Regeringens stora vårdutredning, Ansvaret för hälso- och sjukvården, anser att staten måste ta ett samlat grepp om kompetensförsörjningen vården.
Utredningen nämner uttryckligen farmaceuter, det vill säga apotekare och receptarier, tillsammans med andra yrkesgrupper som läkare och sjuksköterskor.
Problem med farmaceutbrist
Farmaceutbrist och underbemanning på apotek, som Läkemedelsvärlden rapporterat om, är så allvarlig att den blivit ett arbetsmiljöproblem.
Bara en av tio farmaceuter på öppenvårdsapotek tycker att arbetsbelastningen är helt acceptabel, enligt en arbetsmiljöenkät från Sveriges farmaceuter, som Läkemedelsvärlden berättat om.
Nu vill vårdansvarskommittén att staten tar ett tydligare ansvar för utbildningen av farmaceuter – en yrkesgrupp de anser spelar en allt viktigare roll i vårdkedjan.
Tycker att det är en ödesfråga
Kompetensförsörjningen av legitimationsyrken lyfts i utredningen som en av de största utmaningarna för svensk hälso- och sjukvård.
I dag planerar regionerna utbildningsplatser utifrån sina egna behov, vilket enligt kommittén leder till ineffektivitet och ojämn tillgång.
– Kompetensförsörjningen är en ödesfråga. Det är ett exempel på de områden där staten behöver göra mer och ta ett större ansvar, säger Jean-Luc af Geijerstam, ordförande för Vårdansvarskommittén och generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, till Läkemedelsvärlden.
Stänger på grund av farmaceutbrist
Utredningen lyfter att läkemedel, och en god och säker användning av läkemedel, är en stor och viktig del av hälso- och sjukvården.
Exempelvis hämtade mer än två tredjedelar, 67 procent, av Sveriges befolkning, 2023 ut minst ett receptförskrivet läkemedel på apotek 2023.
Dagens farmaceutbrist riskerar försämra läkemedelsanvändningen och därmed tillgången på en god och jämlik hälso- och sjukvård. Som Läkemedelsvärlden rapporterat tvingas glesbygdsapotek att stänga på grund av farmaceutbrist.
Vårdansvarskommittén poängterar att apoteken är en viktig del av hälso- och sjukvårdssystemet, särskilt i läkemedelsfrågor. Även om öppenvårdsapoteken inte omfattas av regionernas huvudmannaskap, betonar utredningen behovet av stärkt samverkan mellan apotek och övrig vård.
– Det är lätt att man bara pratar om läkare och sjuksköterskor när man pratar om kompetensförsörjningen i vården, säger Jean-Luc af Geijerstam och fortsätter:
– Men utvecklingen gör att behoven blir mer och mer komplexa. Därför behöver man inkludera alla professioner. Vi ser att gemensamma lösningar ofta är väldigt viktiga för att få en framgångsrik vård. Hälso- och sjukvård är ett lagarbete, säger Jean-Luc af Geijerstam.
Behöver dimensionera utbildningarna
Utredningen betonar att dagens system för kompetensförsörjning inte är tillräckligt för att säkerställa en långsiktigt hållbar och jämlik tillgång till personal i hälso- och sjukvården.
Kommittén anser att det krävs ett mer sammanhållet och proaktivt arbete på nationell nivå för att möta framtidens vårdbehov. I dag faller det mellan flera olika aktörer och regionernas enskilda planering inte är tillräcklig.
Därför anser kommittén att staten behöver ta ett tydligare ansvar. Exempelvis genom att göra nationella behovsanalyser av legitimationsyrken, samordna dimensioneringen av utbildningar och förbättra uppföljningen av kompetensförsörjningen.
Efterfrågar långsiktig politik
Utredningen berör andra apoteksfrågor än kompetensförsörjning endast indirekt. Orsaken är att apoteken inte är under regionalt huvudmannaskap, något som är utredningens fokus.
– Apoteken är en stor och viktig del i hälso- och sjukvården, men vår ingång har varit huvudmannaskapet och statens roll, säger Jean-Luc af Geijerstam.
– Vi anser att staten behöver ta ett större ansvar för att utveckla och stärka styrningen av hälso- och sjukvården.
Jean-Luc af Geijerstam understryker att vårdens styrning inte är en enkel fråga, utan att det handlar om stora strukturer och komplexa system.
– Det räcker inte bara med en eller två mandatperioder, det krävs tydlig politisk leverans och konkreta beslut under många år. Därför är det bra att alla partier i riksdagen anser att statens roll i hälso- och sjukvården behöver stärkas.
