindre förpackningar vid en expediering.

Många regelvidriga byten

Men de ansvariga för det numer stängda apoteket i Vendelsö i södra Storstockholm säger, enligt TLV:s utredning, att denna information inte nått dem. Det ska vara en av förklaringarna till att apoteket vid ett antal tillfällen har gjort generiska utbyten till flera mindre förpackningar i stället för en av samma storlek som den förskrivna.

TLV har från E-hälsomyndigheten inhämtat uppgifter om apotekets utbyten under november månad 2022.

På bara en månad gjorde apoteket enligt E-hälsomyndigheten 565 regelvidriga byten och sålde flera mindre förpackningar i stället för en större. I 25 av dessa fall kan restnoteringar ha bidragit till valet av mindre förpackningar. Men i övriga fall fanns, enligt TLV, ingen sådan förklaring.

Det innebär att apoteket vid 540 tillfällen expedierade sammanlagt 2 854 förpackningar i strid med reglerna. TLV kräver därför företaget på 117 000 kronor i sanktionsavgift.

Kan överklaga beslutet

Företaget motsätter sig beslutet. De ansvariga menar att informationen om regelverket varit otydlig och framhåller att restnoteringar dessutom ofta gör det svårt att byta inom samma förpackningsstorleksgrupp.

Företaget har nu tre veckor på sig att överklaga TLV:s beslut till förvaltningsrätten.

Studie visar hur mycket påfyllnadsdoser skyddar

Helene Wallskär
-
0
Studie visar hur mycket påfyllnadsdoser skyddar

Fortsätt ta påfyllnadsdoser mot covid-19. Det är Folkhälsomyndighetens budskap till personer som är 65 år och äldre. En ny rapport förstärker allvaret i detta budskap.

Rapporten visar att de äldre som vaccinerade sig med en påfyllnadsdos under hösten 2022 fick ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom och död under vintern 2022/2023, än de som inte tog någon höstdos.

Tydlig effekt av påfyllnadsdoser

Folkhälsomyndigheten undersökte risken för allvarlig sjukdom och död i covid-19 bland personer på särskilt boende för äldre eller med hemtjänst. Undersökningen inriktades på åldersgrupperna 65-79 år och 80 år och äldre.

Sammanlagt ingick nära 3 000 personer i studien, där Folkhälsomyndigheten jämförde äldre som tog en höstdos med personer som fått sina senaste påfyllnadsdoser för fem till nio månader sedan.

De personer på 65 år och äldre som tog en dos under hösten fick direkt efter vaccinationen ett 80 procent bättre skydd mot att behöva sjukhusvård på grund av covid-19. Detta alltså jämfört med äldre som tagit en påfyllnadsdos tidigare men inte fyllde på igen på hösten

Skyddet mot att avlida med covid-19 inom 30 dagar ökade till nästan 90 procent, jämfört med de som inte tog en dos under hösten.

Vill se fortsatt vaccinering

Skyddet avtog något med tiden, men kvarstod på en hög nivå även 90 dagar eller mer efter den senaste påfyllnads­dosen.

– Studien visar att det är av betydelse att äldre personer fortsätter ta påfyllnadsdoser mot covid-19 för att upprätthålla ett högt vaccinationsskydd mot allvarlig sjukdom och död. Hittills under våren 2023 har drygt hälften av personerna i gruppen 80 år och äldre tagit den rekommenderade påfyllnadsdosen, och den andelen skulle behöva öka, säger biträdande enhetschef Johanna Rubin på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.

– Covid-19 sprids fortfarande i samhället och vi får räkna med att det kommer att fortgå även under sommaren.

Folkhälsomyndighetens vaccinrekommendation innebär att alla som är 65 år eller äldre, och personer som är 18 år eller äldre och tillhör en medicinsk riskgrupp, bör vaccinera sig med en ny påfyllnadsdos en till två gånger per år, beroende på vilken grupp man tillhör.

Påfyllnadsdoser behövs eftersom vaccinernas skyddande effekt avtar snabbare hos äldre personer, och även underliggande sjukdomar kan påverka.

”Smart drugs” gör studenter trögtänkta

Anna Bäsén
-
0
”Smart drugs” gör studenter trögtänkta

Centralstimulerande substanser, använda som ”smart drugs”, gör studenter trögtänkta. Det visar en ny studie från forskare vid universitetet i Cambridge och universitet i Melborne. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Så kallade smart drugs är en mängd olika substanser som påstås förbättra hjärnans funktioner. Det kan exempelvis handla om att vilja vässa koncentration och skärpa inför en tenta. De påstås också förbättra stresstålighet och inlärning.

Det är en bred grupp ämnen som säljs och används som smart drugs, allt ifrån kosttillskott som rosenrot till läkemedel och droger.

I den här gruppen ingår flera narkotikaklassade centralstimulerande substanser, annars använda som läkemedel mot ADHD-symtom eller narkolepsi.

Fick packa ryggsäcken

Forskarna bestämde sig för att ta reda på hur smart man egentligen blir av smart drugs.

40 friska försökspersoner mellan 18 och 35 år som studerade eller arbetade ingick i studien.

De slumpades till endera placebo eller en vuxendos av en centralstimulerande substans. I studien testades metylfenidat, dexamfetamin och modafinil.

Efter det fick försökspersonerna försöka lösa en slags problem som kallas för kombinatorisk optimering. Ibland kallas de ryggsäcksproblem. Ett typiskt ryggsäckstest är just att packa ner så mycket som möjligt i sin ryggsäck utan att den väger för mycket.

Anstränger sig mer utan resultat

Den här typen av vardagsbekymmer klassas som avancerade matteproblem. Försökspersonerna fick försöka lösa sådana problem vid fyra olika testtillfällen, med en veckas mellanrum. I studien använde forskarna en virtuell ryggsäck.

Resultaten visar att friska försökspersoner presterar sämre på testerna om de får centralstimulerande jämfört med om de får placebo. De anstränger sig mer, gör fler och snabbare rörelser när de lägger i och ur saker och tar längre tid på sig. Men de får inte bättre slutresultat för det.

