Annons

Månads arkivering augusti 2023

Fattiga i riskgrupp sämre vaccinerade mot covid-19

Anna Bäsén
-
0
Fattiga i riskgrupp sämre vaccinerade mot covid-19

Låg socioekonomisk status är kopplat till sämre vaccinationstäckning mot covid-19 bland unga vuxna personer i riskgrupper.

Det visar en färsk studie som fyra forskare vid Karolinska institutet, KI, gjort.

De har studerat personer i riskgrupp för svår covid-19 som är mellan 18 och 64 år.

Riskgrupperna jämfördes sen med personer i samma ålder, men utan sjukdomar och tillstånd som ökar risken för svår covid-19. Man jämförde även med äldre från 65 år och uppåt.

”Bör inte baseras på din inkomst”

Helena Hervius Askling konstaterar att studien visar att personer med lägre socioekonomisk status har ett sämre skydd mot allvarlig covid-19. Hon är en av KI-forskarna bakom studien, dessutom vaccinexpert och expertkoordinator på Centrum för hälsokriser vid KI.

– Möjligheten att förebygga allvarliga luftvägssjukdomar bör inte baseras på din inkomst utan på din medicinska risk, poängterar hon.

Var fjärde tillhör riskgrupp

Över 1,7 miljoner stockholmare inkluderades i studien. Nästan var fjärde vuxen stockholmare i åldrarna 18-64 år, över 300 000 personer, ingår i någon riskgrupp.

Forskarna undersökte hur många doser vaccin mot covid-19 de tre studiegrupperna fick under nästan två år.

De följdes från vaccinationskampanjens start 27 december 2020 fram till 21 november 2022.

Följde vaccinationstäckningen

Äldre, 65 år eller över, fick i högst grad tre eller fler vaccindoser under studieperioden. Andelen var 87 procent.

Bland stockholmare mellan 18 och 64 år som inte tillhörde någon riskgrupp var motsvarande siffra 55 procent.

När det gäller personer i samma ålder tillhörande en riskgrupp var andelen 64 procent.

Även unga i riskgrupp dog

Forskarna undersökte också hur många av alla studiepersoner som avled inom 30 dagar efter att ha gjort ett covidtest och fått ett positivt svar. Av de drygt 1,7 miljoner stockholmarna var det över 2000 personer som dog.

De allra flesta som avled, 93 procent, var 65 år eller äldre.

Bland de yngre vuxna mellan 18 och 64 år i riskgrupperna dog 7 procent. Detta medan mindre än en procent av personerna i samma ålder men som inte tillhörde någon riskgrupp avled.

Både födelseland och ekonomi viktigt

De socioekonomiska faktorerna visade sig ha stor betydelse. Bland svenskfödda i riskgrupp hade 72 procent då fått tre eller fler doser.

Det kan jämföras med personer i riskgrupp födda i Afrika där bara 32 procent hade fått lika gott vaccinskydd mot covid-19.

Ekonomi spelar också stor roll. Hela 77 procent av riskgruppspersonerna med den högsta inkomsten hade fått tre eller fler doser.

Bland den fattigaste delen var andelen 51 procent.

Eftersom de socioekonomiska skillnaderna i vaccinationstäckning är så stora vill forskarna ha förstärkta insatser för att minska ojämlikheten.

Högre dödsrisk för utrikesfödda

Studier har visat att utrikesfödda är extra utsatta. En tidigare rapport från Folkhälsomyndigheten från pandemins början, publicerad år 2021, har exempelvis visat att utrikesfödda är mer utsatta för covid-19. De blir oftare smittade, behöver i högre grad intensivsjukvård och har högre risk att dö i covid-19.

Förklaringar till det är att de har yrken som gör att de inte kan minska smittorisken genom att exempelvis jobba hemifrån, lägre utbildningsnivå och sämre ekonomi.

Personer från Afrika hade över tre gånger så hög risk att avlida i covid-19, 3,4 gånger så hög relativ risk jämfört med svenskfödda. För personer födda i Mellanöstern var den relativa risken att dö i covid-19, jämfört med svenskfödda, 2,8 gånger så hög.

För risken att behöva intensivvård var siffrorna ännu mer dramatiska. Personer födda i Afrika eller Mellanöstern hade mellan fem och sju gånger så hög risk att behöva vårdas på intensiven jämfört med personer födda i Sverige.

Har samkört många olika datakällor

För att få fram resultaten har forskarna använt flera olika befolkningsbaserade källor, som vaccinationsregistret och intensivvårdsregistret.

De har bland annat samlat information från vaccinationsregistret och sjukhus, som intensivvårdsregistret, samt primärvården.

Riskgrupperna har bakomliggande sjukdomar eller tillstånd som gör att de är extra utsatta för att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19.

De är extra sårbara och behöver Folkhälsomyndighetens rekommenderade vaccinskydd mot covid-19.

Högt blodtryck och fetma riskfaktorer

Folkhälsomyndigheten har listat olika diagnoser och tillstånd som orsakar mycket hög risk för att drabbas svårt om dessa personer smittas av sars-cov-2.

Forskarna inkluderade 16 grupper med hög risk för svår covid-19 i studien.

Det handlar exempelvis om högt blodtryck, nedsatt immunförsvar, kronisk lungsjukdom, kronisk leversjukdom, demens, fetma, graviditet, hjärtkärlsjukdomar, cancer, psykisk sjukdom och Downs syndrom.

Vill ha bättre insatser inför hösten

Studien publicerades i juli i den vetenskapliga tidskriften Journal of internal medicine.

Fram tills nu har studien inte fått någon medial uppmärksamhet alls i Sverige.

– Det är jättebra att det uppmärksammas i Läkemedelsvärlden. Det behövs förstärkta vaccininsatser inför kommande säsong till personer med underliggande sjukdomar. Det gäller inte bara vaccination mot covid-19, utan även influensa och pneumokocker, säger Helena Hervius Askling.

Första studien av sitt slag

Tidigare data visar att 90 procent eller fler av svenskarna som är 65 år eller äldre har fått tre eller fler doser mot covid-19.

Det här är den första studien som görs i Sverige av vaccinationstäckningen bland personer i yrkesverksam ålder som tillhör en riskgrupp för att bli inlagd på sjukhus eller dö av covid-19.

Bland samtliga personer i riskgrupp mellan 18 och 64 år var högt blodtryck, fetma och olika former av immunhämmande tillstånd och läkemedel de vanligaste bakomliggande tillstånden.

Riskgrupper har redan vårdkontakt

De riskgrupper som fick lägst antal vaccinationer hade oftast bakomliggande tillstånd som kronisk leversjukdom, psykisk sjukdom eller var gravida.

– Dessa personer har redan en etablerad kontakt med sjukvården, ofta primärvården eller mödrahälsovården. Det är patienter som behöver olika slags behandling, läkemedel och stöd, säger Helena Hervius Askling.

7 procent i riskgrupperna dog

Över 2000 personer avled inom 30 dagar efter ett positivt covidtest av de drygt 1,7 miljoner Stockholmarna.

De allra flesta som dog, 93 procent, var 65 år eller äldre.

Men 7 procent av personerna i riskgrupper mellan 18 och 64 år avled. Bland Stockholmarna som i samma ålder som inte tillhörde någon riskgrupp är dog mindre än 1 procent.

Under studieperioden fick 55 procent av personerna i riskgrupp mellan 18 och 64 år tre eller fler vaccindoser.

Bland stockholmarna i samma ålder som inte tillhörde någon riskgrupp är andelen 64 procent och bland äldre 65 år eller mer 87 procent.

Kan ha misslyckats med information

Eftersom riskgrupperna redan är inne i vårdsystemet har sjukvården egentligen god möjlighet att nå dem, poängterar vaccinexperten Helena Hervius Askling.

– Behandlande läkare och annan sjukvårdspersonal kan ha missat att informera den här patientgruppen på ett tydligt vis. De har rätt att få förklarat varför det är viktigt för dem att vaccinera sig mot covid-19 och vilka riskerna är med att inte ta de rekommenderade vaccindoserna.

Nu vill forskarna vill se bättre strategier för att nå riskgrupper under 65 år, särskilt socioekonomiskt utsatta som fattiga och utlandsfödda.

Råd från egna läkaren bäst

Det handlar inte bara om bättre informationskampanjer.

Framförallt vill forskarna att sjukvården tar alla möjligheter de kan för att informera om vikten av vaccination när de möter patienter i riskgrupp.

– Det här är helt enkelt inte okej. Inför kommande säsong måste både primärvården och specialistvården ta varje möjligt tillfälle i att erbjuda de här patienterna vaccin. All sjukvårdspersonal måste vara medveten om hur viktigt det är att vaccinera den här sårbara gruppen.

Bäst om vårdkontakter ger råd

De här patienterna nås bäst genom de vårdkontakter de redan har, enligt Helena Hervius Askling.

– Vi vet att råd om vaccination ger starkast effekt, och följs i högst utsträckning, om de kommer från den egna behandlande läkaren.

Vill se bättre uppföljning efter fetmakirurgi

Helene Wallskär
-
0
Vill se bättre uppföljning efter fetmakirurgi

Fetmakirurgi hjälper effektivt kraftigt överviktiga personer att gå ned i vikt. Operationen ger inledningsvis också positiva effekter på ämnesomsättningen som bland annat kan minska risken för diabetes typ II.

Men en ny studie från Lunds universitet visar nu att förbättringen av ämnesomsättningen ofta bara är tillfällig.

Redan ett år efter fetmaoperationen hade deltagarna i studien nästan samma nivå av ohälsosamma nedbrytningsprodukter och fetter i blodet som före ingreppet. Studien är publicerad i tidskriften Obesity.

