Fetmakirurgi hjälper effektivt kraftigt överviktiga personer att gå ned i vikt. Operationen ger inledningsvis också positiva effekter på ämnesomsättningen som bland annat kan minska risken för diabetes typ II.
Men en ny studie från Lunds universitet visar nu att förbättringen av ämnesomsättningen ofta bara är tillfällig.
Redan ett år efter fetmaoperationen hade deltagarna i studien nästan samma nivå av ohälsosamma nedbrytningsprodukter och fetter i blodet som före ingreppet. Studien är publicerad i tidskriften Obesity.
Olika kriterier för fetmakirurgi
År 2022 genomgick nästan 5000 personer i Sverige fetmakirurgi. Det framgår av en årsrapport baserad på kvalitetsregistret Scandinavian obesity surgery registry. Ungefär två tredjedelar av operationerna var offentligt finansierade medan en tredjedel av patienterna betalade operationen själva.
Regionernas regler för vem som kan bli opererad för fetma varierar. Ofta är ett krav att man har ett BMI (body mass index) på minst 40 eller ett BMI på minst 35 tillsammans med en sjukdom som är kopplad till fetma.
Gränsen för vad som räknas som fetma går vid ett BMI på 30.
Den vanligaste operationsmetoden var 2022 gastrisk bypass där kirurgen kopplar bort en stor del av magsäcken och tunntarmen. Den nyare metoden ”gastric sleeve” användes vid omkring fyra av tio operationer. Den metoden innebär att kirurgen opererar bort en stor del av magsäcken.
Går ofta upp i vikt igen
Fetmakirurgi ska hjälpa personen att äta mer hälsosamt. Det fungerar för det mesta bra i början, men att hålla i de nya matvanorna på sikt kan vara svårt.
Tidigare forskning har visat att patienterna går ned kraftigt i vikt under det första året efter fetmakirurgi. Inom fem år går de dock ofta upp en del igen, men vanligen inte ända upp till ursprungsvikten.
Men vad händer med ämnesomsättningen? Det ville forskarna bakom den nu aktuella studien undersöka.
– Att enbart följa upp vikten hos personer som har genomgått fetmaoperation kan vara ett trubbigt instrument för att studera effekterna av ingreppet, säger forskaren Peter Spégel i ett pressmeddelande.
Peter Spégel är docent i molekylär metabolism vid Lunds universitets diabetescentrum och ledde studien.
Följde 148 patienter efter fetmakirurgi
Syftet med fetmakirurgi är inte i första hand att personen ska bli av med kilon. I stället är operationen till för att minska de stora riskerna för diabetes typ II, högt blodtryck, cancer och hjärt-kärlsjukdom som följer med fetma.
Och de hälsoriskerna avspeglar sig i ämnesomsättningen.
Forskarna i Lund följde 148 personer med och utan diabetes typ II som genomgick en gastrisk bypass-operation. Deltagarna lämnade blodprover strax före operationen och vid minst två tillfällen efteråt.
Forskarna analyserade fetter och nedbrytningsprodukter, metaboliter, i blodet för att studera förändringar i ämnesomsättningen.
Försämringar på nytt efter ett år
Direkt efter operationen såg de flera positiva förändringar. Bland annat ökade blodnivåerna av vissa hälsosamma fleromättade fetter.
Samtidigt minskade nivåerna av vissa aminosyror som är kopplade till insulinresistens och ökar risken för diabetes typ II.
Men förbättringarna höll inte i sig. Redan ett år efter operationen var en del personer tillbaka på exakt samma nivå som före operationen. För andra var återgången långsammare.
Risken för diabetes typ II återkom successivt hos dem utan diabetes. Och hos dem som hade sjukdomen skedde först en förbättring men sedan försämrades tillståndet igen.
Vill se bättre uppföljning
Forskarna bakom studien framhåller dock att fetmakirurgi trots allt även på sikt leder till en lägre vikt än före operationen för de flesta.
De hoppas därför att deras forskningsresultat ska inspirera till en bättre uppföljning av patienterna efter operationen. Att vården i högre grad ska följa upp hur patienternas ämnesomsättning utvecklas med hjälp av provtagning. Då kan man märka tidigare om det är på väg åt fel håll igen.
– Vi kunde se förändringarna när deltagarna fortfarande hade ett lågt BMI efter operationen. Genom att studera ämnesomsättningen kan vi få en tidig indikation om att ohälsosamma förändringar är på väg, säger Nils Wierup, professor i neuroendokrin cellbiologi.
– Vi hoppas att kunskapen kan användas för att följa upp individer efter fetmakirurgi och sätta in förebyggande åtgärder som kan förhindra en kommande viktuppgång.
