I takt med att det svenska totalförsvaret stärks och samhällets motståndskraft diskuteras, lyfter patientorganisationer en kritisk punkt i försörjningskedjan: patienten själv. I manifestet från Patientriksdagen 2026 betonas att personer med funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar ofta är de första som drabbas när internationella eller nationella försörjningskedjor rubbas.
Dagens system för receptuttag är i hög grad utformat för normalläge, men Patientriksdagen menar att detta skapar en farlig sårbarhet. De kräver nu att regelverken anpassas så att patienter med behov av kontinuerlig behandling kan hålla en egen ”ansvarsfull beredskap” av mediciner. Denna beredskap måste enligt manifestet vara robust nog att fungera även vid långvariga försörjningsavbrott.
Kräver att expertisen tas tillvara
Frågan är redan föremål för diskussion på myndighetsnivå. Läkemedelsverket har i uppdrag att se över giltighetstiden för recept, ett arbete som enligt manifestet är ”en bit på vägen”. Patientriksdagen understryker dock att myndigheten måste beakta patienternas egen kunskap och erfarenhet i denna översyn.
Ett centralt argument i Patientriksdagens manifest 2026 är att patienter inte bara ska ses som passiva mottagare av vård, utan som aktiva medskapare av samhällets totala motståndskraft. Många patienter har dessutom egna krigsplaceringar och spelar en roll i totalförsvaret, vilket ytterligare ökar behovet av att deras grundläggande hälsa kan upprätthållas även under pressade förhållanden.
Patientriksdagen efterlyser nu en nationell strategi för krisberedskap där både patient- och funktionsrättsperspektivet integreras fullt ut. Detta inkluderar tydlig kommunikation om vilken vård som ska prioriteras vid en kris, samt fastställda kontaktvägar och ansvar för patientinformation.