Olika kriterier för fetmakirurgi

År 2022 genomgick nästan 5000 personer i Sverige fetmakirurgi. Det framgår av en årsrapport baserad på kvalitetsregistret Scandinavian obesity surgery registry. Ungefär två tredjedelar av operationerna var offentligt finansierade medan en tredjedel av patienterna betalade operationen själva.

Regionernas regler för vem som kan bli opererad för fetma varierar. Ofta är ett krav att man har ett BMI (body mass index) på minst 40 eller ett BMI på minst 35 tillsammans med en sjukdom som är kopplad till fetma.

Gränsen för vad som räknas som fetma går vid ett BMI på 30.

Den vanligaste operationsmetoden var 2022 gastrisk bypass där kirurgen kopplar bort en stor del av magsäcken och tunntarmen. Den nyare metoden ”gastric sleeve” användes vid omkring fyra av tio operationer. Den metoden innebär att kirurgen opererar bort en stor del av magsäcken.

Går ofta upp i vikt igen

Fetmakirurgi ska hjälpa personen att äta mer hälsosamt. Det fungerar för det mesta bra i början, men att hålla i de nya matvanorna på sikt kan vara svårt.

Tidigare forskning har visat att patienterna går ned kraftigt i vikt under det första året efter fetmakirurgi. Inom fem år går de dock ofta upp en del igen, men vanligen inte ända upp till ursprungsvikten.

Men vad händer med ämnesomsättningen? Det ville forskarna bakom den nu aktuella studien undersöka.

– Att enbart följa upp vikten hos personer som har genomgått fetmaoperation kan vara ett trubbigt instrument för att studera effekterna av ingreppet, säger forskaren Peter Spégel i ett pressmeddelande.

Peter Spégel är docent i molekylär metabolism vid Lunds universitets diabetescentrum och ledde studien.

Följde 148 patienter efter fetmakirurgi

Syftet med fetmakirurgi är inte i första hand att personen ska bli av med kilon. I stället är operationen till för att minska de stora riskerna för diabetes typ II, högt blodtryck, cancer och hjärt-kärlsjukdom som följer med fetma.

Och de hälsoriskerna avspeglar sig i ämnesomsättningen.

Forskarna i Lund följde 148 personer med och utan diabetes typ II som genomgick en gastrisk bypass-operation. Deltagarna lämnade blodprover strax före operationen och vid minst två tillfällen efteråt.

Forskarna analyserade fetter och nedbrytningsprodukter, metaboliter, i blodet för att studera förändringar i ämnesomsättningen.

Försämringar på nytt efter ett år

Direkt efter operationen såg de flera positiva förändringar. Bland annat ökade blodnivåerna av vissa hälsosamma fleromättade fetter.

Samtidigt minskade nivåerna av vissa aminosyror som är kopplade till insulinresistens och ökar risken för diabetes typ II.

Men förbättringarna höll inte i sig. Redan ett år efter operationen var en del personer tillbaka på exakt samma nivå som före operationen. För andra var återgången långsammare.

Risken för diabetes typ II återkom successivt hos dem utan diabetes. Och hos dem som hade sjukdomen skedde först en förbättring men sedan försämrades tillståndet igen.

Vill se bättre uppföljning

Forskarna bakom studien framhåller dock att fetmakirurgi trots allt även på sikt leder till en lägre vikt än före operationen för de flesta.

De hoppas därför att deras forskningsresultat ska inspirera till en bättre uppföljning av patienterna efter operationen. Att vården i högre grad ska följa upp hur patienternas ämnesomsättning utvecklas med hjälp av provtagning. Då kan man märka tidigare om det är på väg åt fel håll igen.

– Vi kunde se förändringarna när deltagarna fortfarande hade ett lågt BMI efter operationen. Genom att studera ämnesomsättningen kan vi få en tidig indikation om att ohälsosamma förändringar är på väg, säger Nils Wierup, professor i neuroendokrin cellbiologi.

– Vi hoppas att kunskapen kan användas för att följa upp individer efter fetmakirurgi och sätta in förebyggande åtgärder som kan förhindra en kommande viktuppgång.

”Jag känner att jag gör nytta”

Anna Bäsén
-
0
”Jag känner att jag gör nytta”

Johan Andersson började på Läkemedelsverket 2018 som chef på enheten med namnet ”Läkemedel i användning”.

Då var rest– och bristsituationer en mindre del av enhetens arbetsuppgifter. Enheten jobbade mycket med behandlingsrekommendationer, säkerhetsnyheter och gav ut Läkemedelsboken.

– Om jag trodde att problemet med restsituationer och brist på läkemedel skulle bli så stort som idag? Nej, det hade jag inte förväntat mig när jag började här, säger han.

Byggt upp arbetet mot läkemedelsbrister

Johan Andersson har varit med och lett uppbyggnaden av Läkemedelsverkets förstärkta fokus på restsituationer och läkemedelsbrister.

2018 fanns ungefär 200 läkemedelsförpackningar på Läkemedelsverkets lista över restanmälda läkemedel. Mediciner läkemedelsföretagen inte kan eller inte kommer att kunna leverera.

– Redan då hade tidningarna rubriker om läkemedelsbrist, minns han.

Sverige har det inte värst

Idag är antalet läkemedelsförpackningar på myndighetens lista fem gånger så stort.

Men hur kan det komma sig att det tog sådan tid innan vi i Sverige började ta tag i problemen ordentligt?

– Ja, det här problemen har funnits länge, och det har faktiskt också pågått en hel del arbete för att förbättra under lång tid. Sen har tyvärr situationen över tid förvärrats och blivit ännu mer påtaglig under de senaste åren.

– Man kan också komma ihåg att det är ett globalt problem. Vad jag kan se har Sverige det inte värst, även om vi är ett litet land. Många andra länder ligger långt efter oss.

Ett lands betalningsförmåga är väldigt viktig för läkemedelsförsörjningen, poängterar Johan Andersson.

– Och den är bättre i Sverige än i många andra mindre länder.

Har blivit en annan tjänst

Arbetet mot rester och brister har växt väldigt mycket. Tjänsten Johan Andersson tog för fem år sen har blivit något annat.

– När jag började var det två-tre personer på enheten som jobbade med rest- och bristsituationer. Nu är vi omkring femton personer som gör det på hel- eller deltid.

Tidsmässigt har arbetsbördan också ökat.

– Särskilt under pandemin jobbade vi väldigt mycket. I början flera hundra timmar extra på bara någon månad. Många, långa dagar och mycket helgarbete. Även om vårdpersonal och många andra hade det betydligt tuffare förstås.

”Det är mycket jobb”

Det är fortfarande högtryck kring problemen.

– Under våren var det rätt intensivt. Vi hade mycket arbete överlag med ökande restsituationer, ett flertal regeringsuppdrag och de nya sanktionsavgifterna som introducerades 1 juli.

Läkemedelsverket har önskat sig och även fått en lång rad uppdrag av regeringen för att försöka förbättra situationen.

Regeringsuppdragen är så pass många att Johan Andersson får tänka till om han ska räkna upp allihopa.

– Jag arbetar fortfarande ganska mycket. Men nu ska jag åtminstone försöka hålla mig till 40 timmar i veckan.

Rekryterad från läkemedelsindustrin

Johan Andersson är apotekare i grunden, men har efter utbildningen aldrig arbetat på apotek.

Innan han började på Läkemedelsverket jobbade han på läkemedelsföretaget Eli Lilly i nästan femton år, bland annat som sälj- och marknadschef.

Men är inte det lite som att byta sida, från att sälja läkemedel till att kontrollera så läkemedelsföretagen sköter sig?

– Haha. Ja, kanske lite. När det gäller tillsyn och tillstånd har vi ju den rollen. På det sättet är det en stor perspektivförändring.

– Men det är en bra erfarenhet att ha. Jag har en förståelse för hur det fungerar i ett läkemedelsföretag, jag kan relatera till olika situationer och har ett kontaktnät, säger han.

”Jag känner att jag gör nytta”

Efter alla år i industrin var han också nyfiken på att prova något nytt.

Nu slipper han dessutom pendla mellan hem och familj i Uppsala och läkemedelsföretagets kontor i Stockholm.

– Jag har tio minuter med cykel hemifrån till jobbet. Det är jätteskönt! Sen är det spännande att jobba på Läkemedelsverket. Jag kommer ännu närmare patienterna, känner att jag gör nytta och kan hjälpa till.

– Även om problemen med rest- och brister är negativt laddade så är det en liten vinst varje gång som man kan hjälpa någon. Vi arbetar ju för att det ska bli bättre.

Chefen saknar eget kontor

Jag och Johan Andersson vandrar runt i en av Läkemedelsverkets tre byggnader.

Just nu är han lite hemlös på jobbet. Han har inget eget kontor utan lånar ett av en föräldraledig kollega.

Enheten har växt så mycket att de just nu har ont om rum.

En effekt av Läkemedelsverkets ökade fokus på rest- och bristsituationer är att myndigheten överväger att starta en helt ny enhet, kallad ”Enheten för Läkemedelstillgänglighet”. Något Läkemedelsvärlden var först att berätta om.

Johan Andersson kommer troligen placeras där.

– Det är organisatoriskt vettigt och effektivt med en enhet som fokuserar enbart på de här frågorna, tycker han.

Osäkerhet och ekonomikris påverkar

Under pandemin fick problemen med läkemedelsbrister mycket fokus i media, inte minst bristen på narkosmedlet propofol.

Men problemen är inte över. Detta trots att pandemin avblåsts och inte längre är ett internationellt akut hot, enligt WHO.

