Annons
Home 2023

Årlig arkivering 2023

Läkemedelsverket planerar enhet mot läkemedelsbrist

Anna Bäsén
-
0
Läkemedelsverket planerar enhet mot läkemedelsbrist

Läkemedelsverket planerar en egen enhet mot läkemedelsbrist och restsituationer.

Problemen med att läkemedel inte finns i vissa förpackningsstorlekar eller beredningsformer har bara ökat. I värsta fall finns inte läkemedlet att få tag på alls.

Den nya enheten, som i planerna kallas ”enheten för Läkemedelstillgänglighet”, skulle enbart fokusera på att arbeta med dessa frågor.

– Det är långtgående planer men det är inte beslutat. Eftersom det är en organisationsförändring måste styrelsen ta beslut om det. Jag tror att det kommer att ske någon gång i september, säger Johan Andersson vid Läkemedelsverket.

Har många helt olika uppdrag idag

Johan Andersson är chef för enheten Läkemedel i användning som idag arbetar med rest- och bristsituationer.

Enheten ska försöka förbättra tillgången till läkemedel i Sverige. Den har fått en lång rad uppdrag av regeringen för att motverka effekterna av rest- och bristsituationerna, vilket Läkemedelsvärlden löpande rapporterat om.

Men enheten har samtidigt en rad helt andra uppdrag, som behandlingsrekommendationer, säker läkemedelsanvändning och Läkemedelsboken.

Mångdubbelt fler arbetar med läkemedelsbrist

För fem år sedan arbetade två-tre personer på enheten med rest- och bristsituationer.

I takt med att dessa problem ökat har enheten växt.

Idag arbetar femton personer med restsituationer och läkemedelsbrist på olika sätt, en del heltid, andra deltid.

Egen enhet mot läkemedelsbrist

Johan Andersson är mycket positiv till att arbetet med läkemedelsbrister och restsituationer med stor sannolikhet får en egen enhet på myndigheten.

– Utmaningarna har blivit större. Då är det jättebra om vi kan ha en enhet som fokuserar enbart på det, säger han och fortsätter:

– Organisatoriskt är det mer lämpligt. Arbetet blir mindre splittrat och vi kan jobba helt dedikerat med de här frågorna.

Tar AI till hjälp för bättre läkemedel

Helene Wallskär
-
0
Tar AI till hjälp för bättre läkemedel

Uppsalaforskaren Per Larsson är trött på den senaste tidens polariserade diskussion om artificiell intelligens, AI. Han tror varken på varningarna för att AI kommer att skapa ostyrbara mördarrobotar eller på att den nya tekniken ska kunna lösa mänsklighetens alla problem.

Däremot ser han fram emot att få vara med om den fortsatta utvecklingen av AI-verktyg inom forskningen och hoppas att AI-diskussionen i samhället så småningom ska bli mer verklighetsnära.

– Tekniken erbjuder fantastiska möjligheter, inte minst för läkemedelsforskningen, och jag tror att det kommer att komma otroligt mycket positivt ut av det här, säger han.

Tvärvetenskaplig AI-satsning i Uppsala

Under ett intervjusamtal berättar Per Larsson om sina egna erfarenheter av AI som forskningsverktyg och om sina reflektioner kring samhällsdebatten om den nya tekniken.

Själv använder han AI som verktyg i sin forskning om hur man kan förbättra upptaget av vissa läkemedel i mag-tarmkanalen och därmed bland annat kunna ersätta injektioner med tabletter.

Hans intresse för den nya teknikens möjligheter växte sig också ännu starkare under ett års medverkan i Uppsala universitets tvärvetenskapliga satsning AI4Research. Satsningen ska förstärka och vidareutveckla forskningen om och med AI och maskininlärning inom universitetets olika discipliner.

Värdefulla diskussioner

AI4Research pågår i fem år. Forskare från universitetets olika fakulteter kan ansöka om att få medverka med ett projekt under ett år.

De som kommer med får under det året tillbringa halva veckan på en gemensam arbetsplats där de under arbetets gång kan utbyta tankar och erfarenheter och fundera kring AI. I samma syfte arrangeras även seminarieserier.

Per Larsson ledde ett av de nio projekt som ingick i AI4Research under 2022.

– Det var en mycket värdefull erfarenhet att på detta sätt få möta andra discipliner och kunna diskutera mer i lugn och ro. Nu har jag på ett annat sätt med AI i planeringen redan från början när jag sätter upp ett forskningsprojekt, berättar han.

Civilingenjör i läkemedelsvärlden

Per Larssons väg in i den farmaceutiska världen började en bit därifrån, med en utbildning till civilingenjör i molekylär bioteknik.

Sedan disputerade han vid Stockholms universitet i teoretisk kemi med en avhandling om simuleringsmodeller för hur molekyler och atomer rör sig och interagerar med varandra.

De efterföljande postdoc-åren vid University of Virginia i Charlottesville, USA, ägnade han åt datorsimuleringar av hur influensavirus kan få in sitt genetiska material i värdceller genom så kallad membranfusion, en sorts sammansmältning mellan de membran som omger viruset respektive cellen.

Trodde det var en felsägning

I mitten av 2015 var han så tillbaka i Sverige och fick syn på en annons där Uppsala universitet efterlyste en forskare med simuleringsbakgrund till en tjänst vid farmaceutiska fakulteten.

Annonsen gällde en forskartjänst på området läkemedelsformulering. Ett begrepp som är okänt för många som inte jobbar med läkemedel och som inte heller Per Larsson då hade kommit i kontakt med tidigare.

– När jag hörde ordet första gången trodde jag att det var en felsägning…

Läkemedelsformulering handlar enkelt uttryckt om hur man utformar ett läkemedel så att kroppen kan ta upp den aktiva substansen på ett bra sätt. Vilka hjälpämnen som ska sättas till och vilken beredningsform – piller, flytande lösning, kapslar, stolpiller, injektioner, dropp eller något annat – som är lämpligast.

Nytt område för AI

Han sökte och fick jobbet och sedermera ett biträdande lektorat, vilket innebär att han kombinerar forskningen med undervisning vid farmaceutiska fakulteten.

Det hittills mest omtalade användningsområdet för AI inom läkemedelsforskning är att designa nya läkemedelsmolekyler, nya aktiva substanser.

I det syftet har tekniken redan använts ett tag och användningen bara ökar. Artificiell intelligens kan snabbt kombinera och utvärdera enorma mängder information och föreslå kandidatmolekyler att studera vidare.

Nu är Per Larsson en av dem som börjar använda AI även inom andra delar av läkemedelsforskningen, i hans fall utvecklingen av nya, effektiva läkemedelsformuleringar av peptidläkemedel.

Vill öka variation bland hjälpämnen

AI kan bland annat effektivisera sökandet efter nya hjälpämnen, eller exipienter som facktermen lyder. Per Larsson och hans medarbetare vill hitta hjälpämnen som gör att mag-tarmkanalen kan ta upp mer av den aktiva substansen.

– Med traditionella metoder tar det lång tid att pröva sig igenom ett stort antal möjliga exipienter. AI kan spara mycket tid i det arbetet och hjälpa oss att designa nya exipienter som har optimala egenskaper för varje enskilt läkemedel, säger han.

– Det kan i framtiden möjliggöra en större variation av särskilt anpassade exipienter i stället för att som i dag använda samma hjälpämne i många olika läkemedel.

Hur kan upptaget ökas?

För biologiska läkemedel, som till exempel de peptidläkemedel Per Larsson arbetar med, ligger den så kallade biotillgängligheten i dag vanligen på ungefär 1-3 procent om man tar det via munnen.

Det är faktiskt bara en så liten andel av en tillförd dos av den aktiva substansen som når blodomloppet och kan ge den effekt som man vill ha. Den så kallade biotillgängligheten varierar också mycket från person till person.

Per Larsson och hans medarbetare vill höja procentsiffran.

– Bara att få upp biotillgängligheten till 10 procent skulle vara fantastiskt stort, särskilt om man kan kombinera det med att minska variationen mellan personer, säger han.

Använder virtuell tarm

Med högre och jämnare biotillgänglighet skulle fler peptidläkemedel som i dag kräver dagliga sprutor eller återkommande infusioner i stället kunna tas via munnen, som tabletter eller kapslar.

– Det finns en rad kroniska sjukdomar där detta skulle kunna bli möjligt. Jag tror många patienter skulle föredra det.

I sin forskning använder Per Larsson och hans grupp AI som ett hjälpmedel för att utveckla något som kallas en virtuell tarm. Det är olika datormodeller som imiterar läkemedelsupptag i en mänsklig tarm.

Arbetet går framåt och forskarna räknar med att kunna publicera en första artikel med AI-resultat från projektet i höst.

Per Larsson: Trött på AI-hybris

Även i undervisningen vid fakulteten får nu AI steg för steg mer utrymme.

Per Larsson hoppas att kunskapsspridning i olika former kan bidra till att utveckla även samhällsdebatten om artificiell intelligens. Han vill se en mindre polariserad diskussion utan vare sig det han kallar ”AI-hybris” eller dess motsats.

– Jag är lite trött på trenden med AI för AI:s egen skull. Det finns en sorts AI-hybris där man tror att den nya tekniken är lösningen på allt. Det är den inte och vi har gjort bra forskning även tidigare, säger han och påpekar även att tekniken är långt ifrån perfekt:

– Faktum är att AI har fel ganska ofta.

Vill se mognare debatt

Men å andra sidan tror han inte särskilt mycket på Elon Musk och andra som vill slå till bromsarna av rädsla för att artificiell intelligens ska kunna frigöra sig från mänsklig styrning och till och med skapa system som är skadliga för människor.

