Annons
Läkemedelsprofilen
”Jag känner att jag gör nytta”
Johan Andersson Foto: Anna Bäsén

”Jag känner att jag gör nytta”

Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket, är hoppfull och tror att Sverige kan motverka restsituationer- och läkemedelsbrister.

18 aug 2023, kl 08:00
0

Annons

Johan Andersson började på Läkemedelsverket 2018 som chef på enheten med namnet ”Läkemedel i användning”.

Då var rest– och bristsituationer en mindre del av enhetens arbetsuppgifter. Enheten jobbade mycket med behandlingsrekommendationer, säkerhetsnyheter och gav ut Läkemedelsboken.

– Om jag trodde att problemet med restsituationer och brist på läkemedel skulle bli så stort som idag? Nej, det hade jag inte förväntat mig när jag började här, säger han.

Byggt upp arbetet mot läkemedelsbrister

Johan Andersson har varit med och lett uppbyggnaden av Läkemedelsverkets förstärkta fokus på restsituationer och läkemedelsbrister.

2018 fanns ungefär 200 läkemedelsförpackningar på Läkemedelsverkets lista över restanmälda läkemedel. Mediciner läkemedelsföretagen inte kan eller inte kommer att kunna leverera.

– Redan då hade tidningarna rubriker om läkemedelsbrist, minns han.

Sverige har det inte värst

Idag är antalet läkemedelsförpackningar på myndighetens lista fem gånger så stort.

Men hur kan det komma sig att det tog sådan tid innan vi i Sverige började ta tag i problemen ordentligt?

– Ja, det här problemen har funnits länge, och det har faktiskt också pågått en hel del arbete för att förbättra under lång tid. Sen har tyvärr situationen över tid förvärrats och blivit ännu mer påtaglig under de senaste åren.

– Man kan också komma ihåg att det är ett globalt problem. Vad jag kan se har Sverige det inte värst, även om vi är ett litet land. Många andra länder ligger långt efter oss.

Ett lands betalningsförmåga är väldigt viktig för läkemedelsförsörjningen, poängterar Johan Andersson.

– Och den är bättre i Sverige än i många andra mindre länder.

Har blivit en annan tjänst

Arbetet mot rester och brister har växt väldigt mycket. Tjänsten Johan Andersson tog för fem år sen har blivit något annat.

– När jag började var det två-tre personer på enheten som jobbade med rest- och bristsituationer. Nu är vi omkring femton personer som gör det på hel- eller deltid.

Tidsmässigt har arbetsbördan också ökat.

– Särskilt under pandemin jobbade vi väldigt mycket. I början flera hundra timmar extra på bara någon månad. Många, långa dagar och mycket helgarbete. Även om vårdpersonal och många andra hade det betydligt tuffare förstås.

”Det är mycket jobb”

Det är fortfarande högtryck kring problemen.

– Under våren var det rätt intensivt. Vi hade mycket arbete överlag med ökande restsituationer, ett flertal regeringsuppdrag och de nya sanktionsavgifterna som introducerades 1 juli.

Läkemedelsverket har önskat sig och även fått en lång rad uppdrag av regeringen för att försöka förbättra situationen.

Regeringsuppdragen är så pass många att Johan Andersson får tänka till om han ska räkna upp allihopa.

– Jag arbetar fortfarande ganska mycket. Men nu ska jag åtminstone försöka hålla mig till 40 timmar i veckan.

Rekryterad från läkemedelsindustrin

Johan Andersson är apotekare i grunden, men har efter utbildningen aldrig arbetat på apotek.

Innan han började på Läkemedelsverket jobbade han på läkemedelsföretaget Eli Lilly i nästan femton år, bland annat som sälj- och marknadschef.

Men är inte det lite som att byta sida, från att sälja läkemedel till att kontrollera så läkemedelsföretagen sköter sig?

– Haha. Ja, kanske lite. När det gäller tillsyn och tillstånd har vi ju den rollen. På det sättet är det en stor perspektivförändring.

– Men det är en bra erfarenhet att ha. Jag har en förståelse för hur det fungerar i ett läkemedelsföretag, jag kan relatera till olika situationer och har ett kontaktnät, säger han.

”Jag känner att jag gör nytta”

Efter alla år i industrin var han också nyfiken på att prova något nytt.

Nu slipper han dessutom pendla mellan hem och familj i Uppsala och läkemedelsföretagets kontor i Stockholm.