Det tog exempelvis försökspersonerna 50 procent längre tid att lösa ett problem efter att de fått en dos metylfenidat. Samma substans används som läkemedel för att behandla ADHD-symtom hos barn.

Ökar dopaminnivåerna

Resultaten tyder på att de här substanserna inte gör dig smartare, kommenterar Peter Bossaerts, forskare vid universitet i Cambridge.

Eftersom ämnena ökar frisättningen av signalsubstansen dopamin i kroppens belöningssystem förväntade sig forskarna att se ökad motivation. Och visst visar studien att läkemedlen verkar motivera till hårdare ansträngning.

Men ansträngningen ledde också till ett mer oberäkneligt och rörigt tänkande. Detta på ett sätt forskarna kan precisera eftersom ryggsäcksuppgiften är väl beforskad.

– Kvaliteten ökade i allmänhet inte, så frågor kvarstår om hur de påverkar människors sinnen och deras beslutsfattande, säger han.

De bästa blev sämst av centralstimulerande

De som fick bäst resultat när de fick placebo att försämra sin prestation och produktivitet mer än övriga när de fick centralstimulerande.

Orsaken är att de uppfattade uppgiften som mer slumpmässig om de fick centralstimulerande än placebo.

Detta hade en negativ effekt på de vassaste problemlösarna, enligt forskarna.

Gjorde att de sämre la ner mer tid

I motsats till detta presterade de sämsta bättre av centralstimulerande. Det förklarar forskarna med att den gruppen la ner mer tid på uppgiften under påverkan av centralstimulerande medel.

– Vår forskning visar att läkemedel som förväntas förbättra kognitiva prestationer hos patienter faktiskt kan leda till att friska användare arbetar hårdare samtidigt som de ger en lägre kvalitet på arbetet under en längre tid, kommenterar forskaren Elisabeth Bowman vid universitetet i Melbourne.

Hoppas på riktiga ”smart drugs”

Forskarnas slutsats är att centralstimulerande droger minskar känslan av ansträngning och ökar känslan av subjektiv belöning när man löser ett problem. Samtidigt har det en uppenbar skadlig effekt på prestationens kvalitet hos friska försökspersoner.

Nu hoppas de att deras forskning ska bana väg för vidare studier av riktiga ”smart drugs”. Och med det menar de sådana som inte bara ökar motivationen och tiden, utan faktiskt även förbättrar kvaliteten på prestationen.

Sjukhusens läkemedel blir allt dyrare 2023-2025

Helene Wallskär
-
0
Sjukhusens läkemedel blir allt dyrare 2023-2025

Socialstyrelsen har publicerat en rapport om kostnaderna för läkemedel åren 2020-2025. Utvecklingen hittills och prognosen framåt visar på en kraftigare kostnadsökning för sjukvårdens läkemedel, rekvisitionsläkemedlen, än för de läkemedel som skrivs ut på recept inom läkemedelsförmånen.

Kostnaderna för läkemedel ökar i olika takt

I fjol var kostnaderna för förmånsläkemedel (exklusive patientens egenavgift) ungefär tre gånger så stora som kostnaderna för rekvisitionsläkemedel. Men skillnaden kommer de närmaste åren att krympa, tror Socialstyrelsen.

Rekvisitionsläkemedlen kostade samhället 12,1 miljarder kronor i fjol. Enligt prognosen kommer kostnaden att öka med mellan 8 och 12 procent per år under perioden 2023-2025. Den kommer då att vara uppe i omkring 15,9 miljarder kronor.

ATMP och cancerläkemedel bidrar

De är främst två faktorer som förklarar den väntade snabba kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedel, enligt Socialstyrelsen. Dels ökar användningen av nya dyrare immunterapier inom cancervården successivt.

Och dels förväntas introduktionen av så kallade avancerade terapiläkemedel, ATMP (genterapier och cellterapier), gå allt snabbare. Dessa läkemedel är vanligen engångsbehandlingar med mycket höga priser.

Även förmånsläkemedel ökar

För receptläkemedel inom förmånen räknar Socialstyrelsen med en årlig kostnadsökning på 5-7 procent under prognosperioden. Kostnaden kommer då att vara uppe i 38,8 miljarder kronor år 2025.

Även här är ökad användning av nya cancerläkemedel en av de faktorer som ökar kostnaderna för läkemedel. Andra faktorer som bidrar är ökade kostnader för adhd-läkemedel, en åldrande befolkning med ökande behov av nya orala antikoagulantia mot komplikationer av förmaksflimmer samt stigande kostnader för behandlingar av inflammatoriska sjukdomar.

Notan för diabetesläkemedel stiger

Socialstyrelsen spår också att samhällets utgifter för diabetesläkemedel inom förmånen kommer att öka från 2,9 miljarder i fjol till 4,1 miljarder kronor 2025. I summorna ligger både insuliner och icke-insuliner.

Det är kostnaderna för icke-insuliner som väntas öka eftersom vissa av dessa diabetesläkemedel även kan användas mot fetma.

Stabilt för smittskydddsläkemedel

I rapporten om kostnaderna för läkemedel redovisar Socialstyrelsen läkemedel mot hiv och hepatit C för sig. Samlingsnamnet är smittskyddsläkemedel.

Socialstyrelsen räknar med att kostnaderna för dessa behandlingar kommer att stabilisera sig runt 1,2 miljarder kronor årligen. fram till 2026.

Experter i Europa är tveksamma till lekanemab

Helene Wallskär
-
0
Experter i Europa är tveksamma till lekanemab

Framstående europeiska experter på Alzheimers sjukdom är tveksamma till lekanemab, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Reuters har talat med nio experter i sex olika länder i Europa för att få deras syn på läkemedlet inför ett eventuellt EU-godkännande.

Ifrågasätter kliniska nyttan

En av de experter Reuters kontaktat och som är tveksamma till lekanemab är neurologen Carlo Colosimo, Santa Maria university hospital i Florens, Italien. Han ingår även i en panel av oberoende experter som är rådgivande till EU:s läkemedelsmyndighet EMA när det gäller behandlingar på det neurologiska området.

