Annons

Månads arkivering maj 2020

Nykomlingar i Folkhälso-myndighetens insynsråd

Folkhälsomyndigheten har ett insynsråd med högst tio ledamöter. Insynsrådet utses av regeringen. Dess uppgifter är att ha insyn i myndighetens verksamhet och vara rådgivare åt generaldirektören.

Insynsrådet har ingen beslutsrätt.

Nytt insynsråd

Nu har regeringen utsett de nio som ska utgöra Folkhälsomyndighetens insynsråd 1 juni 2020-31 december 2020.

Av dessa satt sex med i insynsrådet även under föregående period, medan tre är nykomlingar. De nya är Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, Johan von Sydow, länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Stockholms län, och Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten.

De sex som sitter kvar sedan tidigare är Mats Wiking, riksdagsledamot för S, Ulrika Jörgensen, riksdagsledamot för M, Agnetha Fredin, verksamhetschef i Malmö kommun, Anders Henriksson, andre vice ordförande i Sveriges kommuner och regioner, Hans Karlsson, kommundirektör i Arvika kommun, och Olle Lundberg, huvudsekreterare i Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Klart för svensk studie med medel mot cytokinstorm

Efter klartecken från både etikprövningsnämnden och Läkemedelsverket startar i dagarna en svensk klinisk studie med immundämpande läkemedel mot så kallad cytokinstorm vid covid-19.

Patienter med svår covid-19 som vårdas på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och i Huddinge kommer att randomiseras till att få tillägg med interleukin-hämmande läkemedel eller till fortsatt standardbehandling. De substanser som utvärderas är interleukin-6-hämmaren tocilizumab och interleukin-1-hämmaren anakinra.

Ska stoppa cytokinstorm

Syftet är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, att undersöka om substanserna kan förhindra eller dämpa de så kallade cytokinstormar som är en fruktad komplikation vid covid-19. Denna okontrollerade immunreaktion kan inträffa om coronaviruset tar sig ned i de nedre luftvägarna och ut i lungblåsorna, alveolerna, där blodet syresätts. Lungornas immunförsvar reagerar då på hotet och startar olika processer som tillsammans med försämrad syresättning i sämsta fall kan leda till att olika organ sviktar och patienten avlider.

En utmaning i studien är att identifiera de patienter som ska inkluderas i den.

– Av de patienter som vårdas för covid-19 är det en hel del som tillfrisknar av sig själva eller med understödjande behandling. Att sätta in interleukin-hämmande läkemedel är då en onödig risk, säger Anders Sönnerborg, överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, som leder studien.

Sätter in vid försämring

För att hitta rätt patienter försöker man därför fånga upp dem som håller på att bli sämre i sin lungfunktion för att då sätta in behandlingen.

– Alla inneliggande patienter övervakas noga och genom mäta syremättnaden och ta andra prover upptäcker vi om de börjar få problem med andningen och lungorna, säger Anders Sönnerborg

De båda substanserna som testas, tocilizumab och anakinra, är immundämpande antikroppar som är godkända för behandling av reumatiska tillstånd. Det är med andra ord inte säkert att de har bromsande effekt på okontrollerad immunreaktion vid covid-19.

– Erfarenheter från utbrottet av sars 2002-2003 och den tilltagande kunskapen om covid-19 visar dock att interleukin-1 och -6 ökar kraftigt vid cytokinstormar.

Hypotesen är därför att ökningen leder till en okontrollerad immunreaktion och att den kan dämpas genom att blockera de immunstimulerande interleukinerna.

– Det finns en del mindre studier med interleukin-blockad och rapporter i vetenskaplig litteratur som ger positiva indikationer på att detta skulle kunna fungera, men det går inte att förlita sig på dem. Det är små studier och det finns en risk för publication bias, det vill säga att man i större utsträckning publicerar de positiva resultaten och inte de negativa, säger Anders Sönnerborg.

Vill ha med 120 patienter

Liksom med alla läkemedel finns det risk för biverkningar även med de interleukin-hämmande läkemedlen. En generell risk med att trycka ner immunförsvaret är att andra infektioner, om man har sådana, kan blossa upp. Patienter som har eller har haft tuberkulos, där bakterierna kan ligga vilande, får därför inte ingå i studien.

Än så länge är studien, som är den första i Sverige, koncentrerad till Karolinska universitetssjukhuset men kan komma att utökas.

– Det finns ett intresse från andra sjukhus och vi för diskussioner med flera kliniker, säger Anders Sönnerborg.

Studien avser att inkludera 120 patienter.

– Eftersom epidemin är i avtagande är det svårt att veta när den kan vara färdigrekryterad men i bästa fall kan resultaten finnas i augusti.

Ändrade regler ska ge fler apotek glesbygdsbidrag

I en rapport till regeringen föreslår Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i dag att reglerna för glesbygdsbidrag till apotek bör ändras. Detta för att fler apotek ska få kunna få sådant bidrag.

Rapporten är ett svar på ett uppdrag från regeringen att se över glesbygdsbidraget.

Glesbygdsbidrag till 33 apotek 2018

Det särskilda stödet för apotek i glesbygd kom till 2013. Hittills har 29-35 apotek per år tagit del av stödet.

För verksamhetsåret 2018 betalade TLV ut elva miljoner kronor till 33 apotek i elva län. Nio apotek i Västerbottens län fick tillsammans drygt tre miljoner kronor i glesbygdsbidrag. Det gjorde Västerbotten till det län som fick mest i bidrag. Västerbotten toppade listan även 2017.

För att kunna få bidrag måste apoteket ligga mer än 20 kilometer från närmaste andra öppenvårdsapotek. Dessutom ställer reglerna krav på att ha öppet ett visst antal timmar per vecka.

