vaccinflaskor

Ny metod ska få fler att välja vaccin

Andelen barn som får MPR-vaccinet i Tensta och Rinkeby är lägre än övriga landet. Nu sjösätter Folkhälsomyndigheten ett projekt för att öka vaccinationsviljan hos tveksamma föräldrar.

29 Feb 2016, kl 09:47
3

Karina Godoy, Folkhälsomyndigheten

"Vi valde att börja i Rinkeby och Tensta eftersom vaccinationsgraden där har varit låg länge"

Vaccinationsgraden bland invånare med somalisk bakgrund i Rinkeby och Tensta utanför Stockholm är betydligt lägre än i övriga landet. Endast 70 procent av tvååringarna i gruppen var 2012 vaccinerade med MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Detta ska jämföras med riksgenomsnittet som är drygt 97 procent. Det är också betydligt lägre än de 95 procent som krävs för att nå WHO:s uppsatta elimineringsmål för sjukdomen.

– Framförallt finns en stor rädsla i den här gruppen för att MPR-vaccinet ska ge autism, säger Karina Godoy, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Rädslan har sitt ursprung i en artikel av Wakefield et al. som publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet 1998 där kopplingar gjordes mellan mässlingsvaccin och autism. Slutsatserna visade sig dock vara felaktiga och artikeln innehöll stora brister och forskningsfusk. År 2010 drogs artikeln tillbaka av tidskriften. Efterföljande stora epidemiologiska studier har inte heller kunnat belägga något orsakssamband mellan MPR-vaccin och autism.

Wakefield et al.s artikel orsakade en stor tveksamhet till mässlingsvaccinet och 2001 var vaccinationsgraden bland tvååringar i Sverige 88,5 procent, den lägsta sedan MPR-vaccinet infördes 1996. Därefter har vaccinationsviljan successivt återhämtat sig, men i vissa grupper råder fortfarande stor tveksamhet.

– Många med somalisk bakgrund i Rinkeby och Tensta har stort förtroende för BVC, men när det kommer till MPR-vaccinet känner man rädsla och väljer att inte ens prata om det, säger Karina Godoy.

Inom kort startar därför Folkhälsomyndigheten ett projekt för att få fler i målgruppen att välja MPR-vaccin. Till stor del handlar det om samma information om nyttan med vaccin som redan ges på BVC och inom hälso- och sjukvården, men förpackad på ett annat sätt.

– Vi vet att mycket av informationsspridningen i gruppen är muntlig och därför kommer vi att satsa på bland annat dialogseminarier och visuell information i form av filmer. Att trycka upp broschyrer och informera den vägen ger inte så bra effekt, säger Karina Godoy.

Bakgrunden till projektet är en studie som Folkhälsomyndigheten gjorde 2013. I den använde man sig av en metod utvecklad av Världshälsoorganisationen, WHO, för att öka kunskapen om och överbrygga hinder för vaccination i grupper som är svåra att nå. Metoden kallas Tailoring immunization programmes, TIP, och är ett led i WHO:s arbete med att eliminera mässling och röda hund.

Med hjälp av metoden har Folkhälsomyndigheten identifierat att det finns behov av saklig och balanserad information kring MPR-vaccinet till föräldrar med somalie-svensk bakgrund i Tensta och Rinkeby, liksom information om den felaktiga kopplingen mellan MPR-vaccinet och autism. Man såg också att detta måste göras på ett sätt anpassat för målgruppen.

– Vi började arbeta med det här i ett pilotprojekt förra året där vi bland annat tog fram visuell information i form av filmer och höll ett antal dialogmöten. I processen har det varit viktigt att bolla idéer med en referensgrupp i samhället och med nyckelpersoner som har en stark ställning bland somalie-svenskar i Rinkeby och Tensta, säger Karina Godoy.

Projektet, som alltså kör igång skarpt i år, kommer att bestå av informationsmöten ledda av en barnläkare kopplade till Folkhälsomyndigheten och en läkare med somalisk bakgrund. Den visuella informationen utgörs bland annat av en film med somaliska förebilder som läkare, föräldrar och andra kunniga, som delar sina erfarenheter och kunskap om vaccination och barnsjukdomar. Det finns också en webbsida på Folkhälsomyndigheten med information på både svenska och somaliska.