Carlo Colosimo tvivlar på att lekanemab ger kliniskt meningsfull nytta för Alzheimerdrabbade. Han berättar också att många patienter är desperata att hitta något som kan stoppa deras sjukdom och att många nu frågar efter lekanemab.

– Men vi måste överväga hela bilden och jag vågar säga att majoriteten av experter i mitt land inte anser att behandlingen är meningsfull, säger han till Reuters.

Framgångar i USA

I måndags rapporterade Läkemedelsvärlden om positiva signaler i USA för det ursprungligen svenskutvecklade Alzheimerläkemedlet lekanemab.

I USA har det tidigare fått ett så kallat accelererat godkännande baserat på forskningsresultat som visar att behandlingen minskar de skadliga proteinansamlingarna, placken, i hjärnan. Läkemedlets handelsnamn är där Leqembi.

Den japanska tillverkaren Eisai har sedan även ansökt om fullt USA-godkännande. Detta utifrån fas III-resultat som även visar att behandlingen bromsar sjukdomsutvecklingen. Forskarna såg en 27-procentig minskning av demenssymtom under en 18-månadersperiod när lekanemab jämfördes med placebo.

Nu pekar uttalanden från en rådgivande kommitté också på att FDA kommer att ge Leqembi fullt godkännande mot tidig Alzheimers sjukdom.

Nytta mot risker

Med stöd av samma fas III-resultat har Eisai även ansökt hos EMA om godkännande av lekanemab i EU. Enligt Reuters är EMA:s beslut att vänta i höst eller tidigt nästa år.

När EMA beslutar lägger man nyttan av behandlingen i den ena vågskålen och biverkningsriskerna i den andra. Svullnad och små blödningar i hjärnan är en allvarlig och inte helt ovanlig biverkning av lekanemab och andra antikroppar riktade mot proteinplacken.

I fas III-studien Clarity AD fick omkring 13 procent av dem som fått lekanemab sådana biverkningar, men oftast utan märkbara symtom. Det har dock även förekommit dödsfall på grund av hjärnsvullnad och blödningar hos patienter som fått läkemedlet.

Tveksamma till lekanemab

Om EMA tycker att nyttan överväger riskerna och godkänner lekanemab, är nästa fråga hur vården i Europa kommer att ta emot läkemedlet. Reuters stickprov bland framstående experter som alla visade sig tveksamma till lekanemab kan kanske ge en fingervisning.

Till skillnad från EMA kommer vården även att väga in kostnaderna för behandlingen. Det officiella listpriset på läkemedlet ligger i USA på motsvarande cirka 265 000 kronor per patient och år.

Flera av de europeiska läkare och forskare som Reuters intervjuar lyfter också fram den hälsoekonomiska aspekten. De menar att även om behandlingen gör en viss klinisk nytta så är den inte värd sitt pris i ett läge med begränsade vårdresurser.

 – Är det här verkligen vad vi borde investera i våra överbelastade sjukvårdssystem? Jag tycker inte att det är realistiskt och det är ingenting vi borde genomföra, säger Edo Richard, professor i neurologi vid Radboud university centre i Nederländerna.

Kostnader oroar även i Sverige

I Sverige varnade tidigare i år fyra demensexperter i en debattartikel i Läkartidningen för risken att det nya Alzheimerläkemedlet blir alldeles för dyrt.

Det finns omkring 100 000 personer med tidig Alzheimers sjukdom i Sverige. Om alla de skulle få behandling till det officiella amerikanska listpriset skulle den årliga läkemedelskostnaden för lekanemab bli 26,5 miljarder, enligt deras analys. Det motsvarar cirka 80 procent av de totala årliga läkemedelsutgifterna i Sverige.

Enligt Reuters har företaget Eisai avböjt att kommentera uttalandena från de nio europeiska experterna.

Fler depressiva symtom hos p-pilleranvändare

Helene Wallskär
-
0
Fler depressiva symtom hos p-pilleranvändare

Det är vanligare med depressiva symtom hos p-pilleranvändare än hos kvinnor som inte använder p-piller. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Studien är publicerad i Epidemiology and psychiatric sciences och bekräftar tidigare forskning som pekat i samma riktning.

Uppgifter om en kvarts miljon kvinnor

Forskarna använde omfattande hälsoinformation om drygt en kvarts miljon brittiska kvinnor som samlats in i en befolkningsstudie kallad UK biobank. Uppgifterna samlades in mellan 2006 och 2010 och deltagarna var då 37-71 år.

Deltagarna fick rapportera om sin hälsa både i intervjuer och genom att fylla i frågeformulär. De blev även fysiskt undersökta och lämnade prover. Dessutom följer UK biobank dem i olika vårdregister.

Forskarna bakom den nu aktuella studien använde insamlade uppgifter om kvinnornas p-pilleranvändning, om depressionsdiagnoser och om ifall de rapporterat depressiva symtom utan att ha en fastställd diagnos.

De flesta hade använt p-piller

Fyra femtedelar av kvinnorna i studien hade använt p-piller under någon period. De flesta av dem började under 1970-talet eller de första åren på 1980-talet. Det innebär att de fick de som kallas andra generationens p-piller. Dessa var kombinationspiller med gestagen och östrogen.

P-piller med denna hormonkombination är fortfarande vanliga även om doserna har förändrats i senare generationers p-piller.

Tydlig ökning de två första p-pilleråren

Forskarna jämförde dem som använt p-piller med dem som inte gjort det. De såg då att risken att få en depressionsdiagnos ökade tydligt under de två första åren av p-pilleranvändning.

P-pilleranvändarna hade under dessa år en mellan 74 och 95 procent högre risk för att få diagnosen depression. Störst var riskökningen för tonåringar.

När forskarna tittade på risken under hela livet var dock depressionsrisken bara lätt förhöjd bland p-pilleranvändarna.

Fler depressiva symtom hos p-pilleranvändare

Forskarna ville även fånga upp negativ humörpåverkan som inte lett till att kvinnan fått en regelrätt depressionsdiagnos. De studerade därför hur vanligt det var med självrapporterade depressiva symtom i de olika grupperna.

