Kampen mot antibiotikaresistens 23 maj 2019
En av dagens paneler. Från vänster: Markus Moll, SIDA, Otto Cars, ReAct, Anna Sjöblom, Läkare utan gränser, Karin Tegmark-Wisell, Folkhälsomyndigheten och Ingrid Helander, Läkemedelsvärlden.

Många aktörer möttes om resistens

Dystra och ljusare bilder växlade när Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden bjöd in till en heldag om Kampen mot antibiotikaresistens – från ord till handling.

24 Maj 2019, kl 12:00
0

Igår, torsdag, arrangerade Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden ett heldagsseminarium om Kampen mot antibiotikaresistens – från ord till handling. Ett 60-tal experter, beslutsfattare och andra engagerade i frågan hade samlats för att djupdyka i arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige, förutsättningarna för att få fram nya antibiotika, utsläppen från antibiotikatillverkning samt det globala arbetet mot resistensutvecklingen.

När det gällde miljöutsläppen från antibiotikatillverkning gav Joakim Larsson, Göteborgs universitet, en dyster bild. Liksom när han nyligen intervjuades i  Läkemedelsvärlden  konstaterade han att utsläppsnivåerna är mycket höga och driver på resistensutvecklingen. Utsläppen från de indiska fabriker han och hans medarbetare rapporterade om för första gången för 12 år är fortfarande höga.

– Jag anser att vi i vårt land är moraliskt ansvariga för utsläppen eftersom vi drar nytta av läkemedelssubstanserna som tillverkas, sade han och menade att det krävs såväl lagstiftning som åtgärder från företagen för att komma till rätta med utsläppen.

Något annat som väckte livlig diskussion var vilka politiska åtgärder som krävs för att få i gång utvecklingen av nya antibiotika. I dag finns mycket få i pipeline och de flesta läkemedelsföretag har övergett området.

I diskussionspanelen ingick bland andra avgående EU-parlamentsledamoten Christofer Fjellner (M) som menade att Sverige borde kunna gå före på det här området både genom nationella åtgärder och genom att försöka få i gång ett arbete inom EU om stöd till antibiotikautveckling.

– Vi måste fråga oss hur vi kan visa vägen. Exempelvis genom att pröva en ersättningsmodell där företagens intäkter för antibiotika frikopplas från försäljningen. Det är viktigt att visa att vi gör någonting. Det kan öka den politiska viljan hos andra, sade han.

Betydligt ljusare är bilden av arbetet mot antibiotikaresistens i Sverige. Stephan Stenmark, ordförande i nationella Strama och nyligen intervjuad av Läkemedelsvärlden, konstaterade att det går åt rätt håll även om de regionala skillnaderna i antibiotikaförskrivning består.

– Det viktiga är att alla regioner har samma positiva utveckling där förskrivningen minskar tack vare att vi blir allt bättre på att följa behandlingsrekommendationer. Vi skriver ut ungefär en miljon färre antibiotikarecept om året nu än för tio år sedan i Sverige! sade han, samtidigt som han efterlyste ökade resurser till arbetet mot antibiotikaresistens så att fler får möjlighet att engagera sig i det som en del av sitt arbete inom hälso- och sjukvården.

Detta resurstillskott är, menade han, nödvändigt också för att det ska finnas möjlighet att exportera den svenska kunskapen till länder som inte har kommit lika långt.

Otto Cars, ReAct, höll med om att det är viktigt att Sverige delar med sig internationellt av sitt framgångsrika arbetssätt. Han utvecklade tankegångar som han nyligen också förde fram i en intervju hos Läkemedelsvärlden.

– Vi måste exportera svensk kunskap på det här området. Det är bland annat viktigt att SIDA börjar inkludera antibiotikaresistens som en faktor i allt bistånd, sade han.

– Vi behöver arbeta även globalt också för vår egen skull. Jag är djupt oroad för hur det kommer att gå om inte utvecklingen kan vändas.

Seminariedagen blev en summering och en fördjupning av ämnen som belysts i vår serie av frukostmöten om Kampen mot antibiotikaresistens under 2018 och början av 2019. Dagens spelades in och inspelningen finns att titta på här.

I höst planerar vi nya aktiviteter om samma viktiga tema så håll utkik!