Forskare föreslår att ersättningen för receptuttag borde skilja mellan fysiska apotek och nätapotek.
Men apoteksföreningens Johan Wallér avvisar idén. Han tycker att apoteken ska ha samma villkor, oavsett försäljningskanal.
Dock håller han med forskarna på många andra punkter.
Var femte väljer nätapotek
Uppsalaforskarna Sofia Kälvemark Sporrong och Pia Frisk har, på uppdrag av Konkurrensverket, analyserat utvecklingen sedan Sverige avreglerade ägandet av öppenvårdsapotek 2009 i en rapport.
Som Läkemedelsvärlden berättat konstaterar forskarna att tillgängligheten ökat – men att målen om ökad mångfald och entreprenörskap inte har uppnåtts.
För att fånga upp vad som styr kunders val av apotek inom segmentet receptbelagda läkemedel genomförde forskarna en enkätundersökning riktad till vuxna personer som hämtat ut receptläkemedel under det senaste året. Syftet med enkäten är också att uppskatta hur ofta kunderna får eller väljer att ta del av rådgivning om sitt läkemedel när de hämtar ut det.
Undersökningen omfattar 1 065 deltagare i Novus Sverigepanel som är ett riksrepresentativt urval avseende ålder, kön och region.
Resultaten visar bland annat att 79 procent av kunderna senast hämtade ut sitt läkemedel på ett fysiskt apotek, medan 21 procent valde ett nätapotek – en fördelning som speglar marknadens totala försäljningssiffror.
Äldre föredrar fysiska apotek
Vilka faktorer som styr valet skilde sig åt. För fysiska apotek var läget den viktigaste faktorn, medan kunder som valde ett nätapotek i första hand lyfte fram enkelhet och smidighet.
Grupperna skilde sig också åt i ålder. Personer i åldern 50–64 år var överrepresenterade bland de som hämtat ut sitt läkemedel på nätapotek, medan personer över 65 år i högre grad föredrog fysiska apotek.
En annan viktig skillnad är att signifikant fler av de som beställde sitt läkemedel via nätapotek hade använt läkemedlet under lång tid. 91 procent av nätapotekens kunder var långtidsanvändare, jämfört med 76 procent av de som hämtade ut sitt läkemedel på ett fysiskt apotek.
Färre ber nätapotek om läkemedelsråd
Sofia Kälvemark Sporrong och Pia Frisk pekar också på processen att expediera recept skiljer sig åt mellan fysiska apotek och e-handel.
En stor majoritet av de tillfrågade som valde att skicka efter medicin via ett nätapotek valde att inte få rådgivning av en farmaceut i samband med köpet.
Detta väcker frågan om ersättningen för expedierade recept bör vara densamma för nätapotek som för fysiska apotek.
”Det är därför relevant att ifrågasätta om e-handelns receptaffär är densamma som den på fysiska apotek, om den även fortsättningsvis ska ersättas på samma sätt eller om handelsmarginalen även skulle kunna differentieras utifrån försäljningskanal”, skriver Sofia Kälvemark Sporrong och Pia Frisk.
Vill ha lika villkor för alla apotek
Men forskarnas förslag får idén om olika ersättningsnivåer för nätapotek ett svalt mottagande från apoteksbranschen.
Sveriges apoteksförenings vd Johan Wallér avvisar tanken på att särbehandla försäljningskanalerna.
– Samma regler gäller vare sig du har nätapotek eller öppenvårdsapotek, ett apotek i en galleria eller utanför en vårdcentral, vid centralstationen i Stockholm eller på landsbygden. Det har varit bra för apoteksmarknaden att samma regelverk gäller och att du kan få samma typ av rådgivning och service på olika typer av apotek.
Johan Wallér betonar vikten av att kunden alltid ska ha tillgång till samma service oavsett kanal:
– Som kund ska du kunna få farmaceutisk rådgivning oavsett var du går. Det viktiga är att kunden ska erbjudas likadan apoteksservice men vad man sedan väljer beror på vilka behov kunden har vid just det tillfället.
Branschen ser farmaceutbristen som akut
Sveriges apoteksförening delar många av forskarnas slutsatser kring utvecklingen efter omregleringen.
Dock bemöter Apoteksföreningen forskarnas kritik av att nyetableringen av apotek framförallt skett i glesbygd i en kommentar.
Omregleringen är en succé för apotekens kunder, enligt Sveriges apoteksförening. Apoteksservicen har ökat över hela landet. Sverige fick 469 fler apotek efter omregleringen och öppettiderna ökade med 24 procent.
Vill ha farmaceut på distans
Apoteksföreningen delar forskarnas slutsats att bristen på farmaceuter är en nyckelfråga. Apoteksföretagen upplever denna som akut.
Den stora bristen på farmaceuter är en vanlig orsak till att apotek i glesbygd läggs ned. Ett apotek får inte hålla öppet utan en farmaceut på plats. Ofta finns det en apotekslokal men det saknas farmaceut.
Apoteksföreningen framhåller att det finns flera exempel på apotek på mindre orter som tvingats stänga eller minska öppettiderna på grund av farmaceutbrist.
Sveriges apoteksförening vill därför att politikerna ser över möjligheten att kunna använda farmaceut på distans. I dag saknas det lagligt stöd för en sådan lösning.
– Men egentligen är ju e-handel farmaceut på distans. Farmaceuten befinner sig ju inte på samma plats fysiskt som kunden, säger Johan Wallér.
Misslyckande med läkemedelsanvändningen
Vidare skriver Sveriges apoteksförening att handelsmarginalen – apotekens ersättning för att expediera receptläkemedel – är en avgörande fråga. I dag måste apoteken fokusera på att sälja annat än receptbelagda läkemedel för att få verksamheten att gå runt.
Vidare instämmer branschorganisationen i forskarnas påpekande om att Sverige ligger efter när det gäller farmaceutiska och andra tjänster på apotek. Det finns färdiga förslag men regeringen behöver fatta beslut.
Apoteken har stora möjligheter att utveckla rådgivningen. Men i dag saknas ekonomiska förutsättningar. Detta utifrån hur ersättningssystemet är utformat där expediering av läkemedel går med förlust.
– När det gäller bättre läkemedelsanvändning, som var ett tydligt mål med omregleringen, så har man misslyckats. Det har stått rätt stilla, säger Johan Wallér.
Efterfrågar politiska beslut
Apoteksföreningen understryker i sin kommentar att omregleringen varit en framgång för konsumenterna. De påpekar att vi fick fler apotek, längre öppettider och en kraftigt ökad tillgång till nätapotek.
Föreningen efterlyser, precis som forskarna, politiska beslut om en översyn av finansieringsmodellen och om farmaceutiska tjänster.