Där såg de en ännu större riskökning bland kvinnor som använt p-piller. Och även där stack tonåringarna ut genom att ha den största riskökningen.

Att p-pillren hade starkare humöreffekt hos tonåringar kan bero på hormonförändringarna under puberteten. Det säger studiens förstaförfattare Therese Johansson, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

”Viktigt att informera”

Terese Johansson påpekar dock att p-piller för med sig många hälsomässiga och andra fördelar för kvinnor. Och att de flesta kvinnor som tar p-piller inte upplever några negativa effekter på humöret.

Samtidigt, menar hon, pekar studien tydligt på vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal är medveten om kopplingen till depression och informerar om den:

– Trots att preventivmedel har många fördelar för kvinnor bör både medicinskt yrkesverksamma och patienter informeras om de biverkningar som identifierats i både denna och tidigare forskning.

Ska patientanpassa namn på läkemedelssubstanser

Helene Wallskär
-
0
Ska patientanpassa namn på läkemedelssubstanser

Läkemedelsverket välkomnar i ett pressmeddelande sitt nya regeringsuppdrag, där det ingår att patientanpassa substansnamn på läkemedel.

– Vi ska nu förbereda för att ett patientanpassat substansnamn ska kunna ingå i våra register. Vi hoppas att detta ska underlätta och tydliggöra för patienten genom hela ordinationskedjan, säger Monica Lidberg, tillståndsdirektör på Läkemedelsverket.

Förbereder generisk förskrivning

Motivet bakom regeringsuppdraget är att regeringen nu vill förbereda för generisk förskrivning. Det vill säga att vårdgivaren inte skriver ut en specifik läkemedelsprodukt med dess handelsnamn utan i stället den aktiva läkemedelssubstansen.

Detta är en laddad fråga som i omgångar diskuterats länge. År 2015 avstyrkte Läkemedelsverket generisk förskrivning, medan många andra aktörer ville ha förändringen. I dag blåser den politiska vinden dock mer i förespråkarnas riktning.

– Det här är ett steg mot generisk förskrivning av läkemedel vilket underlättar för personal och bidrar till en högre patientsäkerhet, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i förra veckan om det nya regeringsuppdraget.

Patientanpassa substansnamn

Ett viktigt steg i genomförandet av uppdraget blir att patientanpassa substansnamn. Dessa kan ibland vara språkligt tillkrånglade på olika sätt och skrivas lite olika i olika källor. Läkemedelsverket ska namnge substanserna i ett ”patientanpassat format”, skriver regeringen.

De anpassade namnen ska sedan in i de register som Läkemedelsverket tillhandahåller E‍-‍hälsomyndigheten. På så vis kommer det att finnas ett enhetligt, patientanpassat substansnamn som går att använda både vid förskrivning av läkemedel och när apoteket expedierar receptet.

Ytterligare en del i uppdraget är också att Läkemedelsverket ska analysera om det går att kräva att alla apotek har substansnamnet på apoteksetiketten.

Nationell läkemedelslista del i planen

Dessutom ska myndigheten utreda om man i lämpliga läkemedelsgrupper skulle kunna ha förskrivning som bygger både på handelsnamn och substansnamn. Alltså ett sorts mellansteg mellan dagens ordning och generisk förskrivning fullt ut. Detta skulle i så fall kräva ändringar av regelverket.

Läkemedelsverket utför uppdraget i samverkan med E‍-‍hälsomyndigheten. Det ska slutredovisas till Socialdepartementet senast 31 maj 2024.

Drygt ett och ett halvt år senare – 1 december 2025 – ska lagen om nationell läkemedelslista, NLL, vara fullt ut genomförd. Regeringen menar att de förändringar av IT-system som nu görs för att kunna införa NLL också öppnar nya möjligheter att ”närma sig generisk förskrivning”.

FDA-experter ger grönt ljus för Alzheimerläkemedel

Anna Bäsén
-
0
FDA-experter ger grönt ljus för Alzheimerläkemedel

Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndighetens rådgivande expertkommitté PCNS, Peripheral and central nervous system drugs advisory committee, röstade enhälligt för den kliniska nyttan av lekanemab efter ett dagslångt möte i fredags.

Nytt Alzheimerläkemedel svensk uppfinning

Lekanemab är en monoklonal antikropp som ges som intravenöst dropp.

Läkemedlet marknadsförs under namnet Leqembi. Det är avsett för behandling av tidig Alzheimers sjukdom.

Mannen bakom läkemedlet är professor Lars Lannfelt. Den svenske professorn har även grundat Bioarctic. Det är bolaget som lanserar läkemedlet i USA tillsammans med japanska Esai.

Fick snabbgodkännande i USA

Amerikanska FDA godkände redan den 6 januari Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom enligt ett så kallat accelererat förfarande.

Leqembi lanserades i USA den 18 januari.

Bioarctics japanska partner Esais lämnade strax efter det in en ansökan om fullt godkännande.

Bromsar sjukdomssymtomen

FDA-kommitténs beslut grundas bland annat på resultaten från på den kliniska fas 3-studien Clarity AD.

Resultaten visar att det nya Alzheimerläkemedlet inte bara minskar den sjukliga ansamlingen av proteinklumpar, amyloida plack, i hjärnan. Det bromsar även symtomen på sjukdomen.

Lekanemab minskar försämringen av kognition och funktion med 27 procent jämfört med placebo över en period på 18 månader. Det tolkas som att effekten är kliniskt relevant.

Experter kallar resultaten robusta

Den oberoende expertkommittén bekräftar nu enhälligt den kliniska nyttan av lekanemab och risk-nytta-bedömningen.

Experterna kallar resultaten för robusta, meningsfulla och signifikanta.

Expertkommittén lägger också fram sina överväganden i en öppen presentation på Youtube.

Nu väntas FDA ge fullt godkännande

FDA går mycket sällan emot sin expertkommitté. Senast den 6 juli ska myndigheten meddela om bromsmedicinen får fullt godkännande i USA.

