Annons
Home 2024

Årlig arkivering 2024

Nya rekommendationer om läkemedel mot RS-virus

Anna Bäsén
-
0
Nya rekommendationer om läkemedel mot RS-virus

Idag släpper Läkemedelsverket nya rekommendationer om förebyggande behandling av infektion orsakad av RS-virus.

Varje år orsakar RS-virus smittsamma luftvägsinfektioner. Oftast är det de yngsta barnen, de äldsta individerna och personer med bakomliggande medicinska tillstånd som löper störst risk för allvarlig sjukdom.

Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer till vården som omfattar läkemedelsprofylax och vilka barn som bör prioriteras.

– Idag finns flera godkända läkemedel som profylax mot allvarlig RSV-sjukdom. Däremot saknas det en effektiv antiviral behandling vid etablerad RSV-sjukdom, säger Anna Jonsson, som varit projektledare för behandlingsrekommendationen, i ett pressmeddelande.

Nya läkemedel mot RS-virus

De senaste två åren har flera läkemedel godkänts för att förhindra allvarlig sjukdom orsakad av RS-virus. Det handlar om vaccin till gravida och äldre samt ett nytt långverkande antikroppsläkemedel till spädbarn.

Gravida kvinnor som vaccinerar sig mot RSV minskar risken för att barnet ska drabbas av allvarlig RSV-sjukdom under barnets första sex månader.

Förra året godkände europeiska läkemedelsverket EMA vaccinet Abrysvo till gravida kvinnor, som Läkemedelsvärlden rapporterat.

Skyddar längre mot infektion av RS-virus

Hos spädbarn kan allvarlig RSV-sjukdom förebyggas med en långverkande monoklonal antikropp. Det handlar om antikroppsläkemedlet Beyfortus (nirsevimab).

Läkemedlet minskar risken för att spädbarn som är 0 till 12 månader drabbas av allvarlig RSV-sjukdom och blir så sjuka att de behöver sjukhusvård.

Som Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om rekommenderade NT-rådet antikroppsläkemedlet Beyfortus och det äldre läkemedlet Synagis (palivizumab) till de sårbaraste spädbarnen i höstas.

Synagis ger man som en injektion en gång i månaden under RSV-säsongen. Sjukvården använder Synagis endast till mycket för tidigt födda eller andra särskilt sårbara spädbarn.

Det nyare läkemedlet Beyfortus verkar längre. Därför behöver det läkemedlet bara ges en gång. En dos räcker för att ge skydd under hela vintersäsongen då RSV sprids.

Rekommenderar Beyfortus i första hand

Läkemedelsverket rekommenderar nu det långverkande läkemedlet Beyfortus i första hand, sedan det mer kortverkande Synagis.

Enligt myndigheten kan alla spädbarn ha nytta av profylaktisk behandling med Beyfortus. Om man inför en sådan allmän förebyggande behandling skulle det innebära en minskad sjukdomsbörda i samhället, skriver Läkemedelsmyndigheten.

Det innebär också fördelar för individen och familjen om en allvarlig RSV-sjukdom kan undvikas.

Tillgången styr vilka barn som får skydd

Men det är en stor global efterfrågan på Beyfortus. Läkemedelsföretaget Sanofi har därför valt att prioritera marknader där myndigheterna rekommenderar behandling av samtliga spädbarn. Det är ännu okänt hur det blir inför kommande säsong.

Därför styr tillgången till läkemedel vilka barn som får förebyggande skydd mot RSV-infektion, enligt Läkemedelsverkets nya rekommendationer.

Läkemedelsverket skriver att ”Om tillgången på nirsevimab är begränsad ska barn med störst risk för allvarlig RSV-sjukdom prioriteras för behandling med nirsevimab eller palivizumab.”

– Alla barn kan ha nytta av profylaktisk läkemedelsbehandling mot RS-virusinfektion. I första hand ska spädbarn med störst risk för allvarlig RSV-sjukdom prioriteras, följt av de yngsta spädbarnen. Om fler barn kan få profylaktisk behandling kan sjukdomsbördan i samhället minska, säger Anna Jonsson.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för vaccin

Läkemedelsverket skriver i ett pressmeddelande att deras behandlingsrekommendationer tar sikte på att färre insjuknar av RS-virus när säsongen drar i gång i höst.

Läkemedelsverket skriver dock att deras behandlingsrekommendationer inte omfattar vaccin.

Det är Folkhälsomyndigheten som ansvarar för sådana rekommendationer.

Sen är det regionerna som bestämmer om införande av vaccinationer och användningen av nya läkemedel.

Finland startar vaccination mot fågelinfluensa i juni

Anna Bäsén
-
0
Finland startar vaccination mot fågelinfluensa i juni

I juni börjar Finland vaccinera mot fågelinfluensa. Personer i Österbottens välfärdsområde, som motsvarar Österbottens län, med förhöjd risk att smittas av fågelinfluensa kommer att vaccineras. Det rapporterar finska Yle.

Personer som har kontakt med pälsdjur på pälsdjursfarmer, veterinärer samt laboratoriepersonal som hanterar fågelinfluensa hör till de grupper som finska myndigheter anser har ökad risk att bli smittade.

Dessutom får personer som på olika sätt arbetar med fjäderfän eller som har hobbyhöns vaccin. Det kommer att finnas vaccindoser för några hundra personer i det aktuella länet.

Finland har option på att köpa in vaccin mot fågelinfluensa.

Testar pälsdjur för fågelinfluensa

Under förra året hade Finland flera fall av massdöd hos vilda fåglar. Smittan spred sig till pälsdjursfarmer och orsakade en epidemi. Samtliga djur på 72 pälsfarmer, 500 000 stycken, avlivades för att skydda människors hälsa.

Första veckan i juni startar finländska livsmedelsmyndigheten en ny kontroll av fågelinfluensa på pälsdjursfarmer. Kontrollen pågår till september eftersom det är den period då risken för smittöverföring är som störst.

Finska livsmedelsmyndigheten kräver nu att varje pälsdjursfarm lämnar in pälsdjur för provtagning. Myndigheten undersöker djur som dött av sig själva eller djur som avlivats för att de varit i för dåligt skick.

Utreder vaccination mot fågelinfluensa

I Sverige utreder Folkhälsomyndigheten om yrkesgrupper med ökad risk att smittas ska rekommenderas vaccination, vilket Läkemedelsvärlden var först med att rapportera om i april.

– Det tittar vi på nu. Vi ser över våra rekommendationer när det gäller influensavaccin, om vi ska rekommendera fågelinfluensavaccin och i sådana fall till vilka grupper, sa läkaren Anders Lindblom vid Folkhälsomyndigheten då.

Myndigheten måste göra många övervägningar innan man rekommenderar att vaccinera vissa grupper mot fågelinfluensa.

Folkhälsomyndigheten arbetar med frågan

Anders Lindblom framhöll att vaccinet är relativt oprövat och att myndigheten behöver väga in många olika faktorer.

En av dessa är att fågelinfluensavaccinet är relativt oprövat, menar han.

– Så biverkningarna kan ju märkas längre fram när man vaccinerar flera personer. Vi måste också ha ett hum om finansieringen innan vi kan rekommendera, om det är den enskilde, arbetsgivarna, regionerna eller om staten ska betala.

Enligt Sören Andersson, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten, är myndigheten ännu inte klar med sitt arbete.

”Vi ser över detta men har inget färdigt ännu.” skriver han i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

USA bekräftar nytt fall hos människa

I USA pågår ett utbrott av fågelinfluensa hos mjölkkor. Hittills har tre fall av överföring av fågelinfluensa från nötkreatur till människa upptäckts i USA. Det första kända fallet någonsin var förra året.

USA rapporterar två nya sådana smittfall i år. Det senaste fallet bekräftas av den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC så sent som i förra veckan.

Amerikanska hälsomyndigheten FDA uppskattar att 20 procent av den amerikanska mjölkförsörjningen visar tecken på viruset. Det tyder på att smittspridningen troligen är omfattande. Regeringen undersöker möjligheten att vaccinera lantarbetare och andra som är i nära kontakt med viruset.

Också Kanada bekräftar att mjölkkor och annan boskap smittats av fågelinfluensa. Hälsomyndigheterna i både USA och Kanada uppmanar befolkningen att vidta skyddsåtgärder, som att inte dricka opastöriserad mjölk.

Stärker beredskapen mot fågelinfluensa

Världen över stärker hälso- och smittskyddsmyndigheter sin övervakning av och beredskap mot fågelinfluensa, H5N1, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat.

Fågelinfluensaviruset muterar snabbt, särskilt då det förflyttar sig till en ny värdart.

Vad som oroar myndigheter och experter är att fågelinfluensan hittat så många nya värdar, däribland en rad tama och vilda däggdjur. Det ökar risken för att viruset ska bli lättsmittat mellan människor.

Det har förekommit fall smitta av fågelinfluensa mellan människor, enligt kanadensiska myndigheter.

