Vacciner, 3D-koder och restnoteringar

Det första halvåret 2019 har varit händelserikt på läkemedelsområdet. Här bjuder Läkemedelsvärlden på en tillbakablick på några av händelserna och trenderna.

5 Jul 2019, kl 17:29
0

Vacciner, vaccinmotstånd och mässling

I Demokratiska republiken Kongo pågår ett ebolautbrott som skördat hundratals liv. En liten ljuspunkt är att det ebolavaccin som testas i skarpt läge under utbrottet har visat sig ge ett gott skydd mot sjukdomen och kunnat rädda många från att insjukna.

Ett växande problem på många håll i världen – och även i Demokratiska republiken Kongo – är dock att människor tvekar att vaccinera sig. I början av året utnämnde världshälsoorganisationen WHO därför vaccinmotstånd till ett av de tio allvarligaste globala hälsohoten.

På grund av den minskande viljan att vaccinera sig drabbas människor helt i onödan av livshotande vaccinförebyggbara sjukdomar. En sådan sjukdom som gett många rubriker de senaste åren och fortsätter att göra det i år är mässling. I USA inträffade i början av året flera allvarliga mässlingsutbrott. Bland annat ett i New York som ledde till krav på obligatorisk vaccinering.

Och i Europa visade nya siffror att rekordmånga insjuknat i mässling under 2018. Det handlade om 82 500 fall, den högsta siffran på tio år. Mässlingsutbrotten och den sjunkande vaccinationstäckningen har fått EU att reagera. Länderna har enats om en rad åtgärder för att öka vaccinationsviljan.

Svenska vaccinnyheter

Sverige ligger i alla fall fortfarande bra till när det gäller vaccinationstäckningen. Folkhälsomyndighetens senaste statistik visade bland annat att över 97 procent av tvååringarna får de rekommenderade två doserna av vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund. Och när EU undersökte vad ländernas medborgare kan och tycker om vacciner så toppade svenskarna kunskapsligan.

Under våren kom regeringsbeslutet om att införa vaccination mot rotavirus i det allmänna vaccinationsprogrammet. Från och med 1 september kommer alla spädbarn i Sverige att erbjudas vaccin mot den smittsamma och svåra mag-tarminfektionen.

Trögare gick det med frågan om att erbjuda även pojkar cancerförebyggande hpv-vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet. I höstas fördröjdes beslutet av att det först var riksdagsval och att vi sedan inte hade någon regering. Men inte heller när vi i början av 2019 till slut fick en regering kom det något besked.

Många debattörer uppmanade regeringen att skynda på med beslutet och samma sak gjorde riksdagens socialutskott.

Region Blekinge som ville skynda före och införa hpv-vaccinering av pojkar på egen hand, fick skjuta på det beslutade införandet på grund av resursbrist.

CBD-olja är narkotika

Högsta domstolen fattade i juni ett uppmärksammat beslut om så kallad CBD-olja, det vill säga olja med cannabinoiderna CBD och THC utvunnen ur industrihampa. Högsta domstolen undanröjde tidigare instansers friande domar gällande narkotikabrott och slog fast att CBD-olja ska klassas som narkotika.

För drygt ett år sedan klassade Läkemedelsverket CBD-olja som läkemedel vilket betyder att den inte får säljas utan läkemedelsgodkännande.

Ökat fokus på läkemedelsbrister

Läkemedelsförsörjningen följer numer modellen ”just-in-time”, med krympta marginaler i alla led. Det sägs vara förklaringen till att det blir allt vanligare med restnoteringar av läkemedel i vårt land. Läkemedel tar slut och vården får lägga mycket jobb på att hitta andra behandlingar, ett problem som nu uppmärksammas allt mer. I värsta fall står patienten helt utan läkemedel. Läkemedelsvärlden berättade att över 700 restnoteringar anmälts till Läkemedelsverket föregående år och att det riskerar att bli ännu fler i år.

Flytt och sparlåga för EMA

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA lämnade London på grund av Storbritanniens Brexitplaner och slog i stället ned sina bopålar i Amsterdam.
Flytten orsakade och orsakar en hel del praktiska problem – inte minst personalbrist – och EMA har tillfälligt tvingats ställa in delar av verksamheten.

Debatt om pseudovetenskap

I februari publicerade författaren och poddaren Christian Dahlström en ingående kritisk granskning av en bok från Bonnier Fakta. Boken handlar om ”den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna”. Granskningen blev startpunkten för en livlig debatt om författares och bokförlags ansvar för den vetenskapliga korrektheten i floran av hälsoböcker. Läkemedelsvärldens chefredaktör Ingrid Helander bloggade.