Ytterligare ett kriterium gäller försäljningsintäkterna av receptbelagda läkemedel. Hittills har reglerna sagt att dessa intäkter inte för vara högre än tio miljoner kronor per år.

Dyrare läkemedel påverkar

Men i takt med att allt fler nya dyrare läkemedel lanseras har allt fler apotek hamnat över den gränsen. Färre har alltså kunnat få bidraget. Bland annat därför begärde regeringen den översyn av regelverket som TLV nu presenterar.

I rapporten till regeringen föreslår TLV att kraven på öppethållande sänks och att maxgränsen för omsättningen på receptläkemedel höjs. Däremot blir 20-kilometersgränsen kvar.

– De nya gränserna är bättre anpassade till dagens förutsättningar och ger apoteken bättre möjlighet att hantera de utmaningar som de möter, vilket kommer att gagna de kunder som nyttjar apoteken, säger Gunilla Rönnholm, biträdande enhetschef på TLV.

– Kunder ska kunna hämta ut läkemedel och få rådgivning även i glesbygden.

Redan från 2020

TLV föreslår att de nya reglerna träder i kraft i sommar och att de ska gälla retroaktivt för hela verksamhetsåret 2020.

TLV bedömer att fler än 50 apotek kan vara berättigade till glesbygdsbidrag med de nya reglerna och det bedöms kosta omkring femton miljoner kronor varje år.

Helgenomsekvensering studeras vid akut leukemi

Kan helgenomsekvensering, en heltäckande analys av alla gener, ersätta dagens diagnosmetoder vid akut leukemi? Det undersöker nu forskare inom satsningen Genomic medicine Sweden, GMS, i en ny studie i samarbete med biotechföretaget Illumina.

Utvecklar helgenomsekvensering

Sedan tidigare arbetar GMS, som Läkemedelsvärlden rapporterat, med en nationell satsning på helgenomsekvensering för alla barn med solida cancertumörer. Projektet stöds av Barncancerfonden och har startat i år efter ett par års försening

Den nya studien handlar om diagnostik vid blodcancer, närmare bestämt akut lymfatisk leukemi, ALL, och akut myeloisk leukemi, AML. Studien ska undersöka om helgenomsekvensering tillsammans med sekvensering av RNA i framtiden kan bli primära diagnostiska metoder vid akuta leukemier. Detta skulle enligt GMS i så fall kunna förenkla det diagnostiska flödet och även erbjuda patienterna bättre uppföljning.

– Utöver den direkta nyttan för patienter att få diagnos och uppföljning av sjukdom så kommer studien, som täcker in patienter från hela Sverige, att generera ovärderliga data som ger oss möjlighet att bättre förstå biologin och sjukdomsförloppet vid leukemier. Vår förhoppning är att kombinationen av helgenom- och RNA-sekvensering också kan identifiera nya genetiska avvikelser i den icke-kodande delen av genomet, säger professor Richard Rosenquist Brandell som leder studien.

Richard Rosenquist Brandell är ordförande för Genomic medicine Sweden, professor vid Karolinska institutet och överläkare i klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset.

Alla med akut leukemi får erbjudandet

Forskarna siktar på att inkludera sammanlagt cirka 450 barn och vuxna i studien. Detta motsvarar det antal som får diagnosen akut leukemi varje år.

Under den tid som studien pågår kommer därför alla patienter som diagnosticeras med akut leukemi med dagens rutindiagnostik att få ett erbjudande om helgenom- och RNA-sekvensering. Forskarna vill på så vis studera om sekvenseringsmetoden hittar alla kliniskt relevanta avvikelser i arvsmassan.

Sekvensering av hela arvsmassan gör också att läkaren får mer detaljerad information om varje patient. Detta ger bättre möjligheter att följa patienten över tid för att utvärdera behandlingssvar och återfallsrisk.

Stopp för klorokin påverkar inte Sverige

Världshälsoorganisationen WHO meddelade i måndags att studiearmen med klorokinfosfat/hydroxiklorokin i den globala Solidarity-studien har satts på paus. I studien, som ännu inte startat i Sverige, utvärderas bland annat klorokinläkemedel som behandling av covid-19.

Anledningen till WHO-stoppet är resultaten från en stor observationsstudie som nyligen publicerades i The Lancet. I studien, med totalt 96 000 covid-19-patienter på 671 sjukhus, visades att de patienter som behandlades med antingen klorokinfosfat eller det närbesläktade hydroxiklorokin hade en ökad risk att dö jämfört med patienter som inte fick klorokinläkemedel.

Ökade risken för död

Förutom att risken för död var större hos klorokinpatienterna var även risken för allvarliga hjärtrytmrubbningar större i den gruppen. Just rubbningar av hjärtrytmen är en känd biverkan hos klorokinläkemedel och kan i allvarliga fall leda till döden. Den ökade dödsrisken och risken för hjärtbiverkningar kvarstod även efter att forskarna kompenserat för olika faktorer som kön, ålder, BMI och allvarlighetsgrad av covid-19.

Men även om Solidarity-studien inte startats i Sverige har en hel del svenska covid-19-patienter behandlats med klorokinfosfat. Enligt Svenska intensivvårdsregistret hade till och med den 30 april 389 (27 procent) av de 1 462 covid-19-patienter som då vårdats på IVA behandlats med läkemedlet.

– I första fasen av pandemin i Sverige, när patienter började komma in till sjukhusen, övervägdes behandling med klorokinfosfat till alla med svår sjukdom, säger Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare vid infektionskliniken och avdelningen för klinisk mikrobiologi, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

Signaler om bristande effekt

Bedömningen byggde bland annat på positiva studier från Kina och Sydkorea och på in vitro-data.