Läkemedelsförsörjningen störs av krig och osäkerhet i världen, energikris, problem med ekonomin och inflation.

Tror inte restanmälningarna minskar

Johan Andersson tror inte att antalet restanmälningar kommer att minska inom “överskådlig tid”. Med det menar han ett till några år.

Är du bekymrad över utvecklingen och i så fall över vad?

– Omvärldsläget. Det påverkar oss supermycket. Om det blir krig eller nya sjukdomsutbrott. Kan Indien och Kina hålla sina hamnar öppna? Sen ekonomin förstås.

Johan Andersson exemplifierar med att svenska kronans låga värde påverkar parallellhandeln med läkemedel väldigt mycket just nu.

– Företagen handlar på en internationell marknad. När den svenska kronan är låg kan det göra att företagen väljer att sälja sina läkemedel till ett land där de kan få bättre betalt.

Farligt för patienterna

Läkarförbundet kallar rest- och bristsituationer för ett samhällsproblem. De är ett tidsödande gissel för sjukvård och apotek, ett arbetsmiljöproblem för farmaceuterna och ett bekymmer för läkemedelsföretagen.

Men framförallt drabbas patienterna, i värsta fall är bristerna en verklig hälsofara.

– Det orsakar jättemycket strul för patienterna, apoteken och vården. I vissa fall kan det vara direkt farligt för patienterna, säger Johan Andersson.

Har själv märkt av läkemedelsbristen

Johan Andersson har själv märkt av läkemedelsstrulet.

Han är noga med att följa Socialstyrelsens rekommendation om egenberedskap, att ha en månads förbrukning av nödvändiga läkemedel hemma.

– Min egen familj använder inte så mycket läkemedel. Själv har jag allergimedicin och det är ju säsongsbundet. Men jag ansvarar för att sönerna har sina läkemedel. Sen hjälper vi våra föräldrar med deras mediciner.

– Men det har inte varit värre krångel än att man exempelvis fått byta en större förpackning till flera mindre förpackningar. Det har gått att ordna, vi har inte drabbats hårt.

Pandemin tvingade fram nya samarbeten

Johan Andersson poängterar att alla inblandade aktörer vill lösa problemen och arbetar intensivt tillsammans.

– Är det något gott pandemin ledde till är att det startades nya samarbetsformer mellan alla olika aktörerna i läkemedelskedjan, allt från läkemedelsbolag och leverantörer till myndigheter, regioner och apotek.

Tar alla aktörer tillräckligt med ansvar? Vilka vill du se mer insatser från?
– Vad jag kan se vill alla aktörer göra sitt för att minska dessa problem. Nyckeln är att jobba ihop.

– Det finns många bra initiativ, men det tar tid och resurser att bygga upp beredskap. Jag hoppas att vi kan få arbeta med dessa frågor kontinuerligt och långsiktigt.

Positiv mitt i allt det tuffa

Trots att rester och läkemedelsbrist är negativa ämnen är Johan Andersson själv en påfallande lättsam och positiv person som ofta skrattar.

Inför fotograferingen viker den 192 centimeter långa enhetschefen ihop sig i en stol. I bakgrunden står bokhyllor fyllda med gamla vackra läkemedelsböcker.

– Just här brukar annars personer som ska till verksledningen för att presentera något sitta och vara väldigt fokuserade på sina förberedelser och lite rastlösa, säger han och ler.

”Sverige kommer hantera det bättre”

När det gäller rester- och läkemedelsbrister är han också positiv.

– Även om de inte kommer att minska den närmaste tiden hoppas och tror jag att Sverige kommer att kunna hantera det på ett bättre sätt.

Det görs otroligt mycket och en del har redan gett resultat, poängterar Johan Andersson.

Sanktionsavgifterna som infördes i somras, att företag som inte anmäler restsituationer i tid får betala, har haft en tydlig effekt.

Behöver betala bättre för generika

Men mycket återstår. Som läkemedelspriserna. Sveriges modell för originalläkemedel är rimlig, anser Johan Andersson.

Men han tycker att priserna på generika kanske har pressats väl mycket.

– Det är jättebra och vettigt att vi sparar skattemedel. Men det är ju inte bra om det i slutändan sker på bekostnad att vi inte får läkemedel alls.

Det är bra att TLV, Tandvårds- och läkemedelsfömånsverket, arbetar intensivt med frågan, säger han.

Hoppfull inför framtiden

Johan Andersson hoppas förstås också på myndighetens många pågående och eventuellt kommande regeringsuppdrag.

Det handlar bland annat om att läkemedelsföretag och regioner ska ha bättre lager, att myndigheten ska få koll på var läkemedel finns i landet och att det ska bli lättare att flytta läkemedel inom landet vid rest och brist.

– Vi vill också förenkla för apoteken och sjukvården på olika sätt, och utreder bland annat farmaceuters möjligheter att bättre hantera en brist.

Många av förändringarna kräver ändringar av lagar, förordningar och regler.

– Det gäller att ha tålamod, säger han.

Från doldis till mediaprofil

När Johan Andersson började på myndigheten var han en doldis. Efter pandemin och alla år med rest- och läkemedelsbrist är han nu en bekant profil i media.

Epidemiologen Anders Wallensten på Folkhälsomyndigheten blev rikskänd under pandemin och kallad ”smittskyddsbabe” i media. Han verkade inte helt bekväm med det. Du är inte orolig för att bli känd som ”bristbabe”?
– Haha, nu smickrar du mig. Det tror jag inte. Jag har väldigt många duktiga kollegor och vi blir fler och fler som delar ansvaret att ha kontakt med media i de här frågorna. Dessutom är det kul att testa nya grejer, lära sig mer om hur exempelvis radio och teve fungerar.

– Jag är inte så spännande. Det är mest familj, vänner och kollegor som kommenterar om jag varit med i media. Men jag hoppas att jag hjälpt till att förklara situationen lite för någon därute i alla fall.

Reumatikerförbundet: Blanda inte ihop två frågor

Redaktionen
-
0
Reumatikerförbundet: Blanda inte ihop två frågor

KOMMENTAR. I en krönika i Läkemedelsvärlden minns Andreas Rosenlund, kommunikationskonsult, att Reumatikerförbundet fört en envis kampanj om apotekens lagerhållning av läkemedel mot reumatism.

Eftersom texten i övrigt handlar om den läkemedelsbrist som råder i dag vill vi bara förtydliga att det är två olika frågor.

Apoteken behöver ha livsviktig medicin

Att apoteken behöver lagerhålla livsviktig medicin eller se till att samverka så att den enskilde patienten får sitt läkemedel i rimlig tid är en sak.

Men om läkemedlet är restnoterat är ju detta omöjligt. Apoteken står längst ut i frontlinjen i en lång kedja. De kan inte ställas till svars för problem i tidigare led.

Reumatikerförbundet har uppmärksammat frågan om restnoterade läkemedel länge.

Vi för samtal med både politiken och andra aktörer för att kunna bidra till en lösning av problemet. Senast uppmärksammade vi frågan under ett välbesökt seminarium i Almedalen.

Reumatikerförbundet kan bidra

Regeringen har gett Läkemedelsverket ett antal uppdrag under året. Detta med anledning av den brist som råder både nationellt och internationellt.

Det är för tidigt att se några resultat än. Men vi följer så klart detta arbete. Vi har möjlighet att bidra genom Läkemedelsverkets patient- och konsumentråd där förbundet är representerat.

Lotta Håkansson, förbundsordförande i Reumatikerförbundet

De söker orsaker till föräldrars vaccintvekan

Helene Wallskär
-
0
De söker orsaker till föräldrars vaccintvekan

Hur ska vi få en jämnare täckning för barnvaccinationer så att alla barn får samma skydd mot farliga infektionssjukdomar som mässling?

Det är en fråga som Catrin Marklund och Ann-Sofie Cavefors i Göteborg arbetar med. De är hälsovetare respektive barnhälsovårdsöverläkare och drivande i en satsning i ett område som kallas Nordost och innefattar östra Göteborg och Angered.

– Vi vill motverka socioekonomiska skillnader i ohälsa, förklarar de.

Stora skillnader i vaccinationstäckning

För de flesta föräldrar i Sverige är barnvaccinationer inte något kontroversiellt. Vaccineringen är – till skillnad från i en del andra länder – frivillig, och nästan alla familjer tackar ja.

Men genomsnittssiffrorna för vaccinationstäckning säger inte hela sanningen. För täckningen varierar kraftigt i landet – mellan kommuner och mellan stadsdelar och bostadsområden inom samma kommun.

Inte minst beträffande vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) finns det stora skillnader. I vissa områden i landet ligger täckningen för MPR-vaccin bland tvååringar hela tio procentenheter under riksgenomsnittet.

Vill jobba systematiskt

Ett sådant område är just Nordost i Göteborg. Här har därför barnhälsovården tillsammans med andra aktörer nu startat ett arbete som siktar på ett bättre vaccinskydd för förskolebarnen i området.

Projektledaren Catrin Marklund och Ann-Sofie Cavefors, barnhälsovårdsöverläkare i Västra Götalandsregionen, berättar hur arbetet går till. De tror inte att det finns någon ”quick fix” som snabbt kan skapa en jämlikare vaccintäckning.

I stället har de valt att jobba enligt Världshälsoorganisationens, WHO:s, metod Tailoring immunization programmes, TIP.

– Det här är ett systematiskt arbetssätt som verkligen kommer målgrupperna nära, förklarar projektledare Catrin Marklund.