Kampen mot antibiotikaresistens

Ny statistik visade glädjande att antibiotikaförsäljningen i Sverige sjunkit till en rekordlåg nivå.

Men en FN-rapport påminde om att det globala läget inte är lika gott. Antibiotikaresistens dödar för närvarande 700 000 människor om året världen över och om inget snabbt görs handlar det snart om miljontals dödsfall per år. Läkemedelsvärlden intervjuade en av Sveriges främsta experter på antibiotikaresistens, Otto Cars, som var en av författarna bakom FN-rapporten.

Under våren fortsatte Apotekarsocietetens och Läkemedelsvärldens serie med frukostmöten om Kampen mot antibiotikaresistens. Och i slutet av maj samlade vi experter, beslutsfattare och andra aktörer till en heldag med fokus på hur vi kan komma vidare från ord till handling när det gäller att bromsa resistensutvecklingen i Sverige och världen.

Dagen spelades in och finns att titta på här.

Utredningar gick i mål

Kjell Asplund slutredovisade i två betänkanden sin utredning om lagstiftningen om alternativmedicin. Han vill öka patientsäkerheten med hjälp av bland annat ökad dialog mellan traditionell och alternativ vård. Han vill också skärpa reglerna för alternativmedicin genom bland annat höjd åldersgräns.

Förslagen väckte en svekdebatt som apotekaren Sonny Larsson gästbloggade om hos Läkemedelsvärlden.

Utredningens båda betänkanden är nu på remiss till i höst.

En annan utredare som gick i mål var Toivo Heinsoo. Han lämnade över Läkemedelsutredningens  slutbetänkande till socialministern redan i januari. Det var en tjock lunta med en rad förslag om ändringar i systemet för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel.

Även denna utredning skapade inte oväntat debatt. Bland annat förslaget om ny finansieringsmodell fick kritik, vilket också återspeglades i remissvaren.

Svåra avvägningar kring genterapier

Läkemedelsforskningens framsteg skapar helt nya behandlingsmöjligheter och samtidigt svåra frågor om hälsoekonomi och prioriteringar. Under våren har inte minst nya genterapier väckt sådana frågor i vårt land.

Det gäller bland annat de så kallade CAR-T-terapierna mot vissa cancersjukdomar. Regionernas råd för ordnat införande av nya terapier, NT-rådet, bad inledningsvis regionerna att avvakta med att använda dessa läkemedel.

Sedan kom rekommendationen att börja använda det ena av de två CAR-T-läkemedlen, Kymriah (tisagenlekleucel) till barn och unga vuxna med akut lymfatisk B-cellsleukemi.

Däremot avrådde NT-rådet lite senare regionerna från att använda Kymriah till vuxna med diffust storcelligt B-cellslymfom. Detta eftersom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bedömt att osäkerheten om läkemedlets effekt är alltför stor för att det ska gå att göra en uppskattning av kostnaden per vunnet levnadsår. Att behandla en patient med Kymriah kostar cirka tre miljoner kronor.

Vad gäller det andra CAR-T-läkemedlet på marknaden, Yescarta (axikabtagenciloceucel,) avvaktar NT-rådet fortfarande med rekommendationer till regionerna.

Nytt spårningssystem startades

Från och med 9 februari i år ska i stort sett alla receptbelagda läkemedel i EU kunna spåras bakåt med hjälp av en unik 3D-kod på förpackningen. Syftet är att stoppa förfalskade läkemedel. Farmaceuten på apoteket scannar koden när kunden hämtar ut läkemedlet och koden kollas elektroniskt i en stor databas.

Sverige och de flesta andra länder valde att mjukstarta under åtta veckor när apoteken skulle scanna koden men lämna ut läkemedlet även om systemet gav felsignal.

Apoteken skötte sig bra men fick väldigt många felsignaler som inte berodde på förfalskningar utan på felaktigt inmatade koder och andra mänskliga-faktorn-fel.

Det var för riskabelt att gå över till skarp drift av systemet och mjukstarten förlängdes till 30 september.

I Sverige har inga förfalskningar ännu upptäckts med hjälp av spårningssystemet, men i Nederländerna avslöjade systemet i april en sändning med falska cancerläkemedel.

Apotekarsocieteten utsåg pristagare

Vartannat år delar Apotekarsocieteten ut Scheelepriset för viktiga vetenskapliga insatser på läkemedelsområdet. 2019 års Scheelepris går till gensaxens upptäckare Emmanuelle Charpentier som klarlagt mekanismerna bakom CRISPR-Cas9.

Beslutet meddelades i februari och prisutdelningen sker i Stockholm i höst.

Men först ska vi ha en av många efterlängtad sommar.

Trevlig sommar, önskar vi på redaktionen!