Fem frågor till Mats Ulfendahl, ordförande i GMS styrgrupp.
”Det behövs ett samlat nationellt grepp”
Mats Ulfendahl

”Det behövs ett samlat nationellt grepp”

Genomic medicine Sweden har tagit fram en strategiplan för att föra arbetet med precisionsmedicin framåt.

4 feb 2021, kl 07:30
0

Genomic medicine Sweden (GMS) arbetar med att samordna införandet av precisionsmedicin i sjukvården. Precisionsmedicin bygger på moderna sekvenseringsmetoder, och målet är att kunna ge en bättre uppföljning och en individanpassad vård för patienter med cancer, sällsynta diagnoser och infektionssjukdomar. Läkemedelsvärlden har pratat med Mats Ulfendahl, ordförande för GMS styrgrupp, om den strategiplan som nyligen tagits fram för att föra arbetet med precisionsmedicin framåt under det kommande decenniet.

Varför har ni tagit fram strategiplanen?

– Vi har tagit fram den för att tydliggöra roller mellan staten och regionerna. Detta är inte primärt forskning utan det är viktigt att se det utifrån en hälso- och sjukvårdsaspekt. Vi anser att det behövs en långsiktig satsning på det här området och vi hoppas att vår strategiplan kan föra det arbetet framåt och leda till en överenskommelse mellan staten och regionerna om hur arbetet ska tas vidare.

Vad är det största problemet anser du?

– Problemet är finansieringen. Precisionsmedicin handlar om sjukvård, vilket är regionernas ansvar, men de har inte råd att under uppbyggnadsfasen bära alla kostnader för exempelvis infrastruktur och kompetensutveckling. Det finns ett stort stöd för detta arbete i forskningspropositionen och frågorna lyfts fram i regeringens life science-strategi. Men man tycks betrakta arbetet som ett vanligt projekt med en början och ett slut, och därför med en begränsad budget. Det handlar om utveckling av hälso- och sjukvården, vilket är mycket mer långsiktigt – och kostsamt.

Vad behöver göras?

– Arbetet med precisionsmedicin är en lång process och vi menar att det behövs ett samlat nationellt grepp hur arbetet ska finansieras. Alla är överens om att detta behövs, men att det inte är någon konflikt kanske också gör att det inte är någon som tvingar fram en lösning. Det behövs en tydlighet från statens sida vad man vill med satsningen. I andra länder bedrivs det här arbetet av statsmakterna och de länderna har också kommit längre i utvecklingen än vad Sverige har. Vi står och stampar jämfört med omvärlden. Om regionerna ska stå för kostnaderna själva så är det bara de allra största som kommer att klara av det.

Vad hoppas du att er strategiplan ska leda till?

– Jag hoppas att den ska leda till tydliggörande mellan stat och region och vem som ska bära vilka kostnader. När det gäller sjukvård är kostnaderna regionernas ansvar, men i uppbyggnadsfasen behövs stöd från staten. Bland annat behövs det utbildningsinsatser och det är ett statligt ansvar. Det är bra att arbetet tas upp i forskningspropositionen, men det är också ett problem att det ses som ett forskningsprojekt. Då tenderar det att bli mindre belopp. Vi vill istället att det här ska ses som utveckling av hälso- och sjukvård.

Hur ser du på den närmsta framtiden?

– I dag är det mest mot cancersjukdomar som man kan använda sig av precisionsmedicin. I framtiden kommer det området att breddas väsentligt och innefatta många fler diagnoser. Vi måste ha ett ordnat införande för att alla patienter får tillgång till precisionsmedicin, oavsett var i landet man bor.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng