Screening för Alzheimers sjukdom ansågs av många länge som en ganska dålig idé. Att försöka upptäcka en sjukdom tidigt som ändå inte går att bromsa eller bota – det verkade som en onödig kostnad för samhället och snarast negativt för individen.
Men de senaste årens utveckling av nya bromsande läkemedel, bland andra lekanemab, har gett ny energi till forskningen om diagnostik av tidig Alzheimers sjukdom. Att kunna börja behandlingen tidigt är en viktig förutsättning för att de nya läkemedlen ska fungera.
I dag är därför nya metoder för att sätta tillförlitliga och mycket tidiga Alzheimerdiagnoser ett hett forskningsområde. Forskare söker som Läkemedelsvärlden rapporterat bland annat pålitliga biomarkörer, gärna sådana som man kan mäta med ett blodprov.
Många utvecklar också appar och webbaserade mätverktyg för att man själv enkelt ska kunna testa sitt minne och övriga kognitiva funktion.
Primärvården möter patienterna tidigt
Men det räcker inte att få fram tester som verkar bra. De ska utvärderas och kunna komma till effektiv användning i verkligheten också. Verkligheten är i det här fallet primärvården.
– Primärvården träffar de personer som ännu inte har några symtom men som är på väg att utveckla Alzheimers sjukdom. Under denna utdragna prekliniska fas pågår redan mycket av de skadliga förändringarna i hjärnan men de kliniska symptomen börjar inte märkas förrän många år senare, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin vid Göteborgs universitet, till Läkemedelsvärlden.
– Men att identifiera Alzheimers tidigt kräver specialkunskaper och sjukdomsspecifika mätmetoder som primärvården i stort sett aldrig har tillgång till i dag.
Är screening för Alzheimers möjlig?
Michael Schöll är en av de ansvariga för en forskningsstudie som nu startar i Västra Götalandsregionen. Målet är att i en realistisk inramning utvärdera app- och webbaserade hemmatester samt biomarkörer i blod som primärvården skulle kunna använda för att upptäcka sjukdomen tidigt.
En långsiktig tanke är att resultaten av projektet på sikt kan bidra till att primärvården skulle kunna införa någon typ av screening för Alzheimers sjukdom.
Men Michael Schöll understryker att perspektiven är just långsiktiga:
– Jag förespråkar inte att vi ska börja screena i dag. Det vi vill göra är att skapa en kunskapsbas som underlättar det fortsatta arbetet.
Över hundra vårdcentraler deltar
Projektet heter Real AD, hämtat från den längre rubriken “Validation of a realistic screening approach for early Alzheimer´s disease”. Den 22 april går det officiella startskottet efter en lång tid av förberedelser.
Inte minst har forskarna arbetat med förankring och utbildning på Västra Götalandsregionens alla vårdcentraler i regionens egen regi. De är 106 stycken och ska medverka i projektet.
Ska värva minst 3 000 deltagare
En viktig del i projektet är den kampanj som ska få minst 3 000 av regionens invånare – och helst många fler – i åldrarna 50-80 år att vilja delta. “Hjälp oss att upptäcka Alzheimers sjukdom i tid” är uppropet på kampanjens webbplats.
För att kunna delta ska man inte ha någon demensdiagnos. Man anmäler via webbplatsen att man vill vara med.
Deltagarna ska sedan digitalt via studieplattformen fylla i frågeformulär och göra minnestester på sin mobil, dator eller surfplatta. De ska även gå till någon av vårdcentralerna och lämna ett blodprov.
Det här batteriet får man gå igenom vid studiens start och ytterligare en gång vid en uppföljning efter 18 månader. Minnestesterna kan dessutom göras två gånger till, efter 27 och 36 månader.
Screeningverktygen värderas
Med hjälp av allt insamlat material ska forskarna sedan välja ut en delgrupp av deltagare som är representativ för helheten. Dessa deltagare kommer att bli undersökta även med väletablerade metoder, med läkarundersökning, prover och hjärnavbildning i en så kallad valideringsstudie.
Genom att jämföra med resultaten av den första projektfasen kan forskarna se hur bra screeningverktygen var för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom.
De personer som är med i valideringsstudien och undersöks med etablerade metoder kommer att få information om sina provresultat. Men de som bara är med i den första fasen får inte veta några testresultat och får inga diagnoser. Detta eftersom screeningverktygens effekt ännu inte är klarlagd (det är ju just detta som projektet ska göra).
Vill sprida kunskap om Alzheimers
Tror du att människor kommer att vilja medverka, trots att de själva inte får någon omedelbar nytta av vara med i studien?
– Det tror och hoppas vi verkligen! svarar Michael Schöll.
Han menar också att de flesta av deltagarna ändå kommer att ha en viss nytta av att delta:
– Utöver att man verkligen gör ett stort bidrag till att hjälpa vetenskapen och framför allt vården att bemöta en av de största nuvarande medicinska utmaningarna, vill vi skapa en gemenskap av deltagare, oss forskare och vården. Där ska vi se till att allt som rör studien men även det senaste inom Alzheimerforskningen kommuniceras på ett förståeligt sätt till alla inblandade.
– Vi ser ett väldigt stort behov av tillförlitlig, välgranskad och begriplig information om just Alzheimer i samhället, därför vill vi använda oss av studiens resurser för att möta det behovet så väl som möjligt.
