Annons
De söker orsaker till föräldrars vaccintvekan
Ann-Sofie Cavefors och Catrin Marklund.

De söker orsaker till föräldrars vaccintvekan

Ann-Sofie Cavefors och Catrin Marklund jobbar för bättre vaccinskydd bland barn i nordöstra Göteborg.

17 aug 2023, kl 10:23
0

Annons

Hur ska vi få en jämnare täckning för barnvaccinationer så att alla barn får samma skydd mot farliga infektionssjukdomar som mässling?

Det är en fråga som Catrin Marklund och Ann-Sofie Cavefors i Göteborg arbetar med. De är hälsovetare respektive barnhälsovårdsöverläkare och drivande i en satsning i ett område som kallas Nordost och innefattar östra Göteborg och Angered.

– Vi vill motverka socioekonomiska skillnader i ohälsa, förklarar de.

Stora skillnader i vaccinationstäckning

För de flesta föräldrar i Sverige är barnvaccinationer inte något kontroversiellt. Vaccineringen är – till skillnad från i en del andra länder – frivillig, och nästan alla familjer tackar ja.

Men genomsnittssiffrorna för vaccinationstäckning säger inte hela sanningen. För täckningen varierar kraftigt i landet – mellan kommuner och mellan stadsdelar och bostadsområden inom samma kommun.

Inte minst beträffande vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) finns det stora skillnader. I vissa områden i landet ligger täckningen för MPR-vaccin bland tvååringar hela tio procentenheter under riksgenomsnittet.

Vill jobba systematiskt

Ett sådant område är just Nordost i Göteborg. Här har därför barnhälsovården tillsammans med andra aktörer nu startat ett arbete som siktar på ett bättre vaccinskydd för förskolebarnen i området.

Projektledaren Catrin Marklund och Ann-Sofie Cavefors, barnhälsovårdsöverläkare i Västra Götalandsregionen, berättar hur arbetet går till. De tror inte att det finns någon ”quick fix” som snabbt kan skapa en jämlikare vaccintäckning.

I stället har de valt att jobba enligt Världshälsoorganisationens, WHO:s, metod Tailoring immunization programmes, TIP.

– Det här är ett systematiskt arbetssätt som verkligen kommer målgrupperna nära, förklarar projektledare Catrin Marklund.

Kartlägger orsaker för att påverka effektivt

Folkhälsomyndigheten utvecklar en svensk version av TIP och har tagit fram en pilotversion som nu i samarbete med myndigheten testas och utvärderas inom projektet i Nordost i Göteborg. Samma sak sker samtidigt även i Järvaområdet i Stockholm, där situationen är liknande.

I korthet går TIP-metoden ut på att först noggrant kartlägga varför människor i området är mindre benägna att vaccinera sina barn. När man vet mer om varför ska man utforma olika insatser som är inriktade direkt på dessa orsaker.

Tanken är att på så sätt öka chanserna att skräddarsy insatser som ger bra och varaktig effekt.

Långt under riksgenomsnittet

Varje år föds mellan 1400 och 1500 barn i Nordost i Göteborg. Invånarna kommer från i stort sett världens alla hörn. Jämfört med rikssnittet finns här också en stor andel personer som kommit till Sverige nyligen. Medelinkomsten är låg liksom den genomsnittliga utbildningsgraden, medan arbetslösheten är hög.

I fjol rapporterade barnavårdscentraler i området att mindre än 90 procent av tvååringarna hade fått en dos MPR-vaccin. Den BVC som låg lägst hade en täckning på 84 procent.

Det är långt under riksgenomsnittet som enligt Folkhälsomyndigheten låg kring 96 procent (mer om denna statistik i faktaruta här nedan).

Större risk för spridning av mässling

Det är också långt under den vaccintäckning på minst 95 procent som Världshälsoorganisationen, WHO, bedömer som nödvändig för att förebygga utbrott av mässling och på sikt utrota sjukdomen.