– Jag är lite fascinerad över att relativt många plötsligt blivit AI-experter, precis som när alla blev epidemiologer under pandemin. Med reservation för att jag befinner mig ganska långt ifrån arbetet med att ta fram nya AI-algoritmer så vill jag ändå påstå det är en bra bit kvar till självtänkande AI-system, säger han.

– Man ska inte vara naiv och det är nödvändigt med debatt. Men det finns mer akuta frågor som det är viktigt att diskutera. Vi borde tala mer om vilken roll vi vill att AI ska spela i vårt samhälle, vilka uppgifter vi vill ge den och inte.

Ny variant av omikron kan öka covidspridningen

Helene Wallskär
-
0
Ny variant av omikron kan öka covidspridningen

En ny variant av omikron blir allt vanligare bland nya covidfall i olika delar av världen. Världshälsoorganisationen, WHO, publicerade på onsdagen en riskbedömning av undervarianten som har beteckningen EG.5 och smeknamnet Eris.

Samtidigt flyttade WHO upp den nya virusvarianten till den näst högsta riskklassen, ”Variants of interest”.

Ny variant av omikron ökar snabbt

Under veckan 17-23 juli stod EG.5 för 17,4 procent av de globalt analyserade och rapporterade fallen. Bara fyra veckor tidigare var siffran betydligt lägre, 7,6 procent.

Fall av EG.5 har rapporterats från 51 länder. Bland dessa Kina, USA, Kanada, Australien, Storbritannien, Frankrike, Portugal och Spanien. I Sverige utgör EG.5 för närvarande 13 procent av de analyserade covidfallen, enligt uppgifter från Folkhälsomyndigheten till Göteborgs-posten.

Sannolikt inte svårare sjukdom

Sedan slutet av 2021 har olika undervarianter av covid-19-virusets omikronvariant dominerat smittspridningen i världen. De har en hög smittsamhet och ökad förmåga att ta sig förbi immunitet efter infektion eller vaccination. Men ger i regel en lindrigare sjukdom än de covid-19-varianter som dominerade under de första åren av pandemin.

Den bilden verkar stämma även när ännu en ny variant av omikron nu kan vara på väg att ta över. WHO skriver att det i nuläget inte finns några signaler om att EG.5 skulle ge svårare sjukdom än tidigare omikronvarianter.

Skyddar våra antikroppar?

En annan fråga är hur bra den är på att ta sig förbi det skydd de flesta av oss nu byggt upp genom vaccinationer och efter att ha haft covid-19.

WHO bedömer att EG.5 har en ”måttlig” förmåga att undkomma antikroppar efter vaccin och tidigare infektion. Men skriver samtidigt att kunskapen om hur det ligger till med detta ännu är bristfällig.

WHO uppmanar därför länderna att övervaka utvecklingen och rapportera in data för att ge säkrare kunskap om EG.5.

Studie kan ändra terapi mot reumatoid artrit

Helene Wallskär
-
0
Studie kan ändra terapi mot reumatoid artrit

Bör patienter med nyupptäckt reumatoid artrit, ledgångsreumatism, få nyare, biologiska läkemedel som första linjens behandling? Resultat från en aktuell studie i Norden och Nederländerna tyder på att behandlingsriktlinjerna bör ändras i den riktningen.

Nya läkemedel ges först senare

Studien samordnades av forskare vid Karolinska institutet och följde sammanlagt 625 patienter från första diagnos av reumatoid artrit och närmare ett år framåt. Studien är publicerad i Annals of the rheumatic diseases.

I Europa och USA är standardbehandlingen av nydiagnostiserad reumatoid artrit fortfarande det cellhämmande läkemedlet metotrexat. Ofta i kombination med inflammationsdämpande kortison.

Sedan ganska länge finns nu även ett flertal så kallade biologiska läkemedel mot sjukdomen. De har hittills främst använts hos patienter som haft reumatoid artrit en tid och inte får tillräcklig hjälp av den först insatta behandlingen.

Diskussion pågår om reumatoid artrit

Men experter inom reumatologi har på senare år allt mer diskuterat om man skulle kunna hjälpa patienter bättre genom att sätta in biologiska läkemedel direkt efter diagnos.

Behandlingsvalet är viktigt eftersom man vid nydiagnostiserad ledgångsreumatism snabbt vill dämpa sjukdomsaktiviteten så effektivt som möjligt. Detta för att förhindra ledförstörelse och bevara kroppens funktionsförmåga.

Den aktuella studien genomfördes vid 29 kliniker i sex länder (Norden+Nederländerna) under perioden december 2012-december 2018.  Från början ingick över 800 patienter med nydiagnostiserad reumatoid artrit. 625 av patienterna medverkade studietiden ut.

Studie med fyra armar

Forskarna randomiserade patienterna till en av de fyra behandlingsregimer som jämfördes.  En grupp fick standardbehandling, oftast metotrexat och kortison samt kortisoninjektioner i svullna leder.

Övriga grupper fick ett av tre biologiska läkemedel tillsammans med metotrexat. Dessa läkemedel var abatacept, certolizumab pegol respektive tocilizumab.

Behandlingarna startade inom två veckor efter diagnostillfället och forskarna följde sjukdomsutvecklingen hos patienterna under 48 veckor.

Signifikant skillnad efter 48 veckor

Studien var öppen det vill säga att patienterna och deras läkare visste vilken behandling de fick, vilket möjligen kan ha påverkat resultatet. Dock fick inte de forskare som bedömde och graderade patienternas tillstånd vid olika tidpunkter veta vem som fått vilket läkemedel.

Efter 48 veckor var sjukdomsaktiviteten signifikant lägre bland de patienter med reumatoid artrit som fått abatacept eller certolizumab pegol jämfört med dem som fått standardbehandling.

Samma tydliga skillnad syntes inte i gruppen som fått tocilizumab, men även här fanns tecken på bättre utfall än i standardgruppen.

Förekomsten av allvarliga biverkningar var lika hög i samtliga grupper, kring 10 procent.

På väg mot ändrade riktlinjer?

Forskarna bakom studien anser att resultaten bör kunna få betydelse för behandlingsriktlinjerna för reumatoid artrit.

”Biologiska läkemedel är dyrare än konventionell terapi. Ändå skulle det kunna vara befogat att använda biologisk behandling som första linjens terapi med tanke på de höga direkta och indirekta kostnaderna för dåligt kontrollerad reumatoid artrit – efter att ha visat de kliniska fördelarna”, skriver de.

Semaglutid skyddar överviktigas hjärtan

Anna Bäsén
-
0
Semaglutid skyddar överviktigas hjärtan

Semaglutid skyddar överviktigas hjärtan, personer som är hjärtsjuka men inte har diabetes.

Läkemedlet som tas som sprutor används idag exempelvis mot diabetes typ 2 under namnet Ozempic och mot fetma under namnet Wegovy.

Nya, ännu opublicerade data, visar att läkemedlet kan skydda hjärta och kärl hos överviktiga och feta.

Resultaten, från den så kallade Select-studien, presenterades igår av det danska läkemedelsföretaget Novo nordisk som utvecklat semaglutid.

Hjärtsjuka utan diabetes

I Select-studien ingår 17 604 som är 45 år eller äldre. Försökspersonerna var överviktiga eller feta med ett BMI, body mass index, på 27 eller mer. Deltagarna hade även diagnosticerad hjärtkärlsjukdom men inte någon tidigare diabetesdiagnos.

I studien slumpades försökspersonerna till att endera få en dos semaglutid på 2,4 mg en gång i veckan eller till att få en placeboinjektion.

Varken studiedeltagarna eller forskarna visste vilka personer som fick läkemedlet och vilka som fick placebo. Dessutom fick de standardvård.

Skyddar överviktigas hjärtan

Försökspersonerna följdes i upp till fem år. Forskarna undersökte sedan hur många som drabbades av allvarliga hjärtkärlhändelser: död i hjärtkärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke.

Resultaten visar en statiskt signifikant minskning på 20 procent av allvarliga hjärtkärlhändelser hos försökspersonerna som fick sprutor med semaglutid jämfört med de som fick placeboinjektioner.

Kallas för en milstolpe

Novo nordisk kallar studien för en milstolpe som har potential att förändra hur fetma betraktas och behandlas.

– Människor som lever med fetma har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom men hittills finns det inga godkända viktkontrollmediciner som har visat sig ge effektiv viktkontroll samtidigt som de minskar risken för hjärtinfarkt, stroke eller hjärt-kärldöd, säger Martin Holst Lange, vice vd för utveckling på Novo nordisk i ett uttalande.

– Därför är vi mycket glada över resultaten från SELECT visar att semaglutid 2,4 mg minskar risken för kardiovaskulära händelser.

Vill utöka patientgruppen

Resultaten tyder på att gruppen patienter som skulle kunna bli aktuella för behandling med läkemedlet utökas ytterligare, enligt Novo nordisk.

Att det skulle kunna användas som förebyggande läkemedel för hjärtsjuka överviktiga och feta utan diabetes.

Mikael Dellborg, senior professor i kardiologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg, tycker att studien är välgjord.

– Sen hade det varit intressant om de haft med det totala antalet dödsfall, oavsett orsak. Men i gruppen hjärtkärlsjuka är ändå död av kardiovaskulära orsaker vanligast.

Svårigheter att hantera socker

Mikael Dellborg tycker att huvudresultatet, en 20-procentig minskning av allvarliga hjärtkärlhändelser hos de som fick semaglutid, är kliniskt relevant.

– Det jag tycker är mest vetenskapligt intressant är att ett diabetesläkemedel ger skydd mot hjärtkärlsjukdom. Att svårigheten att hantera socker är kopplat till risk att utveckla hjärtkärlsjukdom, även om man inte fått en diabetesdiagnos.

Fler läkemedel med positiv effekt

Professorn poängterar att en betydande del hjärtsjuka patienter med fetma har prediabetes, störd sockeromsättning.