– I den situation som rådde då med oklarheter om hur många som skulle bli svårt sjuka och i kombination med rapporterna från Asien beslöts att överväga behandling för varje patient.

Eftersom riskerna med klorokinläkemedel är väl kända övervakades patienterna. Men redan innan den nu publicerade Lancet-studien fanns signaler om att klorokinläkemedlen inte hade så gynnsam effekt vid covid-19 som tidigare studier visat, och att det fanns risker med behandlingen.

I början av april gick därför den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ut med en uppmaning om att klorokinläkemedel mot covid-19 endast ska användas inom ramen för kliniska studier.

– I samband med det upphörde vi på Karolinska universitetssjukhuset att behandla covid-19-patienter med klorokinfosfat, säger Anders Sönnerborg.

”Tröskeln har höjts”

Enligt vad Läkemedelsvärlden erfar är situationen densamma på andra sjukhus i Sverige. Man har också gått igenom alla patienter som behandlats med klorokinfosfat mot covid-19 på Karolinska universitetssjukhuset och inte hittat några dödsfall kopplade till behandlingen.

– Inför Sveriges medverkan i Solidarity-studien gjordes en sådan genomgång och man hittade inga patienter som skadats av klorokinfosfatbehandlingen, säger Anders Sönnerborg.

Förutom att pausa klorokinfosfat-armen i Solidarity-studien ska WHO nu granska resultat från andra kliniska studier med klorokinfosfat och hydroxiklorokin.

Tror du att behandling och/eller studier med klorokinfosfat kommer att återupptas i Sverige?
– I ljuset av den data som kommit fram hittills har i mina ögon tröskeln höjts för att börja med detta igen. Samtidigt ska man ställa det mot de få behandlingsalternativ som finns för covid-19 och man får avvakta WHO:s bedömning. Men det skulle förvåna mig mycket om man kommer att fortsätta med klorokinläkemedel, säger Anders Sönnerborg.

Brittisk studie av vaccin-kandidat går in i ny fas

Forskare vid Oxford university i England går nu vidare med en vaccinkandidat mot covid-19 som bär beteckningen ChAdOx1 nCoV-19. Efter djurstudier startade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, i slutet av april en fas I-studie där forskarna gav vaccinet till över 1 000 friska frivilliga.

Vaccinutvecklingen sker sedan en tid inom ramen för ett partnerskap mellan Oxford university och läkemedelsföretaget Astrazeneca. Nu är vaccineringen i fas I-studien klar och uppföljning pågår. Samtidigt går forskarna vidare till en fas II- och en fas III-studie som ska omfatta sammanlagt 10 260 vuxna och barn på ett flertal orter i England.

– De kliniska studierna fortskrider på ett mycket bra sätt. Nu initierar vi studier för att utvärdera hur bra vaccinet skapar immunrespons hos äldre vuxna och för att se om det kan ge immunskydd i den bredare befolkningen, säger professor Andrew Pollard, chef för the Qxford vaccine group i ett medieuttalande.

Vaccinkandidat mot covid-19 från apvirus

Det pågår över 50 studier av möjliga covid-19-vaccin runt om i världen. Oxfordforskarnas vaccinkandidat mot covid-19 brukar nämnas bland de just nu mest lovande.

Vaccinet bygger på ett försvagat förkylningsvirus (adenovirus) från schimpanser. Forskarna har modifierat det genom att tillsätta genetiskt material från det nya coronaviruset sars-cov-2. De har tillsatt det så kallade spikeproteinet som sticker ut från coronaviruset och som används för att fästa vid värdens celler.

Idén bakom Oxfordgruppens vaccinkandidat mot det nya coronaviruset är att vaccinet ska få kroppens egna celler att börja producera mängder av spikeprotein. Detta ska i sin tur få immunförsvaret att börja producera antikroppar och aktivera T-celler mot spikeproteinet. Nästa gång personen träffar på coronaviruset ska immunförsvaret känna igen spikeproteinet och snabbt börja producera antikroppar mot det.

Breddar åldersspannet

I de fortsatta studierna utökar forskarna åldersspannet hos försökspersonerna för att se om vaccinkandidaten fungerar på olika sätt i olika åldersgrupper. Fas II-studien ska därför inte bara inkludera unga och medelålders vuxna utan även barn i åldrarna 5-12 år samt personer i åldrarna 56-69 år och 70 år och uppåt.

Det kan finnas skillnader i hur immunsystemet reagerar på ett vaccin beroende på ålder och detta vill forskarna studera närmare.

I fas III-studien ska forskarna undersöka hur effektivt vaccinet skyddar mot covid-19 hos ett stort antal vuxna över 18 år.

Både i fas II- och fas III-studien ska de vuxna deltagarna randomiseras. Dels till antingen en eller två vaccindoser, och dels till antingen den grupp som får vaccinkandidaten eller till en kontrollgrupp. Kontrollgruppen kommer att få ett godkänt vaccin mot meningokocker, bakterier som ger hjärhinneinflammation och sepsis.

Blindning viktig

Att kontrollgruppen får ett godkänt vaccin i stället för bara verkningslös placebo beror på att forskarna inte vill att deltagarna ska veta om de fått covid-19-vaccinet eller ej. Detta eftersom sådan vetskap skulle kunna påverka deras hälsobeteende och därmed resultatet av studierna.

Placeboinjektioner med exempelvis saltlösning ger nämligen inte den typ av lindriga lokala biverkningar som aktiva vacciner ofta ger. Frånvaro respektive förekomst av rodnad och liknande kring stickstället skulle därför ha kunnat avslöja för försökspersonerna om de fått vaccinkandidaten eller ej.

