Brist på barnläkemedel kan öka risken för att barn av misstag får felaktiga medicindoser. Det konstaterar barnläkare och folkhälsoexperter i Kanada i en undersökning som de refererar i New England journal of medicine.
Virusvågor gav brist på barnläkemedel
Från augusti till december i fjol var det brist på barnanpassade läkemedel med ibuprofen och paracetamol i Kanada. Denna brist på febernedsättande och smärtstillande barnläkemedel uppstod på grund av covid-19-pandemin i kombination med en våg av andra smittsamma luftvägsinfektioner. Liknande brister har den senaste vintersäsongen uppstått på många håll i världen, även i Sverige.
För att möta problemet publicerade kanadensiska sjukhus och läkarorganisationer riktlinjer. Där informerade de om vilken behandling som kunde ges till barn i stället för de saknade barnläkemedlen. Bland annat fanns information om hur man kan använda vuxenläkemedel i lägre dos än till vuxna, baserat på barnets vikt.
Till sist lyckades Kanadas regering importera över 1,9 miljoner barndoser av paracetamol och ibuprofen. Tack vare det var bristen i januari i år äntligen över.
Mätte samtal om doseringsmissar
En grupp barnläkare och folkhälsoexperter genomförde den aktuella undersökningen för att ta reda på hur bristen påverkat patientsäkerheten för barnen.
De analyserade antalet telefonsamtal till en av Kanadas fem rådgivningscentraler om förgiftningar (ungefär som svenska Giftinformationscentralen). Den utvalda rådgivningscentralen var Ontario poison centre.
De mätte hur många samtal om oavsiktliga doseringsfel till barn under 18 år som kom in under olika perioder mellan januari 2018 och februari 2023. De tog enbart med de samtal som gällde feldoseringar av paracetamol eller ibuprofen.
Övriga samtal om felbehandlingar och feldoseringar till barn under 18 år användes som kontroll.
Misstagen ökade under bristen
Undersökningen visade en stor ökning av samtal till rådgivningscentralen om doseringsmisstag med paracetamol och ibuprofen under bristperioden, jämfört med en period på 4,5 år före bristen.
Antalet samtal gällande doseringsmissar till barn med paracetamol ökade med 261 procent och ibuprofensamtal med 218 procent. Inga andra typer av samtal om barnförgiftningar ökade.
En del av ökningen berodde enligt författarna sannolikt på den ökade virusspridningen under bristperioden. Men även sedan de tagit hänsyn till detta i sina beräkningar kvarstod stora ökningar.
Däremot såg de ingen nämnvärd ökning av barn som behövde sjukhusvård på grund av feldoseringar med de två läkemedlen.
Efter bristperioden sjönk åter antalet samtal om feldoseringar till barn av dessa läkemedel.
Efterlyser förebyggande kampanjer
Författarna ser flera möjliga förklaringar till de ökade feldoseringarna medan det var brist på barnläkemedel. En förklaring kan vara att föräldrar och andra vårdnadshavare använde exempelvis tabletter för vuxna och delade dessa på ett felaktigt sätt.
En annan förklaring kan vara att bristen ledde till en ökad användning av mediciner från andra länder med doseringsanvisningar på andra språk.
Barnläkarna och folkhälsoexperterna bakom undersökningen anser att man om ett liknande bristläge uppstår igen bör satsa på informationskampanjer för att förebygga doseringsmissar.