Prediabetes är ett förstadie till diabetes typ 2. Men patienten uppfyller inte diagnoskriterierna för sjukdomen.

– Den här studien visar på ett lite nytt sätt att tänka kring behandlingen av överviktiga och feta patienter som tidigare haft hjärtkärlhändelser. Det kanske kan bli en tilläggsbehandling till högriskpatienter, som en patient med fetma som redan haft två hjärtinfarkter.

Det finns alternativ till semaglutid. Andra nya diabetesläkemedel har visat sig ha positiva effekter för personer som har kardiovaskulär sjukdom men inte diabetes. Mikael Dellborg exemplifierar med Forxiga, dapaglifozin och Jardiance, empaglifocin.

Oro för allvarlig psykisk ohälsa

Enligt Novo nordisk har läkemedlet samma säkerhetsprofil i den här studien som i tidigare studier av semaglutid.

Vanliga biverkningar är mag- och tarmproblem som illamående, diarré och kräkningar. Sådana komplikationer gör att en del hoppar av behandlingen.

Men det finns också en oro för ökad risk för allvarlig psykisk ohälsa som självskador och självmordstankar.

Larm om självskador

I juli meddelade EMA:s säkerhetskommitté PRAC att de startat en granskning av risken för självmords- och självskadetankar med den här gruppen av läkemedel som kallas GLP-1-receptoragonister.

I den ingår exempelvis Ozempic (semaglutid), Saxenda (liraglutid) och Wegovy (semaglutid).

Granskningen utlöstes av rapporter från Islands läkemedelsmyndighet om självskador och självmordstankar hos personer som använder semaglutid och liraglutid. Den ska vara klar i november.

Bevaka långtidseffekterna

Mikael Dellborg tycker att det är viktigt att följa långtidseffekterna på sikt med den här typen av läkemedel. Det gäller både fysisk och psykisk påverkan.

Ett tidigare fetmaläkemedel, rimonabant, drogs in på grund av psykiska biverkningar som suicid, påminner han.

– Den risken finns med nästan alla viktnedgångsmedel. Att äta stimulerar hjärnans belöningscentrum. Om du blockerar det så kan det få konsekvenser för den psykiska hälsan.

EU-länder till tillverkare: Producera mer antibiotika!

Helene Wallskär
-
0
EU-länder till tillverkare: Producera mer antibiotika!

Under den gångna vintern ställde brist på viktiga antibiotika till stora problem i Sverige och andra EU-länder. En våg av luftvägsinfektioner ökade efterfrågan till nivåer som tillverkarna inte hade förutsett och samma situation uppstod även i USA.

Nu försöker länderna förhindra att samma sak upprepas kommande vintersäsong. I slutet av juli kom en styrgrupp inom läkemedelsmyndigheten EMA med rekommendationer om hur en upprepning kan förhindras.

Risk för brist på viktiga antibiotika

Det är EMA:s Executive steering group on shortages and safety of medicinal products som står bakom rekommendationerna. I gruppen ingår representanter för medlemsländerna, för EMA samt för EU-kommissionen.

För att kunna göra en prognos inför den kommande vintern har EMA samlat in data om förväntat behov av och tillgång till viktiga antibiotika mot luftvägsinfektioner. Kartläggningen omfattar amoxicillin, klavulansyra, penicillin, azitromycin, klaritromycin, ceftitraxon, cefotaxim och piperacillin-tazobactam.

EMA använde tidigare års användning för att uppskatta efterfrågan. Och tillverkare bidrog med information om sin planerade produktion och sin produktionskapacitet.

Störst risk för intravenösa antibiotika

EMA:s slutsats är att den största risken för brist i vinter gäller antibiotika som ges intravenöst. Beträffande antibiotika som ges oralt är läget bättre, men marginalerna små. Den planerade produktionen beräknas här att räcka till, förutsatt att infektionsspridning och därmed efterfrågan hamnar på en genomsnittlig nivå.

Baserat på dessa data rekommenderar EMA och EU:s beredskapsmyndighet Hera (Health emergency preparedness and response authority) att tillverkare bör kunna öka produktionen av viktiga antibiotika. Rådet till nationella myndigheter är därför att i god tid kommunicera med antibiotikaleverantörer om möjligheterna att öka tillverkningen vid behov.

– Det är viktigt att tillverkare agerar tidigt, före vintersäsongen, så att de kan trappa upp tillverkningskapaciteten när det blir nödvändigt, säger EMA-chefen Emer Cooke i ett pressmeddelande från EU-kommissionen.

Fortsatt noggrann övervakning

EU-kommissionen skriver också att den via Hera kommer att fortsätta följa utvecklingen av efterfrågan och tillgång på antibiotika nära under resten av året.

Syftet är att tidigt kunna upptäcka signaler som tyder på annalkande antibiotikabrister för att sätta in motåtgärder.

Hoppas på HPV-vaccin till fler pojkar och män

Anna Bäsén
-
0
Hoppas på HPV-vaccin till fler pojkar och män

I början av augusti fick Folkhälsomyndigheten regeringens uppdrag att utreda så kallad catch-up vaccination med HPV-vaccin för män och pojkar.

Elias Fjellner är ordförande för ungdomsförbundet hos RFSL, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande.

Han är glad över beslutet och välkomnar utredningen om utvidgad vaccination mot HPV, humant papillomvirus.

Har kämpat för jämställd vaccinering

– Vi har kämpat för en jämställd HPV-vaccinering. Flickor och kvinnor upp till 26 år har kunnat få det, men inte pojkar och män, säger han och fortsätter:

– Det är glädjande att regeringen nu tar det här första steget.

Folkhälsomyndigheten ska utreda om pojkar och män mellan 14 och 26 år samt män i riskgrupp under 45 år, exempelvis män som har sex med män, ska erbjudas catch up-vaccination mot HPV-virus.

HPV-vaccin för män och pojkar

Varje år får omkring 20 000 personer i Sverige kondylom av HPV-virus. Årligen drabbas 800 kvinnor och 300 män av HPV-relaterad cancer.

HPV-virus kan orsaka bland annat analcancer, livmoderhalscancer och cancer i mun och svalg.

– Det innebär ett enormt lidande för individen och stora kostnader för samhället, säger Elias Fjellner.

Varannan vill HPV-vaccinera sig

Enligt förbundets rapport rör det sig om 740 000 pojkar och män. Hälften vill vaccinera sig, enligt RFSL Ungdom.

– Vaccinationsviljan handlar förstås om kostnaden. Vi förutsätter att det subventioneras och blir gratis eller att man endast tar ut en liten administrativ avgift, som en hundralapp, säger Elias Fjellner.

Effektivt vaccinera båda könen

2010 började man erbjuda flickor födda 1999 HPV-vaccination i årskurs fem genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Resultaten är positiva.

Men HPV-virus drabbar även pojkar och män.

Dessutom har kunskapen om de goda skyddseffekterna av att vaccinera både pojkar och flickor ökat. Sedan 2020 erbjuds därför även pojkar HPV-vaccination i skolan.

Kvinnor har redan rättigheten

Förra året bestämde regeringen att kvinnor födda 1994-1999 som inte fått vaccin via vaccinationsprogrammet i skolan ska erbjudas så kallad catch-up dos av HPV-vaccin.

Målet är att inom fem till sju år helt utrota livmoderhalscancer i Sverige.

Nu ska Folkhälsomyndigheten utreda behovet av catch-up vaccination även till pojkar och män.

Hiv-smittade extremt utsatta

Myndigheten ska undersöka om män upp till 45 år som har sex med män, transpersoner och personer som lever med hiv ska erbjudas HPV-vaccination.

Dessa grupper har extra hög risk att drabbas av HPV-orsakad cancer.

– Ovaccinerade män som har sex med män och har hiv har upp till 200 gånger högre risk att drabbas av vissa cancerformer jämfört med kvinnor, säger Elias Fjellner.

Folkhälsomyndigheten ska lämna sin slutredovisning till regeringen senast den 1 juni 2024.

Astrazenecas vd en av 15 i ny forskningsberedning

Helene Wallskär
-
0
Astrazenecas vd en av 15 i ny forskningsberedning

Regeringens nya forskningsberedning har en minst sagt bred sammansättning av experter från en rad olika forskningsfält och samhällssektorer. Här finns bland annat professorer, företrädare för bil- respektive läkemedelsindustrin, forskningsfinansiärer och en fondförvaltare.

Brett sammansatt forskningsberedning

Läkemedelsföretaget Astrazenecas nya vd Per Alfredsson är en av företrädarna för forskning om hälsa och läkemedel.

Biomedicinskt inriktad forskning representeras i regeringens forskningsbredning även av bland andra Bertil Andersson, professor i biokemi vid Stockholms universitet och ledamot av Kungliga vetenskapsakademien, samt Anna Wedell, överläkare vid Centrum för medfödda metabola sjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset och professor i medicinsk genetik vid Karolinska institutet. Även Anna Wedell är ledamot av Kungliga vetenskapsakademien.

Rådgivare till regeringen

Forskningsberedningen ska fungera som rådgivare till regeringen bland annat i utarbetandet av den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som ska presenteras i slutet av 2024.

– Högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges kompetensförsörjning och för att Sverige ska kunna vara konkurrenskraftigt samt för att möta olika samhällsutmaningar, sa utbildningsminister Mats Persson (L) i ett pressmeddelande när beredningen presenterades.

​​​​​​​Regeringen utser forskningsberedningens medlemmar på deras personliga meriter.

Ännu inga partipolitiska företrädare

Traditionen med forskningsberedningar som rådgivande organ till stöd för regeringen i Sverige är lång. Redan 1962 bildade dåvarande statsminister Tage Erlander den första.