Hittills finns inget som tyder på att viruset muterat på ett sådant sätt att det blivit lättsmittat mellan människor.

Skaffar vaccin mot fågelinfluensa

I både Europa och USA rustar man nu för att få tag på eller tillverka vaccin mot fågelinfluensa för människor. Detta för att stävja hotet av en fågelinfluensapandemi bland människor.

I Europa diskuterar man nu med att köpa in prepandemiskt vaccin från vaccinföretaget CSL Seqirus, rapporterar Reuters. Vaccinet innehåller en virusstam som liknar det fågelinfluensavirus som sprids.

Man använder ett prepandemiskt vaccin i ett tidigt skede. Det ger man när myndigheter precis konstaterar att en global influensaepidemi har brutit ut.

USA har kontrakt med läkemedelsföretagen CSL och GSK för att testa prepandemiska vacciner som matchar det cirkulerande viruset bättre än äldre H5N1-vacciner landet har i lager.

Läkemedelsverket säger ja till farmaceutsortiment

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsverket säger ja till farmaceutsortiment

I en slutrapport till regeringen säger nu Läkemedelsverket ja till att införa ett farmaceutsortiment av receptfria läkemedel. De ska få bli receptfria med särskilda krav på rådgivning. Läkemedelsverket vill skriva in den nya regleringen i lagen om handel med läkemedel.

– Det föreslagna farmaceutsortimentet är en möjlighet för Läkemedelsverket att öka tillgängligheten för sådana läkemedel där receptfrihet bedöms lämplig, men rådgivning som nödvändig, säger Lena Björk, direktör på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Apoteksföreningen välkomnar förslaget

Diskussionen om att skapa ett farmaceutsortiment av receptfria läkemedel har, som Läkemedelsvärlden löpande rapporterat, pågått i flera år. Det ledde till att Läkemedelsverket fick i uppdrag att utreda frågan. Nu slutrapporterar myndigheten detta uppdrag.

Läkemedelsverket har bland annat rådgjort med systermyndigheterna i Finland och Norge. Båda dessa grannländer har redan liknande kategorier av receptfria läkemedel.

Bland pådrivarna för ett svenskt farmaceutsortiment finns Sveriges apoteksförening. Branschorganisationen välkomnar nu Läkemedelsverkets förslag och ”hoppas på ett snabbt införande”.

– Vi ser inga problem med att farmaceuterna och apoteken kommer kunna införa sortimentet så snart det är beslutat och finns produkter tillgängliga. Vi hoppas på snabbt beslut från regeringen och att det inom kort också kommer in ansökningar från läkemedelstillverkare att få bli den första produkten i det nya farmaceutsortimentet, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.

Krav på farmaceutsortiment av receptfria läkemedel

Enligt Läkemedelsverkets förslag om ett farmaceutsortiment av receptfria läkemedel är det myndigheten själv som ska fatta beslut om att en produkt kan ingå där. En förutsättning är förstås att tillverkaren har ansökt om detta.

Det kommer att handla om receptbelagda läkemedel som kan göras receptfria under förutsättning att apoteken säljer dem på ett särskilt sätt. Ett krav är att man förvarar dem oåtkomligt för kunderna. Och ett annat krav är att en receptarie eller apotekare (båda farmaceuter) ger kunden rådgivning med hjälp av ett produktspecifikt material som Läkemedelsverket ska godkänna.

Det här innebär också att farmaceuten i vissa lägen ska kunna neka kunden att köpa läkemedlet. Ett exempel på en sådan situation är om kunden inte vill ta emot rådgivningen.

Läkemedelsverket menar att rådgivningen inte blir någon ny uppgift för apoteken ”eftersom det redan i dag följer av lag att det ingår i öppenvårdsapotekens grunduppdrag att tillhandahålla rådgivning om läkemedel”.

Men det kommer att vara frivilligt för apotek att tillhandahålla farmaceutsortimentet.

Oklart vilka läkemedel som är aktuella

Det ingick inte i Läkemedelsverkets uppdrag att peka ut vilka produkter som kan passa för ett framtida farmaceutsortiment av receptfria läkemedel. Myndigheten bedömer dock att det i nuläget ”inte att det handlar om något större antal produkter som kommer att bli aktuella för den nya kategorin”.

Ett läkemedel som Läkemedelsverket dock redan har gjort receptfritt med krav på särskild rådgivning är överdosmotgiftet naloxon. Som Läkemedelsvärlden skrev igår kommer det att dyka upp på svenska apotek de närmaste månaderna.

Ett annat läkemedel som brukar lyftas fram som en lämplig kandidat är potensmedlet sildenafil.

”Utredningens förslag kan öka ojämlikheten”

Helene Wallskär
-
0
”Utredningens förslag kan öka ojämlikheten”

Anders Tegnells utredning ”Ett samordnat vaccinationsarbete” har varit ute på remiss. Närmare 50 myndigheter och organisationer tycker till i den nu avslutade remissrundan.

De allra flesta är eniga med regeringen och utredaren om att en bättre samordning av den svenska vaccinationsverksamheten verkligen behövs. Men många av remissvaren innehåller också kritik mot viktiga delar av Tegnells utredning.

Tror inte på ändrad struktur

Före detta statsepidemiolog Anders Tegnell överlämnade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, sin utredning till socialminister Jakob Forssmed (KD) i januari i år. I utredningen framhåller Anders Tegnell att vaccinationsområdet i Sverige är ”komplicerat och svårt att överblicka”.

Det handlar inte minst om att så många olika aktörer erbjuder vaccinationer under så vitt skilda villkor. I vaccinutbudet finns allt ifrån kostnadsfria barnvaccinationer inom nationella vaccinationsprogram till ytterst kostsamma vaccinationer mot andra sjukdomar hos privata vaccinatörer. Även regionerna erbjuder vissa vacciner i egen regi – och där skiljer sig avgifterna från region till region.

Men Anders Tegnell ser för närvarande inga större möjligheter att förenkla strukturen i detta system på något genomgripande sätt, utan skriver:

”Systemet kan uppfattas som krångligt men det hänger samman med hur ansvaret för hälso- och sjukvården ser ut i Sverige. Nuvarande ordning med flera aktörer och lösningar kommer således sannolikt fortsatt bestå.”

Lif vill se ökat statligt ansvar

Hans utredningsförslag om det offentliga vaccinationsarbetet utgår därför från en fortsatt uppdelning. Det kommer även fortsatt att finnas vaccinationer som staten ansvarar för och då också betalar, och sådana som regionerna erbjuder, antingen gratis eller mot en avgift.

Denna hållning mötte, som Läkemedelsvärlden berättade, omedelbart skarpa invändningar från Läkemedelsindustriföreningen, Lif. Branschorganisationen håller fast vid denna kritik i sitt remissvar.

Lif anser att vaccinationen av äldre och riskgrupper är ineffektiv och ostrukturerad, med ojämlik täckningsgrad i landet. Lif ”hade hoppats på förslag om ökat statligt ansvar och ett omfattande nationellt vaccinationsprogram för vuxna”, framhåller organisationen i ett pressmeddelande.

Utan sådana förändringar kommer ojämlikheten att öka, anser Lif.

Vill förtydliga statligt åtagande

Men utredningen inriktar sig i stället främst på förslag som ska förbättra samordningen mellan staten och regionerna, samt mellan regionerna.

Anders Tegnell vill bland annat att det ska bli tydligare vad det statliga åtagandet i form av nationella vaccinationsprogram med kostnadsfria vaccinationer innebär. På så sätt blir det lättare för regionerna att på ett samordnat sätt införa vaccinationer som inte ingår i det nationella programmet, resonerar han.

Remissvaren visar dock att definitionen av vilken typ av vaccinationer som staten kan ansvara för i nationella program är en kontroversiell fråga. Anders Tegnells förslag på denna punkt väcker kritik från flera håll. Bland andra Smittskyddsläkarföreningen har invändningar.

Vilka vacciner ska staten ansvara för?

Smittskyddsläkarföreningens kritik gäller utredningens tolkning av smittskyddslagen och dess förarbeten. Anders Tegnells tolkning är att enbart vacciner som minskar smittspridning i befolkningen bör ingå i nationella vaccinationsprogram med statligt ansvar.

Det betyder att vaccinationer av riskgrupper som främst är till för att skydda individer mot sjukdom inte kan ingå. En tolkning som även Folkhälsomyndigheten nyligen tillämpade i sitt beslut att överlåta eventuell vaccinering mot bältros till regionerna, som Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Smittskyddsläkarföreningen framhåller dock i sitt remissvar att ”denna tolkning är problematisk”. Smittskyddsläkarna menar att tolkningen innebär att många för folkhälsan viktiga vacciner aldrig kommer att kunna ingå i nationella vaccinationsprogram och att det blir svårt för regionerna att ha råd att bekosta dem.

