Infektioner hos nyfödda och för tidigt födda barn kan snabbt bli allvarliga. Rätt läkemedel och dosering i rätt tid är fundamental, samtidigt som det är viktigt att undvika onödig antibiotikabehandling.
Nu har Läkemedelsverket publicerat ett uppdaterat kunskapsstöd för behandling av infektioner orsakade av bakterier, virus och svamp hos nyfödda och för tidigt födda barn.
En viktigt budskap är att antibiotikabehandling som inletts på misstanke om sepsis i regel bör avslutas efter 24–36 timmar om blododlingen är negativ och den kliniska bilden inte talar för sepsis.
I dokumentet betonas också vikten av att begränsa användningen av bredspektrumantibiotika, anpassa behandlingen efter odlingssvar och undvika förebyggande antibiotikabehandling utan tydlig indikation.
Många läkemedel används off label
Läkemedelsbehandling av nyfödda är komplicerad, bland annat eftersom lever och njurar ännu inte är fullt utvecklade hos barnet. Doseringen behöver bland annat anpassas efter hur tidigt barnet fötts och hur lång tid som gått sedan födelsen. Det vetenskapliga underlaget är ofta begränsat och läkemedel inte sällan används utanför den godkända produktinformationen.
– Det är en utmaning att det saknas stora studier på just denna patientgrupp. Genom att sammanställa expertkunskap och beprövad erfarenhet vill vi ge vårdpersonalen ett tryggt och aktuellt stöd i beslutsprocessen, säger Lisa Forsberg, barnläkare och utredare på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande från Läkemedelsverket.
Det nya kunskapsstödet innehåller bland annat vägledning om läkemedlens användningsområden, dosering och biverkningar. För vissa antibiotika, exempelvis aminoglykosider och vankomycin, framhålls betydelsen av att följa läkemedelskoncentrationen i blodet för att säkerställa effekt och minska risken för allvarliga biverkningar.
Rekommendationerna har tagits fram i samarbete med en extern expertgrupp bestående av läkare och apotekare. Läkemedelsverket uppmanar nu regionerna att uppdatera sina lokala behandlingsriktlinjer utifrån det nya kunskapsstödet.
Även ePed samlar kunskap
Ett annat nationellt kunskapsstöd för läkemedelsbehandling av barn är ePed, som har sitt ursprung inom neonatalvården i Stockholm.
Projektet startade 2005 och har sedan dess utvecklats till ett nationellt beslutsstöd för läkemedelsbehandling av barn upp till 18 år.
ePed innehåller bland annat doseringsanvisningar, instruktioner för beredning och administrering av läkemedel samt stöd för att upptäcka orimliga doser. Verksamheten finansieras gemensamt av Sveriges regioner.