År 2021 föreslog den så kallade forskningsinfrastrukturutredningen att även företrädare för de politiska partierna bör finnas med i regeringens forskningsberedning. Ett förslag som hittills inte fått någon större uppmärksamhet.

Alla namnen

Här är de 15 i den forskningsberedning som påbörjar sitt uppdrag 1 september 2023 och ska sitta i ett år framåt:

Per Alfredsson, verkställande direktör, Astrazeneca AB
Bertil Andersson, professor i biokemi, Stockholms universitet
Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor, Luleå tekniska universitet
Linnéa Carlsson, doktorand, Sveriges förenade studentkårer
Christofer Edling, professor i sociologi, Lunds universitet
Robert Egnell, rektor, Försvarshögskolan
Magnus Eriksson, enhetschef, forskningsinstitutet RISEClaes Erixon, global utvecklingschef, Scania CV
Ann Fust, fd. rådsdirektör, Vetenskapsrådet
Anders Hagfeldt, rektor, Uppsala universitet
Sofia Lodén, docent i franska, Stockholms universitet
Amy Loutfi, professor i datavetenskap, Örebro universitet
Sara Mazur, verkställande ledamot, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Anna Wedell, överläkare vid Centrum för medfödda metabola sjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset och professor i medicinsk genetik vid Karolinska institutet
Linus Wiebe, fondförvaltare, Fåhraeus startup and growth fund

Vanligt ämne i läkemedel kan förbjudas

Helene Wallskär
-
0
Vanligt ämne i läkemedel kan förbjudas

Hur länge kan ämnet titandioxid vara tillåtet som hjälpämne i läkemedel, samtidigt som det är förbjudet som tillsats i mat?

Den frågan skapar för närvarande mycket huvudbry hos myndigheter, företag och forskare i Europa som arbetar med läkemedel. Detta sedan EU i fjol förbjöd titandioxid i livsmedel för att det inte gick att utesluta hälsorisker med ämnet.

Går det att fasa ut titandioxid?

EU:s läkemedelsmyndighet EMA ska senast i april 2024 svara EU-kommissionen på hur det skulle kunna gå till att ta bort titandioxid från de många läkemedel där det finns som hjälpämne. Samtidigt ska EMA också analysera vilka följder ett förbud mot titandioxid i läkemedel skulle kunna få.

– Den övergripande frågan är hur en utfasning av titandioxid i läkemedel kan genomföras utan att det inverkar negativt på folk- och djurhälsan i EU, sammanfattar Camilla Svensson, ämnesområdesansvarig inom farmakologi och toxikologi på Läkemedelsverkets enhet för läkemedelseffekt och -säkerhet.

I en tidigare rapport till EU-kommissionen framhöll EMA att ett förbud mot titandioxid i läkemedel i EU kan öka problemen med läkemedelsbrister.

Risk att Europa blir mindre attraktivt

Läkemedelsverket delar dessa farhågor. Bedömningen vilar på det faktum att titandioxid är tillåtet på övriga stora läkemedelsmarknader i världen och att det kan vara tidskrävande och kostsamt att ersätta det med andra hjälpämnen.

Bedömarna menar därför att ett förbud skulle kunna göra Europa till en mindre intressant marknad för många läkemedelsföretag.

– Det är viktigt att lösa den här frågan på ett sätt som inte försämrar tillgången på läkemedel, säger Camilla Svensson.

Bedömer titandioxid som säkert

Läkemedelsverket anser inte heller att det innebär någon hälsofara om titandioxid blir kvar i läkemedel, åtminstone ett tag till.

– Vi känner oss trygga med att användningen av titandioxid som hjälpämne i läkemedel är säker för patienterna, säger Camilla Svensson.

– Det har använts med goda erfarenheter i läkemedel sedan 1950-talet och inga tecken på hälsorisker har fångats upp i den rutinmässiga säkerhetsuppföljning som sker för läkemedel.

Gör skilda bedömningar

Experterna på läkemedels- respektive livsmedelssidan gör uppenbarligen lite olika bedömningar. Och det är inte så konstigt, menar Camilla Svensson.

– På livsmedelssidan behöver man ta höjd för en bred användning och ha stora säkerhetsmarginaler eftersom det kan vara mycket svårt att veta hur mycket av ett ämne människor får i sig via livsmedel. När det gäller läkemedel har vi en mycket precisare kunskap om hur stort intaget är. Det rör sig om mycket små mängder titandioxid som man får i sig med läkemedel, säger hon.

– I livsmedel hade titandioxid dessutom en enbart kosmetisk funktion, som färgämne, medan det även har en rad andra funktioner i läkemedel. Därför var det lättare att som en säkerhetsåtgärd ta bort det från livsmedel.

Finns i stor andel av läkemedlen

Det ämne som alltihop handlar om är en kemisk förening av metallen titan och syre. Titandioxid finns i mineraler i vissa bergarter. Dessa utvinns genom gruvbrytning och titandioxid framställs sedan industriellt ur mineralerna.

Titandioxid är kritvitt och ogenomskinligt. Det är också inert, vilket betyder att det inte reagerar kemiskt med andra ämnen. Dess egenskaper har gjort det till ett mycket populärt tillsatsämne i läkemedel. Framför allt i tabletter, piller och kapslar men även i vissa andra former av läkemedel.

En undersökning som tre europeiska branschorganisationer genomförde på uppdrag av EMA visade att närmare 70 procent av alla läkemedel i tablettform i EU har titandioxid som hjälpämne. Samma sak gäller ungefär en fjärdedel av kapslarna.

Detta innebär att titandioxid finns i tiotusentals läkemedel på den europeiska marknaden.

Länge använt i mat och läkemedel

Titandioxid gör inte bara tabletter vitaste vita, utan utgör också ett jämnt och ibland ljusskyddande hölje på många tabletter och kapslar. Dessutom kan titandioxid även bidra till att läkemedlet tas upp på rätt sätt i kroppen.

Både läkemedelsmyndigheter och -tillverkare har genom decennierna betraktat titandioxid som ett bra och säkert hjälpämne.

Och motsvarande bedömning gjorde länge även experterna på livsmedelssidan. Där har titandioxid haft en utbredd användning, främst som färgämne. Det var godkänt som tillsats i livsmedel under beteckningen E 171.

Nanopartiklar oroar

Men kring mitten av 2010-talet började experterna på livsmedelssidan se med lite mer tveksamma ögon på titandioxid. Skälet var att ämnet till stor del består av nanopartiklar, ultrasmå partiklar på mellan 1 och 100 nanometer (en nanometer är en miljarddels meter).

Det hade då börjat komma allt mer forskning som visade att nanopartiklar bara på grund av sin storlek kan medföra särskilda hälsorisker. Alltså risker som större partiklar av samma ämne inte ger eftersom de har svårare att ta sig in i kroppens vävnader.

Detta bidrog till att EU:s organ för matsäkerhet, European food safety authority (EFSA), bestämde sig för att göra en förnyad bedömning av titandioxid som livsmedelstillsats. Och efter att ha gått igenom och analyserat en lång rad äldre och nyare studier, inklusive sådana som gällde titandioxid i form av nanopartiklar, publicerade EFSA 2021 sin nya rekommendation.

Kunde inte utesluta risker

Enligt EFSA:s förnyade analys av kunskapsläget kan titandioxid inte längre betraktas som en säker tillsats i mat.

I och för sig hade EFSA:s expertpanel inte hittat några klara vetenskapliga bevis för hälsorisker med titandioxid. Men på några viktiga punkter motsade forskningsresultaten varandra, vilket skapade en oroande osäkerhet.

Särskilt oroade var expertpanelen över några resultat från djurstudier som tydde på att en cancerframkallande effekt ”inte kunde uteslutas”.

Vidare konstaterade EFSA:s experter att även om upptaget av titandioxid i mag-tarmkanalen är lågt, så kan ämnet lagras i kroppen.

Förbjöds i livsmedel

EFSA:s rekommendation ledde till att EU-kommissionen i januari 2022 förbjöd titandioxid som livsmedelstillsats. Ämnet fick bara fortsätta att finnas i en del produkter under en övergångstid på sex månader.

Samtidigt hade EU-kommissionen vänt blicken mot läkemedlen och den flitiga användningen av titandioxid där. Kort efter att EFSA lämnat sin rekommendation, fick läkemedelsmyndigheten EMA i maj 2021 ett omfattande uppdrag av kommissionen.

Myndigheten ska ta fram ett digert faktaunderlag inför ett eventuellt framtida beslut om att inte tillåta titandioxid i läkemedel heller. EMA ska kartlägga användningen av detta hjälpämne och besvara en rad frågor.

EMA utreder utfasning

En fråga är om det finns några alternativa ämnen som kan ersätta titandioxid utan att det inverkar negativt på läkemedels kvalitet, säkerhet och effekt. En annan är hur lång utfasningsperiod som kan behövas för de läkemedel där en utfasning bedöms vara möjlig.

I september 2021 lämnade EMA som nämnts en första analys till kommissionen. EMA beskrev den breda användningen i läkemedel och stora svårigheter att hitta alternativ till titandioxid.

EMA förklarade också att delar av godkännandeproceduren för ett berört läkemedel kan behöva göras om när man ersätter ett hjälpämne med ett annat. Läkemedelsföretaget kan till exempel behöva presentera nya studier av allt ifrån säkerhet och effekt hos patienter till kvaliteten hos läkemedlet.

Uppmanar företag att förbereda sig

Enligt uppgifter från industrin till EMA skulle det behövas en utfasningsperiod på sju till tolv år för att ersätta titandioxid med andra hjälpämnen.

Men EMA har nu ändå gått ut med information till företagen om att de bör förbereda sig på ett framtida förbud och göra vad de kan för att hitta alternativ till titandioxid.

– Det finns tillverkare som har börjat titta på alternativ, men det är svårt och tar tid. Och många företag vill säkert också avvakta och se vad kommissionen kommer fram till, säger Camilla Svensson på Läkemedelsverket.