Exempel på sådana viktiga vacciner som inte uppfyller kravet på att minska smittspridningen är enligt remissvaret influensavaccin samt vacciner mot stelkramp, bältros och fästingburen hjärninflammation, TBE.

Varnar för ökad ojämlikhet

För vacciner som hamnar utanför nationella program är det upp till varje region att besluta om man vill erbjuda invånarna vaccinering. Även avgiftsfrågan avgör varje region då själv. Det är inte bra, anser Smittskyddsläkarföreningen som liksom Lif varnar för ökad ojämlikhet.

”Även om utredningen förordar en ökad samordning så talar erfarenheten för att detta kommer att göras på olika sätt i olika regioner, så att tillgänglighet och kostnad för invånaren kommer att skilja sig åt och leda till ojämlika förutsättningar för olika personer beroende på var man är bosatt”, skriver smittskyddsläkarna i remissvaret.

De framhåller också att det nu kommer ut en rad nya vacciner på marknaden som är dyrare än de äldre. Det blir därför svårt för regionerna att klara av att subventionera dem genom att införa regionala vaccinationsprogram som är kostnadsfria.

”Då blir det endast de invånare som har råd att själva bekosta sin egen vaccination som får del av de hälsofördelar som vaccinationen innebär”, konstaterar föreningen.

Kritik från SKR

Även Sveriges kommuner och landsting, SKR, kommer med liknande synpunkter. SKR ser ”risker att ett ordnat och jämlikt införande av nya och för folkhälsan angelägna vacciner kan försvåras om en strikt bedömning av själva smittans effekter blir helt avgörande för om ett vaccin kan bli aktuellt för ett nationellt program”.

SKR anser även att det är motiverat med ett nationellt vaccinationsprogram för de äldsta i befolkningen, vilket utredningen inte föreslår.

Förslag om NVR välkomnas

Ett utredningsförslag som många remissinstanser gillar är dock utökningen av det nationella vaccinationregistret, NVR. I dag är det vaccinationerna i det nationella barnvaccinationsprogrammet samt covid-19-vaccinationerna som registreras där.

Tegnells utredning föreslår att även vaccinationer i regional regi i framtiden ska finnas med i NVR.

Det tycker bland andra SKR är ett bra förslag. Samtidigt framhåller intresseorganisationen att mer rapportering till vaccinationsregistret kommer att vara resurskrävande för regionerna. Därför behöver de ett resurstillskott, anser SKR.

Socialdepartementet kommer nu att bereda utredningen och remissvaren för att eventuellt arbeta fram en proposition.

Täpper till förmånslucka för botox mot rynkor

Helene Wallskär
-
0
Täpper till förmånslucka för botox mot rynkor

Botox mot rynkor går inte längre att förskriva med subvention. Sedan 17 maj gäller en ny förmånsbegränsning för tre läkemedel med botulinumtoxin A, enligt nya beslut av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Genom beslutet täpper TLV till en lucka i förmånsreglerna som bestod i att läkemedlen tidigare hade så kallad generell subvention.

Botox mot rynkor

De tre läkemedel som TLV fattat nya beslut om är Botox, Dysport och Xeomin. Samtliga har den aktiva substansen botulinumtoxin A. Det är ett muskelavslappnande medel och läkemedlen är godkända för olika medicinska användningar där denna verkan kan hjälpa till att lindra olika symtom.

Exempelvis Botox är bland annat godkänt mot muskelryckningar hos vissa patienter, svårbehandlad migrän och svåra svettningar.

Men botulinumtoxin har också en utbredd användning i skönhetsbranschen. Preparat med denna substans injiceras ofta för att släta ut rynkor.

Har kallats för fusk

Samhällets kostnader för subvention av läkemedel med botulinumtoxin har ökat kraftigt de senaste åren. Både regionerna och riksrevisionen har, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, uppmärksammat detta.

Det finns speciella produkter med botulinumtoxin som inte är läkemedel och är avsedda för estetiska behandlingar. Men det förekommer ändå att läkare skriver ut Xeomin, Dysport eller Botox mot rynkor och anger att patienten ska ha det med subvention.

Tillvägagångssättet har beskrivits som ”fusk” och 2021 dömde tingsrätten en läkare för grovt osant intygande efter att ha hämtat ut botox på apotek till skönhetsingrepp för över en halv miljon kronor inom läkemedelsförmånen.

Samma läkare friades dock av hovrätten året därpå. Hovrätten konstaterade att de aktuella läkemedlen hade en generell subvention inom förmånen och att intygandet därmed inte var osant.

Var inte avsikten

Det var alltså inget regelbrott att skriva ut botox mot rynkor.

”Det har dock inte varit avsikten att de ska förskrivas med förmån för estetisk behandling. Därför har vi nu fattat beslut om en begränsning”, förklarar TLV:s kommunikationschef Maria Bjurö i ett mejl till Läkemedelsvärlden.

I de nya besluten står det uttryckligen att läkemedlen med botulinumtoxin inte ingår i läkemdelsförmånen för estetisk behandling.

”TLV bedömer att estetisk injektionsbehandling, så som förbättring av rynkor, är en åtgärd som är avsedd att tillgodose livskvalitetsrelaterade och inte hälsorelaterade behov hos människor som inte lider av skada eller sjukdom i hälso- och sjukvårdens mening. Utifrån behovs- och solidaritetsprincipen bedömer TLV att det inte är rimligt att subventionera estetisk injektionsbehandling”, skriver myndigheten.

Receptfritt naloxon snart på apotek

Anna Bäsén
-
0
Receptfritt naloxon snart på apotek

Naloxon, som används för att häva opioidöverdoser av exempelvis morfin eller fentanyl, ska få säljas receptfritt på apotek. Det beslutade Läkemedelsverket i mars i år, som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Sedan dess har de inblandade aktörerna; myndigheter, apotek och läkemedelsbolag, arbetat för att se att de ska bli verklighet.

Kan finnas på apotek i sommar

Nu är arbetet på sluttampen. Det berättar Paulina Tuvendal, senior klinisk utredare på Läkemedelsverket, för Läkemedelsvärlden. Hon har arbetat med frågan i tre år.

– De sista bitarna ska falla på plats och alla jobbar på. Det handlar exempelvis om att apoteken är förberedda med information och att företaget gör om förpackningarna.

– Vi på Läkemedelsverket är väldigt nöjda med att arbetet har nått hit, säger hon.

Läkemedelsverket tror att naloxon kan finnas receptfritt på apotek under sen sommar, tidig höst. Vissa apotek kan komma att ha läkemedlet tidigare än så.

Naloxon är ett motgift

Naloxon är ett motgift som snabbt kan häva livshotande överdoser av opioider, till exempel morfin, heroin och fentanyl.

En överdos hämmar andningsreflexen vilket kan leda till andningsstillestånd, hjärtstopp och död.

Naloxon finns sedan tidigare tillgängligt inom akutsjukvård och beroendevård. Det har exempelvis också delats ut i samband med sprututbytesprojekt.

I Region Skåne har man sedan fem år tillbaka delat ut naloxon i nässprayform till personer som riskerar opioidöverdos. En färsk studie, publicerad i BMJ Open, visar att insatsen minskar dödligheten i överdoser.

Räddningstjänsten i Stockholm, kommer också, som Läkemedelsvärlden rapporterat, att utrustas med naloxon.

Riktar sig till anhöriga

I ett internationellt perspektiv är narkotikadödligheten jämförelsevis hög i Sverige.

Att göra motgiftet receptfritt på apotek är ett sätt att försöka minska den höga narkotikadödligheten.

– Det är ett sätt att göra naloxon tillgängligt för privatpersoner. Det riktar sig till personer som har den här problematiken omkring sig, som vänner och familj, säger Paulina Tuvendal.

Naloxon från norskt bolag

Det är det norska företaget DNE pharma som fått godkännande att sälja sin nässpray Respinal receptfritt i Sverige.

Alla apotek får sälja naloxon receptfritt. Men man kräver inte av apoteken att de ska ha läkemedlet i sortimentet.

– Apoteken är inte skyldiga att tillhandahålla naloxon. Men de flesta stora apotekskedjorna är på, säger Paulina Tuvendal.

Naloxon ska förvaras bakom disk

I tisdags publicerade Läkemedelsverket kraven som ställs på apoteken för att de ska få sälja naloxon receptfritt. Naloxon kommer att finnas bakom disk och får bara säljas efter särskild rådgivning av apotekare eller receptarie.

Farmaceuterna ska använda Socialstyrelsens informationsmaterial om naloxon nässpray.

Förutom att farmaceuten ska ge särskild rådgivning bör köparen också få med sig en informationsbroschyr.

– Rådgivningen är obligatorisk. Det handlar om vad som kännetecknar en opioidöverdos och vad man ska göra. Naloxon är ingen ersättning för professionell sjukvård. Man ska alltid ringa 112 och stanna tills ambulansen kommer.

