Annons
De nya Alzheimerterapierna
”Lekanemab kan bli en viktig början”
Överläkare Anne Börjesson Hanson är ansvarig för kliniska prövningar av demensläkemedel vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Porträttfoto: Gustav Gäll. Foto, sjukhusentrén: Helene Wallskär

”Lekanemab kan bli en viktig början”

Anne Börjesson Hanson är överläkare och har jobbat med kliniska prövningar av demensläkemedel i över 20 år. Hon tycker att utvecklingen just nu inger hopp.

15 mar 2024, kl 08:51
0

Annons

"I framtiden kommer sannolikt kombinationsbehandlingar som ger ännu bättre effekt"

Anne Börjesson Hanson är en av de läkare och forskare i Sverige som har den längsta erfarenheten av att behandla patienter med de nya antikroppsterapierna mot Alzheimers sjukdom. Hon är chef för sektionen för kliniska prövningar inom ME åldrande vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge i södra Storstockholm (ME=medicinsk enhet).

Här pågår för närvarande ett tiotal kliniska prövningar av olika läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom. Däribland den ursprungligen svenskutvecklade antikroppen lekanemab som nu kan vara på väg att bli godkänd i EU, och andra liknande terapier.

– Om lekanemab blir godkänt kommer det att innebära flera utmaningar att införa behandlingen i svensk vård. Men att det är svårt är ingen orsak att inte börja, säger Anne Börjesson Hanson till Läkemedelsvärlden.

Ser terapierna som viktiga framsteg

Hon understryker dock att den nya Alzheimerterapin inte är någon botande behandling och att det var en begränsad behandlingseffekt som kunde påvisas under en 18 månader lång studie.

– De effekter man sett i studierna handlar om ett visst mått av utebliven försämring, konstaterar hon.

Ändå tycker hon att lekanemab och liknande antikroppsläkemedel riktade mot de skadliga amyloidplacken i Alzheimerpatientens hjärna är viktiga framsteg.

– Dels har de lärt oss mer om sjukdomsprocessen. Och dels kan de vara början på en utveckling som leder till att vi får flera olika Alzheimerläkemedel med olika angreppssätt. Det kan möjliggöra kombinationsbehandlingar som förhoppningsvis har kraftigare effekt.

Hon har lång erfarenhet

Anne Börjesson Hanson har jobbat med kliniska prövningar av läkemedelskandidater mot Alzheimer och andra demenssjukdomar i 20 år. Tidigare arbetade hon vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Sedan sju år leder hon verksamheten vid sin nuvarande arbetsplats på Karolinska universitetssjukhuset.

Verksamheten är till större delen finansierad av de olika läkemedelsbolag som står bakom de terapier som testas.

Här blir frivilliga försökspersoner som fått en Alzheimerdiagnos lottade till att få antingen det läkemedel som testas i en viss studie, eller placebo. Ofta pågår de kliniska prövningarna i flera år och deltagarna kommer regelbundet till mottagningen för olika undersökningar och för att få behandling.

– Det är väldigt positivt att arbeta med kliniska prövningar. Vi hinner ofta lära känna deltagarna eftersom studierna kan pågå i upp till tre-fyra år. Vissa upplever det också som en värdefull trygghet att de hela tiden är välkomna hit till oss och har tillgång till erfarna sjuksköterskor och specialistläkare, berättar hon.

Bakslag kommer ibland

Varken vårdpersonalen eller patienterna vet vilka som får aktiv behandling och vilka som får placebo.

– Men många säger att de hur som helst är väldigt glada att kunna bidra till forskningen för barnens och barnbarnens skull. Att få en Alzheimerdiagnos ger nästan alltid en svår krisreaktion. Man blir ledsen och funderar på sin framtid. En del väljer då att vara med i en studie som ett sätt att göra något meningsfullt i sorgen.

Läkemedelsutveckling är dock en bransch där mycket står på spel inte bara för forskare och patienter utan också för företagen och deras investerare. Ibland kan det leda till oväntade bakslag i en prövningsverksamhet som den Anne Börjesson Hanson leder.

Ett aktuellt exempel är när det amerikanska läkemedelsbolaget Biogen nyligen beslutade att lägga ned sin tillverkning och utveckling av Alzheimerläkemedlet adukanumab. Något som Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Adukanumab är en föregångare till lekanemab, som också marknadsförs av Biogen.

Många blev av med sin behandling

Adukanumab har ett villkorat godkännande i USA mot tidig Alzheimers sjukdom under namnet Aduhelm, men lyckades inte få godkännande i EU. Till skillnad från lekanemab som nu har ett fullt godkännande i USA under namnet Leqembi har adukanumab inte heller visat tydliga kliniska effekter i prövningarna.