Beslut 2024?

Det beslutet kan komma redan nästa år. EMA:s slutrapport ska vara klar 1 april 2024. Efter det kan kommissionen komma att ompröva den nuvarande reglering som i dag tillåter titandioxid i läkemedel trots att ämnet är förbjudet som livsmedelstillsats. Hur kommissionen ska kunna hantera denna balansakt återstår att se.

– Vi förutsätter att kommissionen gör en ordentlig värdering av frågan, säger Camilla Svensson.

– Värderingen behöver noga beakta såväl det vetenskapliga underlaget som de potentiella konsekvenser ett eventuellt förbud mot titandioxid i läkemedel kan få för folk- och djurhälsan.

Okej att gå till jobbet med covidsymtom i sommar

Anna Bäsén
-
0
Okej att gå till jobbet med covidsymtom i sommar

Folkhälsomyndigheten nekar oss inte längre att gå till jobbet med covidsymtom. Detta som en följd av att myndigheten fortsätter att skala ner smittskyddsåtgärderna mot covid-19.

Anledningarna till att Folkhälsomyndigheten lättar på restriktionerna för allmänheten är flera. En är att Världshälsoorganisationen, WHO, i maj förklarade att covid-19 slutat vara ett akut internationellt hot mot människors hälsa.

Många svenskar har skydd

Andra orsaker är, enligt myndigheten, att många svenskar nu har skydd genom vaccin eller genomgången infektion.

Dessutom ger de nu dominerande varianterna av covid-19 sällan allvarlig sjukdom.

Kan vara okej gå till jobbet med covidsymtom

Från och med 1 juli behöver den som har symtom som kan vara covid-19 inte längre stanna hemma och undvika nära kontakt med andra.

En annan rekommendation myndigheten tar bort är den om att ovaccinerade personer över 50 år, respektive ovaccinerade som tillhör en riskgrupp, bör vara särskilt försiktiga.

Nu övergår covid-19 till att regleras som andra smittsamma sjukdomar.

Äldre och riskgrupper ska vaccineras

Men vissa särskilda covidrekommendationer kvarstår.

Personer som är 80 år eller äldre eller som bor på särskilt boende för äldre uppmanas att ta två påfyllnadsdoser i år, med sex veckors mellanrum.

De som är mellan 50 och 79 år rekommenderas en påfyllnadsdos vaccin i höst. Detsamma gäller personer från 18 år som tillhör en riskgrupp.

Rekommendationerna till sjukvård och äldreomsorg är också kvar. Covid-19 är anmälningspliktig även i fortsättningen.

Var noga med påfyllnadsdoserna

Statsepidemiolog Anders Lindblom poängterar i ett pressmeddelande från myndigheten att covid-19 är en sjukdom som kan vara allvarlig för vissa.

Då gäller smittskyddslagens bestämmelser.

– Den som vet, eller har anledning att misstänka, att hen bär på en smittsam sjukdom måste göra vad som krävs för att skydda andra mot smitta.

– Det bästa sättet att skydda sig själv mot allvarlig sjukdom i covid-19 är att vaccinera sig enligt de gällande rekommendationerna och vara noga med påfyllnadsdoserna, säger statsepidemiolog Anders Lindblom.

Pandemin avblåst och läkemedelsbristerna ökade

Anna Bäsén
-
0
Pandemin avblåst och läkemedelsbristerna ökade

Pandemin tog slut och läkemedelsbristerna eskalerade. Det är ett par av de stora händelserna under första halvåret 2023.

När man står mitt i bruset är det lätt att bli hemmablind. Som nyhetsreporter är du drillad att ständigt vara på väg framåt, mot nästa spännande nyhet.

Men när jag tar några steg tillbaka – och går igenom Läkemedelsvärlden digra nyhetsarkiv – ser jag hur oerhört mycket som hänt och som vi rapporterat om.

Gott skydd mot covid-19

Pandemin har ju helt dominerat nyhetsflödet de senaste tre åren. Och den fortsatte att vara aktuell.

Många svenskar har ett gott skydd mot covid-19. Vaccinationstäckningen är hög. Dessutom har många redan varit infekterade.

I början av februari tar Folkhälsomyndigheten bort de flesta smittskyddsåtgärderna.

Otydligt förtydligande

Sara Byfors, avdelningschef på myndigheten, försöker förtydliga åtgärderna i SVT:s Morgonstudion.

Hennes budskap till allmänheten: ”Har man bara lättare symptom som snuva eller lite ont i halsen kan man gå till sitt jobb” och att använda ”sunt förnuft”.

Förtydligandet blev snarare otydligt, tycker Läkemedelsvärldens chefredaktör Helene Wallskär. Hon skriver i en krönika om att vad som är sunt förnuft varierar mellan olika personer.

WHO avblåser pandemin

Från och med den 1 april i år klassas covid-19 inte längre som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom i Sverige.

Den 5 maj avblåser Världshälsoorganisationen WHO pandemin. Covid-19 ska inte längre klassas som ett internationellt akut hot mot människors hälsa

Vaccintrött allmänhet och sjukvård

Efter tre år med pandemi finns det en viss vaccintrötthet i befolkningen. Kanske gäller det även sjukvården.

Socialstyrelsen rekommenderade att personer som är 80 år eller mer skulle ta en påfyllnadsdos med vaccin mot covid-19 innan sommaren. Många gör inte det.  myndighetens uppmaning.

I början av juni hade bara varannan person som är 80 år eller äldre tagit den rekommenderade påfyllnadsdosen.

Covid-19 är vardag

Sjukvården kommer att behöva hämta igen tappet och satsa rejält på vaccinationskampanjer i höst.

Detta för att vi ska gå in i hösten och vintern bättre rustade. För covid-19 kommer tillbaka. Frågan är hur elaka och smittsamma virusstammarna är då.

Visst. De flesta vill inget hellre än att återgå till vardagen  före pandemin.

Men vi måste inse att covid-19 är en del av vår nya vardag. Vi kommer att behöva dras med smittan en tid.

EU-mål mot antibiotikaresistens

Sverige har haft ett intensivt sista halvår som ordförandeland i EU.

Nu har EU:s medlemsländer enats om gemensamma mål för minskad antibiotikaresistens, bland annat med tydligt minskad användning av antibiotika.

Sverige lyfte AMR-frågorna i EU

Malin Grape, Sveriges ambassadör för arbetet mot antibiotikaresistens, AMR, har bråda dagar.

I en intervju med Läkemedelsvärlden berättar ambassadören att hon tycker att Sverige har lyft resistensfrågorna under ordförandeskapet.

Svenska Netflixmodellen intresserade

Jakten på nya antibiotika och kampen för att behålla de vi har är kärnfrågor.

EU måste också hitta nya betalnings- och affärsmodeller. Idag får läkemedelsföretagen mer betalt ju mer läkemedel de säljer.

Men när det gäller antibiotikaresistens vill man ju ha så liten försäljning och användning som möjligt. Det diskuterades på högnivåmötet i mars.

Det svenska pilotprojektet med en så kallad Netflixmodell väckte intresse. Det innebär att läkemedelsföretag får betalt för att åta sig att leverera ett läkemedel inom 24 timmar.

Ny läkemedelslagstiftning väcker debatt

Om vi stannar på Europanivå en stund så har EU-kommissionens förslag till ny läkemedelslagstiftning skapat debatt.

Att förbereda förhandlingarna av en ny läkemedelslagstiftning är ett av flera tunga uppdrag Läkemedelsverket fått på sitt bord.

Läkemedelsverkets chef Björn Eriksson vill ha i gång samtalen snabbt. ”Vi ska se till att alla kommer till bordet”, säger han i en intervju med Läkemedelsvärlden.

Eldsjälen Barbro Westerholm gick bort

Sent på kvällen den 14 mars kom beskedet att den varma och drivande eldsjälen Barbro Westerholm gått bort efter en kort tids sjukdom.

Läkaren, forskaren, myndighetschefen och riksdagsledamoten har kraftfullt verkat för att driva HBTQ-personer och årsrikas rättigheter.

Barbro Westerholm har också gjort stora insatser inom läkemedelsområdet. Dagens system för att hantera samla in och hantera misstänkta läkemedelsbiverkningar är ett exempel.

Barbros gärning finns dokumenterad

En månad före sin bortgång träffade Barbro Westerholm Läkemedelsvärldens chefredaktör Helene Wallskär för en filmad intervju i en TV-studio på ett vintrigt Södermalm.

Barbro Westerholm var ett superproffs ut i fingerspetsarna. Hon kom grundligt påläst, bärandes på egen dokumentation för att se till så årtalen blir rätt.

Tack vare det gemensamma uppdraget från Stiftelsen Nepi och Apotekarsocieteten finns nu Barbro Westerholms viktiga gärning inom läkemedelsområdet dokumenterad.

Ökande läkemedelsbrister

I en summering av halvåret går det inte att bortse från problemen med restnoterade läkemedel och läkemedelsbrister.

Jag och många andra vanliga patienter och apotekskunder har fått springa runt på olika apotek för att försöka hitta vårt läkemedel.

Eller försöka jaga rätt på läkare för att byta läkemedel om det är helt slut.

Diskussioner och upprörda kunder

När Läkemedelsvärlden följde arbetet på Apotek Hjärtat Mariatorget visade det sig att rest- och bristsituationer färgade arbetsdagen för apotekspersonalen.

Personalen tvingas lägga ner tid och möda på att leta efter apotek där läkemedlet finns, söka efter alternativ eller ringa läkare.

Det leder till diskussioner, upprörda och besvikna kunder. Farmaceuterna larmar om att restnoteringarna nu är ett arbetsmiljöproblem.