Ska inte provspraya

Det handlar också om hur man ger naloxonet rent konkret.

Det är exempelvis vanligt att provspraya när man tar vanlig nässpray mot nästäppa. Men så fungerar inte med naloxon.

– Det finns bara en dos i varje sprayförpackning, så har man provsprayat så har den dosen gått åt, förklarar Paulina Tuvendal.

I varje naloxonförpackning finns det två spraybehållare. Naloxon verkar i ungefär en halvtimme och det kan behövas mer än en dos innan ambulansen hinner fram.

Ring alltid 112

Hur mycket naloxon som behövs beror på vilken opioid som orsakar förgiftningen och hur lång tid det tar innan personen hittas.

– Många opioider har längre verkan i kroppen än vad naloxon har. Därför kan man återfalla i överdosen och behöva mer. Det är exempelvis svårare att häva en överdos av fentanyl, det krävs mycket naloxon och upprepad dosering.

Därför är det så oerhört viktigt att alltid ringa 112, förklarar Paulina Tuvendal.

– Naloxon är ett hjälpmedel att vinna tid tills personen kommer under sjukhusvård. På det viset kan man rädda liv.

Hur mycket läkemedlet kommer att kosta är inte klart. Prissättningen är fri. Men receptbelagt naloxon med två spraybehållare kostar idag omkring 500 kronor.

Första läkemedlet mot farmaceutsortiment

Johan Wallér, vd vid Sveriges Apoteksförening, ser fram emot att apoteken ska få sälja motgiftet receptfritt.

– Alla apotek har rätt att tillgängliggöra naloxon och det finns en viss efterfrågan att köpa läkemedlet på apotek.

– Man ska inte lova för mycket men jag hoppas att det kommer ut direkt efter sommaren. Det är positivt och vi är glada över att man ser att apoteken har kompetens för att göra det här läkemedlet mer tillgängligt.

Receptfritt naloxon är första steget mot ett farmaceutsortiment, menar apoteksföreningen. Med farmaceutsortiment menas läkemedel som behövs göras mer tillgängliga, men som inte är lämpliga att släppa helt fria. Det kan till exempel vara så att kunden behöve får speciellt utformad rådgivning om användningen eller om miljöpåverkan.

 

TEXTEN UPPDATERAD 29/5 2024

Ny studie av semaglutid ger hopp för njursjuka

Helene Wallskär
-
0
Ny studie av semaglutid ger hopp för njursjuka

En ny stor internationell studie av semaglutid ger hopp om bättre behandling för personer med diabetes och kronisk njursjukdom.

Njursjukdom är en vanlig följdsjukdom vid diabetes typ 2 och innebär ökad risk för allvarliga komplikationer. och även död. Inte minst finns risk för njursvikt och hjärt-kärlkomplikationer.

GLP-1-hämmaren semaglutid marknadsförs bland annat under produktnamnet Ozempic och är godkänt mot diabetes typ 2. Läkemedlet är omtalat på grund av sin viktminskande effekt som lett till stor efterfrågan och global brist. Igår rapporterade Läkemedelsvärlden till exempel att Norge inför ransonering av preparatet för att de som har störst behov ska kunna få det.

Men forskarna bakom den internationella multicenterstudien Flow fokuserar på semaglutids potential att förbättra behandlingen vid samtidig diabetes typ 2 och kronisk njursjukdom. Flow står för ”Evaluate renal function with semaglutide once weekly).

Studien publiceras i dag av New England journal of medicine och presenteras även vid den europeiska njurmedicinska kongressen ERA som pågår i Stockholm.

Signifikanta riskminskningar

I denna dubbelblinda, randomiserade studie av semaglutid medverkade 3 534 patienter vid 418 kliniker i 28 länder. Deltagarna hade diagnoserna diabetes typ 2 och kronisk njursjukdom. Forskarna randomiserade dem till behandling med antingen semaglutid eller placebo.

Forskarna följde dem under en mediantid på 3,4 år.

Resultatet visar flera signifikanta riskminskningar hos dem som fick semaglutid.

Den kombinerade risken för njurkomplikationer och för död på grund av njursvikt eller hjärt-kärlhändelse minskade till exempel med 24 procent jämfört med placebogruppen. Risken för hjärt-kärlhändelser minskade med 18 procent.

Semaglutid hade också en god säkerhetsprofil med färre biverkningar i den gruppen än i placebogruppen.

Ser hopp om bättre behandling

Professor Vlado Perkovic, University of New South Wales i Sydney, Australien, är en av forskarna bakom Flowstudien. I ett pressmeddelande framhåller han att resultaten kan få stor framtida betydelse för de berörda patienterna:

– Dessa resultat ger stort hopp om att kunna förändra behandlingsstrategierna för personer med hög risk för diabetesrelaterade komplikationer och öppnar en ny väg för att skudda njurar och hjärt-kärlsystem.

Vattkoppsvaccin kan bli gratis – oklart om bältros

Helene Wallskär
-
0
Vattkoppsvaccin kan bli gratis – oklart om bältros

Efter torsdagens besked från Folkhälsomyndigheten om vattkoppsvaccin respektive vaccin mot bältros kommer vaccinernas beslutsvägar att skiljas åt.

Samma virus – två sjukdomar

Båda sjukdomarna orsakas av samma virus. Många får vattkoppor som barn och blir då immuna mot sjukdomen. Men viruset stannar kvar i kroppen i vilande form. Senare i livet kan olika faktorer aktivera det igen och då orsakar viruset den ofta smärtsamma sjukdomen bältros.

Det finns effektiva vacciner mot både vattkoppor och bältros och Folkhälsomyndigheten har bedömt dem i en gemensam utredning. Men slutsatserna i den pandemiförsenade utredningen ser olika ut för de två vaccinerna.

När det gäller vaccin mot vattkoppor anser Folkhälsomyndigheten att detta kan ingå i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Det betyder att det blir gratis och finansieras av staten.

Vattkoppsvaccin uppfyller kriterier…

Folkhälsomyndigheten konstaterar i sin utredning att vaccination mot vattkoppor uppfyller kriterierna för nationella vaccinationsprogram. Närmare bestämt handlar det om kriteriet att minska spridningen av sjukdomen i samhället, och därmed även indirekt skydda särskilt sårbara personer från smitta.

Folkhälsomyndigheten föreslår därför att Sverige inför vattkoppsvaccin mot viruset varicella zoster i barnvaccinationsprogrammet.

– Vaccinationerna mot vattkoppor kommer att förebygga ett stort antal sjukdomsfall och därigenom vara samhällsekonomiskt effektivt. Det kommer också minska lidandet hos dem som drabbas hårdast av sjukdomen, säger Sören Andersson, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Folkhälsomyndigheten skickar nu ut sitt förslag på remiss. Efter remissrundan utarbetar myndigheten ett färdigt förslag till regeringen som fattar det slutliga beslutet. När vattkoppsvaccin kommer med i barnvaccinationsprogrammet går därför ännu inte att säga.

…men inte bältrosvaccin

När det gäller vaccinering mot bältros gör Folkhälsomyndigheten en annan bedömning än för vattkoppsvaccin. Bältrosvaccin uppfyller inte kriterierna för att ingå i ett nationellt vaccinationsprogram, anser Folkhälsomyndighetenen.

Detta eftersom det inte skyddar mot smittspridning i befolkningen, vilket myndigheten anser är ett krav enligt smittskyddslagen. Bältros är ju ingen smittsam sjukdom utan orsakas av att man har haft vattkoppor som barn.

Det här betyder dock inte att Folkhälsomyndigheten avråder från bältrosvaccinering, tvärtom. Det effektivaste vaccinet, Shingrix, ger upp till 90-procentigt skydd mot bältros, konstaterar myndigheten vilket ”innebär en medicinsk nytta för den enskilda individen”.

Drygt 30 procent av alla svenskar behöver minst en gång i livet sjukvård för bältros och vaccinet anses ha medicinsk nytta från 65 års ålder.

Regionerna får bollen

Eftersom bältrosvaccin inte kan ingå i ett nationellt program ligger bollen nu hos regionerna, förklarar Folkhälsomyndigheten. Myndigheten har tagit fram ett kunskapsunderlag som ska vägleda regionerna om de vill införa bältrosvaccinering i regionregi.

I underlaget skissar Folkhälsomyndigheten på ett stegvis införande där man först prioriterar de befolkningsgrupper som behöver skyddet bäst. Dessa är personer med immunbrist samt alla som är 82 år eller äldre.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, välkomnar underlaget.

– Nu väntar ett arbete med att väga nyttan mot kostnaden och föra dialog med leverantören om bland annat prissättning, innan regionerna kan få en sammanvägd rekommendation, säger Johan Kaarme, chef för vård- och omsorgsavdelningen på SKR, i ett pressmeddelande.

NT-rådets tur att fundera

I nästa steg ska NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, utarbeta en sammanvägd rekommendation till regionerna.