Deltagarna kommer att gå på en serie korta uppföljningsbesök. Efter vaccineringen kommer en del också att få föra dagbok över eventuella symtom under en vecka direkt efteråt och över hur de mår de första tre veckorna.

Svar om vaccinkandidat mot covid-19 kan dröja

Deltagarna kommer även att få fylla i en enkät varje vecka om eventuell exponering för covid-19 för egen del och i familjen. Självtestning för coronaviruset och antikroppstestning är ytterligare verktyg som forskarna kommer att använda i vissa områden.

För att det ska gå att utvärdera effekten av vaccinkandidaten behöver ett visst antal deltagare utveckla covid-19 så att forskarna kan jämföra sjukdomsfrekvensen i de olika grupperna.

Hur lång tid det dröjer innan det kommer resultat från studierna beror alltså på virusspridningen. Forskarna uppskattar att de första resultaten kan börja komma inom sex månader om smittspridningen nu går ned.

Två nya hedersledamöter i Apotekarsocieteten

Vid Apotekarsocietetens nyligen avverkade fullmäktigemöte valdes Björn Lindeke och Anne Hiselius in som hedersledamöter i föreningen.

De båda nyinvalda delar bakgrunden som apotekare och har båda sin apotekarexamen från Uppsala universitet.

Björn Lindeke är docent i läkemedelskemi och var tidigare adjungerad professor vid Farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet. Han var också vd för Apotekarsocieteten i 13 år, mellan 1991 och 2004.

I motiveringen till valet av Björn Lindeke som hedersledamot anges bland annat hans “tongivande” forskning om läkemedelsmetabolism och engagemanget för Apotekarsocieteten. där nämns särskilt Björn Lindekes intresse och kompetens inom historia och biblioteksområdet, som “gagnat föreningens biblioteks- och museiverksamhet.”

Anne Hiselius är klinisk apotekare inom Region Jönköping och beskrivs som en “pionjär” inom den kliniska farmacin.

”Med sitt fokus på patienten i centrum, att se till hela vårdkedjan och att professioner blir starkare tillsammans, har hon varit och är en förebild och inspiration för den kliniska farmacin i Sverige.”, lyder motiveringen.

I och med invalet, som var enhälligt, sällar sig Björn Lindeke och Anne Hiselius till skaran av hedersledamöter som därmed blir 18 till antalet.

Nu startar nya systemet för läkemedelsbyten på apotek

0

Den 2 juni börjar de nya reglerna för läkemedelsbyten på apotek att gälla. Ett av syftena är, som Läkemedelsvärlden rapporterat, att minska patienternas kostnader för receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånen.

Fler läkemedelsbyten på apotek

De nya reglerna kommer att öka antalet läkemedelsbyten på apotek. Hittills har apoteken varit skyldiga att byta ut läkemedel inom – men inte utom –  högkostnadsskyddet. Läkemedlet byts då ut mot det billigaste likvärdiga läkemedlet.

Men nu blir utbyte obligatoriskt även för förskrivna läkemedel utanför högkostnadsskyddet. Apoteken ska därmed erbjuda patienten att få byta ut även sådana läkemedel. I stället för det förskrivna ska apoteket även då expediera det billigaste tillgängliga läkemedlet inom förmånen (ofta periodens vara).

En patient som tackar nej till utbyte får stå för hela läkemedelskostnaden själv (alltså inte bara mellanskillnaden mellan det förskrivna och det billigaste).

Även smittskyddsläkemedel – som ju bekostas helt av regionerna – omfattas. De ska enligt de nya reglerna på motsvarande sätt bytas ut till det tillgängliga likvärdiga läkemedel som har lägst pris.

Förre förmånsbegränsningar

En komplikation med de nya reglerna har varit de så kallade förmånsbegränsningarna. En förmånsbegränsning innebär att läkemedlet ingår i förmånen endast för ett visst användningsområde, till exempel en viss patientgrupp. Enligt de nya regler som gäller från 2 juni ska läkemedel utanför förmånen inte bytas ut mot läkemedel som har sådana förmånsbegränsningar.

För att öka antalet läkemedel som det går bra att byta till inom förmånen har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, därför gjort en stor översyn av de läkemedel som haft förmånsbegränsningar.

Översynen ledde till att TLV tog bort eller ändrade förmånsbegränsningarna för sammanlagt 680 läkemedel.

Övergångslösningar

Andra frågor som krävt eftertanke under förberedelserna för det nya utbytessystemet handlar om receptens utformning. De nya utbytesreglerna ställer nämligen delvis nya krav på informationen från förskrivare till apotek. Detta eftersom rätten att byta till ett billigare läkemedel inom förmånen enbart gäller dem som både är förmånsberättigade och som uppfyller villkoren i eventuella förmånsbegränsningar.

För att kunna ta ställning till om kunden ska erbjudas utbyte eller ej behöver farmaceuten på apoteket därför information från förskrivaren om dessa saker. När det gäller smittskyddsläkemedel måste förskrivaren i stället ange på receptet om läkemedlet ska vara kostnadsfritt för patienten enligt smittskyddslagen.

När den nationella läkemedelslistan om tre år är införd fullt ut kommer den att ge automatiskt stöd för överföring av sådan information.

I väntan på detta måste det till övergångslösningar som fungerar i dagens befintliga it-system hos vårdgivare och apotek. E-hälsomyndigheten har också tagit fram sådana övergångslösningar som gäller till 30 april 2023.