Om läkemedlet får fullt godkännande banar det väg för ett brett användande i USA.

Bioartic rusar på börsen

Efter expertkommitténs besked rusar Bioarctic på börsen, rapporterar Dagens industri.

Under måndagsmorgonen hade aktien stigit med nära 6 procent.

Johan Wendel, krönikör på Dagens industri, kallar beskedet för en ”enorm framgång för såväl Bioarctic som för svensk forskning”. Han menar att miljardvinsterna är nära.

Många väntar på ett nytt alzheimerläkemedel

Många läkare och forskare väntar på en ny effektiv bromsmedicin mot Alzheimers sjukdom. Detsamma gör förstås många Alzheimerdrabbade och deras anhöriga, som hoppas att det inte ska komma för sent för dem.

I januari i år lämnade Esai in ansökan om godkännande av lekanemab till Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, vilket Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat.

Högt pris är ett orosmoln

Om lekanemab godkänns i EU dröjer det ytterligare en tid innan det är klart om behandlingen införs i svensk vård och för vilka patienter.

Forskare oroas över att det höga priset på läkemedlet hotar tillgången. Priset kan ligga på 265 000 kronor per patient och år.

Om alla svenskar som behöver medicinen får den skulle det motsvara 80 procent av Sveriges läkemedelsbudget, rapporterade Ekot i februari.

Ska först väga nytta mot kostnader

NT-rådet, som är de svenska regionernas organ för införande av nya terapier, beslutade i januari om ett gemensamt nationellt införande.

Läkemedlet ska först genomgå en hälsoekonomisk värdering där oberoende experter väger nytta mot kostnader.

Efter det kommer en rekommendation från NT-rådet till regionerna om att använda det eller inte.

Studie: Fler feldoseringar vid brist på barnläkemedel

Helene Wallskär
-
0
Studie: Fler feldoseringar vid brist på barnläkemedel

Brist på barnläkemedel kan öka risken för att barn av misstag får felaktiga medicindoser. Det konstaterar barnläkare och folkhälsoexperter i Kanada i en undersökning som de refererar i New England journal of medicine.

Virusvågor gav brist på barnläkemedel

Från augusti till december i fjol var det brist på barnanpassade läkemedel med ibuprofen och paracetamol i Kanada. Denna brist på febernedsättande och smärtstillande barnläkemedel uppstod på grund av covid-19-pandemin i kombination med en våg av andra smittsamma luftvägsinfektioner. Liknande brister har den senaste vintersäsongen uppstått på många håll i världen, även i Sverige.

För att möta problemet publicerade kanadensiska sjukhus och läkarorganisationer riktlinjer. Där informerade de om vilken behandling som kunde ges till barn i stället för de saknade barnläkemedlen. Bland annat fanns information om hur man kan använda vuxenläkemedel i lägre dos än till vuxna, baserat på barnets vikt.

Till sist lyckades Kanadas regering importera över 1,9 miljoner barndoser av paracetamol och ibuprofen. Tack vare det var bristen i januari i år äntligen över.

Mätte samtal om doseringsmissar

En grupp barnläkare och folkhälsoexperter genomförde den aktuella undersökningen för att ta reda på hur bristen påverkat patientsäkerheten för barnen.

De analyserade antalet telefonsamtal till en av Kanadas fem rådgivningscentraler om förgiftningar (ungefär som svenska Giftinformationscentralen). Den utvalda rådgivningscentralen var Ontario poison centre.

De mätte hur många samtal om oavsiktliga doseringsfel till barn under 18 år som kom in under olika perioder mellan januari 2018 och februari 2023. De tog enbart med de samtal som gällde feldoseringar av paracetamol eller ibuprofen.

Övriga samtal om felbehandlingar och feldoseringar till barn under 18 år användes som kontroll.

Misstagen ökade under bristen

Undersökningen visade en stor ökning av samtal till rådgivningscentralen om doseringsmisstag med paracetamol och ibuprofen under bristperioden, jämfört med en period på 4,5 år före bristen.

Antalet samtal gällande doseringsmissar till barn med paracetamol ökade med 261 procent och ibuprofensamtal med 218 procent. Inga andra typer av samtal om barnförgiftningar ökade.

En del av ökningen berodde enligt författarna sannolikt på den ökade virusspridningen under bristperioden. Men även sedan de tagit hänsyn till detta i sina beräkningar kvarstod stora ökningar.

Däremot såg de ingen nämnvärd ökning av barn som behövde sjukhusvård på grund av feldoseringar med de två läkemedlen.

Efter bristperioden sjönk åter antalet samtal om feldoseringar till barn av dessa läkemedel.

Efterlyser förebyggande kampanjer

Författarna ser flera möjliga förklaringar till de ökade feldoseringarna medan det var brist på barnläkemedel. En förklaring kan vara att föräldrar och andra vårdnadshavare använde exempelvis tabletter för vuxna och delade dessa på ett felaktigt sätt.

En annan förklaring kan vara att bristen ledde till en ökad användning av mediciner från andra länder med doseringsanvisningar på andra språk.

Barnläkarna och folkhälsoexperterna bakom undersökningen anser att man om ett liknande bristläge uppstår igen bör satsa på informationskampanjer för att förebygga doseringsmissar.

”Drömmen är nya behandlingar mot TBE”

Anna Bäsén
-
0
”Drömmen är nya behandlingar mot TBE”

Hur kom det sig att du gjorde din doktorsavhandling om just TBE?

– Jag är hemskt intresserad av virus och virussjukdomar. TBE ökar mycket just nu och blir ett större och större problem. Men fortfarande är det mycket vi inte förstår.

– En fråga är ju hur viruset tar sig till hjärnan och en annan hur sjukdomsprocessen drivs av immunsvaret mot infektionen, varför vissa personer drabbas svårare av TBE. För att undersöka det närmare har vi tittat på hjärnan hos möss.