I den här processen kommer möjligheterna att förhandla ned priset att bli en viktig pusselbit. Hos privata vaccinatörer kostar en dos Shingrix i dag omkring 2 500 kronor och grundvaccineringen består av två doser.

Om regionerna beslutar att börja vaccinera mot bältros återstår frågan om vad det eventuellt ska kosta för den som vaccinerar sig. Till skillnad från vacciner i nationella program är inte de vacciner som regioner beslutar om med automatik gratis. Regionerna kan välja att ta ut avgifter som även kan variera från region till region.

De är nya hedersledamöter i Apotekarsocieteten

Helene Wallskär
-
0
De är nya hedersledamöter i Apotekarsocieteten

Den ideella föreningen Apotekarsocieteten, som bland annat står bakom Läkemedelsvärlden, har utsett två nya hedersledamöter. De valdes av ett enigt fullmäktige och heter Gerd Lärfars och Lars-Åke Söderlund.

Utnämningarna är en belöning för särskilt förtjänstfullt arbete inom läkemedelsområdet eller för föreningens bästa.

Läkare som brinner för läkemedelsfrågor

Gerd Lärfars är läkare med invärtesmedicin och hematologi som specialiteter och docent i hematologi och koagulation. I 30 år arbetade hon på Södersjukhuset i Stockholm, både med patientarbete och i olika chefs- och ledningsfunktioner.

Samtidigt ingick hon under många år i Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för plasmaprodukter och proppförebyggande läkemedel, bland annat som ordförande. År 2016 lämnade hon Södersjukhuset för att jobba med läkemedelsfrågor på heltid. Hon blev chef för läkemedelsenheten vid Stockholms läns landsting, senare Region Stockholm, och samtidigt ordförande i länets läkemedelskommitté.

Hon blev också Stockholmsrepresentant i NT-rådet, regionernas gemensamma organ för ordnat nationellt införande av nya terapier. Året därpå, 2017, blev hon rådets ordförande. I fjol gick hon i pension och delade med sig av sina tankar om utvecklingen på läkemedelsområdet i en intervju med Läkemedelsvärlden.

”En stark röst”

Apotekarsocieteten skriver i sin motivering om Gerd Lärfars som hedersledamot:

”Genom sitt brinnande intresse för att sprida kunskap om läkemedel och läkemedelsfrågor har hon outtröttligt, sakligt men samtidigt beslutsamt utgjort en stark röst för jämlik och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling över hela landet.”

─ Jag blev överraskad, väldigt glad och hedrad över utnämningen. Det känns stort att få bli hedersledamot i Apotekarsocieteten och få följa föreningens fortsatta arbete inom läkemedelsområdet. Det finns ju så många frågeställningar inom området att diskutera, frågor som är spännande och utmanande, och som jag fortfarande tycker är så engagerande, säger Gerd Lärfars i ett pressmeddelande.

Apotekare som brinner för utveckling

Lars-Åke Söderlund, som är den andre av Apotekarsocietetens två nya hedersledamöter är apotekare och en välkänd läkemedelsprofil. Han har ofta förekommit i Läkemedelsvärlden. En av de senaste gångerna när den internationella farmaceutorganisationen FIP utsåg honom till vice president.

Lars-Åke Söderlund har tidigare också varit styrelseledamot inom Apotekarsocieteten.

I nomineringen till utnämningen som hedersledamot skriver föreningen att han ”kontinuerligt engagerat sig i frågor som rör farmaceutens roll i hälso- och sjukvården, och haft stor betydelse för utvecklingen av sjukvårdsfarmaci genom kunskapsspridning, processutveckling och internationellt utbyte.”

─ Det är med stor glädje jag tagit emot Apotekarsocietetens fullmäktiges beslut att jag utvalts till en i grupp av initierade hedersmedlemmar i föreningen ─ jag är oerhört glad och hedrad över denna prestigefyllda utmärkelse. Apotekarsocieteten är en mycket viktig aktör inom läkemedelsfrågor och läkemedelsrelaterad utbildning i Sverige, säger Lars-Åke Söderlund i pressmeddelandet.

– Jag brinner för farmacins utveckling i samhälle och vård, och som hedersledamot i Apotekarsocieteten fortsätter jag nu mitt engagemang i föreningen och globalt.

Ökat regeringsstöd till Genomic Medicine Sweden

Anna Bäsén
-
0
Ökat regeringsstöd till Genomic Medicine Sweden

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut 49,5 miljoner kronor under 2024 till projektet Genomic Medicine Sweden, GMS.

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat arbetar GMS med att samordna införandet av precisionsmedicin i svensk sjukvård på ett jämlikt sätt.

Det nya regeringsanslaget kommer att användas till pilotstudier inom precisionsmedicin för cancer och sällsynta hälsotillstånd samt till effektiv nationell och internationell datadelning inom ramen för GMS-projektet.

Genomic Medicine Sweden får ökat stöd

Under åren 2021-2023 har GMS fått totalt 54,75 miljoner kronor genom särskilda regeringsuppdrag.

Det är en rejäl ökning av anslagen från regeringen. Nu får alltså GMS-projektet 49,5 miljoner enbart för år 2024.

Socialstyrelsen ska lämna sin redovisning av uppdraget senast 31 mars 2025. Myndigheten får använda som mest 500 000 kronor till sitt eget arbete.

Hit går satsningen

Regeringen fördelar pengarna så här:

* 10 miljoner går till fortsatt arbete med en pilot om nationell implementering av helgenomsekvensering i klinisk praxis till alla barn i Sverige som har diagnostiserats med cancer samt deltagande i innovationsprojektet Brainchild.

* 15 miljoner går till arbete med nationell implementering av helgenomsekvensering i klinisk praxis till barn med sällsynta hälsotillstånd med missbildningar och/eller intellektuella funktionsnedsättningar.

* 10 miljoner får användas till genomförande av pilotprojekt om användning av precisionsdiagnostik inom kliniska studier vid cancer.

* 14,5 miljoner går till effektiv nationell och internationell datadelning för vidareutveckling av precisionsdiagnostik.

Norge inför ransonering av bristläkemedlet Ozempic

Helene Wallskär
-
0
Norge inför ransonering av bristläkemedlet Ozempic

Norge inför nu ransonering av Ozempic på landets apotek. Det är en av flera åtgärder för att minska bristen på diabetesläkemedlet som även används för viktnedgång – och för att få ned statens kostnader för läkemedlet.

Läkare struntar i regler

Precis som i Sverige och många andra länder har Norge stora problem med bristande tillgång på diabetesläkemedlet Ozempic. En drivande orsaksfaktor är att läkare även skriver ut läkemedlet som en hjälp att gå ned i vikt. Injektionsläkemedlet Ozempic är enbart godkänt för behandling av diabetes typ 2, men har även effekt mot fetma.

Norge har liksom Sverige tidigare beslutat att subventionera preparatet bara som diabetesmedicin. Subventionen är begränsad till patienter med diabetes typ 2 som prövat andra diabetesbehandlingar utan tillräcklig effekt eller inte kan använda dessa behandlingar.

Trots uppmaningar och rekommendationer från norska myndigheter att i nuläget inte skriva ut Ozempic för viktminskning, fortsätter dock denna förskrivning. Det visar en kartläggning som myndigheten Helfo presenterade i höstas.

Kartläggningen visar också att många läkare, tvärtemot regelverket, skriver ut Ozempic även mot fetma på ”blå recept”, alltså med subvention.

Ransonering av Ozempic på apotek

Därför vill nu den norska regeringen införa ransonering av Ozempic samt flera andra skärpningar. Regeringen presenterar åtgärderna i sitt förslag till reviderad statsbudget. Om budgetförslaget godkänns av stortinget börjar de nya reglerna att gälla redan 1 juli.

Det här föreslår den norska regeringen för att styra diabetesläkemedlet till patienter med diabetes typ 2 och minska statens subventionskostnader för Ozempic:

  • Slopa den generella subventionen av Ozempic och inför i stället individuell subvention  som prövas för varje enskild patient.
  • Ta bort subventionen helt för förpackningar med Ozempic som är importerade från utlandet. Dessa är i Norge ofta betydligt dyrare än norska förpackningar och har drivit upp kostnaderna.
  • Inför ransonering av Ozempic på apoteken.

Norska apoteken välkomnar förslaget

Exakt hur denna ransonering i detalj ska gå till framgår inte av regeringens budgetförslag. Men klart är att det kommer att handla om att prioritera expediering av Ozempic till patienter med diabetes.

I en intervju med Nrk kommenterar Hanne Andresen, direktör i apotekens branschorganisation Apotekarforeininga, förslaget:

– Vi har länge efterlyst ransonering som en åtgärd som kan bidra till att läkemedel blir reserverade för dem som har störst behov av det, säger hon.

– Vi vill införa ransonering på ett sätt som gör att vi kan säkra att alla som behöver läkemedlet får det. Och så får vi fördela den begränsade mängd som är tillgänglig till så många som möjligt.

