världen medicin antibiotika storliten

Antibiotikaresistens dödar snart miljoner varje år

Det finns inte tid att vänta. Det är budskapet i en ny FN-rapport om globala åtgärder mot antibiotikaresistensen.

30 Apr 2019, kl 10:01
0

För närvarande dör omkring 700 000 människor världen runt varje år på grund av att antibiotika som tidigare kunde ha räddat dem inte längre hjälper mot många infektioner. Och läget förvärras allt mer. Allt fler sjukdomsframkallande bakterier utvecklar resistens mot viktiga antibiotika. Tuberkulos, men även luftvägsinfektioner, sexuellt överförbara sjukdomar och urinvägsinfektioner, blir allt svårare att behandla och ofta går det inte alls.

Detta konstaterar FN:s samordningsgrupp mot antimikrobiell resistens, Interagency Coordination Group on Antimicrobial Resistance (IACG), i något som måste kallas en larmrapport till FN. Om länderna inte snabbt gör kraftiga åtgärder kommer antibiotikaresistenta infektioner att kosta omkring tio miljoner människor livet varje år omkring 2050. De samhällsekonomiska skadorna kommer att bli lika stora som den finanskrisen 2008-2009 åsamkade världen. Redan 2030 kan antibiotikaresistens ha tvingat in 24 miljoner människor i extrem fattigdom.

– Antimikrobiell resistens är ett av de största hoten mot världssamfundet. Den här rapporten visar på djupet och omfattningen av de åtgärder som behövs för att motverka skydda ett helt århundrade av medicinska framgångar”, kommenterade Amina Mohammed, vice generalsekreterare för FN, i ett pressmeddelande vid publiceringen av rapporten.

Samordningsgruppen mot antimikrobiell resistens bildades efter FN:s högnivåmöte om antibiotikaresistens 2016. Bland gruppens ledamöter finns de svenska experterna Otto Cars och Stefan Swartling Peterson. Samordningsgruppens sammansättning speglar ett brett helhetsperspektiv på resistensfrågan genom att företrädare för såväl världshälsoorganisationen WHO som för FN:s jordbruksorgan och FN:s djurhälsoorgan medverkar.

Gruppens uppdrag är att föreslå konkreta åtgärder för att bromsa resistensutvecklingen och i rapporten finns en lång rad förslag. Världens länder måste, skriver rapportförfattarna, prioritera nationella handlingsplaner mot antibiotikaresistens, och arbeta för en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom hälso- och sjukvård, djurhälsa och växtodling.

Jordbruket måste också omedelbart sluta att använda vissa kritiska antibiotika för att gynna djurs och växters tillväxt. Ytterligare ett viktigt område är att stödja forskning och utveckling för att få fram nya infektionsbehandlingar och annan ny teknologi som kan minska vårt beroende av antibiotika. Samordningsgruppen understryker även att inte bara regeringar utan även civilsamhälle, forskare och privata aktörer måste engagera sig.

Fotnot: 23 maj bjuder Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten in till en heldag om Kampen mot antibiotikaresistens – från ord till handling. Information och anmälan via länken.