Många människor använder sig av alternativmedicinska metoder i syfte att behandla olika åkommor. I Sverige kan det röra sig om så många som en tredjedel av den vuxna befolkningen, och bland vissa patientgrupper så många som hälften. De vanligaste metoderna som angetts är massage, akupunktur, alternativmedicinska preparat samt avslappningsövningar som yoga. Ofta har även kiropraktik och naprapati inkluderats i metoderna.
Men enligt den så kallade KAM-utredningen (KAM=komplementär och alternativ medicin), som presenterades i dag torsdag, diskuteras sällan – eller aldrig – patienternas eventuella alternativa behandlingar i den ordinarie hälso- och sjukvården. Det är ett hot mot patientsäkerheten, menar utredaren Kjell Asplund, som i utredningen bland annat föreslår att undervisning, cirka 1 till 2 högskolepoäng, om komplementär och alternativ medicin läggs in i vissa vårdutbildningar som exempelvis läkar- och farmaceututbildningen.
– Grundtanken är att man ska få en orientering inom området och veta vad de vanligaste behandlingarna handlar om. Jag tror få läkare är orienterade inom till exempel reiki eller bioresonans, säger Kjell Asplund, som 2017 fick regeringens uppdrag att utreda alternativmedicinska behandlingsmetoder och forskningsläget kring desamma.
Kjell Asplund betonar att det inte handlar om att man inom hälso- och sjukvården ska börja rekommendera alternativmedicinska behandlingar utan om att man ska ha grundläggande kunskap för att kunna föra en dialog med patienten.
– I dag görs inte det och om det görs är det ofta fördömande. Men det är en fråga om patientsäkerheten. Det är viktigt att patienten känner att den kan berätta om eventuella andra behandlingar som den får, och som kanske interagerar med en pågående behandling.
Det kan enligt Kjell Asplund till exempel handla om olika örtmediciner som interagerar med förskrivna läkemedel.
Det handlar också om att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge information om var man som patient kan hitta obunden och adekvat information om alternativmedicin, samt vad man vet om eventuella risker med olika behandlingar.
Här vill utredningen att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram sådan information som ska finnas lättillgänglig på 1177 Vårdguiden. Man vill även att mer konsumenträttslig information tas fram och läggs ut på Konsumentverkets sida ”Hallå konsument”.
Utredningen hade också i uppdrag att se över hur komplementära metoder kan utvärderas för att eventuellt tas upp i den etablerade hälso- och sjukvården.
I utredningen slås fast att i de fall komplementära behandlingsmetoder ska tas upp i hälso- och sjukvården ska det göras på samma villkor som andra metoder – det vill säga utifrån grundprinciperna i den etiska plattformen för prioriteringar. Det innebär att man ska ta hänsyn till tillståndets svårighetsgrad, till effekterna av insatsen och hur vetenskapligt dokumenterade effekterna är. Dessutom ska kostnadseffektiviteten vägas in.
– Det ska inte finnas något särskilt spår för KAM-metoder utan bedömningen ska vara ursprungsneutral. Däremot har vi diskuterat mycket om att det finns andra typer av vetenskapligt stöd än bara randomiserade prövningar, säger Kjell Asplund.
Här föreslår utredningen en mer ”pragmatisk” ansats.
– Om man till exempel gör anspråk på en holistisk ansats kan man testa hela paketet i kontrollerade studier och jämföra mot best practice. Det kan exempelvis handla om att jämföra antroposofisk medicin med traditionell handläggning i hälso- och sjukvården för vissa besvär. Det är absolut inget nytt eller främmande i hälso- och sjukvården utan görs hela tiden.
Utredningen föreslår att Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, får ett regeringsuppdrag att utvärdera vilka komplementära metoder som skulle kunna vara aktuella för vidare utvärdering.
Kjell Asplund pekar dock på att majoriteten av de studier som gjorts och görs inom KAM-området är kartläggningar av utbredningen av olika behandlingsformer, vilket inte säger något om behandlingarnas medicinska värde. Han vill därför se större satsningar vetenskapliga studier inom området.
– Branschen själv borde satsa mer egna pengar på forskning och utveckling.
Ytterligare ett sätt att skaffa sig mer information om effekt och säkerhet hos olika KAM-behandlingar är att införa variabler för KAM-metoder i vissa kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården.
– Många tycker att det är en bra idé och även inom traditionell medicin har man börjat registrera intressanta metoder i register innan de utvärderats i randomiserade prövningar, till exempel trombektomi (ett sätt att dra ut blodproppar i hjärnan, reds. anm.).
– Det handlar inte om alla register och inte många variabler och i många fall kan patienterna registrera sina data själva. Jag tror man skulle kunna lära sig mycket och där det finns risk för interaktioner mellan KAM-metoder och behandling inom hälso- och sjukvården skulle vi kunna få värdefull information, säger Kjell Asplund.
Han framhåller också att den traditionella hälso- och sjukvården har en del att lära av alternativmedicinen. Bland annat vad gäller kontinuitet.
– Det är i regel enmansföretag som erbjuder de här tjänsterna och det betyder mer eller mindre att man alltid träffar samma person. Där har vården tappat. Sedan handlar det om hur mycket tid man ägnar åt patienten, och här kan ett förstagångsbesök ta mer än en timme, vilket ju är långt ifrån hur det är i den vanliga vården.
Kjell Asplund påpekar också att man inom alternativmedicin ofta är bättre på att stärka patientens förväntningar på behandlingen och på skapa förtroende hos patienten.
Vad kan alternativmedicinen lära av traditionell hälso- och sjukvård?
– Det handlar fram för allt om patientsäkerhet. Möjliga risker och biverkningar fås nog inte alltid med i behandlingsinformationen inom alternativmedicinen. Man ska inte heller lägga sig i den behandling patienten fått från hälso- och sjukvården och modifiera den. Det kan få allvarliga konsekvenser.
Den nu presenterade utredningen ”Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog” är ett delbetänkande till KAM-utredningen. Utredningen fick förra sommaren ett tilläggsuppdrag att se över den så kallade kvacksalverilagen. Det delbetänkandet presenteras i slutet av maj och väntas bland annat innehålla förslag på höjd åldersgräns för alternativmedicinsk behandling, som Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare.
Delbetänkandet kommer också att ta ställning till om allvarlig psykisk sjukdom ska läggas till bland de sjukdomar som det i dag är förbjudet att behandla med alternativmedicinska metoder. I dag är det förbjudet för epilepsi, diabetes och cancer.
