Även nästa pandemi kommer att kräva omfattande testning och smittspårning. Samhällets beredskap behöver förbättras.
Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny utvärdering som myndigheten låtit göra på uppdrag av regeringen.
Folkhälsomyndigheten föreslår en rad åtgärder. Några av dem är:
* Det behövs tydligare ansvarsfördelning mellan den statliga och regionala nivån. Otydlighet, och brist på reagenser och material, var hindrande för uppbyggnaden.
* Bättre digitala verktyg, som nationella system för hantering remisser och provsvar samt och smittspårning. Bristen på samordnade it-system har varit ett hinder både för det operativa arbetet men uppföljningen av effekterna.
* Författningsberedskap som möjliggör förhållningsregler och regelverk för trängsel, hemarbete och distansundervisning.
Begränsad beredskap för pandemi
Det gick trögt för Sverige att införa masstest för covid-19. Sveriges befolkning testades minst för covid-19 under pandemins två första år jämfört med befolkningen i de andra nordiska länderna. Danmark testade överlägset mest.
Sverige hade en mycket begränsad beredskap för masstestning, smittspårning och övervakning av virusvarianter i pandemins början i januari 2020.
Många faktorer försvårade en effektiv och storskalig testning i Sverige. Oklar ansvarsfördelning och kommunikation i början av pandemin samt brist på både personal och materiel är några orsaker.
Regionalt självstyre försvårar
Samordningsproblem, att Sverige har 21 självstyrande regioner med olika rutiner och olika journal- och datasystem, pekas ut som en viktig faktor. Folkhälsomyndigheten framhåller bristen på det som kallas interoperabla IT-system, det det vill säga digitala verktyg där automatisk dataöverföring mellan olika system är möjlig. Denna brist visar sig ha försvårat uppbyggnaden av test- och smittspårningskapaciteten.
Myndigheten påpekar också att insatserna blir svårare att följa upp. Det totala antalet smittspårningar kan exempelvis inte sammanställas eftersom det saknas data från flera regioner. Innan pandemin genomfördes smittspårning manuellt med papper och penna.
– Vi bedömer att det även vid nästa pandemi sannolikt kommer att krävas en omfattande testning och smittspårning, och att samhällets beredskap för det behöver förbättras. För det krävs bland annat bättre digitala verktyg och en tydlig ansvarsfördelning mellan staten och andra aktörer, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
Frustration och huvudvärk
I Folkhälsomyndighetens utvärdering ingår en delutvärdering från Försvarshögskolan.
Försvarshögskolan konstaterar precis som Folkhälsomyndigheten att avsaknaden av gemensamma system och strukturer är en huvudvärk och ett hinder för effektiv pandemihantering.
I intervjuer med berörda på Folkhälsomyndigheten beskriver de frustration när det gäller samordningen av provtagning och smittspårning i 21 regioner. Flera regioner ville göra regionala anpassningar kring allt från logotyp på provtagningskit till inköp och avtal.
När det gäller inköp kunde regionerna konkurrera både med varandra och andra länder. När Folkhälsomyndigheten upphandlade laboratoriekapacitet och tester behövdes fullmakter från alla 21 regioner.
Genomförandet av den storskaliga testningen, smittspårningen och övervakningen av virusvarianter blev därför utmanande. Den möjliggjordes tack vare fungerande samarbeten och att alla gjorde sitt yttersta, enligt Folkhälsomyndigheten.
Masstestning för miljarder
Under pandemin gjordes omkring 24 miljoner tester, de flesta PCR-tester. Testningen och smittspårningen innebar stora utgifter för staten. Kostnaden beräknas till 32,5 miljarder kronor för åren 2020 till 2022.
Den statliga finansieringen var central för genomförandet, enligt Folkhälsomyndigheten.
I stort anser regionerna att stödet från Folkhälsomyndigheten varit ändamålsenligt, enligt myndighetens utvärdering. Regionerna anser dock att det varit en utmaning att anpassa sig till snabba förändringar i riktlinjerna från Folkhälsomyndigheten.
Egenprovtagning med PCR-tester varit det mest kostnadseffektiva sättet att utföra provtagning i stor skala, enligt utvärderingen.
Myndigheten kan inte bedöma om det är kostnadseffektivt att screena vård- och omsorgspersonal för covid-19 regelbundet. Det saknas data. Däremot bedömer myndigheten att covidtestning av personer som läggs in på sjukhus eller flyttar in till ett särskilt boende är effektivt för att bryta smittkedjor.
Statens kostnader kan minskas
Ersättningen för testningen till olika aktörer har varit högre än deras kostnader, särskilt under perioder med hög smittspridning. Med en mer flexibel ersättningsmodell skulle statens kostnader för testningen kunnat vara lägre, enligt Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten har också svårt att bedöma hur kostnadseffektivt det varit att ta in privata aktörer. Men myndigheten konstaterar att privata mikrobiologiska laboratorier varit centrala för att bygga upp en hög analyskapacitet.
Inför framtida pandemier efterlyser Folkhälsomyndigheten en struktur för att integrera statliga och privata aktörer i testkedjan.
Snabba studier behövs vid pandemi
Enligt Coronakommissionen var svensk provtagning och sekvensering av virusvarianter så begränsad i början av pandemin att underlaget för att snabbt skaffa kunskap om det nya viruset var bristande. Det här tar även Folkhälsomyndigheten upp i sin utvärdering. Myndigheten framhåller att det är viktigt för framtida pandemiberedskap att planera för att snabbt kunna göra representativa studier med typning av nya smittämnen.
Myndigheten vill ha en organisation som stödjer effektiv samordning och kommunikation.
Folkhälsomyndigheten vill också ha ansvaret för den nationella samordningen av regionernas beredskap att testa i stor skala.
Det behövs också författningsberedskap som möjliggör förhållningsregler för storskalig testning och smittspårning, tycker Folkhälsomyndigheten. Det behövs även kompletterande regelverk för trängsel, möjligheter till hemarbete och distansundervisning.
Vidare önskar sig myndigheten en översyn av lagstiftningen för att få bättre tillgång till detaljerad testnings- och smittspårningsdata samt prover från regionernas biobanker.