Kartlägger orsaker för att påverka effektivt

Folkhälsomyndigheten utvecklar en svensk version av TIP och har tagit fram en pilotversion som nu i samarbete med myndigheten testas och utvärderas inom projektet i Nordost i Göteborg. Samma sak sker samtidigt även i Järvaområdet i Stockholm, där situationen är liknande.

I korthet går TIP-metoden ut på att först noggrant kartlägga varför människor i området är mindre benägna att vaccinera sina barn. När man vet mer om varför ska man utforma olika insatser som är inriktade direkt på dessa orsaker.

Tanken är att på så sätt öka chanserna att skräddarsy insatser som ger bra och varaktig effekt.

Långt under riksgenomsnittet

Varje år föds mellan 1400 och 1500 barn i Nordost i Göteborg. Invånarna kommer från i stort sett världens alla hörn. Jämfört med rikssnittet finns här också en stor andel personer som kommit till Sverige nyligen. Medelinkomsten är låg liksom den genomsnittliga utbildningsgraden, medan arbetslösheten är hög.

I fjol rapporterade barnavårdscentraler i området att mindre än 90 procent av tvååringarna hade fått en dos MPR-vaccin. Den BVC som låg lägst hade en täckning på 84 procent.

Det är långt under riksgenomsnittet som enligt Folkhälsomyndigheten låg kring 96 procent (mer om denna statistik i faktaruta här nedan).

Större risk för spridning av mässling

Det är också långt under den vaccintäckning på minst 95 procent som Världshälsoorganisationen, WHO, bedömer som nödvändig för att förebygga utbrott av mässling och på sikt utrota sjukdomen.

– Som tur är har mässling hittills varit ganska ovanlig i här i Sverige. Det senaste större utbrottet i Göteborgsområdet var 2017 när vi hade ett 30-tal fall. Det senaste året har vi haft två mindre utbrott med fyra respektive två fall i Göteborg, säger barnhälsovårdsöverläkare Ann-Sofie Cavefors.

– Men när så många barn är ovaccinerade i nordöstra Göteborg innebär det förstås en större risk för spridning i detta område om vi får in mässlingssmitta.

Började sjunka 2017

Vaccintäckningen har inte alltid varit så här låg bland förskolebarnen i området. Länge låg den stabilt kring 95-96 procent. Men från och med 2017 började vaccinationstäckningen att sjunka.

År 2022 var MPR-täckningen bland tvååringar i nordöstra Göteborg nere på mellan 84 och 89 procent.

– De lokalt ansvariga för barnhälsovården hörde av sig till oss centralt på regionen och var oroliga över utvecklingen. Vi förstod att vi måste börja jobba med det här, berättar Ann-Sofie Cavefors.

Pratar med föräldrar

I fjol anställde regionen Catrin Marklund som projektledare och arbetet med att kartlägga orsaker till den lägre vaccinacceptansen drog i gång.

– Vi började med att prata med så många som möjligt av alla de olika aktörer som träffar familjerna inom barnhälsovården och i andra sammanhang, berättar hon.

Det handlar bland annat om BVC-personal, kulturtolkar och hälsoguider. De två senare kategorierna är ofta personer som har sina rötter i en annan kultur. De har enkelt uttryckt till uppgift att hjälpa andra med liknande bakgrund som har kommit till Sverige.

Kulturtolkarna är även doulor och har kontakt med blivande och nyblivna föräldrar. Hälsoguiderna har i uppdrag att arbeta nära ortsbefolkningen för att nå ut med hälsoinformation, gärna på flera språk.

Under hösten kommer kartläggningen att gå vidare med hjälp av intervjuer med berörda föräldrar.

Rädsla för biverkningar

Tidigare forskning har visat att låg tillit till samhället och myndigheter har ett starkt samband med vaccintvekan. En teori som diskuteras för närvarande är också att det motstånd mot covid-19-vaccinerna som fick uttryck under pandemin även kan ha spillt över på andra vaccinationer.

När det gäller MPR-vaccinet visade en liknande studie i Järva i Stockholm för tio år sedan att rädsla för biverkningar låg bakom många föräldrars motstånd. Framför allt fanns en kvarvarande rädsla för att MPR-vaccinet skulle kunna orsaka autism.

Rädslan hade sitt ursprung i en studie som forskaren Andrew Wakefield 1998 publicerade i the Lancet där han kopplade mässlingsvaccin till autism. Det visade sig dock att artikeln innehöll stora brister och byggde på forskningsfusk.

Felaktigheter lever kvar

År 2010 drog Lancet tillbaka artikeln och efterföljande epidemiologiska studier har inte kunnat belägga något samband mellan MPR-vaccin och autism. Men det felaktiga ryktet om det påstådda sambandet levde kvar som en sanning i vissa grupper. Kanske lever det kvar ännu.

– Det verkar fortfarande finnas en väldigt stark oro för detta hos vissa. Det berättas att man skjuter upp MPR-vaccineringen i alla fall tills barnet har börjat prata, säger Catrin Marklund.

Men hon och Ann-Sofie Cavefors är noga med att inte föregripa resultaten av sin pågående analys. De vill därför ännu inte uttala sig om vad som kan vara de viktigaste orsakerna till föräldrars vaccintvekan i nordöstra Göteborg.

Vill inspirera andra

Inom ett halvår räknar de dock med att ha fått grepp om det och kunna börja planera och genomföra olika insatser. De har sökt medel för att under 2024 både göra insatser och börja utvärdera.

– Sedan vill vi kunna få in arbetet i ordinarie verksamhet så att resultaten lever vidare, säger Ann-Sofie Cavefors som även hoppas på spridning till andra delar av regionen och nationellt.

– Vi vill gärna inspirera andra.

Lagändring kan ge apotek verktyg mot bristerna

Redaktionen
-
0
Lagändring kan ge apotek verktyg mot bristerna

KRÖNIKA. Det har länge rått en viss förvirring kring bristen på läkemedel och apotekens roll. Apoteken skulle ha möjlighet att råda bot på vissa brister på läkemedel, men först krävs regeländringar.

Och apoteken kan inget göra något åt tillverkarnas bristande leveransförmåga.

Inte kassera mer än nödvändigt

Genom åren har läkemedelsbrister ofta skyllts på apotekens oförmåga till lagerhållning. Jag minns Reumatikerförbundets envisa kampanj kring läkemedel mot reumatism. Det var ord och inga visor.

Det handlade också om väldigt dyra läkemedel som innebar en hög risk att ha på lager för apoteken. Och nej, extremt dyra läkemedel ska inte ligga och samla damm på apotek, annat än om det finns patienter som behöver dem lokalt.

Vi ska inte kassera mer läkemedel än absolut nödvändigt.

E-handelsladorna har oanad kapacitet

Samtidigt finns en viss relevans i kritiken, eftersom antalet läkemedel överstiger 14 000 och det lokala apoteket kanske kan ha 2000-4000 läkemedel på lager.

Här finns en risk för att just det läkemedel som patienten efterfrågar saknas på hyllan, men det kan också ganska enkelt åtgärdas med en beställning, ibland även med leverans hem till patienten direkt.

Det går också att gå in och kolla på fass.se och se lagerstatus på närliggande apotek. En tjänst jag själv använde senast i somras i jakten på läkemedel till en anhörig.

Och beställer patienten läkemedlet via ett apotek på nätet så är knappast lagerkapaciteten ett problem, e-handelsladorna har oanade kapaciteter.

Mycket arbete pågår

Däremot en riktig brist på läkemedel, den är betydligt mer komplicerad att hantera. Alltså en brist där läkemedlet inte går att uppbringa från läkemedelsindustrin. Kring det här pågår nu en rad initiativ och utredningar på EU-nivå och nationellt.

Krav på omsättningslager, nationell lägesbild över lager på läkemedel, anmälan om restade läkemedel med mera, med mera. Det saknas verkligen inte regeringsuppdrag på området, vi får hoppas det mynnar ut i rimliga åtgärder.

Utöka farmaceuternas möjligheter!

Sen finns ett enkelt, effektivt och billigt sätt att komma till rätta med brist på vissa läkemedel: Utöka farmaceuterna och apotekens möjlighet att byta mellan förpackningsstorlekar, till annan styrka, annan dosering, andra beredningsformer eller annan läkemedelssubstans med liknande effekt. Det skulle kunna ge effekt på tillgången på läkemedelsbehandling imorgon.

Jag skulle tro att en del av det här kanske förekommer på vissa apotek redan idag, men det är ju trevligt om föreskrifter och andra regelverk också underlättar apotekens möjlighet att undanröja brist på läkemedel.

Andreas Rosenlund
Styrelseledamot i Apotekarsocieteten och kommunikationskonsult med 20 års erfarenhet av apoteksbranschen.
Tidigare kommunikationsdirektör på Kronans apotek.

Nya chefen Eva Flock vill gå från ord till handling

Anna Bäsén
-
0
Nya chefen Eva Flock vill gå från ord till handling

Eva Flock tar över efter Madeleine Wallding som ny kanslichef för Centrum för bättre läkemedelsanvändning, CBL, på Läkemedelsverket.

CBL samordnar den nationella läkemedelsstrategin, NLS.

Apotekaren Eva Flock kommer närmast från tjänsten som direktör för regulatoriska frågor på läkemedelsföretaget Abbvie. Hon börjar sitt nya arbete på myndigheten den 2 oktober.

Grattis till nya jobbet! Hur känns det så här inför jobbstarten på Läkemedelsverket?

– Jag ser mycket fram emot att få börja på Läkemedelverket och att sätta igång arbetet med den nationella läkemedelsstrategin.

Varför tog du jobbet?

– Det var rollen som lockade, att få bidra till samhället och en bättre läkemedelsanvändning som är hållbar för framtiden.