Svårt hitta viruset hos redan sjuka

– Sen vet vi inte så mycket om TBE-viruset och dess genetik. När patienten kommer till sjukvården med neurologiska symtom och diagnosticeras med TBE har det ofta gått så låg tid det svårt att hitta viruset som orsakade det. Så vi vet inte så mycket om hur olika stammar orsakar svår sjukdom.

Vad är det viktigaste du och dina forskarkollegor upptäckt om TBE?

– Vi har gjort genetiska jämförelser av olika virusstammar sida vid sida. Då såg vi att en virusstam som man faktiskt lyckats isolera från en patient i Stockholmsområdet, var extra farligt och orsakade svår sjukdom hos möss.

TBE-viruset visade sig extra farligt

– Den här virusstammen, 93/783, har ett par förändringar i sitt ytprotein som gör det särskilt neurovirulent, alltså att det lättare och snabbare infekterar hjärnans nervceller och orsakar sjukdom. Förändringarna påverkar även hur väl antikroppar från TBE-vaccinerade skyddar mot viruset.

– Våra studier visade att den här stammen var extra farlig för möss, men vi tror att resultatet också gäller för människor.

Viktigt att veta vilka TBE-virus som cirkulerar

Vad betyder det i förlängningen?

– Att det är viktigt att hålla koll på vilka TBE-virus som cirkulerar, att vissa stammar kan vara farligare än andra. Eftersom det handlar om virusets ytproteiner skulle det också kunna påverka hur bra TBE-vaccinet skyddar mot det. Det är framförallt ytproteinerna som vårt immunförsvar reagerar på.

Hur vanligt är det här farliga viruset?

– Vi vet inte exakt, men vi tror att det fortfarande är ganska ovanligt.

Ofarlig virusmodell underlättar forskningen

Sen gjorde ni en ny modell av det farliga TBE-viruset, varför?

– Idag är det svårt att arbeta med TBE-virus eftersom man måste ha ett laboratorium med högre säkerhetsklass, ett BSL3-labb. Det gör att forskningen går långsammare. Så vi utvecklade en virusmodell som är ofarlig att arbeta med.

– Med en sån modell kan man lättare undersöka olika stammar av TBE, se om de har förändringar i sitt ytprotein som gör att de har extra hög risk att ge svår sjukdom och om våra nuvarande vaccin skyddar mot dem.

”Drömmen är nya behandlingar mot TBE”

Vad hoppas du att din forskning leder till?

– Man skulle såklart vilja veta mer om hur bra TBE-vaccin skyddar mot olika virusstammar.

– Vår forskning bidrar också med en liten pusselbit till hur hjärnan och immunförsvaret reagerar, vad som gör att kroppens celler kan attackeras av viruset.

– Drömmen är förstås att lärdomarna kan leda till nya behandlingar för TBE-drabbade, som hjälper kroppens immunförsvar att stå emot en virusinfektion eller minskar onödig inflammation i ett senare skede.

Granskar statlig tillsyn av medicintekniska produkter

Helene Wallskär
-
0
Granskar statlig tillsyn av medicintekniska produkter

Statens tillsyn av medicintekniska produkter spelar en viktig roll för att de är säkra för patienter och andra användare. Det framhåller Riksrevisionen som har inlett en granskning av hur bra den här tillsynen fungerar.

Riksrevisionen väljer detta granskningsområde eftersom säkra medicintekniska produkter ”är centralt för människors liv och hälsa”. Samtidigt är marknaden omfattande och komplex med en lång rad av vitt skilda produktkategorier.

Allt ifrån plåster till AI-system kan vara medicinteknik och produkterna är indelade i olika riskklasser och kategorier som avgör vilka krav som ställs på produkten. Den statliga myndighet som främst har tillsynsansvar för medicintekniska produkter är Läkemedelsverket.

Effektiv tillsyn av medicintekniska produkter?

Enligt Riksrevisionen finns det en underrapportering av tillbud och olyckor med medicintekniska produkter. Detta kan leda till att fel inte blir åtgärdade vilket hotar patientsäkerheten.

Nu vill myndigheten därför granska om statens tillsyn av medicintekniska produkter är effektiv. Det finns ännu ingen deadline för granskningen.

I fjol kom Riksrevisionen med en granskningsrapport om statens tillsyn av apotek och övrig handel med läkemedel. Myndigheten ansåg att denna tillsyn måste bli mer effektiv och lyfte fram olika brister.

En viktig orsak till ineffektiviteten var, enligt Riksrevisionen, att sekressregler hindrar berörda tillsynsmyndigheter att samarbeta med varandra fullt ut.

– Konsekvensen är försämrad patientsäkerhet och missbruk av statens och regionernas medel eftersom läkemedelsförmånerna och andra subventioner av läkemedel kan utnyttjas av oseriösa aktörer, sa då riksrevisor Helena Lindberg.

”Det är inte mycket som tyder på en vändning”

Anna Bäsén
-
0
”Det är inte mycket som tyder på en vändning”

Problemet med restnoterade läkemedel kommer att fortsätta, tror Läkemedelsverkets experter.

Idag är 1022 läkemedelsförpackningar restnoterade hos Läkemedelsverket.

Slutsiffran för förra året blev totalt 1615 restnoterade förpackningar.

Någon vändning ser det inte att bli ut i år.

– Jag tror att vi landar högre 2023 än 2022, sa Maria Wanrud, gruppchef vid Läkemedelsverket under ett presswebbinarium om restsituationerna under torsdagen.

Energikris påverkar antalet restnoterade läkemedel

När ett läkemedelsföretag inte kan leverera läkemedel beror det i de flesta fall på tillverknings- och produktionsproblem. Dessa anges som skäl i hela 72 procent av fallen. Detta enligt Läkemedelsverkets statistik för första kvartalet i år.

Energikrisen och den ekonomiska krisen är viktiga bakomliggande faktorer till att antalet antalet restnoterade läkemedel ökat, enligt Maria Wanrud, gruppchef på Läkemedelsverket.

– Ökade produktionskostnader, ökade kostnader för transport och ökad inflation påverkar också, sade hon.