– Som tur är har mässling hittills varit ganska ovanlig i här i Sverige. Det senaste större utbrottet i Göteborgsområdet var 2017 när vi hade ett 30-tal fall. Det senaste året har vi haft två mindre utbrott med fyra respektive två fall i Göteborg, säger barnhälsovårdsöverläkare Ann-Sofie Cavefors.

– Men när så många barn är ovaccinerade i nordöstra Göteborg innebär det förstås en större risk för spridning i detta område om vi får in mässlingssmitta.

Började sjunka 2017

Vaccintäckningen har inte alltid varit så här låg bland förskolebarnen i området. Länge låg den stabilt kring 95-96 procent. Men från och med 2017 började vaccinationstäckningen att sjunka.

År 2022 var MPR-täckningen bland tvååringar i nordöstra Göteborg nere på mellan 84 och 89 procent.

– De lokalt ansvariga för barnhälsovården hörde av sig till oss centralt på regionen och var oroliga över utvecklingen. Vi förstod att vi måste börja jobba med det här, berättar Ann-Sofie Cavefors.

Pratar med föräldrar

I fjol anställde regionen Catrin Marklund som projektledare och arbetet med att kartlägga orsaker till den lägre vaccinacceptansen drog i gång.

– Vi började med att prata med så många som möjligt av alla de olika aktörer som träffar familjerna inom barnhälsovården och i andra sammanhang, berättar hon.

Det handlar bland annat om BVC-personal, kulturtolkar och hälsoguider. De två senare kategorierna är ofta personer som har sina rötter i en annan kultur. De har enkelt uttryckt till uppgift att hjälpa andra med liknande bakgrund som har kommit till Sverige.

Kulturtolkarna är även doulor och har kontakt med blivande och nyblivna föräldrar. Hälsoguiderna har i uppdrag att arbeta nära ortsbefolkningen för att nå ut med hälsoinformation, gärna på flera språk.

Under hösten kommer kartläggningen att gå vidare med hjälp av intervjuer med berörda föräldrar.

Rädsla för biverkningar

Tidigare forskning har visat att låg tillit till samhället och myndigheter har ett starkt samband med vaccintvekan. En teori som diskuteras för närvarande är också att det motstånd mot covid-19-vaccinerna som fick uttryck under pandemin även kan ha spillt över på andra vaccinationer.

När det gäller MPR-vaccinet visade en liknande studie i Järva i Stockholm för tio år sedan att rädsla för biverkningar låg bakom många föräldrars motstånd. Framför allt fanns en kvarvarande rädsla för att MPR-vaccinet skulle kunna orsaka autism.

Rädslan hade sitt ursprung i en studie som forskaren Andrew Wakefield 1998 publicerade i the Lancet där han kopplade mässlingsvaccin till autism. Det visade sig dock att artikeln innehöll stora brister och byggde på forskningsfusk.

Felaktigheter lever kvar

År 2010 drog Lancet tillbaka artikeln och efterföljande epidemiologiska studier har inte kunnat belägga något samband mellan MPR-vaccin och autism. Men det felaktiga ryktet om det påstådda sambandet levde kvar som en sanning i vissa grupper. Kanske lever det kvar ännu.

– Det verkar fortfarande finnas en väldigt stark oro för detta hos vissa. Det berättas att man skjuter upp MPR-vaccineringen i alla fall tills barnet har börjat prata, säger Catrin Marklund.

Men hon och Ann-Sofie Cavefors är noga med att inte föregripa resultaten av sin pågående analys. De vill därför ännu inte uttala sig om vad som kan vara de viktigaste orsakerna till föräldrars vaccintvekan i nordöstra Göteborg.

Vill inspirera andra

Inom ett halvår räknar de dock med att ha fått grepp om det och kunna börja planera och genomföra olika insatser. De har sökt medel för att under 2024 både göra insatser och börja utvärdera.

– Sedan vill vi kunna få in arbetet i ordinarie verksamhet så att resultaten lever vidare, säger Ann-Sofie Cavefors som även hoppas på spridning till andra delar av regionen och nationellt.

– Vi vill gärna inspirera andra.