– Jag hoppas att kunna få ihop en god samverkan mellan alla berörda aktörer för att kunna gå från ord till handling.

Vilka är de största utmaningarna/frågorna du vill ta tag i först?

– Många av frågorna som ingår i den nationella läkemedelsstrategin kräver en global ansats. Jag tänker exempelvis på antibiotikaresistens. Det är utmaningar som vi i Sverige ser men som också finns över hela världen.

Finns det någon fråga du tycker är särskilt viktig, som ligger dig varmt om hjärtat?

– De frågor som ligger nära mitt hjärta är miljö, tillgänglighet av läkemedel och antibiotikaresistens.

Varför tycker du att det behövs en nationell läkemedelsstrategi?

– Vi har många aktörer i Sverige som är kopplade till läkemedel. Den nationella läkemedelsstrategin möjliggör att vi har en gemensam riktning och jobbar mot samma mål, vilket krävs för att möta de utmaningar som vi står inför.

Varnar för fler potentiellt farliga luftvägsrensare

Helene Wallskär
-
0
Varnar för fler potentiellt farliga luftvägsrensare

Läkemedelsverket varnar nu konsumenter för att köpa potentiellt farliga luftvägsrensare. Det handlar om produkter som sägs kunna rädda livet vid kvävningstillbud när något fastnat i luftvägarna.

Fler farliga luftvägsrensare

Som Läkemedelsvärlden rapporterat utfärdade myndigheten i våras säljförbud för en sådan produkt som såldes under namnet Soniclife. Orsakerna var bland annat att den saknade CE‍-‍märkning och den dokumentation som måste finnas för medicintekniska produkter.

Men det finns många fler företag som marknadsför den här typen av produkter i Sverige, framför allt på nätet. Produkterna kallas bland annat luftvägsrensare, kvävningsräddare eller kvävningshjälp.

En googling på ordet kvävningsräddare ger en lång rad träffar där företag gör reklam för prylar som sägs kunna häva stopp i luftvägarna.

Ska vara CE-märkt

“Tack vare luftvägsrensare har många barn räddats från kvävningsolyckor. Vårt mål är att fler ska få tryggheten genom denna revolutionerande uppfinning”, skriver till exempel ett företag som menar att det ska vara lika självklart att ha en luftvägsrensare hemma som en brandvarnare.

Men enligt uppgifter till Läkemedelsverket kan många av dessa produkter, liksom Soniclife, sakna CE-märkning.

En sådan märkning betyder att tillverkaren intygar att produkterna uppfyller EU:s krav på funktion och säkerhet och att den har granskats av en oberoende tredjepartsgranskare, ett så kallat anmält organ.

– Vi har fått tips om att det finns flera luftvägsrensare på den svenska marknaden som skulle kunna brista i säkerhet. Eftersom produkterna används vid luftvägsstopp är det viktigt att kunna lita på att de verkligen fungerar när det gäller, säger Camilla Bysell, gruppchef vid medicintekniska enheten på Läkemedelsverket.

Uppmanar till vaksamhet

Enligt Camilla Bysell kommer Läkemedelsverket med all sannolikhet att kontrollera fler av de luftvägsrensare som säljs på marknaden.

Myndigheten uppmanar konsumenter som handlar medicintekniska produkter att vara vaksamma. Man ska kolla att det finns både CE-märkning och tydlig information på svenska, till exempel en bruksanvisning.

Det ska också enkelt gå att se att det finns en tillverkare eller auktoriserad representant inom EU/EES.

Så kan man få bort luftvägshinder

HLR-rådet, Svenska rådet för hjärt- och lungräddning, har sammanställt en handlingsplan för hur man bör agera om någon i ens närhet råkar ut för luftvägsstopp.

Rådet rekommenderar en kombination av ryggslag, buktryck och bröstkompressioner och framhåller att dessa är bevisat effektiva behandlingar.

Ny studie: Det är bättre att ge vaccin i samma arm

Anna Bäsén
-
0
Ny studie: Det är bättre att ge vaccin i samma arm

Är det bättre att ge vaccin i samma arm? Ja, så verkar det vara.

Det visar den första vetenskapliga studien som någonsin gjorts av frågan. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften E-bio medicine, en del av The Lancet Discovery science.

– Vår studie visar att vaccinationer som ges i samma arm genererar ett starkare immunsvar än vaccinationer som ges i båda armarna, förklarar Laura Ziegler, doktorand vid Saarland universitetet i Tyskland, som är huvudförfattare till studien i en kommentar.

Ingen har ställt frågan tidigare

Vaccinationer som behöver ges i flera doser kan ges på olika sätt.

Sjukvården kan ge den första vaccinationsdosen i ena armen och sedan ge boosterdosen i den andra armen.

Både första dosen och boosterdosen kan också ges i samma arm.

Fram till idag har inga forskare undersökt om det ens spelar någon roll hur sjukvården gör.

– Frågan verkar så banal, så trivial att ingen tidigare har tänkt på att ställa den, säger professorn och handledaren Martina Sester.

Undersökte vaccinationer mot covid-19

Forskarna Laura Ziegler och Martina Sester studerade frågan i samband med Tysklands vaccinationskampanj mot covid-19.

I studien ingår 303 personer som fick sin första dos och sin boosterdos av mRNA-vaccinet från Biontech i starten av landets vaccinationskampanj.

Försökspersonerna fick sin boosterdos endera i samma arm som den första dosen eller i den andra armen.

Bättre att ge vaccin i samma arm

Forskarna mätte sedan hur försökspersonernas immunförsvar reagerade beroende på i vilken arm de fått sin andra dos.

Vissa markörer för vaccinsvar visade inte på någon skillnad mellan grupperna.

Men det slående resultatet är att vilken arm boosterdosen gavs påverkade antalet cytotoxiska CD8+ T-celler två veckor efter att vaccinet getts.

De här cellerna kallas ofta “mördar T-celler” och är en viktig del av immunförsvaret.

Resultaten visar att mördar T-cellerna var signifikant högre hos de försökspersoner som fått båda vaccindoserna i samma arm.

Stick i samma arm effektivare

Bland personerna som fått vaccindoserna i samma arm hittade forskarna mördar T-celler hos 67 procent.

Hos försökspersonerna som fått boosterdosen i andra armen kunde forskarna upptäcka mördar T-celler hos 43 procent.

Aktiverar lymfkörteln i ena armen bättre

Forskaren Laura Ziegler anser att resultaten tyder på att vaccininjektioner i samma arm ger bättre skydd om personen blir infekterad med sars-cov-2-viruset.

En förklaring kan vara att lymfkörteln i armhålan, som har en viktig roll när det gäller immunförsvarets T-celler och antikroppar, aktiveras effektivare.

Vid den andra vaccinationen i samma arm är lymfkörten på just den sidan så att säga redan triggad och beredd.

Gör antikropparna effektivare

T-mördarcellerna förstör inte viruset medelbart. Däremot fäster de sig på viruset och hindrar det från att göra mer skada.

De gör det också lättare för immunförsvarets storätande celler, makrofager, att hitta viruset och förstöra det genom att äta upp det.

Antalet antikroppar mot covid-19 skiljde sig inte mellan grupperna. Däremot visade det sig att försökspersonerna som fått båda doserna i samma arm hade ytterligare en positiv effekt.

Deras antikroppar hade lättare att binda till virusets spikeprotein. Det betyder att antikropparna hos de som vaccinerades i samma arm kan göra ett bättre jobb än antikropparna hos de som fick sina vaccindoser i båda armarna, förklarar Martina Sester.

Allmänt bättre sticka samma arm

De tyska forskarna anser att deras resultat tycks visa att vaccinationer i samma arm kan ge bättre skydd mot infektion och allvarlig sjukdom i covid-19.

Resultaten stödjer också att det rent allmänt skulle kunna vara bättre att ge vaccinationer som måste ges flera gånger i samma arm, anser det.

Men det krävs mer forskning innan det går att helt säkert säga att resultaten går att översätta till andra vaccinationer som tas flera gånger, exempelvis influensavaccin.

Vården kan börja göra det direkt

I diskussionen i studien konstaterar de att resultaten kan börja användas direkt i klinisk praktik. Det kostar inte sjukvården mer att ge vaccindoserna i samma arm och det ger inte fler biverkningar.

Frågan om vilken arm som vaccinet ska ges i visade sig inte vara så naiv ändå, konstaterar forskarna.

Nya cancerterapier saknar ofta bevis för patientnyttan

Helene Wallskär
-
0
Nya cancerterapier saknar ofta bevis för patientnyttan

Nya cancerterapier blir subventionerade genom läkemedelsförmånen eftersom man förväntar sig att de ska öka patienternas överlevnad och/eller livskvalitet. Forskare vid Göteborgs universitet har granskat det vetenskapliga stödet för att det faktiskt är så.

Forskarnas slutsats är att det vetenskapliga stödet för patientnytta av nya cancerterapier ofta förblir svagt åratal efter att de fått subvention och blivit införda i vården. Studien är publicerad i Clinical Drug Investigation.

Nya cancerterapier under luppen

I en tidigare studie har forskarna visat det vetenskapliga stödet för ökad överlevnad och livskvalitet ofta är oklart när Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, säger ja till subvention.

Detta gällde i ungefär hälften av dessa subventionsbeslut. Sannolikt som en följd av myndigheters och beslutsfattares strävan att nya cancerterapier ska nå patienterna så fort som möjligt.

Men vad händer sedan? Förbättras det vetenskapliga bevisläget under de följande åren? Det ville forskarna vid Avdelningen för folkhälsa och samhällsmedicin på Göteborgs universitet undersöka.