Då ska alla aktörer vara anslutna till den nationella läkemedelslistan enligt det senaste riksdagsbeslutet då starten sköts upp ett år.

Besparingar för patienterna

Enligt beräkningar som TLV presenterade i fjol kommer patienterna att spara sammanlagt 83 miljoner kronor på det utökade utbytet. Och utbytet av smittskyddsläkemedel ger en så pass stor besparing för regionerna att även de tjänar på den nya lagen. Regionernas nettobesparing blir enligt TLV sammanlagt över 60 miljoner kronor per år.

– Det här är en viktig reform för patienterna som slipper betala onödigt mycket för sina läkemedel, sade Inger Erlandsson, avdelningschef vid TLV, till Läkemedelsvärlden när beräkningarna presenterades.

För apotekens del har TLV däremot bedömt att den minskade försäljningen av läkemedel utanför förmånen minskar intäkterna med totalt sex miljoner kronor per år.

”Det är inne att publicera data om corona nu”

”Det brukar sägas att forskning och medicinsk vetenskap följer modetrender. I dag är det inte bara trendigt, utan även viktigt att vi samlar och utvecklar vår kunskap för att bekämpa den rådande pandemin.

Men det finns många som gärna vill delta i spridandet av kunskap och information om covid-19. Och alla är inte lika väl grundade i sina påståenden som Anders Tegnell hos Folkhälsomyndigheten.”

Läs Hela Lars Dagerholts blogginlägg här.

Uppskattad fortbildning om läkemedel på väg bort

Fortbildningen om läkemedelsfrågor för vården i Region Stockholm står inför en förändring som har väckt en del oro. Kritiker bland dem som i dag driver arbetet fruktar en sänkt kvalitet i utvecklingsarbetet kring förskrivningsmönster och andra läkemedelsfrågor.

Diskussionen handlar om vem som i fortsättningen ska ansvara för att föra ut kunskap och budskap från regionens läkemedelskommitté till vårdcentraler och andra lokala verksamheter. Och för att följa upp verksamheternas förskrivning i diskussioner utifrån lokal statistik.

Region Stockholm stöper om

I många år har enheten för medicinsk fortbildning inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen skött detta arbete i nära samarbete med läkemedelskommittén. Men nu vill hälso- och sjukvårdsförvaltningen att verksamheterna själva tar en större del av ansvaret.

– Vi är mitt inne i ett stor omstöpning för att i Region Stockholm anpassa oss till det nya nationella systemet för kunskapsstyrning. Förändringen av utvecklingsarbetet kring läkemedelsfrågor ingår i denna stora förändringsprocess, säger Magnus Thyberg, avdelningschef för regionens avdelning för kunskapsutveckling.

– Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått i uppdrag att effektivisera sin verksamhet och bli mindre. Förvaltningen funderar därför nu över vilka roller den ska ha och vilka uppgifter den måste göra.

Mångårig verksamhet

Hittills har regionens alla vårdcentraler några gånger per år fått fortbildningsbesök av informationsläkare och informationsapotekare från enheten för medicinsk fortbildning. De har gett återkoppling på vårdcentralens förskrivningsmönster och uppmuntrat till diskussion och lokalt förändringsarbete. De har även fortbildat om aktuella behandlingsfrågor som de valt i samråd med regionens läkemedelskommitté.

– Detta är en väletablerad verksamhet som har fungerat mycket bra. Men den passar inte in i den nya roll som hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska ha i framtiden, säger Magnus Thyberg.

Han menar att den regionala organisationen enligt principerna för kunskapsstyrning ska ha ett ansvar att samordna och komma med rekommendationer. Men att ”lokala krafter” ska arbeta med själva det konkreta införandet av kunskap och rekommendationer. Ansvaret för det arbete som informationsläkarna och -apotekarna hittills gjort, bör enligt honom ligga mer ”vårdgivarnära” och inte på hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Men vad betyder det mer konkret, ska fortbildningsverksamheten läggas ned?

– Nej, den måste fortsätta men på ett annat sätt, svarar Magnus Thyberg.

Vem ska då göra jobbet i fortsättningen?

– Det kan jag inte svara på ännu. Vi är mitt inne i en stegvis förändringsprocess.

Tempot ska anpassas

Förvaltningen har förhandlat med facket om förändringen av fortbildningsverksamheten. Detaljerna i omorganisationen är enligt Magnus Thyberg ännu inte bestämda, men den kommer inte att leda till några uppsägningar.

Han räknar med att förändringen kommer att vara helt genomförd inom ett år.

– Nu har vi bett läkemedelskommittén att diskutera hur den vill lägga upp arbetet utifrån de förändrade förutsättningarna. Hur kan de fortsätta att nå ut med sina budskap? Läkemedelskommitténs arbete har fungerat väldigt väl och vi är måna om att behålla den goda kraften i detta. Därför har vi inte bråttom utan förändringstakten får anpassas.

”Utred och behandla fler bensköra”

Osteoporos (benskörhet) bidrar varje år till mellan 80 000 och 90 000 frakturer i Sverige, med åtföljande påverkan på drabbades livskvalitet och kostnader för samhället.

– Många av dessa frakturer skulle vi kunna förhindra genom en strukturerad vård som gör att fler får diagnos och behandling, anser överläkare Maria Sääf.

Maria Sääf är endokrinolog och osteoporosforskare vid Karolinska institutet. Hon har varit med och tagit fram Läkemedelsverkets nyligen uppdaterade rekommendation för förebyggande läkemedelsbehandling mot benskörhetsfrakturer.

Grav underbehandling av osteoporos

– Vi hoppas att rekommendationen ska bidra till att fler personer med benskörhetsfrakturer får effektiv behandling. Det är en grav underbehandling av osteoporos i Sverige, säger Maria Sääf.

Hon pekar på siffror från Socialstyrelsen, en annan myndighet som ger ut riktlinjer för osteoporosvården. Den senaste gången som Socialstyrelsen fastställde målnivåer för vården av osteoporos och andra sjukdomar i rörelseorganen var 2015. Då fick under 15 procent av kvinnor över 50 år som drabbades av en benskörhetsfraktur benspecifik läkemedelsbehandling sex-tolv månader efter frakturen.

Samsjuklighet och hög ålder kan ibland göra det olämpligt att ge läkemedel mot osteoporos. Men Socialstyrelsen ansåg 2015 att andelen som får läkemedel efter en benskörhetsfraktur borde fördubblas till cirka 30 procent.

– Dit har vi absolut inte kommit ännu. Och hur stor andel som egentligen borde få behandling är svårt att veta eftersom vi saknar vägledande data. Men utan tvekan borde det vara en mycket högre andel än i dag, kanske 50-60 procent, säger Maria Sääf.

Vill utreda många fler för osteoporos

Den åtgärd som skulle betyda mest för att minska underbehandlingen är, menar hon, att vården skaffar sig en utvecklad struktur för att ta hand om patienter som fått en benskörhetsfraktur. Och det är också detta som hon tycker är den viktigaste nyheten i Läkemedelsverkets uppdaterade behandlingsrekommendation.

Den nya behandlingsrekommendationen säger nämligen att vården ska utreda alla postmenopausala kvinnor och alla män över 50 år efter en benskörhetsfraktur för misstänkt osteoporos.

Det typiska för benskörhetsfrakturer är att de uppkommer trots att traumat inte varit särskilt stort, exempelvis av bara ett tyngre lyft. När något sådant inträffar bör vården alltså misstänka osteoporos och göra en ordentlig utredning.

Rekommendationen säger vidare att vården alltid ska överväga benspecifik läkemedelsbehandling efter en benskörhetsfraktur. Särskilt höft- och kotfrakturer som uppkommer efter lätt trauma talar för att sådana läkemedel kan behövas.

Frakturkedjor ger struktur

Maria Sääf framhåller att ett framgångsrikt sätt att strukturera bedömning, utredning och behandling av patienter med osteoporos är att skapa lokala så kallade frakturkedjor i vården.

I en frakturkedja behöver specialistvård och primärvård samverka. Vanligen finns en koordinator som fångar upp misstänkta benskörhetsfrakturer och kontaktar patienterna för en första bedömning. Sedan fortsätter utredningen stegvis enligt en förutbestämd struktur med målet att erbjuda adekvat behandling. Förutom benspecifika läkemedel kan det handla om hjälp till rökstopp, ökad fysisk aktivitet, kostförändringar och att behandla bakomliggande sjukdomar.

– Nutritionsdelen är viktig, att se till att patienten får i sig tillräckligt med näring och energi. Äldre ska inte vara för magra, ett lågt BMI ökar risken för frakturer, säger Maria Sääf.

Mätning av bentätheten ingår ofta i utredningen. Men rekommendationen understryker att vården inte ska grunda sina behandlingsbeslut på enbart sådan mätning utan även göra en samlad klinisk bedömning.

Utökad terapiarsenal

När det kommer till läkemedel har det skett en del förändringar sedan 2007 då Läkemedelsverket gav ut sin förra behandlingsrekommendation för osteoporos. Några av de äldre frakturförebyggande läkemedlen används knappast längre på grund av sina biverkningar. Det gäller som Läkemedelsvärlden berättat bland annat strontiumranelat (Protelos).

Nya alternativ har i stället tillkommit.

Samtliga benspecifika läkemedel i behandlingsrekommendationen minskar signifikant risken för nya frakturer efter en benskörhetsfraktur. Bisfosfonater är fortfarande förstahandsval som benspecifik behandling enligt den nya rekommendationen. Men de äldre bisfosfonaterna har ersatts av nyare, mer potenta och i mer lätthanterliga beredningsformer.

Bland dessa finns zoledronsyra (Aclasta) som patienten får genom intravenös infusion en gång per år. Ett annat alternativ som Läkemedelsverket också rekommenderar är de veckotabletter av bisfosfonaterna alendronat och risendronat som numer finns under olika produktnamn.

Antikroppar och hormon

En nyare behandlingsmöjlighet är antikroppen denosumab (Prolia) som EU godkände 2010. Den rekommenderar Läkemedelsverket numer för patienter som inte kan använda bisfosfonater. Denosumab ges som injektion var sjätte månad och har liksom bisfosfonater antiresorptiv (hämmar bennedbrytning) effekt.

I fjol godkände EU även ytterligare en antikropp – romosozumab (Evenity) – mot osteoporos. Enligt produktinformationen påverkar den såväl nedbrytning som uppbyggnad av benvävnad.

Ett nyare alternativ är också det benuppbyggande teriparatid, ett humant bisköldkörtelhormon. Patienten tar det själv som dagliga injektioner med injektionspenna och behandlingseffekten är hög. Läkemedelsverket anser att denna behandling kan övervägas för patienter med mycket hög frakturrisk. Detta gäller till exempel patienter som har drabbats av kotfrakturer och personer med mycket låg bentäthet.

– Av kostnadsskäl har vi hittills använt teriparatid sparsamt. Men nu har patentet gått ut och det börjar komma generika vilket kan komma att leda till en ökad användning, säger Maria Sääf.