– Jag har tio minuter med cykel hemifrån till jobbet. Det är jätteskönt! Sen är det spännande att jobba på Läkemedelsverket. Jag kommer ännu närmare patienterna, känner att jag gör nytta och kan hjälpa till.

– Även om problemen med rest- och brister är negativt laddade så är det en liten vinst varje gång som man kan hjälpa någon. Vi arbetar ju för att det ska bli bättre.

Chefen saknar eget kontor

Jag och Johan Andersson vandrar runt i en av Läkemedelsverkets tre byggnader.

Just nu är han lite hemlös på jobbet. Han har inget eget kontor utan lånar ett av en föräldraledig kollega.

Enheten har växt så mycket att de just nu har ont om rum.

En effekt av Läkemedelsverkets ökade fokus på rest- och bristsituationer är att myndigheten överväger att starta en helt ny enhet, kallad ”Enheten för Läkemedelstillgänglighet”. Något Läkemedelsvärlden var först att berätta om.

Johan Andersson kommer troligen placeras där.

– Det är organisatoriskt vettigt och effektivt med en enhet som fokuserar enbart på de här frågorna, tycker han.

Osäkerhet och ekonomikris påverkar

Under pandemin fick problemen med läkemedelsbrister mycket fokus i media, inte minst bristen på narkosmedlet propofol.

Men problemen är inte över. Detta trots att pandemin avblåsts och inte längre är ett internationellt akut hot, enligt WHO.

Läkemedelsförsörjningen störs av krig och osäkerhet i världen, energikris, problem med ekonomin och inflation.

Tror inte restanmälningarna minskar

Johan Andersson tror inte att antalet restanmälningar kommer att minska inom “överskådlig tid”. Med det menar han ett till några år.

Är du bekymrad över utvecklingen och i så fall över vad?

– Omvärldsläget. Det påverkar oss supermycket. Om det blir krig eller nya sjukdomsutbrott. Kan Indien och Kina hålla sina hamnar öppna? Sen ekonomin förstås.

Johan Andersson exemplifierar med att svenska kronans låga värde påverkar parallellhandeln med läkemedel väldigt mycket just nu.

– Företagen handlar på en internationell marknad. När den svenska kronan är låg kan det göra att företagen väljer att sälja sina läkemedel till ett land där de kan få bättre betalt.

Farligt för patienterna

Läkarförbundet kallar rest- och bristsituationer för ett samhällsproblem. De är ett tidsödande gissel för sjukvård och apotek, ett arbetsmiljöproblem för farmaceuterna och ett bekymmer för läkemedelsföretagen.

Men framförallt drabbas patienterna, i värsta fall är bristerna en verklig hälsofara.

– Det orsakar jättemycket strul för patienterna, apoteken och vården. I vissa fall kan det vara direkt farligt för patienterna, säger Johan Andersson.

Har själv märkt av läkemedelsbristen

Johan Andersson har själv märkt av läkemedelsstrulet.

Han är noga med att följa Socialstyrelsens rekommendation om egenberedskap, att ha en månads förbrukning av nödvändiga läkemedel hemma.

– Min egen familj använder inte så mycket läkemedel. Själv har jag allergimedicin och det är ju säsongsbundet. Men jag ansvarar för att sönerna har sina läkemedel. Sen hjälper vi våra föräldrar med deras mediciner.

– Men det har inte varit värre krångel än att man exempelvis fått byta en större förpackning till flera mindre förpackningar. Det har gått att ordna, vi har inte drabbats hårt.

Pandemin tvingade fram nya samarbeten

Johan Andersson poängterar att alla inblandade aktörer vill lösa problemen och arbetar intensivt tillsammans.

– Är det något gott pandemin ledde till är att det startades nya samarbetsformer mellan alla olika aktörerna i läkemedelskedjan, allt från läkemedelsbolag och leverantörer till myndigheter, regioner och apotek.

Tar alla aktörer tillräckligt med ansvar? Vilka vill du se mer insatser från?
– Vad jag kan se vill alla aktörer göra sitt för att minska dessa problem. Nyckeln är att jobba ihop.

– Det finns många bra initiativ, men det tar tid och resurser att bygga upp beredskap. Jag hoppas att vi kan få arbeta med dessa frågor kontinuerligt och långsiktigt.

Positiv mitt i allt det tuffa

Trots att rester och läkemedelsbrist är negativa ämnen är Johan Andersson själv en påfallande lättsam och positiv person som ofta skrattar.