Följdes i nära sju år

I deras studie ingick 22 cancerbehandlingar som under åren 2010-2020 fått ja till subvention trots osäkerheter om patientnytta. Varje sjukdomstillstånd (indikation) som ett läkemedel fått subvention för räknades som en egen behandling.

Genom sökningar i forskningsdatabaser letade forskarna efter randomiserade kontrollerade studier av överlevnad och livskvalitet för dessa behandlingar. De sökte efter studier som jämförde den nya behandlingen med standardbehandling eller motsvarande.

Den genomsnittliga uppföljningstiden var 6,6 år efter subventionsbeslutet.

“Problematisk” brist på evidens

För 15 av de 22 behandlingarna hade randomiserade kontrollerade studier då fortfarande inte kunnat visa på bättre överlevnad eller livskvalitet. Eller så fanns det inga sådana studier alls.

– Bristen på bekräftande evidens för viktiga patientutfall är problematisk och skapar osäkerheter kring hur dessa läkemedel faktiskt bidrar till meningsfull patientnytta, och i längden även hur effektivt dessa resurser används inom sjukvården.

Det säger i ett pressmeddelande Gabriella Chauca Strand, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och förstaförfattare till den nu aktuella studien.

Bättre bevis i några fall

För sju av cancerterapierna var bevisläget dock bättre. I dessa fall fanns åtminstone en studie som tydligt visade att behandlingen gett antingen bättre livskvalitet eller ökad livslängd.

Läkemedlet alectinib förbättrade överlevnaden vid avancerad ALK-positiv icke småcellig lungcancer. Everolimus gav ökad överlevnad vid avancerad njurcancer och olaparib när det används som underhållsbehandling vid äggstockscancer med BRCA-mutation. Samma sak gällde ribociclib mot avancerad bröstcancer.

Ökad livskvalitet

För två läkemedel fanns vetenskapligt stöd för ökad livskvalitet hos patienterna. Dessa läkemedel var ceritinib och palbociclib som gav bättre livskvalitet vid icke småcellig lungcancer och bröstcancer.

För ett av läkemedlen fanns även vetenskaplig evidens för att både överlevnad och livskvalitet förbättrades. Det gällde osimertinib när det gavs till patienter med icke småcellig lungcancer med en specifik mutation.

Många vill slopa sekretess även utanför förmånen

Helene Wallskär
-
0
Många vill slopa sekretess även utanför förmånen

Lyft rådande statistiksekretess för alla receptläkemedel – inte bara de som ingår i läkemedelsförmånen. Det skriver många av de 35 myndigheter och organisationer som svarat på remissen av den statliga utredningen Tillgång till försäljningsuppgifter om humanläkemedel.

Statistiksekretess efter dom

Den statliga utredaren Ulrika Sandén hade till uppgift att försöka återställa tidigare tillgänglighet till läkemedelsstatistik. Det skulle bli lika lätt att få ut statistikuppgifter som det var fram till för några år sedan.

Då kom en kammarrättsdom som ledde till nya juridiska ställningstaganden hos E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen.

Myndigheterna slutade att lämna ut vissa uppgifter om läkemedelsförsäljningen då domen visat att de borde omfattas av sekretess. Detta eftersom uppgifterna kunde kopplas till en enskild persons personliga eller ekonomiska förhållanden.

De som brukade använda statistiken protesterade högljutt. Det gällde inte minst myndigheter som inte längre fick uppgifter av andra myndigheter. Många framhöll att sekretessen hindrade viktig uppföljning av läkemedelsanvändningen i Sverige.

Föreslog undantag från statistiksekretess

I sitt slutbetänkande i februari föreslog Ulrika Sandén att det ska införas ett undantag från statistiksekretess som gäller en enskild juridisk persons ekonomiska förhållanden.

Enskilda juridisk personer kan till exempel vara läkemedelsföretag och apoteksföretag. Läkemedelsstatistik som kan avslöja deras ekonomiska förhållanden ska trots det få lämnas ut. Däremot vill utredaren behålla sekretess som gäller enskilda fysiska personers förhållanden.

Men utredaren vill bara slopa statistiksekretess för läkemedel som har ett reglerat pris och är offentligt finansierade. Alltså förmånsläkemedel, kostnadsfria smittskyddsläkemedel och läkemedel som sålts till offentligt finansierad sjukvård eller tandvård.

För uppgifter om receptläkemedel som inte är subventionerade genom läkemedelsförmånen skulle sekretess däremot fortfarande gälla, enligt utredningsförslaget.

Många vill slopa sekretess rakt av

Men det tycker ett flertal remissvarande organisationer och myndigheter är en felaktig princip.

“Offentlighetsintresset väger tungt även för läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmånen”, skriver till exempel Apotekarsocieteten.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, tycker likadant och skriver:

“Vårt argument så här långt är att även om en del läkemedel på recept inte omfattas av förmån så finns det fortfarande ett stort allmänintresse både för enskilda individer och utifrån ett folkhälsoperspektiv kring hur de införs i och används inom svensk vård.”

Medan Sveriges Läkarförbund formulerar sig så här:

“Statistiken riskerar att bli missvisande om inte all försäljning ingår. Grundprincipen bör vara att all läkemedelsförsäljning tillgängliggörs, så länge det inte riskerar att hota rikets säkerhet.”

Folkhälsomyndigheten på samma spår

Folkhälsomyndigheten fokuserar i sitt remissvar på den statistik som myndigheten behöver för att kunna sköta sitt arbete mot antibiotikaresistens. I det jobbet ingår bland annat att ge förskrivare möjlighet att jämföra sin antibiotikaförskrivning med kollegors och med nationella rekommendationer.

Folkhälsomyndigheten ska även rapportera om den svenska antibiotikaförbrukningen till övervakningssystem inom EU och hos Världshälsoorganisationen, WHO.

Den statistiksekretess som infördes för några år sedan försvårar arbetet mot antibiotikaresistens, skriver myndigheten i sitt remissvar. Därför är det föreslagna undantaget välkommet. Men det är otillräckligt eftersom det även säljs antibiotika utanför förmånen i Sverige.

Folkhälsomyndigheten vill att även den försäljningen ska omfattas av sekretessundantag och framhåller att en sådan förändring är “önskvärd och ligger i allmänhetens intresse.”

Även annan kritik

Även i övrigt innehåller många av remissvaren olika typer av detaljkritik mot utredningens betänkande.

Sveriges apoteksförening menar att delar av förslaget kan ha en negativ inverkan på konkurrensen på apoteksmarknaden och tycker att den statistik som blir offentlig inte behöver vara fullt så detaljerad som utredaren föreslår.

Föreningen för generiska läkemedel, FGL, tycker i stället att öppenheten borde vara större än utredaren föreslår. FGL vill inkludera inte bara alla receptläkemedel – även de utanför förmånen – utan också receptfria läkemedel.

LIF: Tillgänglig statistik viktig för företag

Läkemedelsindustriförening LIF är mer positiv i sitt svar och understryker att läkemedelsföretag hör till dem som har stort behov av detaljerad försäljningsstatistik:

“Utan sådan information ökar risken för bristsituationer och försvåras hanteringen av uppkomna sådana”, skriver LIF.

Remissvaren ska nu tillsammans med slutbetänkandet beredas inom socialdepartementet.

Läkemedelsverket planerar enhet mot läkemedelsbrist

Anna Bäsén
-
0
Läkemedelsverket planerar enhet mot läkemedelsbrist

Läkemedelsverket planerar en egen enhet mot läkemedelsbrist och restsituationer.

Problemen med att läkemedel inte finns i vissa förpackningsstorlekar eller beredningsformer har bara ökat. I värsta fall finns inte läkemedlet att få tag på alls.

Den nya enheten, som i planerna kallas ”enheten för Läkemedelstillgänglighet”, skulle enbart fokusera på att arbeta med dessa frågor.

– Det är långtgående planer men det är inte beslutat. Eftersom det är en organisationsförändring måste styrelsen ta beslut om det. Jag tror att det kommer att ske någon gång i september, säger Johan Andersson vid Läkemedelsverket.

Har många helt olika uppdrag idag

Johan Andersson är chef för enheten Läkemedel i användning som idag arbetar med rest- och bristsituationer.

Enheten ska försöka förbättra tillgången till läkemedel i Sverige. Den har fått en lång rad uppdrag av regeringen för att motverka effekterna av rest- och bristsituationerna, vilket Läkemedelsvärlden löpande rapporterat om.

Men enheten har samtidigt en rad helt andra uppdrag, som behandlingsrekommendationer, säker läkemedelsanvändning och Läkemedelsboken.

Mångdubbelt fler arbetar med läkemedelsbrist

För fem år sedan arbetade två-tre personer på enheten med rest- och bristsituationer.

I takt med att dessa problem ökat har enheten växt.

Idag arbetar femton personer med restsituationer och läkemedelsbrist på olika sätt, en del heltid, andra deltid.

Egen enhet mot läkemedelsbrist

Johan Andersson är mycket positiv till att arbetet med läkemedelsbrister och restsituationer med stor sannolikhet får en egen enhet på myndigheten.

– Utmaningarna har blivit större. Då är det jättebra om vi kan ha en enhet som fokuserar enbart på det, säger han och fortsätter:

– Organisatoriskt är det mer lämpligt. Arbetet blir mindre splittrat och vi kan jobba helt dedikerat med de här frågorna.

Tar AI till hjälp för bättre läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Tar AI till hjälp för bättre läkemedel

Uppsalaforskaren Per Larsson är trött på den senaste tidens polariserade diskussion om artificiell intelligens, AI. Han tror varken på varningarna för att AI kommer att skapa ostyrbara mördarrobotar eller på att den nya tekniken ska kunna lösa mänsklighetens alla problem.