D-vitamintillskott bara vid brist

En omdiskuterad fråga har varit om tillskott av kalcium och D-vitamin har någon plats som behandling vid osteoporos. Men i sin behandlingsrekommendation slår nu Läkemedelsverket fast att tillskott av dessa näringsämnen bara är till nytta för patienter som har brist på dem. Tillskotten ska aldrig vara ensam behandling men vården kan ge dem som tillägg till benspecifika läkemedel vid konstaterad brist.

Behandlingsrekommendationen tar även upp den benskyddande effekten av hormonbehandling mot klimakteriebesvär. Eftersom östrogen hämmar skelettets benomsättning, ökar risken för osteoporos hos kvinnor efter klimakteriet. Men om kvinnan då tar östrogenläkemedel minskar frakturrisken.

– Oftast behöver kvinnan ingen annan frakturförebyggande behandling under tiden som hon tar östrogen. Det är definitivt en faktor att väga in när man tar ställning till hormonbehandling mot klimakteriebesvär, säger Maria Sääf.

Viktiga frågor kvar att lösa

Hon välkomnar att terapiarsenalen mot osteoporos nu utvecklas allt mer, vilket ökar möjligheterna att ge varje patient en mer skräddarsydd behandling.

– Men fortfarande behöver vi mer klinisk forskning och erfarenhet för att kunna optimera behandlingen.

Ett problem med bisfosfonater och andra antiresorptiva läkemedel är att de vid mångårig användning i sällsynta fall kan ge allvarliga skelettbiverkningar. Ett exempel är så kallad käkbensnekros, käkbensdöd, som kan vara svår att behandla.

Strategin för att förebygga sådana biverkningar är att begränsa behandlingstiderna. De maximala behandlingstiderna för olika antiresorptiva läkemedel varierar i Läkemedelsverkets rekommendationer mellan 12 månader och som allra mest cirka tio år.

Ofta går det bra att sluta behandla efter en viss tid eftersom läkemedlens – framför allt bisfosfonaternas – frakturförebyggande effekt håller i sig i flera år efteråt. Men ju yngre patienten är när sjukdomen visar sig, desto svårare kan det vara att livslångt balansera mellan frakturskydd och biverkningsrisker, förklarar Maria Sääf:

– Säg att en patient blir benskör vid 55 års ålder och får läkemedelsbehandling mot osteoporos upp i 60-årsåldern då man vill avsluta behandlingen på grund av biverkningsriskerna. Hur ska vi på bästa sätt hantera sådana fall? Det är väldigt viktiga frågor som vi behöver arbeta vidare med.

Förhandlar gemensamt om genterapin Zynteglo

Genterapin Zynteglo blir det första läkemedel som samlar de nordiska länderna i gemensamma förhandlingar med tillverkaren.

De nordiska länderna testar därmed en idé som de länge har diskuterat. Nämligen att gemensamma nordiska prisförhandlingar skulle kunna ge bättre ekonomiska villkor för skattebetalarna vid introduktion av nya avancerade terapier.

Det pris som nämnts för Zynteglo är omkring 17 miljoner kronor för en engångsbehandling.

Osäker långtidseffekt av Zynteglo

Nyligen rapporterade Läkemedelsvärlden om en hälsoekonomisk utvärdering av Zynteglo inom ramen för det finsk-norsk-svenska samarbetet Finose. Zynteglo är en genterapi mot den sällsynta ärftliga blodsjukdomen beta-thalassemi. Sjukdomen orsakar kronisk blodbrist och patienter med allvarligare sjukdomsformer måste därför få upprepade blodtransfusioner livet igenom.

Genterapin Zynteglo reparerar patientens felaktiga blodbildande stamceller in vitro varefter de förs tillbaka till patienten. Sedan ska patienten själv producera tillräckligt med hemoglobin för att klara sig utan transfusioner, eller i vart fall med färre.

I en klinisk studie blev 20 av 24 patienter hjälpta och behövde inte längre blodtransfusioner efter behandlingen och hos övriga minskade behovet. Finose framhåller dock i sin utvärdering att det råder stor osäkerhet om huruvida behandlingseffekten verkligen är livslång, som tillverkaren hävdar.

Vill ha gemensamma villkor

Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har bjudit in läkemedelsbolaget Bluebird Bio, som marknadsför Zynteglo, till en gemensam förhandling för de nordiska länderna.

– Målet är att säkra en jämlik och tidsmässigt synkroniserad tillgång i de nordiska länderna. Vi behöver också nå en acceptabel kostnad, säger i ett pressmeddelande Mikael Svensson.

Han är förhandlingskoordinator i de svenska regionernas samverkansmodell för läkemedel.

Förhandlingarna startar i juni och en representant från varje land deltar. Avsikten är få gemensamma avtalsvillkor för de fem länderna. Sedan är det upp till varje land att bestämma om behandlingen verkligen ska införas i sjukvården.

NT-rådet kommer därför som vanligt att ta fram en rekommendation till regionerna. Den kommer att baseras bland annat på resultatet av den nordiska förhandlingen och den hälsoekonomiska utvärderingen från Finose.

Hoppfullt om coronavaccin i tidiga studieresultat

I mitten av mars doserades den första försökspersonen med det experimentella coronavaccinet mRNA-1273, som Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Nu presenterar läkemedelsbolaget Moderna, som utvecklar vaccinkandidaten, de första tidiga resultaten från fas I-studien, baserade på åtta försökspersoner.

Tidiga tecken på antikroppssvar

Interimsresultaten visar att försökspersonerna, som antingen fått 25 mikrogram av vaccinet eller 100 mikrogram, utvecklade neutraliserande antikroppar mot det nya coronaviruset. Antikroppsnivåerna var jämförbara, eller högre, med nivåerna hos personer som genomgått en infektion.