Liknande fusk i Sverige

Även i Sverige finns tydliga tecken på att läkare skriver ut Ozempic för viktnedgång och felaktigt kryssar i den receptruta som innebär att förskrivningen sker inom läkemedelsförmånen. Det visar bland annat en kartläggning som Riksrevisionen har gjort, vilket Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat.

Här har dock ansvariga myndigheter hittills begränsat motåtgärderna till kraftfulla uppmaningar till förskrivarna att följa regler och rekommendationer.

Antibiotikaresistens hotar viktiga cancerbehandlingar

Anna Bäsén
-
0
Antibiotikaresistens hotar viktiga cancerbehandlingar

Cancerfonden varnar för att ökande antibiotikaresistens kan göra vissa cancerbehandlingar oanvändbara.

För många cancerpatienter är fungerande antibiotika livsavgörande.

– Antibiotikaresistens är en av cancervårdens stora ödesfrågor idag. Därför behövs nu ordentliga kraftsamlingar för fortsatt fungerande cancerbehandlingar även i framtiden, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden i ett pressmeddelande.

– Annars finns en risk att vissa av dagens cancerbehandlingar blir oanvändbara inom tio år – det vore förödande.

Första undersökningen

Cancerfonden har, för första gången, tagit fram siffror på hur mycket antibiotika cancerpatienter hämtar ut på apotek jämfört med befolkningen i stort. Den nya rapporten, som släpptes under onsdagen, är ett samarbetsprojekt med Strama.

Undersökningen baseras på data från Socialstyrelsens nationella cancerregister, myndighetens läkemedelsregister samt statistikdatabasen för läkemedel.

Man följer 68 810 personer som nydiagnosticerats med en eller flera tumörer under 2021.

Statistiken visar att nästan 42 procent av cancerpatienterna hämtar ut minst ett recept på antibiotika under samma år de fått sin cancerdiagnos. Motsvarande statistik för befolkningen i övrigt är drygt 13 procent.

Personer som nyligen fått en cancerdiagnos har alltså en tre gånger så hög risk att behöva hämta ut antibiotika.

Cancerbehandlingar kan ge infektioner

Cancerpatienter riskerar i högre grad att drabbas av infektioner. Detta eftersom många av dem genomgår operationer och behandlas med cytostatika som sänker immunförsvaret. Det gör att verksamma antibiotika är oerhört betydelsefulla.

Undersökningen visar att många av patienterna behöver antibiotika även året efter cancerdiagnosen.

Nästan 30 procent av patienterna hämtar ut antibiotika minst en gång under 2022. Siffran för befolkningen i övrigt är knappt 15 procent.

Totalt sett hämtar nästan 55 procent av cancerpatienterna ut minst ett antibiotikarecept under 2021 och 2022. Det är väsentligt mer än övriga befolkningen. Det visar hur viktiga antibiotika är för den här gruppen individer, framhåller rapportförfattarna.

Undersökningen omfattar inte antibiotika som cancerpatienterna får när de ligger inne på sjukhus.

Vi måste säkra effektiva cancerbehandlingar

Rapporten visar också på könsskillnader. Kvinnor hämtar i allmänhet mer ut antibiotika än män. Det beror till stor del på att kvinnor oftare får antibiotika utskrivet mot urinvägsbesvär.

Men bland personer med nydiagnosticerad cancer är det betydligt högre andel män än förväntat som hämtar ut antibiotika.

– Det är viktigt att vi intensifierar våra ansträngningar för att bekämpa antibiotikaresistens genom att främja en ansvarsfull användning av antibiotika. Vi måste säkra både utvecklingen av nya antibiotika och tillgången till redan existerande läkemedel. Genom att agera nu kan vi säkerställa att cancer kan behandlas på ett effektivt och säkert sätt även i framtiden, säger Thomas Tängdén, ordförande i Nationella Strama.

Kampen fortsätter mot antibiotikaresistens!

Redaktionen
-
0
Kampen fortsätter mot antibiotikaresistens!

KRÖNIKA: Antibiotikaresistens är ett allt större samhällshot, vilket gör det nödvändigt att ständigt arbeta med denna fråga. Många hoppas att FN:s kommande högnivåmöte om antimikrobiell resistens i september i år ska sätta mer fart på detta arbete i världens länder.

Just nu planerar vi därför inför ett spännande seminarium i höst som ska följa upp FN-mötet och belysa olika aspekter av det som framkommer där.

Antibiotikafrågan liknar miljöfrågorna

Antibiotikaresistens utgör ett stort hot mot den globala folkhälsan och väcker också många tankar och känslor. Det breda användningsområdet för antibiotika innebär att de flesta någon gång kommit i kontakt med dessa livsviktiga läkemedel.

Antibiotikaresistensen jämförs ofta med miljöfrågor då båda är globala utmaningar med komplexa aspekter, saknar landsgränser och är beroende av vår förmåga att förstå konsekvenserna av våra val och beteenden idag, inte imorgon.

Antibiotikaresistensen är samtidigt en naturlig del av bakteriers evolution och därför oundviklig. Det är en process vi inte kan förhindra, men vi kan arbeta för att fördröja utvecklingen och utveckla nya strategier för att hantera den.

Det är avgörande att vi samarbetar globalt och fortsätter att stödja både grundforskning och klinisk forskning. Vi måste också arbeta preventivt för att minska onödig användning av antibiotika, både hos djur och människor, samtidigt som vi säkerställer att antibiotika finns tillgänglig när den verkligen behövs.

Arbete som känns meningsfullt

Helt nya antibiotika med innovativa verkningsmekanismer kan också på sikt komma att introduceras på marknaden, tack vare vetgiriga forskare som inte ger upp. Men det är viktigt att förstå att denna läkemedelsutveckling är en lång process som tar tid. Och när nya antibiotika väl finns, måste vi hantera även dem på ett sätt som förhindrar att resistens utvecklas och gör dem verkningslösa.

Vi måste upprätthålla en ansvarsfull inställning till användningen av antibiotika för att undvika att upprepa tidigare misstag. Alla dessa aspekter är sammanlänkade och påverkar varandra.

Apotekarsocieteten har länge drivit arbetet mot antibiotikaresistens som en fokusfråga. Vi vill vara en mötesplats för viktiga samarbeten och nätverkande eftersom utbyte av erfarenheter och kunskap här är helt nödvändiga.

Att få vara en del av detta är roligt, spännande, utvecklande men framför allt väldigt meningsfullt!

Hittar kraft tillsammans

Under de sju år som jag arbetat med frågan om antibiotikaresistens har jag sett en växande medvetenhet och ökat engagemang från en mängd olika aktörer. När fler engagerar sig, framträder helheten och komplexiteten tydligare och det blir lättare att inse hur den egna organisationen kan bidra. Precis som i forskningen, där en liten upptäckt, som man inte ens visste att man letade efter, blir tydlig och får pusslet att gå ihop.

För Apotekarsocieteten, en oberoende kunskapsorganisation som samlar alla aktörer som arbetar med läkemedel och medicinteknik, är antibiotikaresistens en självklar fokusfråga.

Vi har identifierat flera viktiga kunskapsluckor som behöver fyllas med ny kunskap att föra fram till olika yrkesgrupper och politiska beslutsfattare. Vi försöker alltid hitta de helheter där vi som bäst kan bidra med kunskapslyft eller driva specifika frågor.

Att kunna påverka inom ett område som är så livsviktigt är en drivkraft som ständigt motiverar och utmanar mig. Att förstå komplexiteten och hur olika länder tänker och agerar, det engagerar mig. Som en del av nätverk av aktörer som besitter djup kunskap och förståelse för olika aspekter blir det dessutom lätt att hitta kraft för att driva frågan under ett stort kunskapsparaply.

Ett exempel är samverkansplattformen PLATINEA 2.0, där vi är en av många aktörer som tillsammans vill förbättra tillgänglighet och användning av antibiotika. Här har många bra arbeten, studier och viktiga diskussioner blivit verklighet genom åren tack vare goda samarbeten.

Tror på de unga forskarnas möjligheter

Jag är också glad över att många doktorander söker stipendier för att närvara vid konferenser, gå kurser och göra forskningsvistelser inom antibiotikafältet. Apotekarsocieteten har beviljat ett betydande antal stipendier inom området, inklusive stipendier för postdoktorala studier, under de senaste åren.

Att utbyta erfarenheter under en postdok-vistelse i Kanada eller en forskningsvistelse i Australien, är sådant som kan ha en global inverkan. Det kan bidra till att lösa viktiga forskningsfrågor och att sprida kunskap om olika tekniker och nya tankesätt. Jag tror på de unga forskarnas engagemang och insatser inom detta område, och jag är övertygad om att deras karriärer kommer göra en betydelsefull skillnad!

Kampen fortsätter!