Tror inte på någon ljusning 2024

Drygt en fjärdedel av restsituationerna orsakas på marknadsfaktorer. Ett exempel Läkemedelsverket tog upp är den ökade efterfrågan på läkemedlet Ozempic  (semaglutid) mot diabetes typ 2.

Att situationen kommer att förbättras under 2024 tror Läkemedelsverkets Maria Wanrud och utredaren Samuel Silkestrand inte.

– Ännu finns det inte mycket som tyder på en vändning, snarare att det lägger sig på en platånivå. Men det beror på hur utvecklingen ser ut i världen, säger Samuel Silkestrand.

Framförhållning viktigt för patientsäkerheten

Myndigheten framhöll vikten av att läkemedelsföretag anmäler kommande restsituationer i god tid, helst två månader i förväg.

Oftast anmäls restsituationen samma dag eller efter att den uppstått. I hela 53 procent av fallen, enligt de senaste siffrorna.

– Det är inte så lyckat för vår del, inte för apoteken, sjukvården eller patienten. Framförhållning är viktigt för patientsäkerheten, så att man hinner agera, samverka och motverka effekten, säger Maria Wanrud.

Något fler företag anmäler i tid

Läkemedelsföretagen har ändå blivit mer benägna att snabbare anmäla restsituationer till Läkemedelsverket.

Från och med den 1 juli har Läkemedelsverket att utfärda sanktionsavgifter för företag som anmäler restsituationer sent.

– Vi tror att det gör att fler läkemedelsföretag anmäler något tidigare än idag, sa Maria Wanrud.

Vill utreda läkemedelsläget i riket

Under webbinariet redogjorde Läkemedelsverket för de insatser som görs regionalt, nationellt och internationellt för att motverka restsituationer och läkemedelsbrist.

Myndigheten har fått flera uppdrag av regeringen att motverka restsituationerna, vilket Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.

Nu vill Läkemedelsverket få regeringens uppdrag att utreda läkemedelssituationen i landet, för att bättre kunna matcha utbud med efterfrågan.

– Vi hoppas få i uppdrag att göra en logistiklägesbild, ta reda på hur mycket läkemedel som finns och var. Idag finns det ingen aktör som vet det, säger Samuel Silkestrand.

Omfördela läkemedel inom landet

Läkemedelsverket vill också ha i uppdrag att utreda hur läkemedel enklare kan omfördelas mellan regionerna.

– Det kan vara så att det är brist i Norrland men inte i Skåne, säger Samuel Silkestrand.

I morgon håller myndigheten webbinarium om restsituationerna igen, men då för personal inom apotek och hälso- och sjukvård.

”Hög tid att farmaceuter får lösa fler receptproblem”

Helene Wallskär
-
0
”Hög tid att farmaceuter får lösa fler receptproblem”

KRÖNIKA. Besökte ett apotek häromkvällen för att hämta ut djurläkemedel till en krasslig fyrfoting.

Det hade varit många, långa timmar på djursjukhuset. Mestadels med att vänta medan personalen jobbade på för att hjälpa alla så fort som möjligt. Jag är urusel just på att vänta och var efter detta tämligen utmattad. Att ägna ytterligare timmar åt att jaga medicinen över hela stan stod inte på min önskelista.

Vis (trodde jag i alla fall) av att regelbundet rapportera för Läkemedelsvärldens läsare om restnoteringar tittade jag därför i förväg i mobilen på fass.se. Det är ju bland annat så vi brukar tipsa om att man ska göra.

Fanns fyrfotingens medicin inne på apoteket som jag tänkte ta mig till på hemvägen?

Ovälkommet besked

Jo, det såg det allt ut att göra, tyckte jag, och klev en stund senare in på apoteket i fråga, i en stormarknad i stans utkant. Tog obligatorisk nummerlapp och väntade – med en till tålamod förhoppningsvis någorlunda maskerad otålighet – på att den ensamma farmaceuten bakom receptdisken skulle expediera kunderna före mig.

Äntligen min tur. Legitimerar mig och säger att det gäller djurrecept. ”Det har vi tyvärr inte inne”, säger farmaceuten efter att ha knappat lite på datorn.

Va?! Det är milt sagt inte vad jag just då vill höra.

Det visar sig att preparatet finns i två styrkor, 400 mg som jag fått recept på, och så 200 mg. Det är tyvärr bara den senare som just det här apoteket har inne. Vilket så klart framgår av lagerstatus på fass.se – om man kollar lite noggrannare än jag uppenbarligen hade gjort…

Fel styrka i lager

”Men kan du inte bara byta till den andra styrkan?”, frågar jag smått desperat och med naiv hoppfullhet, trots att jag borde veta bättre.

Det är ju uppenbart för vem som helst att det skulle gå lika bra att ge fyrfotingen två 200 mg-tabletter i stället för en 400 mg-tablett.

Men den luttrade farmaceuten småskrattar och förklarar det jag egentligen redan visste. Hon får inte göra detta enkla byte till en annan styrka och dosering utan klartecken från veterinären som skrivit receptet. Trots alla sina högskoleår, skulle man kunna tillägga.

Farmaceuten verkar tyvärr inte heller det minsta intresserad av att försöka komma i kontakt med sagda veterinär för att kunna byta styrka, vilket jag har förståelse för med tanke på att hon ensam ska sköta receptexpedieringen till en strid ström av stormarknadskunder som passar på att hämta ut läkemedel när de ändå är där.

Hon ger mig i stället en ganska lång, muntlig lista på andra apotek runt om i sydvästra Storstockholm som har den rätta styrkan inne.

Värt ett försök

Men även om fyrfotingen behöver sin medicin och jag är frisk och stark och har tid, så vill jag inte besöka fler apotek i dag. I-landsproblem, jag vet, men jag vill bara inte det. Verkligen inte.

Tänker trött att det ändå kan vara värt ett försök att pröva att själv kontakta veterinären innan jag ger upp och åker vidare. Så jag går undan en bit och ringer djurkliniken.