Men de viktigaste pusselbitarna i hela projektet är enligt Karina Godoy informationsspridning via dels nyckelpersoner med en stark ställning i målgruppen, och dels lokalt förankrade kunskapsspridare.

– Det är personer i själva målgruppen som är intresserade av att lära sig mer om vaccin och som kan sprida information på somaliska och ta hänsyn till kulturella aspekter. Det är ett koncept vi tror mycket på.

Dessutom kommer BVC-sköterskorna i området att erbjudas stöd i form av seminarier och vidareutbildning i metoden motiverande samtal. Det är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. De olika stöden ska underlätta i kommunikationen med vaccintveksamma föräldrar.

Pilotprojektet har mottagits väl, enligt Karina Godoy. Bland annat har man behövt flytta på informationsmötena från dagtid till kvällstid eftersom fler ville kunna ta del av dem.

– Samtidigt tar det tid innan den här typen av information sprider sig och det är viktigt att hela tiden samarbeta med lokala aktörer.

Förutom gruppen i Rinkeby och Tensta har Folkhälsomyndigheten i tidigare kartläggningar identifierat två andra grupper med låg täckning av MPR-vaccinet: befolkning som följer antroposofisk livsåskådning i Järna och papperslösa migranter i Stockholm och Göteborg. Även åtgärder för dessa grupper togs fram i TIP-projektet, men är inte aktuella att genomföra än.

– Vi valde att börja i Rinkeby och Tensta eftersom vaccinationsgraden där har varit låg länge och innebär en ökad risk för utbrott av i första hand mässling. Många reser dessutom regelbundet till Somalia och andra afrikanska länder där sjukdomen är vanligare än här. Är man ovaccinerad ökar risken att bli smittad och också risken för ett utbrott här om fler återvänder med smitta, säger Karina Godoy.

Projektet kommer att följas upp och utvärderas genom intervjuer med föräldrar och BVC i slutet av året. Liknande intervjuer gjordes i samband med TIP-projektet 2013 och de båda intervjuunderlagen kommer att jämföras med varandra. Man kommer också att mäta hur många som har tagit del av informationen i olika digitala kanaler.

– Men det viktigaste är att titta på vaccinationstäckning. Den har varit låg länge och det har gjorts punktinsatser tidigare. Detta är första gången vi tar ett samlat grepp och erbjuder hela paketet med målgruppsanpassad kommunikation och kunskapsspridare. Vi hoppas kunna se en positiv förändring inom fem år, säger Karina Godoy.

Detta var tredje och sista delen i artikelserien om vaccin och åtgärder för att nå grupper som väljer bort vaccin. De två andra andra delarna hittar du i anslutning till artikeln. Har du tips om något annat ämne vi borde titta närmare på? Tipsa gärna redaktionen!

3 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Ett önskemål är att när material görs att det går att använda i olika åldergrupper och ej riktas till föräldrar som har barn i förskoleåldern. Inom Elevhälsan finns också problem med att få vårdnadshavare att förstå vikten av vaccinationer.
    Ser det som en bra möjlighet när filmer görs och information kan spridas till olika befolkningsgrupper gärna med olika språk.
    SKL och Vänersborgs kommun har producerat en film som visar bla vaccination. Adressen kommer nedan kanske kan den vara till användning i förberedelse av hur vaccinationen går till:

    http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/barn-unga/skola-och-psykisk-halsa/elevhalsa/halsobesok-for-nyanlanda/

    MH Karin Teider skolsköterska med Medicinskt Ledningsansvar

  2. Jag tror det finns ett ganska stort behov av att inte bara vara proaktiv med vaccininformation utan även reaktiv. Läkemedelsverket har t.ex. nya informationssidor för allmänheten om vaccin och biverkningar, som är toppen, men de beskriver inte hur det egentligen ligger till, och tar sig inte an någon av de många villfarelser som skrivs. Letar en orolig förälder efter information om någon specifik hittepå-biverkning hamnar hen ändå oftast på specifika vaccinmotståndarsidor.

    Jag tror det finns ett stort behov av att se till att det finns konkurrerande korrekt information även när det gäller specifika myter, som t.ex. här om mpr/autism: http://www.vaccinmyter.se/myter/autism

  3. “Slutsatserna visade sig dock vara felaktiga och artikeln innehöll stora brister och forskningsfusk”

    Detta är en lögn som motbevisats.