Det mesta av förskrivningen av semaglutid sker inom läkemedelsförmånen till patienter med diabetes typ 2, precis som svenska myndigheter uppmanar till. Det visar Socialstyrelsens nya kartläggning av förskrivningen av semaglutid.
Samtidigt ser Socialstyrelsen att läkare skriver ut allt mer semaglutid både inom förmånen och utan subvention. De som får semaglutid utan subvention har vanligen ingen diabetesdiagnos och får betala hela läkemedelskostnaden själv.
Kartläggningen bekräftar också att det är ett fåtal kliniker som står för merparten av all förskrivning utan subvention i landet.
Fick signaler om felanvändning
Socialstyrelsen gjorde kartläggningen för att få en lägesbild av förskrivningen av semaglutid.
– Vi fick signaler från bland andra läkemedelsanvändarna om en felaktig användning av läkemedlet och ville se hur det ser ut, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsens analysavdelning, till Läkemedelsvärlden.
Hon syftar på den laddade diskussionen om att en stor och ökande användning av semaglutid off label för viktminskning kan göra att diabetespatienter blir utan läkemedlet. En bild som hon anser att kartläggningen inte bekräftar.
– Det vi ser är att semaglutid i stora drag förskrivs på godkänd indikation mot diabetes och inom läkemedelsförmånen.
Bara subvention mot diabetes
De tre läkemedlen med semaglutid är diabetes typ 2-behandlingarna Rybelsys och Ozempic samt viktminskningsläkemedlet Wegovy.
Wegovy ingår inte i läkemedelsförmånen och är inte heller lanserat i Sverige ännu, även om viss import förekommer.
Rybelsus och Ozempic ingår bara i förmånen när de skrivs ut till patienter med diabetes typ 2 som först har prövat andra diabetesbehandlingar. När läkare skriver ut dem off label för viktminskning ingår behandlingen däremot inte i läkemedelsförmånen.
I flera år har den globala efterfrågan på semaglutid, som Läkemedelsvärlden rapporterat, varit så hög att tillverkaren Novo nordisk inte klarat av att möta den. Ända sedan augusti 2022 har tillgången varit begränsad med återkommande restsituationer som följd.
Förskrivningen av semaglutid ökar
Socialstyrelsen har gjort kartläggningen genom att analysera data i läkemedelsregistret och patientregistret.
Det går inte att utläsa av rapporten hur stor förskrivningen av de olika läkemedlen är i absoluta tal. Författarna har tagit bort siffervärdena för till exempel antal förskrivna dygnsdoser av sekretesskäl.
Men kurvorna visar på en kraftig ökning av förskrivningen under perioden 2021-2023. Likaså framgår det att både förskrivningen med subvention och förskrivningen utanför läkemedelsförmånen ökar.
Några får subvention utan diabetes
Under januari och februari 2024 hämtades 83,4 procent av de förskrivna dygnsdoserna ut av personer med rapporterad historik av typ 2-diabetes.
Men det var hela 92,2 procent som hämtades ut med subvention. Det innebär att en dryg tiondel förskrevs med subvention trots att patienten inte hade en diabetesdiagnos i patientregistret.
– Detta kan ha flera förklaringar, säger Maria State.
– En möjlig förklaring är att patienten fått en diabetesdiagnos i primärvården som vi inte kan se i detta register eftersom det enbart omfattar specialistvården. Det kan också handla om misstag från läkarens sida, samt om att man avsiktligt kryssar i förmånsrutan trots att patienten inte har diabetes.
Fåtal kliniker skriver ut mot fetma
Rapporten visar tydliga skillnader mellan regioner och olika typer av vårdgivare. När vårdgivare med regional ägarform skriver ut semaglutid sker det till nära 98 procent inom läkemedelsförmånen.
Privata vårdgivare utan offentlig finansiering skriver däremot oftast ut läkemedlet utanför förmånen, sannolikt då ofta för viktminskning. Bara 21,7 procent av dygnsdoserna från sådana privata vårdgivare omfattades av subvention.
Regionerna Skåne och Gävleborg sticker ut. Vårdgivarna där skriver ut mer semaglutid utanför förmånen än regionernas egna invånare hämtar ut. Faktum är att vårdgivare i Skåne står för så mycket som 60 procent av hela rikets förskrivning utanför förmånen.
– Ett fåtal kliniker står för merparten av denna förskrivning. Det finns företag som nischat sig på behandling av obesitas med semaglutid, säger Maria State.
Appläkare har nischat sig
Socialstyrelsen lämnar av sekretesskäl inte ut vilka dessa kliniker är. Men en inte alltför vågad slutledning är att det handlar om de omdiskuterade appläkarföretag som specialiserat sig på att erbjuda viktminskningsbehandling digitalt.
Företaget Yazen var bland de första inom denna nisch och har sitt säte i Lund i just Skåne.
Vad är nästa steg?
Socialstyrelsen kommer nu att diskutera resultaten av kartläggningen med Läkemedelsverket och läkemedelsföretaget.
– Sedan får vi fundera på om det är något ytterligare vi kan vara behjälpliga med i dessa frågor, säger Maria State.
– Det skulle till exempel kunna vara att ta fram någon typ av kunskapsstöd, att göra fler analyser eller ta fram nya lägesbilder längre fram.
Fotnot: Texten uppdaterad 12 april 2024 då en formulering om det digitala vårdföretaget Eatit togs bort. Formuleringen kunde tolkas som att Eatit förskriver diabetesläkemedel mot obesitas, vilket enligt kontakt med företaget inte sker.