Till min milda förvåning svarar då en empatisk receptionist nästan direkt. Inte bara det, hon söker också raskt kontakt med veterinären medan jag väntar i luren. Denne skriver imponerande snabbt ett nytt elektroniskt recept med den lägre styrkan – och jag kan inom några minuter återvända till farmaceuten med nytagen nummerlapp och nyvunnen energi.

Snart är vi hemma, och medicinen har vi med oss.

Håller tummarna för förbättringar

Denna vardagshändelse fick mig att tänka lite extra på några saker:

1/ Det är hög tid att farmaceuter på apotek får större laglig befogenhet att på egen hand lösa den här typen av receptproblem knutna till tillgänglighet till läkemedel. Att farmaceuten under vissa villkor får erbjuda en annan styrka eller kanske även ett likvärdigt preparat än det som står på receptet.

Sveriges apoteksförening och andra debattörer driver denna fråga och Läkemedelsverket skulle kunna lämna sådana förslag inom ett pågående regeringsuppdrag som myndigheten ska redovisa nästa år. Jag håller tummarna.

2/ Många har sagt och skrivit det tidigare, men det tål att upprepas: Alla stegen i processen från det att doktorn (eller i mitt fall veterinären) skriver recept till dess att man kan börja använda läkemedlet måste knytas ihop mycket bättre. Vårdgivarna och apoteken måste samarbeta så att det blir enklare för patienterna, särskilt nu när allt fler läkemedel periodvis blir restnoterade.

Själv slapp jag ju göra en apoteksturné. Och om jag hade tittat efter noggrannare i fass-tjänsten hade jag dessutom från början kunnat välja ett annat apotek som hade rätt styrka inne. Så mig är det inte synd om.

Men hur sjutton går det för alla som inte är lika vana att använda appar och webbfunktioner i mobilen, eller har koll på hur det funkar med receptförskrivning och allt runt omkring?

En ovetenskaplig jämförelse

Och så en sak till: Den stora akutdjurklinikens receptionist tyckte uppenbarligen inte det var något konstigt med att kontakta förskrivande veterinär medan jag väntade. Och veterinären löste saken direkt, mitt i annat pågående jobb.

För mig andas detta en mindre hierarkisk arbetsorganisation, enkla interna kontaktvägar och ett lösningsorienterat fokus som jag gärna skulle vilja se mer av. Inte minst inom människosjukvården, både den offentliga och den som liksom djursjukvården är privatdriven.

Tillåter mig en jämförelse som säkert är djupt orättvis ur en massa olika aspekter, men ändå; Hur skulle det ha gått om det i stället varit jag själv som var patienten? Hade jag eller farmaceuten kunnat få en liknande snabb kommunikation med vårdcentralen eller akutmottagningen och doktorn där om ändringar av mitt recept? Vad tror ni?

Testar semaglutid mot alkoholberoende

Helene Wallskär
-
0
Testar semaglutid mot alkoholberoende

Forskare i Göteborg undersöker möjligheten att även använda diabetes- och fetmaläkemedlet semaglutid mot alkoholberoende. I en aktuell djurstudie prövade de att ge semaglutid till råttor som hade lärts att gärna dricka alkohol.

De behandlade råttorna drack då mindre än hälften så mycket som en kontrollgrupp som inte fått semaglutid. Studien är publicerad i eBioMedicine.

Semaglutid ett bristläkemedel

Substansen semaglutid är en så kallad GLP-1-analog, som imiterar effekterna i kroppen av hormonet GLP-1. Den har på senare tid varit i blickpunkten som ett läkemedel med dubbla användningsområden.

Under namnet Ozempic är den godkänd för patienter med diabetes typ 2. Men den har även visat sig kunna bidra till viktminskning och är godkänd mot fetma under namnet Wegovy.

Båda läkemedlen tillverkas av danska Novo Nordisk som mött en oväntat hög efterfrågan. Det har lett till brist på diabetesläkemedlet Ozempic som även kommit att användas off label för viktminskning.

Samtidigt studerar forskare ytterligare framtida användningsområden för semaglutid. Detta på grund av den effekt som substansen visat sig ha mot olika beroendeproblem. Det finns en rad vittnesmål från människor som fått semaglutid mot diabetes eller fetma och på köpet blivit av med allt ifrån problematiskt alkoholdrickande till shoppingberoende.

Semaglutid mot alkoholberoende

När det gäller alkoholberoende varierar effekten av dagens läkemedel och andra behandlingsmetoder från person till person. Det behövs därför fler alternativ.

Forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg studerar nu om semaglutid kan bli ytterligare ett verktyg mot alkoholberoende. I den aktuella djurstudien var behandlingsresultatet lovande. Dels mer än halverade semaglutid de alkoholberoende råttornas drickande, och dels höll denna konsumtionsdämpning i sig även vid simulerade återfall.

Personer som är alkoholberoende dricker ofta mer efter en vit period än före, men råttor som fick semaglutid höll nere sin alkoholkonsumtion även efter ett uppehåll.

Gäller sannolikt även människor

Forskarna bedömer att det är mycket sannolikt att resultaten går att överföra till människor.

Elisabet Jerlhag är professor i farmakologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och korresponderande författare.

– Det är naturligtvis skillnad på att göra studier i djur och i människa, och det måste man alltid ta hänsyn till. Men i det här fallet finns tidigare studier på människa, där äldre versioner av diabetesläkemedel som påverkar GLP-1 visat på minskat alkoholintag för personer med både alkoholberoende och fetma, säger hon i ett pressmeddelande.

Påverkar belöningssystemet

I studien försökte forskarna också ta reda på varför läkemedlet minskade alkoholdrickandet. En delstudie på mössvisade att semaglutid påverkar hjärnans belöningssystem. Forskarna tror därför att en minskad belöningseffekt av alkohol kan vara en bidragande orsak.

– Alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem vilket leder till att dopamin frisätts, vilket ses både hos människor och djur, säger Cajsa Aranäs, doktorand på Sahlgrenska akademin som har gjort stora delar av arbetet bakom studien.

Denna process blockeras av läkemedlet hos möss, och enligt vår tolkning skulle detta kunna orsaka att den belönande känsla av alkohol minskar.

123Sida 2 av 3