Ozempic finns om du betalar själv

Brist gäller alla slags läkemedel. Ett av de mer efterfrågade och omskrivna är semaglutid, som säljs under namnen Ozempic och Wegovy, mot diabetes typ 2 och fetma.

Den stora efterfrågan har lett till en rad olika lagliga och olagliga försäljningskanaler.

Trots extrem brist finns det parallellimporterat Ozempic att få tag på – men bara för den som kan och vill betala hela kostnaden på nästan 2000 kronor själv.

Svenskutvecklat Alzheimerläkemedel

Fler nya, effektiva och dyra läkemedel är på intåg. Svenskutvecklade antikroppen lekanemab mot tidig Alzheimers sjukdom är ett.

Alzheimerläkemedlet minskar den sjukliga ansamlingen av proteinklumpar, amyloida plack, i hjärnan. Det bromsar även symtomen på sjukdomen.

I början av året godkändes lekanemab i USA. Läkemedlet fick snabbspår, ett så kallat accelererat godkännande. I juni gav FDA:s expertkommitté grönt ljus för fullt godkännande.

Priset gör experter tveksamma

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA behandlar godkännandeansökan nu.

Om det godkänns i Europa är det osäkert om svenska patienter, och i så fall vilka, som får det.

Priset är en stötesten. Kostnaden beräknas till 265 000 kronor per patient och år.

Den höga kostnaden gör många experter i Sverige och Europa tveksamma.

Om alla som behöver lekanemab får det motsvarar det 80 procent av Sveriges läkemedelsbudget.

Läkemedelskostnaderna fortsätter öka

Vi är redan i en situation med rejält ökade kostnader för läkemedel.

I år beräknas den totala läkemedelsnotan landa på nästan 32 miljarder kronor.

Staten ökade sitt bidrag till regionerna för förmånsläkemedel i februari.

Socialstyrelsens har justerat upp prognosen för läkemedelskostnader jämfört med i höstas. Myndigheten tror att ökningen blir sju procent högre i år än förra året. Den väntas fortsätta även de kommande två åren.

Nya diabetesläkemedel kommer kosta

Prognosen för 2025 är en kostnad på nästan 38 miljarder. Cancerläkemedel, biologiska läkemedel, nya orala antikoagulantia och ADHD-läkemedel har stor påverkan på kostnaderna.

Nya diabetesmediciner hör också dit. Där dominerar icke-insuliner.

Socialstyrelsen tror att kostnaderna för diabetesläkemedel kommer att öka framöver. Orsaken är fler patienter och utvidgade indikationer för vissa preparat, som fetma.

Läkemedelskostnader ett större problem

Att kostnaderna för läkemedel kommer att fortsätta öka och bli ett allt större problem är ingen halsbrytande spaning.

Regionerna och Läkemedelsindustriföreningen samarbetar redan för att hitta sätt att införa nya dyra kombinationsterapier, bland annat mot cancer.

Risken är att nya och bra läkemedel helt stoppas av kostnadsskäl, eller bara ges till en liten patientgrupp.

Patienten får betala mer själv

I takt med växande läkemedelsnota kommer NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, säkert att bli viktigare.

Att patienter kommer att behöva betala mer själva för sina läkemedel är ingen osannolik utveckling. Taket för egenavgifter för läkemedel höjdes redan vid årsskiftet.

Privata sjukvårdsförsäkringar är en väg. Redan idag finns specialförsäkringar vid cancer och förlossningsskador.

Glad sommar alla läsare!

Den frågan och många andra kommer Läkemedelsvärlden fortsätta att bevaka och granska i höst.

Nu tar redaktionen lite välförtjänt ledighet. Vi är tillbaka den 7 augusti. Ha en riktigt trevlig sommar!

”Bara vissa resenärer bör få denguevaccinet”

Helene Wallskär
-
0
”Bara vissa resenärer bör få denguevaccinet”

I december godkände EU:s läkemedelsmyndighet EMA ett nytt vaccin mot denguefeber. Det heter Qdenga och bygger på levande, försvagade virus. Vaccinet innehåller alla de fyra olika stammar som finns av dengueviruset.

Om vaccin mot denguefeber till resenärer

Många av svenskarnas populärare resmål ligger i tropiska områden där myggor sprider dengueviruset. Varje år inträffar också fall av denguefeber hos hemkomna resenärer. Rekordåret 2019 rapporterades 235 fall.

Det finns med andra ord en marknad för vaccinet som resevaccin i vårt land och tillverkaren Takeda lanserade det i Sverige kort efter godkännandet.

Men Svenska infektionsläkarföreningens programgrupp för vaccination manar till viss försiktighet med det nya denguevaccinet. Programgruppen har publicerat en vägledning för vaccination med Qdenga hos svenska resenärer.

Avråder äldre resenärer

Bara vissa resenärer från Sverige bör få vaccin mot denguefeber, menar experterna. Bland annat avråder de helt från att vaccinera sig om man är äldre än 60 år. Skälet är att studierna av Qdenga inte har täckt dessa åldrar.

– Det handlar om ett nytt vaccin som marknadsförs ganska hårt. Vi anser att man måste tänka igenom hur vi bör använda det för att undvika onödiga risker, säger infektionsläkaren Helena Hervius Askling som är ordförande i programgruppen för vaccination.

EMA:s godkännande gäller personer från 4 års ålder och uppåt och undantar bland annat dem med försämrat immunförsvar. I övrigt säger EMA att man ska använda Qdenga enligt officiella rekommendationer i respektive land.

Men i Sverige finns ingen myndighet som planerar att komma med sådana rekommendationer.

Varierande genomslag bland vaccinatörer

I stället tog infektionsläkarföreningens vaccingrupp tag i frågan.

– Vi ser en fara med att det kommer ut ett nytt vaccin utan att det finns tydlig vägledning. Vi träder in där ingen myndighet gör det, säger Helena Hervius Askling.

Hon hoppas att även de privata vaccincentraler runt om i landet som erbjuder denguevaccin tar till sig de nya rekommendationerna.

– De är inte skyldiga att följa vår vägledning, men förhoppningsvis kommer företagen att vilja göra det.

(Läkemedelsvärldens snabbkoll på några av dessa företags hemsidor tyder dock på att vägledningens genomslag i vart fall hittills varierar. Något företag ger i dagsläget inte Qdenga till personer över 60 år och hänvisar till ”nationella experter”. Men det finns också företag som erbjuder vaccinet rakt av från 4 år och uppåt.)

Vaccin mot denguefeber efterlängtat

Hälften av världens befolkning lever i områden där denguefeber finns. Där är sjukdomen ett stort folkhälsoproblem. Hos de flesta ger den visserligen bara milda influensaliknande symtom. Men vissa smittade kan i stället bli allvarligt sjuka och få livshotande blödningar och organskador.

Spädbarn är i riskzonen för svår dengueinfektion, liksom äldre, gravida, vissa kroniskt sjuka, överviktiga och personer med ökad blödningsbenägenhet.

Vaccin mot denguefeber kan skydda framför allt barn mot svår sjukdom och död och är därför efterlängtade. Qdenga har i stora studier också visat en god skyddseffekt.

– Det här är ett mycket lovande och viktigt vaccin för de delar av världen där dengue sprids, understryker Helena Hervius Askling.

Andra avvägningar för resevaccin

Så då borde det väl vara en god idé att gå och få ett par sprutor om man som svensk resenär tänker bege sig till länder där viruset cirkulerar? I alla fall om man har råd med de uppåt 4000 kronor för de två doserna som många vaccinatörer tar.

Nja, så enkelt är det inte, menar Helena Hervius Askling och hennes kollegor i expertgruppen.

– Man behöver göra andra avvägningar när det gäller vaccinering av resenärer från länder där sjukdomen inte finns, förklarar hon.

En viktig faktor att ta hänsyn till är att denguefeber har en speciell egenskap. Nämligen att risken att bli allvarligt sjuk är mycket större den andra gången som man får sjukdomen. På grund av virusets samspel med immunförsvaret kan man den andra gången få mycket hög virushalt i blodet.

Ökad risk för allvarlig sjukdom?

Vaccinering med levande försvagat virus är en sorts kontrollerad imitation av att få sjukdomen på riktigt.

För den som inte haft dengue tidigare skulle en dos vaccin mot denguefeber därför teoretiskt kunna öka risken att sjukdomen blir allvarlig om man får en genombrottsinfektion (blir sjuk trots vaccinering). Immunförsvaret skulle kunna reagera likadant som vid ett andra insjuknande.

Sådana problem har också rapporterats med ett tidigare denguevaccin, som därför bara används där denguefeber sprids och många har haft sjukdomen. Men den typen av rapporter har hittills inte kommit om Qdenga.

– Vi tror därför inte att Qdenga kan ge den ökade risken för allvarlig sjukdom hos den som aldrig haft denguefeber. Men vi vet inte ännu, och det gör att vi ändå vill vara försiktiga, säger Helena Hervius Askling.

Bara testat hos yngre och medelålders

En annan aspekt är att Qdenga än så länge är kliniskt prövat bara i vissa åldersgrupper. Det är enbart bland barn och ungdomar som forskare har studerat skyddet mot infektion och allvarlig sjukdom.

Hos personer i åldrarna 17-60 år har de enbart studerat vilket antikroppssvar vaccinet ger. Men ingen vet i dag vilka nivåer som skyddar mot denguefeber. När det gäller personer över 60 år finns inga studier alls.

Det var bland andra dessa aspekter som programgruppen utgick från när den formulerade sin vägledning.

– Det är helt enkelt viktigt att verkligen tänka efter vilka som har störst nytta av vaccinering och balansera det mot riskerna för olika grupper av resenärer, säger Helena Hervius Askling.

Presenterat internationellt

Expertgruppen har även presenterat de svenska slutsatserna för kollegor i andra länder i en artikel i tidskriften Travel medicine and infectious disease.