Att politiken tar denna fråga på allvar och visar att Sverige, som ändå har ett försprång och en bred insikt i frågan, bör växla upp och visa vägen framåt är förtroendeingivande. Men åtgärder måste också implementeras världen över.

Jag har som många andra fått antibiotika vid ett flertal tillfällen och jag känner en stor tacksamhet för att vi lever i en tid där antibiotika fortfarande fungerar. För att kommande generationer skall få samma sjukvård och kunna ärva livsavgörande läkemedel måste vi alla verka för att öka medvetenheten om att antibiotikans kraft är hotad och hantera situationen utifrån tillgänglig evidens och eftertänksamma val.

Den 23 oktober arrangerar vi frukostseminariet som ska fånga upp resultat av FN:s högnivåmöte i september. Vi vill ta tempen på den globala situationen och belysa vilka fortsatta nationella satsningar som görs i Sverige på olika nivåer.

Vi ser även fram emot nästa rundabordssamtal om hur Sverige kan bli bättre på att utföra företagssponsrade kliniska prövningar om akuta infektioner, där antibiotika ju spelar en viktig roll. Detta görs i samarbete med ACTION Sweden och Region Stockholm, 21 oktober på Apotekarsocieteten.

Kampen mot antibiotikaresistensen fortsätter!

Lisa Bandholtz
Vetenskaplig sekreterare, Apotekarsocieteten

Spanare: ”Hål i huvudet”

Anna Bäsén
-
0
Spanare: ”Hål i huvudet”
  • Den kontroversiella debatten om farmaceutiska tjänster och problemet med bristen på journalföring på apotek.
  • Viktiga miljökrav att ställa inför en klinisk studie och praktiska råd för bättre hållbarhet.
  • Förklaringen till varför apotekaren egentligen är en alkemist.

Det var ämnen som avhandlades när poddmakarna bakom Spanarna – jakten på det hälsosamma samhället livepoddade på plats i Apotekarsocietetens bibliotek igår kväll.

De spanare som framtidsfunderar i poddform en gång i veckan är apotekarna Magnus Lejelöv och Charlotte af Klercker samt den analytiska kemisten Björn Arvidsson.

Apotekarsocietetens sektion för kliniska studier arrangerade evenemanget.

Spanare om hållbarhet vid kliniska studier

Första spanaren var Charlotte af Klercker som är hållbarhetschef på Bioarctic. Hon delade med sig av sina och företagets erfarenheter om vad som är klokt att tänka på när det gäller hållbarhet vid kliniska prövningar.

Det handlar exempelvis om vilka krav man ställer på sin CRO, Contract research organization. CRO är bolag som utför de kliniska studier läkemedels- och medtechföretagen behöver göra för att få sina produkter godkända av myndigheterna.

– Ett av områdena är om man ställer krav på CRO att dokumentera sitt koldioxidavtryck? Hur väl dokumenteras det? Och hur får man det rapporterat till sig som företag?

Bra för både patienter och miljö

Annat som påverkar koldioxidavtrycket är exempelvis hur kliniska prövningssajter placeras geografiskt. Om man planerar så att avståndet för patienterna att åka dit minskas.

– Kan man kanske kombinera vissa mätningar så att man får mindre resor? Det är bra både för miljön och patienterna, säger Charlotte af Klercker.

Hur man transporterar studiematerial, med flyg eller lastbil, påverkar också koldioxidavtrycket.

Fråga hur bolaget hanterar avfall

Charlotte af Klercker framhåller också att det är värt att titta på hur man återvinner eller återanvänder kylsystem, om kylskåp är energisnåla och om förpackningar är materialbesparande.

– Och hur hanterar man avfall vid prövningssajten? Jag vet att i exempelvis USA finns det knappt någon återvinning. Det går till deponi eller bränns. Utbildar vi också lokalt om hur man jobbar med avfallshantering och ställer vi krav på CRO att de ska utbilda lokalt?

Spanare i en rap battle

Även om viktiga och allvarliga ämnen avhandlades fanns utrymme för skratt under kvällen.

Inte minst balansen yrkesmässigt bland poddspanarna, med två apotekare och en analytisk kemist, återkom som föremål för vänligt gnabbande. 

– För mig känns det här lite som en rap battle. Jag anar ju vad Björn (kemisten) kommer att komma någonstans, med att vi är två apotekare här och vi sitter på Apotekarsocieteten, säger apotekaren Magnus Lejelöv, som till vardags är säljchef på Pelago Bioscience.

Informationen från apoteken saknas

Magnus Lejelöv spanade om farmaceutens roll idag och i framtiden.

Han tar avstamp i diskussionerna på digitaliseringsmötet Vitalis i Göteborg. Där var infrastrukturen för informationsdelning inom svensk hälso- och sjukvården ett hett ämne.

– En del som det är tydligt att man inte tänkt på är informationen från apoteken. Förutom en sak: den nationella läkemedelslistan, konstaterar han och ger det långdragna listprojektet en liten känga.

– Det är ett projekt som har hållit på hur länge som helst och kostat hur mycket som helst, i både tid och pengar. Men nu ska det till slut implementeras, lite försenat, och successivt. Och det kommer att kosta relativt jättemycket.

Poänglöst ersätta inhalationsvägledning

Magnus Lejelöv lyfter debatten om de farmaceutiska tjänsterna som Läkemedelsvärlden rapporterat om i en rad artiklar.

– Apoteksföreningen har länge pratat om apoteken ska få betalt för tjänster som utförs på apotek. De har till och med fått TLV att utreda och pilota det hela.

Det första steget att införa farmaceutiska tjänster på svenska apotek, inhalationsvägledning, har varit högaktuellt den senaste tiden.

Satsningen orsakar kritik och debattartiklar, som Läkemedelsvärlden berättat om. Spanare Magnus Lejelöv tycker att de kritiker som sågar satsningen både har helt rätt och helt fel. Han instämmer i kritiken mot att apoteken inte för journal så att sjukvården får tillgång till informationen.

– Det som jag tycker är rätt är att det är poänglöst att ersätta sjukvård (insatser på apotek) som inte hänger ihop med systemet i övrigt.

– Vi börjar skapa en koppling till apoteken som vi gjort med nationella läkemedelslistan – men lägger inte till journalföring på apotek.

Viktig information stannar på apoteken

Det skapas väldigt mycket information på apotek som borde föras tillbaka till sjukvården, tycker Magnus Lejelöv.

– Allt bra – och det dåliga – som sägs på apotek stannar just där. Det flödar inte information över till primärvården som ju ska ta hand om patienten. Även om patienten då byter namn från kund till patient i en handvändning, säger han och fortsätter:

– Informationen och aktiviteterna är inte en del av paketet som läkaren eller sjuksköterskan ska använda i sina beslut om patienten.

Spanare kräver journalföring på apotek

Magnus Lejelöv argumenterar för krav på journalföring på apotek.

– Då blir det mer rimligt att vaccinera, testa blodtryck, klamydia och annat på apotek, om de är en del av hela vårdkedjan.

Det är en lösning för god och nära vård, menar han.

– Vill vi inte ha så mycket information som möjligt om patienten oavsett var den skapas? säger Magnus Lejelöv.

– Finns det inte en ruta för apoteken där de kan fylla i information? undrar spanarkollegan Charlotte af Klercker.

– Nej, det är det som är poängen. De får inte det. Vilket är helt hål i huvudet. När man börjar prata om att ersätta det (en insats) när det inte mäts blir det jättekonstigt, utbrister Magnus Lejelöv.

Ser apotekaren som alkemist

Kvällens sista spanare var Björn Arvidsson, verksamhetsledare vid Stuns life science. Han avrundar livepodden med en lite lättsammare spaning.

– För att skapa ännu mer spänning här i rummet skulle jag skulle symboliskt vilja säga att apotekaren sysslar med alkemi. Och innan ni blir för upprörda och vi får dålig stämning vill jag lyssnar på hela min spaning innan ni dömer.

Apotekaren är en guldmakare

Björn Arvidsson påminner om att alkemi handlar om att skapa guld.

– Varför ser jag då apotekaren som alkemist? Nej, det handlar inte om att framställa farmaci som pseudovetenskap. Utan det ligger en beundran i botten och en kommande komplimang.

Björn Arvidsson beskriver apotekarens roll så här:

– Jag ser apotekaren som en expert på att från enkla råvaror skapa något nytt som bidrar till stort värde genom att främja vår hälsa alternativt bekämpa ohälsa.

Läkemedelsprövningar minskade kraftigt

Helene Wallskär
-
0
Läkemedelsprövningar minskade kraftigt

Under 2023 fick Läkemedelsverket in 216 ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar. Det var en minskning med 21 procent från året innan.

Däremot ökade antalet ansökningar om kliniska prövningar av medicintekniska produkter.

Detta framgår av en analys av statistiken över kliniska prövningar som Läkemedelsverket nu presenterar för regeringen.

