Annons
Kampen mot läkemedelsbristerna
”Det är inte mycket som tyder på en vändning”
Läkemedelsbrister leder till tomma apotekshyllor. Foto: Anna Bäsén

”Det är inte mycket som tyder på en vändning”

Antalet restnoterade läkemedel blir större i år än förra året, tror Läkemedelsverkets experter.

8 jun 2023, kl 14:30
0

Annons
Samuel Silkestrand

Samuel Silkestrand
Foto: Jeanette Hägglund /Läkemedelsverket

Maria Wanrud

Maria Wanrud
Foto: Jeanette Hägglund/Läkemedelsverket

Problemet med restnoterade läkemedel kommer att fortsätta, tror Läkemedelsverkets experter.

Idag är 1022 läkemedelsförpackningar restnoterade hos Läkemedelsverket.

Slutsiffran för förra året blev totalt 1615 restnoterade förpackningar.

Någon vändning ser det inte att bli ut i år.

– Jag tror att vi landar högre 2023 än 2022, sa Maria Wanrud, gruppchef vid Läkemedelsverket under ett presswebbinarium om restsituationerna under torsdagen.

Energikris påverkar antalet restnoterade läkemedel

När ett läkemedelsföretag inte kan leverera läkemedel beror det i de flesta fall på tillverknings- och produktionsproblem. Dessa anges som skäl i hela 72 procent av fallen. Detta enligt Läkemedelsverkets statistik för första kvartalet i år.

Energikrisen och den ekonomiska krisen är viktiga bakomliggande faktorer till att antalet antalet restnoterade läkemedel ökat, enligt Maria Wanrud, gruppchef på Läkemedelsverket.

– Ökade produktionskostnader, ökade kostnader för transport och ökad inflation påverkar också, sade hon.

Tror inte på någon ljusning 2024

Drygt en fjärdedel av restsituationerna orsakas på marknadsfaktorer. Ett exempel Läkemedelsverket tog upp är den ökade efterfrågan på läkemedlet Ozempic  (semaglutid) mot diabetes typ 2.

Att situationen kommer att förbättras under 2024 tror Läkemedelsverkets Maria Wanrud och utredaren Samuel Silkestrand inte.

– Ännu finns det inte mycket som tyder på en vändning, snarare att det lägger sig på en platånivå. Men det beror på hur utvecklingen ser ut i världen, säger Samuel Silkestrand.

Framförhållning viktigt för patientsäkerheten

Myndigheten framhöll vikten av att läkemedelsföretag anmäler kommande restsituationer i god tid, helst två månader i förväg.

Oftast anmäls restsituationen samma dag eller efter att den uppstått. I hela 53 procent av fallen, enligt de senaste siffrorna.

– Det är inte så lyckat för vår del, inte för apoteken, sjukvården eller patienten. Framförhållning är viktigt för patientsäkerheten, så att man hinner agera, samverka och motverka effekten, säger Maria Wanrud.

Något fler företag anmäler i tid

Läkemedelsföretagen har ändå blivit mer benägna att snabbare anmäla restsituationer till Läkemedelsverket.

Från och med den 1 juli har Läkemedelsverket att utfärda sanktionsavgifter för företag som anmäler restsituationer sent.

– Vi tror att det gör att fler läkemedelsföretag anmäler något tidigare än idag, sa Maria Wanrud.

Vill utreda läkemedelsläget i riket

Under webbinariet redogjorde Läkemedelsverket för de insatser som görs regionalt, nationellt och internationellt för att motverka restsituationer och läkemedelsbrist.

Myndigheten har fått flera uppdrag av regeringen att motverka restsituationerna, vilket Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.

Nu vill Läkemedelsverket få regeringens uppdrag att utreda läkemedelssituationen i landet, för att bättre kunna matcha utbud med efterfrågan.

– Vi hoppas få i uppdrag att göra en logistiklägesbild, ta reda på hur mycket läkemedel som finns och var. Idag finns det ingen aktör som vet det, säger Samuel Silkestrand.

Omfördela läkemedel inom landet

Läkemedelsverket vill också ha i uppdrag att utreda hur läkemedel enklare kan omfördelas mellan regionerna.

– Det kan vara så att det är brist i Norrland men inte i Skåne, säger Samuel Silkestrand.

I morgon håller myndigheten webbinarium om restsituationerna igen, men då för personal inom apotek och hälso- och sjukvård.