Däremot ser han fram emot att få vara med om den fortsatta utvecklingen av AI-verktyg inom forskningen och hoppas att AI-diskussionen i samhället så småningom ska bli mer verklighetsnära.

– Tekniken erbjuder fantastiska möjligheter, inte minst för läkemedelsforskningen, och jag tror att det kommer att komma otroligt mycket positivt ut av det här, säger han.

Tvärvetenskaplig AI-satsning i Uppsala

Under ett intervjusamtal berättar Per Larsson om sina egna erfarenheter av AI som forskningsverktyg och om sina reflektioner kring samhällsdebatten om den nya tekniken.

Själv använder han AI som verktyg i sin forskning om hur man kan förbättra upptaget av vissa läkemedel i mag-tarmkanalen och därmed bland annat kunna ersätta injektioner med tabletter.

Hans intresse för den nya teknikens möjligheter växte sig också ännu starkare under ett års medverkan i Uppsala universitets tvärvetenskapliga satsning AI4Research. Satsningen ska förstärka och vidareutveckla forskningen om och med AI och maskininlärning inom universitetets olika discipliner.

Värdefulla diskussioner

AI4Research pågår i fem år. Forskare från universitetets olika fakulteter kan ansöka om att få medverka med ett projekt under ett år.

De som kommer med får under det året tillbringa halva veckan på en gemensam arbetsplats där de under arbetets gång kan utbyta tankar och erfarenheter och fundera kring AI. I samma syfte arrangeras även seminarieserier.

Per Larsson ledde ett av de nio projekt som ingick i AI4Research under 2022.

– Det var en mycket värdefull erfarenhet att på detta sätt få möta andra discipliner och kunna diskutera mer i lugn och ro. Nu har jag på ett annat sätt med AI i planeringen redan från början när jag sätter upp ett forskningsprojekt, berättar han.

Civilingenjör i läkemedelsvärlden

Per Larssons väg in i den farmaceutiska världen började en bit därifrån, med en utbildning till civilingenjör i molekylär bioteknik.

Sedan disputerade han vid Stockholms universitet i teoretisk kemi med en avhandling om simuleringsmodeller för hur molekyler och atomer rör sig och interagerar med varandra.

De efterföljande postdoc-åren vid University of Virginia i Charlottesville, USA, ägnade han åt datorsimuleringar av hur influensavirus kan få in sitt genetiska material i värdceller genom så kallad membranfusion, en sorts sammansmältning mellan de membran som omger viruset respektive cellen.

Trodde det var en felsägning

I mitten av 2015 var han så tillbaka i Sverige och fick syn på en annons där Uppsala universitet efterlyste en forskare med simuleringsbakgrund till en tjänst vid farmaceutiska fakulteten.

Annonsen gällde en forskartjänst på området läkemedelsformulering. Ett begrepp som är okänt för många som inte jobbar med läkemedel och som inte heller Per Larsson då hade kommit i kontakt med tidigare.

– När jag hörde ordet första gången trodde jag att det var en felsägning…

Läkemedelsformulering handlar enkelt uttryckt om hur man utformar ett läkemedel så att kroppen kan ta upp den aktiva substansen på ett bra sätt. Vilka hjälpämnen som ska sättas till och vilken beredningsform – piller, flytande lösning, kapslar, stolpiller, injektioner, dropp eller något annat – som är lämpligast.

Nytt område för AI

Han sökte och fick jobbet och sedermera ett biträdande lektorat, vilket innebär att han kombinerar forskningen med undervisning vid farmaceutiska fakulteten.

Det hittills mest omtalade användningsområdet för AI inom läkemedelsforskning är att designa nya läkemedelsmolekyler, nya aktiva substanser.

I det syftet har tekniken redan använts ett tag och användningen bara ökar. Artificiell intelligens kan snabbt kombinera och utvärdera enorma mängder information och föreslå kandidatmolekyler att studera vidare.

Nu är Per Larsson en av dem som börjar använda AI även inom andra delar av läkemedelsforskningen, i hans fall utvecklingen av nya, effektiva läkemedelsformuleringar av peptidläkemedel.

Vill öka variation bland hjälpämnen

AI kan bland annat effektivisera sökandet efter nya hjälpämnen, eller exipienter som facktermen lyder. Per Larsson och hans medarbetare vill hitta hjälpämnen som gör att mag-tarmkanalen kan ta upp mer av den aktiva substansen.

– Med traditionella metoder tar det lång tid att pröva sig igenom ett stort antal möjliga exipienter. AI kan spara mycket tid i det arbetet och hjälpa oss att designa nya exipienter som har optimala egenskaper för varje enskilt läkemedel, säger han.

– Det kan i framtiden möjliggöra en större variation av särskilt anpassade exipienter i stället för att som i dag använda samma hjälpämne i många olika läkemedel.

Hur kan upptaget ökas?

För biologiska läkemedel, som till exempel de peptidläkemedel Per Larsson arbetar med, ligger den så kallade biotillgängligheten i dag vanligen på ungefär 1-3 procent om man tar det via munnen.

Det är faktiskt bara en så liten andel av en tillförd dos av den aktiva substansen som når blodomloppet och kan ge den effekt som man vill ha. Den så kallade biotillgängligheten varierar också mycket från person till person.

Per Larsson och hans medarbetare vill höja procentsiffran.

– Bara att få upp biotillgängligheten till 10 procent skulle vara fantastiskt stort, särskilt om man kan kombinera det med att minska variationen mellan personer, säger han.

Använder virtuell tarm

Med högre och jämnare biotillgänglighet skulle fler peptidläkemedel som i dag kräver dagliga sprutor eller återkommande infusioner i stället kunna tas via munnen, som tabletter eller kapslar.

– Det finns en rad kroniska sjukdomar där detta skulle kunna bli möjligt. Jag tror många patienter skulle föredra det.

I sin forskning använder Per Larsson och hans grupp AI som ett hjälpmedel för att utveckla något som kallas en virtuell tarm. Det är olika datormodeller som imiterar läkemedelsupptag i en mänsklig tarm.

Arbetet går framåt och forskarna räknar med att kunna publicera en första artikel med AI-resultat från projektet i höst.

Per Larsson: Trött på AI-hybris

Även i undervisningen vid fakulteten får nu AI steg för steg mer utrymme.

Per Larsson hoppas att kunskapsspridning i olika former kan bidra till att utveckla även samhällsdebatten om artificiell intelligens. Han vill se en mindre polariserad diskussion utan vare sig det han kallar ”AI-hybris” eller dess motsats.

– Jag är lite trött på trenden med AI för AI:s egen skull. Det finns en sorts AI-hybris där man tror att den nya tekniken är lösningen på allt. Det är den inte och vi har gjort bra forskning även tidigare, säger han och påpekar även att tekniken är långt ifrån perfekt:

– Faktum är att AI har fel ganska ofta.

Vill se mognare debatt

Men å andra sidan tror han inte särskilt mycket på Elon Musk och andra som vill slå till bromsarna av rädsla för att artificiell intelligens ska kunna frigöra sig från mänsklig styrning och till och med skapa system som är skadliga för människor.

– Jag är lite fascinerad över att relativt många plötsligt blivit AI-experter, precis som när alla blev epidemiologer under pandemin. Med reservation för att jag befinner mig ganska långt ifrån arbetet med att ta fram nya AI-algoritmer så vill jag ändå påstå det är en bra bit kvar till självtänkande AI-system, säger han.

– Man ska inte vara naiv och det är nödvändigt med debatt. Men det finns mer akuta frågor som det är viktigt att diskutera. Vi borde tala mer om vilken roll vi vill att AI ska spela i vårt samhälle, vilka uppgifter vi vill ge den och inte.

Ny variant av omikron kan öka covidspridningen

Helene Wallskär
-
0
Ny variant av omikron kan öka covidspridningen

En ny variant av omikron blir allt vanligare bland nya covidfall i olika delar av världen. Världshälsoorganisationen, WHO, publicerade på onsdagen en riskbedömning av undervarianten som har beteckningen EG.5 och smeknamnet Eris.

Samtidigt flyttade WHO upp den nya virusvarianten till den näst högsta riskklassen, “Variants of interest”.

Ny variant av omikron ökar snabbt

Under veckan 17-23 juli stod EG.5 för 17,4 procent av de globalt analyserade och rapporterade fallen. Bara fyra veckor tidigare var siffran betydligt lägre, 7,6 procent.

Fall av EG.5 har rapporterats från 51 länder. Bland dessa Kina, USA, Kanada, Australien, Storbritannien, Frankrike, Portugal och Spanien. I Sverige utgör EG.5 för närvarande 13 procent av de analyserade covidfallen, enligt uppgifter från Folkhälsomyndigheten till Göteborgs-posten.

Sannolikt inte svårare sjukdom

Sedan slutet av 2021 har olika undervarianter av covid-19-virusets omikronvariant dominerat smittspridningen i världen. De har en hög smittsamhet och ökad förmåga att ta sig förbi immunitet efter infektion eller vaccination. Men ger i regel en lindrigare sjukdom än de covid-19-varianter som dominerade under de första åren av pandemin.

Den bilden verkar stämma även när ännu en ny variant av omikron nu kan vara på väg att ta över. WHO skriver att det i nuläget inte finns några signaler om att EG.5 skulle ge svårare sjukdom än tidigare omikronvarianter.

Skyddar våra antikroppar?

En annan fråga är hur bra den är på att ta sig förbi det skydd de flesta av oss nu byggt upp genom vaccinationer och efter att ha haft covid-19.