Lanseringen av Aduhelm i USA gick trögt. Men en internationell fas IV-studie hade startat för att försöka visa klinisk effekt och det pågick även förlängningsstudier från tidigare fas III-studier runt om i världen.

Biogens beslut att prioritera lekanemab och lägga ned adukanemab innebar att alla dessa studier stoppades, bland annat i Sverige. Många Alzheimerpatienter som fått adukanumab, ibland under flera år, står nu utan behandling. Både de och deras läkare är besvikna.

Blev besvikna och ledsna

Vid prövningssektionen på Karolinska universitetssjukhuset hade sju patienter pågående behandling med adukanumab i fas IV-studien när nedläggningsbeslutet kom. I Göteborg och Malmö skulle några patienter just påbörja behandlingen.

– Visst hade vi funderat lite över hur det skulle gå med adukanumab, men beskedet kom ändå som en chock. Framför allt tycker jag synd om våra patienter som så klart är jätteledsna och besvikna, säger Anne Börjesson Hanson.

Det finns fortfarande ett fåtal andra Huddingepatienter som var med i en förlängningsstudie som får fortsätta med adukanumab på licens till i höst. De har då haft behandlingen i fyra år.

I länder där lekanemab nu är godkänt kan en del patienter från stoppade adukanumabstudier kanske erbjudas denna behandling i stället. Men i Sverige och övriga EU finns ännu inte denna möjlighet.

Och en patient som redan varit med och testat ett Alzheimerläkemedel kan vanligen inte komma med i prövningen av ett annat. Detta eftersom forskarna i så fall inte skulle kunna vara säkra på vilket av läkemedlen som ligger bakom uppmätta effekter av olika slag (eller om det är båda tillsammans).

Experter ser utmaningar

Läkemedelsvärlden berättade nyligen om ett internationellt symposium tidigare i år som samlade europeiska Alzheimerexperter i Stockholm. De diskuterade en lång rad frågor som vården behöver lösa för att efter ett eventuellt EU-godkännande av lekanemab kunna införa behandlingen.

Dagens prissättning på läkemedlet är ett av orosmomenten. Experterna frågar sig hur höga kostnader länderna i Europa är beredda att bära för denna behandling.

Det finns också en oro för alltför högst ställda förväntningar på behandlingens effekter hos patienter och anhöriga. Experterna fruktar att vården kommer att få svårt att hantera en anstormning av personer som vill ha demensutredning och -behandling.

Ny utrustning och kunskap behövs

Till allt detta kommer en rad utmaningar som handlar om tillgången till nödvändig utrustning och kompetens inom vården.

En sådan faktor är att lekanemab och liknande läkemedel ges i form av upprepade infusioner och att det därför behöver byggas upp infusionsmottagningar för detta.

En annan faktor är att man behöver särskild kompetens för att kunna hantera den risk för en speciell typ av hjärnbiverkningar som antikroppsläkemedlen för med sig. Dessa biverkningar kallas ARIA, Amyloid-related imaging abnormalities. De innebär att patienten drabbas av svullnad (ödem) och/eller blödningar i hjärnan.

Biverkningarna är ovanliga, oftast symtomlösa och ofarliga, men kan också i värsta fall vara livshotande. Under pågående behandling måste vården därför övervaka patienterna med hjälp av magnetkamera så att man kan upptäcka ARIA i tid.

Anne Börjesson Hanson är beslutsam

Genom de kliniska prövningar av lekanemab som Anne Börjesson Hanson ansvarar för har hon och hennes medarbetare fått erfarenhet av att upptäcka och övervaka ARIA.

– Vi har haft en del fall av ARIA. Ibland kan de se hemska ut på magnetkamerabilderna men ger för det mesta ändå inte så mycket symtom. Ibland kan patienten ha lite lätt huvudvärk, säger hon.

– Det finns ett särskilt schema att följa för hur man hanterar detta tillstånd och oftast kan patienten efter en tid återuppta behandlingen med lekanemab.

De flesta röntgenläkare saknar dock än så länge saknar erfarenhet av att diagnostisera ARIA.

– Det är ett exempel på sådan kompetens som just nu bara finns hos oss som arbetat med de kliniska prövningarna, och som vi måste dela med oss av till vården runt om i Sverige.

– Det kommer att bli en jätteutmaning att införa lekanemab på ett jämlikt sätt i hela landet. Men det betyder inte att vi ska låta bli. Vi måste starta och så får vi lära oss efter hand.