– Vi verkar vara mer försiktiga än man är i många andra länder som inte heller har denguefeber. Därför tycker vi det är viktigt att belysa hur vi resonerar i Sverige och få i gång en diskussion.

Expertgrupper i USA respektive inom Världshälsoorganisationen, WHO, ska komma med rekommendationer i höst.

– Men eftersom man marknadsför vaccinet här till resenärer behövde vi gå lite före.

Nu är läkemedelsbristerna ett arbetsmiljöproblem

Anna Bäsén
-
0
Nu är läkemedelsbristerna ett arbetsmiljöproblem

Idag är läkemedelsbristerna ett arbetsmiljöproblem för farmaceuter på öppenvårdsapotek. Det är de, som möter kunderna, som måste ta smällen när läkemedel saknas.

Det berättar receptarien Aisha Karimi, ordförande för akademikerföreningen vid Kronans apotek.

– Kunderna litar på sjukvården. De tror att läkaren vet vad den gör när de skriver ut ett läkemedel. Sen är det vi som måste berätta att läkemedlet inte finns.

– Det är vi farmaceuter som de avreagerar sig på. Vi får ta reaktionerna och ilskan. Det är inte direkt skoj att bara ta emot alla skit som kommer. Man trycks ner, säger hon.

”Det jobbigaste är skulden”

Aisha Karimi har jobbat i nio år på apotek snart. Hon märker hur rest- och bristsituationerna blivit ett allt större problem för apotekarna i frontlinjen.

Under torsdagen var 1283 läkemedelsförpackningar noterade på Läkemedelsverkets lista över rest- och bristsituationer.

– Det kan vara livsviktiga mediciner som kunden behöver, som hjärtmediciner, lugnande, diabetesmediciner eller ADHD-läkemedel. När vi måste berätta att deras läkemedel inte finns, och att vi tyvärr inte vet när den kommer att finnas i lager, blir det en chock för dem.

Stress och väntetider

Läkemedelsbristerna leder till ökad stress och är psykiskt påfrestande, berättar Aisha Karimi.

– Det är ju inte vårt fel att ett läkemedel saknas. Man det är vi som måste försöka förklara varför för kunden. Samtalen tar tid, kunden kanske blir arg och höjer rösten.

– Samtidigt blir det köer, andra kunder står och väntar på sin tur. Det känns pinsamt och jobbigt.

Besvikna kunder är vardag

Läkemedelsbristerna – och kunder som är besvikna för att de inte får sina läkemedel – har blivit vardag.

– Det jobbigaste är skulden. Man blir ledsen när man inte kan hjälpa kunden, det är ju vårt jobb. Man går hem och mår dåligt, säger Aisha Karimi.

Läkemedelsbristerna ett arbetsmiljöproblem

Läkemedelsvärlden följde arbetet på Apotek Hjärtat Mariatorget under en dag. Aisha Karimi känner igen sig i reportaget.

Rest- och bristsituationerna leder till mycket extrajobb för apotekarna. De måste söka efter läkemedel på andra apotek, försöka få tag på läkare och diskutera med kunderna.

– Restnoteringarna är en del av de arbetsmiljöproblem vi har idag, säger Aisha Karimi.

Enligt Sveriges Farmaceuter leder restnoteringarna till ett ohållbart läge för farmaceuter. Karin Gummesson, ordförande för apotekssektionen, säger bland annat i ett pressmeddelande att restnoteringarna är enormt tidskrävande och leder till ökad stress.

Svårt få tag på läkare

Ofta kan inte farmaceuterna svara på varför ett läkemedel saknas. Många läkemedelsföretag hemlighåller orsakerna. Det är frustrerande att farmaceuter många gånger inte heller kan ge besked om när ett läkemedel ska finnas igen.

– Man försöker hjälpa kunden ändå. Man kanske ringer läkaren för att byta läkemedel. Men det är ofta svårt att få tag på läkarna. Det enda vi kan göra då är att ta kundens telefonnummer så att vi kan kontakta dem när läkemedlet kommer in igen. Men det här blir förstås en extrasak för oss att komma ihåg, säger Aisha Karimi.

Stöttar varandra

Aisha Karimi tycker att det blivit vanligare att farmaceuterna måste gå in och stötta varandra i mötet med upprörda kunderna.

– En del vill inte acceptera att ett läkemedel inte finns. Då får en kollega hoppa in och berätta att andra apotek kommer att ge samma svar. Att det är lika över hela landet och bara att gå härifrån.

– Men det är klart att arbetsmiljön påverkas.

Tufft vara ensam farmaceut

Att arbeta som ensam farmaceut på kvällen kan vara en utsatt situation, konstaterar Aisha Karimi.

–  Man kanske tänker på att den arga kunden ska komma tillbaka. En del är inte psykiskt friska. Men vi farmaceuter är så självgående och lojala. Man bara hanterar situationen.

Vaknar på natten

Att inte få utföra sitt jobb, att se till att kunden får sitt läkemedel, kan gå ut över fritiden, berättar Aisha Karimi.

– Jag har kollegor som har svårt att koppla av när de kommer hem. Att de vaknar på natten och tänker på en kund de inte inte kunnat hjälpa. Det påverkar återhämtningen.

– Sen vet de att nästa dag kanske det kommer tre kunder till och frågar efter just det där läkemedlet som inte finns.

Vill ha ökad förståelse

Att prata med kollegor och ventilera efter besvärliga kundmöten hjälper.

– Ofta har vi också ett eller två delaktighetsmöten i veckan. Då kan man prata om hur man kan hantera det bättre.

Aisha Karimi önskar sig ökad förståelse bland allmänheten, att rest- och bristsituationerna inte är apotekens fel.

– Det kanske handlar om allmänbildning.

Farmaceuter byter jobb

Aisha Karimi har kollegor som tröttnat på att jobba på öppenvårdsapotek. De byter till jobb med mindre kundmöten.

– Om det beror på bristsituationerna vet jag inte. Men det är tråkigt att personal slutar. Man ska inte behöva byta jobb.

”Jag upplevs nog som en odräglig besserwisser”

Redaktionen
-
0
”Jag upplevs nog som en odräglig besserwisser”

Styrelseordförande Torkel Gren, från den ideella föreningen Apotekarsocieteten, är vår sommarkrönikör. Apotekarsociteten verkar för att sprida kunskap om läkemedel och ger bland annat ut Läkemedelsvärlden. Till vardags arbetar Torkel Gren på läkemedelsföretaget Recipharm där han har titeln Senior Director Technology Officer & Strategic Investments. Styrelseordförande Torkel Gren är återkommande krönikör i Läkemedelsvärlden. I sin nya krönika reflekterar han över frustrationen och svårigheterna med att diskutera alternativmedicin med de redan troende.

– Det spelar ingen roll om det är vetenskapligt bevisat. Det fungerar i alla fall på mig.

Min släkting har den där bestämda blicken som jag känner igen och jag inser att det är lika bra att byta samtalsämne.

Vi har pratat om det här förut. Jag har förklarat, för honom och många andra, hur jag ser på mystiska preparat som aldrig genomgått någon klinisk prövning.

Upplevs nog som en besserwisser

Jag tror inte att mina privata folkbildande insatser leder fram till något annat resultat än att jag själv blir frustrerad. Jag upplevs antagligen som en odräglig besserwisser.

För oss som arbetar med läkemedel är det självklart att de ska ha en bevisad effekt. Det spelar ingen roll om vi har vår arbetsplats på ett sjukhus, ett apotek, en myndighet eller inom industrin.

Vi vet att varje läkemedel har godkänts efter kliniska prövningar som gjorts efter en fastställd procedur för att säkerställa att nyttan står i rimlig proportion till riskerna. Det får oss att känna en trygghet.

Varför använder många hokuspokus?

De flesta andra människor i Sverige förstår också värdet av vetenskapligt bevisade läkemedel.

Men många använder också, vad jag anser är, värdelöst hokuspokus.

Det förekommer också att man avfärdar läkemedel med bevisad nytta, till exempelvis vaccin mot covid-19. Vad beror det på?

Svårt att ta till sig statistik

Orsakerna är naturligtvis många. Jag har stor förståelse för att människor tycker att de själva känner vad som är bra eller dåligt för dem. Att de inte låter andra bestämma hur de ska leva sina liv.

Det är en grunden sund inställning som i många andra sammanhang är av godo.

En annan bidragande orsak är att det är svårt att ta till sig hur statistiken i kliniska studier fungerar.

Anekdotiska exempel är övertygande

Det kan vara lättare att övertygas av att ens svågers kompis blev frisk efter en homeopatisk behandling än att ett läkemedel är signifikant bättre än placebo i en prövning.

Ska vi dessutom vara riktigt noga så är det ju inte helt säkert att ett läkemedel hjälper mig bara för att det visar effekt i en klinisk prövning.

Slutligen kan en allmän misstro mot sjukvård och läkemedelsindustri också spela en roll.

Svårt att få dem ändra åsikt

Det är beklagligt men också begripligt att många inte litar på godkända läkemedel. Jag har efter många år tvingats inse att det är svårt få dem att ändra åsikt.

Bör jag ens försöka få dem att ändra sig? Har de inte rätt att ta de preparat som de själva tror på, åtminstone så länge som de är någorlunda ofarliga? Gör jag inte dessa människor ännu mer övertygade i sin misstro mot läkemedel?

Jag kommer att fortsätta argumentera

Jag har inget svar på de frågorna men jag kommer ändå att fortsätta argumentera mot alternativmedicin och för riktiga läkemedel.

Inte för att jag är säker på att det gör någon nytta utan för att jag känner att jag måste.