Inför fotograferingen viker den 192 centimeter långa enhetschefen ihop sig i en stol. I bakgrunden står bokhyllor fyllda med gamla vackra läkemedelsböcker.

– Just här brukar annars personer som ska till verksledningen för att presentera något sitta och vara väldigt fokuserade på sina förberedelser och lite rastlösa, säger han och ler.

”Sverige kommer hantera det bättre”

När det gäller rester- och läkemedelsbrister är han också positiv.

– Även om de inte kommer att minska den närmaste tiden hoppas och tror jag att Sverige kommer att kunna hantera det på ett bättre sätt.

Det görs otroligt mycket och en del har redan gett resultat, poängterar Johan Andersson.

Sanktionsavgifterna som infördes i somras, att företag som inte anmäler restsituationer i tid får betala, har haft en tydlig effekt.

Behöver betala bättre för generika

Men mycket återstår. Som läkemedelspriserna. Sveriges modell för originalläkemedel är rimlig, anser Johan Andersson.

Men han tycker att priserna på generika kanske har pressats väl mycket.

– Det är jättebra och vettigt att vi sparar skattemedel. Men det är ju inte bra om det i slutändan sker på bekostnad att vi inte får läkemedel alls.

Det är bra att TLV, Tandvårds- och läkemedelsfömånsverket, arbetar intensivt med frågan, säger han.

Hoppfull inför framtiden

Johan Andersson hoppas förstås också på myndighetens många pågående och eventuellt kommande regeringsuppdrag.

Det handlar bland annat om att läkemedelsföretag och regioner ska ha bättre lager, att myndigheten ska få koll på var läkemedel finns i landet och att det ska bli lättare att flytta läkemedel inom landet vid rest och brist.

– Vi vill också förenkla för apoteken och sjukvården på olika sätt, och utreder bland annat farmaceuters möjligheter att bättre hantera en brist.

Många av förändringarna kräver ändringar av lagar, förordningar och regler.

Det gäller att ha tålamod, säger han.

Från doldis till mediaprofil

När Johan Andersson började på myndigheten var han en doldis. Efter pandemin och alla år med rest- och läkemedelsbrist är han nu en bekant profil i media.

Epidemiologen Anders Wallensten på Folkhälsomyndigheten blev rikskänd under pandemin och kallad ”smittskyddsbabe” i media. Han verkade inte helt bekväm med det. Du är inte orolig för att bli känd som ”bristbabe”?
– Haha, nu smickrar du mig. Det tror jag inte. Jag har väldigt många duktiga kollegor och vi blir fler och fler som delar ansvaret att ha kontakt med media i de här frågorna. Dessutom är det kul att testa nya grejer, lära sig mer om hur exempelvis radio och teve fungerar.

– Jag är inte så spännande. Det är mest familj, vänner och kollegor som kommenterar om jag varit med i media. Men jag hoppas att jag hjälpt till att förklara situationen lite för någon därute i alla fall.

Tränar nästan varje kväll

Namn: Johan Erik Andersson.

Position: Chef för Enheten för läkemedel i användning på Läkemedelsverket i Uppsala.

Ålder: 45 år, fyller 46 i november.

Bakgrund: Är utbildad apotekare samt har läst ekonomi och marknadsföring på Uppsala universitet. Arbetade på Eli Lilly i nästan 15 år, bland annat som sälj- och marknadschef, innan han började jobba som gruppchef på Läkemedelsverket 2018.

Bor: I en villa i Fålhagen i Uppsala, inte långt bort från Läkemedelsverket.

Familj: Fru, även hon apotekare, samt två söner som är 13 respektive 15 år.

Fritidsintressen: ”De stora sakerna är väl träning. Själv tränar jag löpning eller styrketräning fem-sex dagar i veckan. Jag och den äldsta sonen gymmar ihop.

Jag försöker egentligen träna varje dag. Men det är ju alltid någon dag i veckan det händer något som gör att jag inte hinner. Träning är ett bra sätt att parera stress.

Sen är jag fotbolls- och innebandytränare. I helgen hade vi tre matcher.

Utöver det umgås jag med familjen och träffar mina vänner. I somras hade familjen långsemester och bilade genom Europa, det var jättetrevligt.”

Föregående artikel Reumatikerförbundet: Blanda inte ihop två frågor
Nästa artikel Vill se bättre uppföljning efter fetmakirurgi