Färre läkemedelsprövningar än någonsin

På grund av den nedåtgående trenden för kliniska prövningar i Sverige har regeringen gett Läkemedelsverket i uppdrag att sammanställa nationell statistik på området.

I denna syns nu en rekordlåg nivå av ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar under fjolåret.

Flera faktorer kan enligt Läkemedelsverket ha bidragit till den kraftiga nedgången under 2023. En sannolikt sådan orsaksfaktor är skiftet mellan två regelverk. Myndigheten tror att många akademiska forskare och företag skyndade sig att ansöka om tillstånd för klinisk prövning under 2022.

På så sätt kunde man få sitt tillstånd i enlighet med det tidigare EU-direktivet i stället för att vara bland de första att söka tillstånd under den nya lagstiftningen. Den bilden förstärks ytterligare av ett ovanligt stort antal ansökningar i slutet av 2022.

Från 31 januari 2024 har man enbart kunnat söka tillstånd i enlighet med det nya regelverket.

Fler ansökningar om medicinteknik

Något som däremot ökade under fjolåret var antalet prövningsansökningar för medicintekniska produkter. De ansökningarna gick upp med 19 procent jämfört med 2022 års siffror.

Läkemedelsverket bedömer att ökningen kan bero på det nya stramare regelverk som gör att företagen behöver kontakt med Läkemedelsverket innan forskningen kan påbörjas.

Ska fortsätta följa statistiken

Läkemedelsverket betonar att det är viktigt att fortsätta att analysera statistik och trender för att stärka den medicinska forskningen och svensk innovation. Även samarbetet med andra europeiska länder kan bidra, menar myndigheten.

– En viktig del i det arbetet kommer att vara det uppdrag som Läkemedelsverket har fått att på nationell nivå sammanställa och tillhandahålla statistik om kliniska prövningar. Här ser vi stora möjligheter i att utforska vilken data som vi kan få ut ur den nya gemensamma EU-databasen CTIS och också förstå hur vi på bästa sätt tillgängliggör informationen, säger Gunilla Andrew-Nielsen, chef för Läkemedelsverkets enhet för kliniska prövningar, i ett pressmeddelande.

– Det är tydligt att det behövs ett nationellt stöd för kliniska prövningar. Därför har vi föreslagit att Läkemedelsverket blir ett nationellt centrum för att hålla samman alla typer av kliniska prövningar.

Läkemedelskemiska priset för viktigt stöd till forskare

Anna Bäsén
-
0
Läkemedelskemiska priset för viktigt stöd till forskare

Kristian Sandberg och Per Arvidsson som tillsammans är föreståndare för Scilifelabs läkemedelsplattform får det Läkemedelskemiska priset av Apotekarsocieteten och dess läkemedelskemiska sektion.

Det läkemedelskemiska priset är en hedersutmärkelse till personer som gör betydelsefulla insatser inom området läkemedelskemi. Apotekarsocieteten och Sektionen för läkemedelskemi delar ut priset vartannat år.

Scilifelabs läkemedelsplattform, kallad Drug discovery and development-plattformen eller förkortat DDD-plattformen, har blivit ett nav för läkemedelsforskning i Sverige.

I pressmeddelandet från Apotekarsocieteten står att: ”Med sin unika samarbetsmodell har plattformen en avgörande roll i att accelerera utvecklingsprojekt och möjliggöra banbrytande läkemedelsinriktad forskning.

Läkemedelskemiska priset för gott ledarskap

I prismotiveringen står bland annat att plattformen och det stöd forskarna får har lett till att ”kvaliteten på läkemedelskandidater från den akademiska miljön ökat, med flera exempel där småmolekylprojekt som utgått från DDD-Plattformen har resulterat i etablering av nya företag eller utlicensiering.”

Vidare hyllas de båda föreståndarna för plattformen så här: ”Per och Kristian har, genom sitt hängivna ledarskap, starka engagemang och ständigt aktuella kunskaper, bidragit till den fortsatta utvecklingen av DDD-Plattformen och därmed också till att upprätthålla en betydande och värdefull läkemedelskemisk kompetens i Sverige.”

Läkemedelskemiska priset för forskarstöd

Arbetet med plattformen, som har varit i full gång sedan 2014, sker utan vinstintresse. Plattformen möjliggör forskning som annars inte skulle kunna genomföras i Sverige.

Läkemedelsplattformen stöttar forskare hela vägen från universitetet till en potentiell läkemedelskandidat.

Plattformen är en nationell satsning. De arbetar på uppdrag av regeringen tillsammans med sex olika universitet. Läkemedelsplattformen har 50 personer med olika kompetenser anställda.

Idag utnyttjar 20 projekt hela plattformens resurser. De ska förhoppningsvis leda till färdiga läkemedel i framtiden. 30-40 andra projekt får ett mindre omfattande stöd.

”Hedrande och trevligt”

Läkemedelsvärlden lyckades få fatt på Kristian Sandberg som är en av pristagarna  för att byta några ord medan han var på språng.

Grattis till priset! Hur känns det? Och vad består själva priset egentligen av?

– Tack så mycket. Det är förstås hedrande och trevligt att Apotekarsocieteten uttrycker sin uppskattning. Sen är det lite konstigt att jag får pris eftersom det är Per som är läkemedelskemist. Själv är jag immunolog i grunden. Men vi kompletterar varandra bra. Sen tycker jag att priset är till alla som arbetar med plattformen.

– Själva priset är en mortel i mässing där man fått sitt namn ingraverat.

Hjälper forskarnas projekt framåt

Berätta lite om vad det är ni gör?

– Det är den tidigaste delen av läkemedelsutveckling, det man kallar drug discovery. Det handlar om hur man hittar en aktiv molekyl, oavsett om det är en antikropp, en liten molekyl, en peptid eller vad det nu är. Det handlar också om vilken typ av kunskap man behöver och vilka resurser och kompetens som krävs.

– Vi gör de inledande studierna, hittar de kemiska startpunkterna och gör nödvändiga modifieringar för att uppnå de farmakologiska egenskaperna som är nödvändiga för läkemedel. Forskarna testar sen de bästa kandidaterna i inledande studier i lämpliga modeller som undersöker effekt och eventuella sidoeffekter.

– Det kan också handla om att göra så att det finns bättre möjligheter att producera molekylen i större kvantiteter. De molekyler vi tar fram är patenterbara.

– Vi har ju inte oändliga resurser. Så vi har ganska tuff sållning av vilka projekt vi kan stödja, ungefär tio procent får ja. Ibland känner forskarna inte till att konceptet de föreslår redan har testats kliniskt. Sen kan de också vara så att de ligger för långt efter i konkurrensen.

Jobbar i ”Valley of death”

Jag har förstått att det kan vara knepigt att ta en substans i mål till ett färdigt läkemedel, hur hjälper ni forskarna med det?  

– Ett stor del av jobbet är att förbereda forskarna på vad som krävs för att ta fram ett läkemedel. Man måste ha de regulatoriska förhållandena klara för sig när man driver ett projekt fram till klinisk fas. Det handlar om vad vilka krav läkemedelsverken i de olika länderna ställer på en produkt och vid vilken tidpunkt arbetet med det måste inledas.

Kristian Sandberg beskriver det som att de jobbar i det som inom forskningen brukar kalla ”Valley of death”.

– Vi arbetar med att försöka föra vetenskapliga fynd som gjorts inom universitet fram till tillämpning. Att hitta forskningsanslag man ger specifikt för det här är svårt. Det här arbetet kräver mycket pengar så det är besvärligt för forskarna.

– Det är kanske inte den vetenskapligt mest intressanta forskningen men den måste göras. Vi tar fram data av industriell kvalitet. Vi stöttar också forskarna när det gäller hur de ska skydda sin idé och kommersialisera den. Det måste de kunna för att attrahera investerare. Och har forskarna gått genom oss vet investerarna att det är av kvalitet.

Har tre läkemedel på väg vidare

Hur går det sen för forskarnas läkemedelsprojekt?

– Vi tappar ungefär 60 procent av projekten på vägen av olika anledningar. Sen pratar vi om exit och då menar vi kommersiell exit. Endera licensierar forskarna sitt projekt till ett företag men de flesta bildar ett start up-bolag. Vi har 17 såna exits. Då driver man projekten vidare i bolagsform för att ta fram läkemedel.

– För närvarande har vi tre projekt som är klinisk fas ett eller två. Forskarna försöker visa att de har en kliniskt farmakologiskt effekt av sitt läkemedel. Ett av läkemedlen är en liten molekyl mot cancer, ett annat är en antikropp mot autoimmuna sjukdomar och sen har vi ett tredje presumtivt läkemedel för neurologisk sjukdom.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Jag tycker ju om biologi och forskning. Det är jätteroligt att man kan hjälpa forskare och att de uppskattar det, det är kul. Sen får jag se jättemycket intressant forskning långt innan det kommer ut i vetenskapliga publikationer.

1...161718...29Sida 17 av 29