Torkel Gren, styrelseordförande i Apotekarsocieteten

 

JK säger nej till statligt skadestånd för Pandemrix

Helene Wallskär
-
0
JK säger nej till statligt skadestånd för Pandemrix

I ett aktuellt beslut säger nu justitiekanslern, JK nej till statligt skadestånd för Pandemrix. Avslaget är svaret på krav från 479 narkolepsidrabbade och 1569 anhöriga till personer som fick narkolepsi efter massvaccineringen med svinfluensavaccinet Pandemrix 2009.

Sammanlagt krävde de drygt 2000 personerna ett skadestånd av staten på 363 miljoner kronor plus ränta. De hävdade att staten vid massvaccineringen bröt mot Europakonventionen. Staten gav, menar de, inte ge medborgarna tillräcklig information för att de skulle kunna värdera hälsorisker och nytta med vaccinet.

Men det håller inte JK med om.

JK: Staten måste agera i allvarligt läge

JK framhåller att pandemin av svininfluensa var en allvarlig och speciell situation där många människors liv stod på spel. Staten var därför tvungen att göra åtgärder för att begränsa smittspridningen och rädda liv.

Att erbjuda befolkningen ett vaccin var en sådan åtgärd. JK slår fast att staten hade rätt att besluta om massvaccinering för att skydda enskilda.

Detta enligt utlåtanden från Europadomstolen om att staten i sådana lägen får erbjuda massvaccineringen även om man vet att det kan leda till ett mindre antal komplikationer för enskilda.

Vaccinet var granskat och godkänt

Vidare påpekar JK att Pandemrix hade blivit granskat och godkänt av läkemedelsmyndigheten EMA på ett korrekt sätt.

”Det kan därför inte krävas att staten skulle ha väntat tills kunskapsläget om viruset – och följaktligen även vaccinet – hade utvecklats ytterligare innan staten valde att rekommendera vaccinet”, skriver JK.

”Det kan i det sammanhanget särskilt understrykas att viruset var helt nytt och läget förmodat akut samt att vaccinationen var frivillig.”

Nej till statligt skadestånd för Pandemrix

Det var först efter massvaccineringen som kunskapen växte fram om att Pandemrix i sällsynta fall kunde orsaka narkolepsi. Därför går det inte att kräva att staten skulle ha informerat om den risken, skriver JK.

Inte heller i övrigt anser justitiekanslern att staten brutit mot sina förpliktelser enligt Europakonventionen. JK säger därför nej till statligt skadestånd för Pandemrix.

Denna typ av JK-beslut som gäller statliga skadestånd går inte att överklaga.

Nyheterna duggar tätt om nya fetmaläkemedel

Anna Bäsén
-
0
Nyheterna duggar tätt om nya fetmaläkemedel

Det är kapplöpning för att få fram nya fetmaläkemedel. Flera läkemedelsbolag vill bli först med nästa storsäljare. Senaste veckorna har det publicerats en rad studier om nya läkemedelskandidater.

Förväntningarna är stora. I dagarna har internationella medier haft rubriker som Ozempic 3.0, ”Största viktminskningen någon studie visat hittills” och ”Läkemedlet sätter en ny hög ribba för viktminskningsläkemedel”. 

Nästa generations Ozempic och Mounjaro

Flera läkemedelsföretag tävlar om att bli först med nästa generations GLP-1 analoger. En vidareutveckling av läkemedel som Wegovy, Ozempic (semaglutid), Mounjaro (tirzepatid) och Saxenda (liraglutid).

De här läkemedlen påverkar bland annat våra hungerhormoner. De gör också att magen tömmer sig långsammare vilket ökar mättnadskänslan.

Förutom viktnedgång förbättras även andra viktiga hälsovärden, som blodsocker och blodtrycket.

Svenska studier på möss har till och med visat att diabetes- och fetmaläkemedlet semaglutid har potential att bli en ny behandling mot alkoholberoende.

Från fetmasprutor till bantningspiller

Hittills har injektionsläkemedel dominerat den här typen av läkemedel. Saxenda tas exempelvis som en spruta om dagen. Wegovy tas som en spruta i veckan.

Ett fetmaläkemedel som tas ett dagligt piller är förstås mycket enklare för både patienterna och sjukvården.

Ökar mättnadskänslan och minskar sug

Eli Lillys nya experimentella läkemedel, orforglipron, är en av de nya orala läkemedelskandidaterna mot fetma och diabetes typ 2. Bantningsmedlet tas en gång om dagen.

En fas II-studie av läkemedlet, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften NEJM i fredags, visar på lovande resultat.

I studien ingick 272 personer med fetma. Den genomsnittliga startvikten var nästan 109 kilo. Efter 36 veckor hade försökspersonerna som fick läkemedlet tappat mellan 9 och 15 procent av sin kroppsvikt. Störst viktminskning fick studiedeltagarna som fick den högsta dosen.

Det nya bantningspillret ger en viktminskning som är i nivå med injektionsbehandling med Wegovy, fast på kortare tid.

Kan ge mag- och tarmproblem

Biverkningarna var milda till måttliga. De förekom oftast i början av behandlingen, när doserna trappades upp.

Problem med mag- och tarmkanalen är vanliga biverkningar av den här typen av läkemedel. Mellan 10 och 17 procent av deltagarna hoppade av studien på grund av besvär från mage och tarm.

Enligt forskarna är biverknings- och säkerhetsprofilen i linje med de andra läkemedlen i samma klass.

Nu ska de följa viktutvecklingen under längre tid och hitta den optimala dosen.

Tar fram semaglutid i tablettform

Novo Nordisk har utvecklat det efterfrågade läkemedlet semaglutid mot typ 2-diabetes och fetma. Bolaget arbetar också med att ta fram semaglutid i tablettform.

I slutet på maj redovisade Novo Nordisk en fas 3-studie av oralt semaglutid mot övervikt och fetma.

68 veckors behandling gav en genomsnittlig viktminskning på 15 procent, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Placebogruppen tappade i genomsnitt 2,4 procent av kroppsvikten.

Tappade nästan en femtedel av kroppsvikten

Patienter som följde behandlingen och tog sitt bantningspiller varje dag gick ner ännu mer. De tappade 17,4 procent av sin kroppsvikt.

Patienterna som lottades till placebo tappade bara 1,8 procent av kroppsvikten. Studien publicerades i tidskriften The Lancet i fredags.

Även här var mag- och tarmbiverkningar vanliga. 80 procent av försökspersonerna som fick verksam substans fick besvär från mage- och tarm. I gruppen som fick placebo var andelen 46 procent.

Forskarna anser att biverkningarna är milda till måttliga.

Stopp för en läkemedelskandidat

Under måndagen gick även Pfizer ut med att de tänker fortsätta utveckla sin läkemedelskandidat danuglipron.

Det är ett av två orala läkemedel mot typ 2-diabetes och fetma bolaget hoppats på.

Däremot stoppar Pfizer studierna av den andra läkemedelskandidaten lotiglipron.

Orsaken är att lotiglipron visat sig kunna påverka levervärdena negativt. Det finns också förhöjd risk för interaktioner tillsammans med andra läkemedel.

Ger signifikant effekt på vikten

Pfizer satsar istället på danuglipron. Det är ett bantningspiller som tas två gånger om dagen.

Resultat från en fas II-studie, publicerad i slutet av maj i Jama Network Open, visar att läkemedlet minskar kroppsvikten signifikant. Det förbättrar också blodsockernivåerna hos personer med diabetes typ 2.

411 överviktiga och feta slumpades till fem olika doser av danuglipron eller till placebo. Efter 16 veckor hade de som fått de två högsta doserna tappat signifikant i vikt. De som stod på den högsta dosen tappade i genomsnitt 4,2 kilo.

Ingen leverpåverkan

1400 patienter med fetma och diabetes typ 2 ingår i Pfizers fortsatta studier av danuglipron.

Säkerhetsprofilen är densamma som för andra läkemedel i samma klass, enligt läkemedelsbolaget.

Läkemedelskandidaten har inte visat sig ge någon negativ påverkan på levervärdena.

Stora rubriker kring ny fetmaspruta

Det här betyder inte att fetmaläkemedel injektionsform är överspelade. Eli Lillys nya läkemedelskandidat retatrutide fick stora och upphetsade rubriker under måndagen och tisdagen.

”Läkemedlet sätter en ny hög ribba för viktminskningsläkemedel”, skriver branschtidningen Endpoints. ”Största viktminskningen någon studie visat hittills”, rapporterar CNN. StatNews kallar retatrutide för ”Ozempic 3.0”

Igår publicerades resultaten från två nya fas II-studier av läkemedlet retatrutide i tidskrifterna NEJM, The New England Journal of Medicine, och i The Lancet.

Attackerar tre hungerhormoner

Sprutor med retatrutide tas en gång i veckan. Det nya med läkemedlet är att det attackerar tre olika hungerhormoner.

I NEJM publiceras en studie av 338 vuxna med fetma. Försökspersonerna slumpades till att endera få en av fem olika doser av retatrutide eller placebo.

Efter 48 veckor hade försökspersonerna som fått den högsta dosen i genomsnitt tappat nästan en fjärdedel av sin initiala kroppsvikt, 24,2 procent.

”En ovanligt stor effekt”

”Det är en ovanligt stor effekt” jämfört med andra viktminskningsmediciner, skriver forskarna. De jämför nivån på viktminskningen med den som fetmakirurgi kan ge.

– Det är slående att i genomsnitt deltagare med fetma som tar den högsta dosen av retatrutide förlorade nästan en fjärdedel av sin kroppsvikt, säger Ania Jastreboff, chef för Yale Obesity Research Center och huvudförfattare till studien, till Endpoint News.

Den andra studien av retatrutide, som publicerades i The Lancet i går, visar att läkemedlet också kan hjälpa personer med typ 2-diabetes. Läkemedlet har god effekt på blodsocker och vikt.

1...111213...27Sida 12 av 27