Resultaten, som kan bana väg för en konceptuellt ny typ av cancerbehandling, aviserades av läkemedelsföretagen Moderna och MSD igår och uppmärksammades av Reuters.
Läkemedelsvärlden uppmärksammade studien för första gången redan i augusti, när företagen meddelade att den hade uppnått sitt primära effektmått.
Att vaccinera mot cancer är ingen ny idé. Både profylaktiska och terapeutiska cancervacciner har utvecklats i årtionden och flera finns på marknaden.
Forskare har länge försökt identifiera mutationer som är specifika för en patients tumör och använda dem som måltavlor för immunförsvaret. Flera vacciner, som skräddarsys efter mutationer i den enskilda patientens tumör, har utvecklats på senare tid.
Bland annat har BioNTech och Roche rapporterat lovande resultat från en mindre studie vid bukspottkörtelcancer.
Utvecklingen har också kantats av vissa bakslag.
Igår nåddes en milstolpe för konceptet när positiva resultat i fas 3 för första gången rapporterades. Den aktuella studien, INTerpath-001, är enligt företagen Moderna och MSD den första positiva fas 3-studien någonsin för en individanpassad neoantigenbehandling baserad på ett mRNA-vaccin. Neoantigener är de förändrade proteiner som uppstår till följd av mutationer i cancercellerna.
Intismeran gavs efter att tumören opererats bort. Syftet var alltså att immunförsvaret skulle kunna upptäcka och eliminera eventuella kvarvarande cancerceller och därmed förhindra återfall.
Komplex behandling i flera steg
Behandlingen sker i flera steg. Först skräddarsys den efter den enskilda patientens tumör. Tumörens DNA analyseras för att identifiera mutationer som skiljer cancercellerna från kroppens friska celler.
Därefter väljs upp till 34 neoantigener, alltså förändrade proteindelar, ut som bedöms kunna aktivera immunförsvaret. Urvalet görs med hjälp av avancerade datoralgoritmer, som försöker förutsäga vilka förändrade proteindelar som har störst chans att framkalla ett effektivt T-cellssvar.
Utifrån dessa tillverkas sedan ett individuellt mRNA-vaccin.
När vaccinet ges till patienten får kroppens celler instruktioner att tillverka de utvalda proteindelarna. På så sätt tränas immunförsvaret att känna igen tumörens särskilda kännetecken och aktivera T-celler som kan söka upp och angripa kvarvarande cancerceller.
Ryan Sullivan, melanomexpert vid Mass General Brigham Cancer Institute i USA, anser att de positiva resultaten utgör ett viktigt genombrott både för melanompatienterna och cancerbehandling i allmänhet.
– Det här är en lovande start. Det är nu utvecklingen tar sin början, sade han till Reuters i augusti när det meddelades att studien hade uppnått sitt primära effektmått.