WHO bedömer att EG.5 har en “måttlig” förmåga att undkomma antikroppar efter vaccin och tidigare infektion. Men skriver samtidigt att kunskapen om hur det ligger till med detta ännu är bristfällig.

WHO uppmanar därför länderna att övervaka utvecklingen och rapportera in data för att ge säkrare kunskap om EG.5.

Studie kan ändra terapi mot reumatoid artrit

Helene Wallskär
-
0
Studie kan ändra terapi mot reumatoid artrit

Bör patienter med nyupptäckt reumatoid artrit, ledgångsreumatism, få nyare, biologiska läkemedel som första linjens behandling? Resultat från en aktuell studie i Norden och Nederländerna tyder på att behandlingsriktlinjerna bör ändras i den riktningen.

Nya läkemedel ges först senare

Studien samordnades av forskare vid Karolinska institutet och följde sammanlagt 625 patienter från första diagnos av reumatoid artrit och närmare ett år framåt. Studien är publicerad i Annals of the rheumatic diseases.

I Europa och USA är standardbehandlingen av nydiagnostiserad reumatoid artrit fortfarande det cellhämmande läkemedlet metotrexat. Ofta i kombination med inflammationsdämpande kortison.

Sedan ganska länge finns nu även ett flertal så kallade biologiska läkemedel mot sjukdomen. De har hittills främst använts hos patienter som haft reumatoid artrit en tid och inte får tillräcklig hjälp av den först insatta behandlingen.

Diskussion pågår om reumatoid artrit

Men experter inom reumatologi har på senare år allt mer diskuterat om man skulle kunna hjälpa patienter bättre genom att sätta in biologiska läkemedel direkt efter diagnos.

Behandlingsvalet är viktigt eftersom man vid nydiagnostiserad ledgångsreumatism snabbt vill dämpa sjukdomsaktiviteten så effektivt som möjligt. Detta för att förhindra ledförstörelse och bevara kroppens funktionsförmåga.

Den aktuella studien genomfördes vid 29 kliniker i sex länder (Norden+Nederländerna) under perioden december 2012-december 2018.  Från början ingick över 800 patienter med nydiagnostiserad reumatoid artrit. 625 av patienterna medverkade studietiden ut.

Studie med fyra armar

Forskarna randomiserade patienterna till en av de fyra behandlingsregimer som jämfördes.  En grupp fick standardbehandling, oftast metotrexat och kortison samt kortisoninjektioner i svullna leder.

Övriga grupper fick ett av tre biologiska läkemedel tillsammans med metotrexat. Dessa läkemedel var abatacept, certolizumab pegol respektive tocilizumab.

Behandlingarna startade inom två veckor efter diagnostillfället och forskarna följde sjukdomsutvecklingen hos patienterna under 48 veckor.

Signifikant skillnad efter 48 veckor

Studien var öppen det vill säga att patienterna och deras läkare visste vilken behandling de fick, vilket möjligen kan ha påverkat resultatet. Dock fick inte de forskare som bedömde och graderade patienternas tillstånd vid olika tidpunkter veta vem som fått vilket läkemedel.

Efter 48 veckor var sjukdomsaktiviteten signifikant lägre bland de patienter med reumatoid artrit som fått abatacept eller certolizumab pegol jämfört med dem som fått standardbehandling.

Samma tydliga skillnad syntes inte i gruppen som fått tocilizumab, men även här fanns tecken på bättre utfall än i standardgruppen.

Förekomsten av allvarliga biverkningar var lika hög i samtliga grupper, kring 10 procent.

På väg mot ändrade riktlinjer?

Forskarna bakom studien anser att resultaten bör kunna få betydelse för behandlingsriktlinjerna för reumatoid artrit.

“Biologiska läkemedel är dyrare än konventionell terapi. Ändå skulle det kunna vara befogat att använda biologisk behandling som första linjens terapi med tanke på de höga direkta och indirekta kostnaderna för dåligt kontrollerad reumatoid artrit – efter att ha visat de kliniska fördelarna”, skriver de.

Semaglutid skyddar överviktigas hjärtan

Anna Bäsén
-
0
Semaglutid skyddar överviktigas hjärtan

Semaglutid skyddar överviktigas hjärtan, personer som är hjärtsjuka men inte har diabetes.

Läkemedlet som tas som sprutor används idag exempelvis mot diabetes typ 2 under namnet Ozempic och mot fetma under namnet Wegovy.

Nya, ännu opublicerade data, visar att läkemedlet kan skydda hjärta och kärl hos överviktiga och feta.

Resultaten, från den så kallade Select-studien, presenterades igår av det danska läkemedelsföretaget Novo nordisk som utvecklat semaglutid.

Hjärtsjuka utan diabetes

I Select-studien ingår 17 604 som är 45 år eller äldre. Försökspersonerna var överviktiga eller feta med ett BMI, body mass index, på 27 eller mer. Deltagarna hade även diagnosticerad hjärtkärlsjukdom men inte någon tidigare diabetesdiagnos.

I studien slumpades försökspersonerna till att endera få en dos semaglutid på 2,4 mg en gång i veckan eller till att få en placeboinjektion.

Varken studiedeltagarna eller forskarna visste vilka personer som fick läkemedlet och vilka som fick placebo. Dessutom fick de standardvård.

Skyddar överviktigas hjärtan

Försökspersonerna följdes i upp till fem år. Forskarna undersökte sedan hur många som drabbades av allvarliga hjärtkärlhändelser: död i hjärtkärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke.

Resultaten visar en statiskt signifikant minskning på 20 procent av allvarliga hjärtkärlhändelser hos försökspersonerna som fick sprutor med semaglutid jämfört med de som fick placeboinjektioner.

Kallas för en milstolpe

Novo nordisk kallar studien för en milstolpe som har potential att förändra hur fetma betraktas och behandlas.

– Människor som lever med fetma har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom men hittills finns det inga godkända viktkontrollmediciner som har visat sig ge effektiv viktkontroll samtidigt som de minskar risken för hjärtinfarkt, stroke eller hjärt-kärldöd, säger Martin Holst Lange, vice vd för utveckling på Novo nordisk i ett uttalande.

– Därför är vi mycket glada över resultaten från SELECT visar att semaglutid 2,4 mg minskar risken för kardiovaskulära händelser.

Vill utöka patientgruppen

Resultaten tyder på att gruppen patienter som skulle kunna bli aktuella för behandling med läkemedlet utökas ytterligare, enligt Novo nordisk.

Att det skulle kunna användas som förebyggande läkemedel för hjärtsjuka överviktiga och feta utan diabetes.

Mikael Dellborg, senior professor i kardiologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg, tycker att studien är välgjord.

– Sen hade det varit intressant om de haft med det totala antalet dödsfall, oavsett orsak. Men i gruppen hjärtkärlsjuka är ändå död av kardiovaskulära orsaker vanligast.

Svårigheter att hantera socker

Mikael Dellborg tycker att huvudresultatet, en 20-procentig minskning av allvarliga hjärtkärlhändelser hos de som fick semaglutid, är kliniskt relevant.

– Det jag tycker är mest vetenskapligt intressant är att ett diabetesläkemedel ger skydd mot hjärtkärlsjukdom. Att svårigheten att hantera socker är kopplat till risk att utveckla hjärtkärlsjukdom, även om man inte fått en diabetesdiagnos.

Fler läkemedel med positiv effekt

Professorn poängterar att en betydande del hjärtsjuka patienter med fetma har prediabetes, störd sockeromsättning.

Prediabetes är ett förstadie till diabetes typ 2. Men patienten uppfyller inte diagnoskriterierna för sjukdomen.

– Den här studien visar på ett lite nytt sätt att tänka kring behandlingen av överviktiga och feta patienter som tidigare haft hjärtkärlhändelser. Det kanske kan bli en tilläggsbehandling till högriskpatienter, som en patient med fetma som redan haft två hjärtinfarkter.

Det finns alternativ till semaglutid. Andra nya diabetesläkemedel har visat sig ha positiva effekter för personer som har kardiovaskulär sjukdom men inte diabetes. Mikael Dellborg exemplifierar med Forxiga, dapaglifozin och Jardiance, empaglifocin.

Oro för allvarlig psykisk ohälsa

Enligt Novo nordisk har läkemedlet samma säkerhetsprofil i den här studien som i tidigare studier av semaglutid.

Vanliga biverkningar är mag- och tarmproblem som illamående, diarré och kräkningar. Sådana komplikationer gör att en del hoppar av behandlingen.

Men det finns också en oro för ökad risk för allvarlig psykisk ohälsa som självskador och självmordstankar.

Larm om självskador

I juli meddelade EMA:s säkerhetskommitté PRAC att de startat en granskning av risken för självmords- och självskadetankar med den här gruppen av läkemedel som kallas GLP-1-receptoragonister.

I den ingår exempelvis Ozempic (semaglutid), Saxenda (liraglutid) och Wegovy (semaglutid).

Granskningen utlöstes av rapporter från Islands läkemedelsmyndighet om självskador och självmordstankar hos personer som använder semaglutid och liraglutid. Den ska vara klar i november.

Bevaka långtidseffekterna

Mikael Dellborg tycker att det är viktigt att följa långtidseffekterna på sikt med den här typen av läkemedel. Det gäller både fysisk och psykisk påverkan.

Ett tidigare fetmaläkemedel, rimonabant, drogs in på grund av psykiska biverkningar som suicid, påminner han.

– Den risken finns med nästan alla viktnedgångsmedel. Att äta stimulerar hjärnans belöningscentrum. Om du blockerar det så kan det få konsekvenser för den psykiska hälsan.

123Sida 2 av 3