Totalt ingår 45 friska försökspersoner i åldern 18-55 år i fas I-studien. Studiedeltagarna är uppdelade i tre grupper med 15 i varje som får vaccinet i doser om 25 mikrogram, 100 mikrogram eller 250 mikrogram. Personerna i de lägre dosgrupperna får två doser: en startdos och en boosterdos efter fyra veckor.

De nu presenterade studieresultaten bygger på analyser gjorda på totalt åtta personer (fyra i varje av de lägre dosgrupperna) efter dag 43. Alla åtta hade som sagt utvecklat neutraliserande antikroppar mot sars-cov-2. Inga allvarliga biverkningar rapporterades. En av studiedeltagarna uppvisade dock rodnad kring injektionsstället, något som gick över av sig själv.

Fas III-studie i juli

Enligt ett pressmeddelande från Moderna ska man nu utöka studien med ytterligare en arm där man ska utvärdera vaccindosen 50 mikrogram. Man skriver också att man planerar att starta en fas III-studie i juli och att dosen då kommer att vara ”någonstans mellan 25 och 100 mikrogram”.

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat bygger vaccinkandidaten mRNA-1273 på en teknik för RNA-vaccin. Budbärar-RNA (mRNA), som kodar för ett önskvärt protein, ges genom en intramuskulär injektion varpå kroppen själv producerar det antigen man vill skapa ett immunsvar mot.

Den nu aktuella vaccinkandidaten kodar för en perfusionsstabiliserad form av det nya coronavirusets så kallade spike-protein. Spike-protein är de delar som sticker ut från viruset och som fäster vid och infekterar värdens celler. Även vid utbrotten av sars och mers, som är andra typer av coronavirus, studerades spike-proteinet som ett tänkbart mål för en vaccinkandidat.

Experter vägleder om hur länge covid-19 smittar

Smittsamhet efter covid-19 går inte att bedöma med hjälp av de virusprover som brukar tas från halsen eller näsan, förklarar en expertgrupp som tagit fram en ny vägledning. Problemet är nämligen att dessa så kallade PCR-tester inte skiljer mellan aktivt och inaktivt virus. Ett aktivt virus kan infektera celler och alltså smitta andra personer, men ett inaktivt virus har oskadliggjorts av immunförsvaret och smittar inte längre.

”Därför kan den typen av prov inte användas för att avgöra om en person som tidigare testat positivt för covid-19 är fortsatt smittsam eller inte”, skriver expertgruppen.

I stället måste man titta på hur länge det gått sedan personen blev sjuk och hur länge personen varit symtomfri.

Smittsamhet efter covid-19 ännu outforskad

Enligt den nationella strategi som Läkemedelsvärlden rapporterat om ska testningen för covid-19 utökas kraftigt. Men det är i många situationer också viktigt att efter konstaterad coronainfektion kunna bedöma om en person fortfarande kan vara smittsam eller inte. Kunskapen om smittsamheten vid covid-19 är dock ännu begränsad.

För att ge bästa möjliga svar i rådande kunskapsläge samlade Folkhälsomyndigheten en arbetsgrupp med representanter från Svenska infektionsläkarföreningen, Föreningen för klinisk mikrobiologi, Svenska hygienläkarföreningen och Smittskyddsläkarföreningen.

Arbetsgruppen har nu publicerat sin första vägledning om smittsamhet vid covid-19.

Två feberfria dygn

Bland annat det här säger expertgruppen om hur länge man är smittsam efter covid-19:

En person som isolerar sig hemma med konstaterad covid-19 kan anses smittfri efter två feberfria dygn och allmän förbättring. Men det måste ha gått minst sju dygn sedan insjuknandet.

Den som haft covid-19 kan ha kvar rethosta och nedsatt lukt- och smaksinne under en längre period, men experterna bedömer inte att det påverkar smittsamheten.

Två dygn utan feber, allmän förbättring och minst sju dagar från insjuknandet gäller även som riktmärke för när coronasmittad vård- och omsorgspersonal kan gå tillbaka till jobbet.

Om någon är symtomfri, men ändå testas av någon anledning och provet visar positivt, ska personen anses som smittsam, menar experterna. Först sju dagar efter det positiva provet kan man bedöma personen som smittfri. Får man symtom ska läget omvärderas och då gäller riktlinjerna ovan.

Vägledningen innehåller även information om när äldre covid-19-sjuka på särskilda boenden är smittfria igen, liksom om smittsamheten hos olika patientkategorier inom sjukvården. Vägledningen kommer att uppdateras vartefter som ny kunskap tillkommer om det nya coronaviruset och hur det smittar.

De tar plats i nya styrelsen för Apotekarsocieteten

Med cirka 70 deltagare över länk genomförde i helgen Apotekarsocieteten sitt fullmäktigemöte. Bland annat beslutades om en fortsatt satsning på föreningens farmacihistoriska museum med ambitionen att rusta upp och göra det tillgängligt för allmänheten. Målet är att gradvis kunna öppna upp muséet under 2022.

Under fullmäktigemötet beslutades också om sammansättningen av Apotekarsocietetens styrelse de kommande två åren. Fem av de sittande styrelseledamöterna lämnade sina poster och fem nya valdes in.

Ny styrelse för Apotekarsocieteten

Nytillskotten, som många har en apoteksbakgrund, utgörs bland annat av Andreas Rosenlund, informationsdirektör vid Kronans Apotek och ansvarig för public affairs på Oriola; Mikael Nordberg, affärsrådgivare på Almi Företagspartner i Uppsala och tidigare ägare av fyra apotek inom Apoteksgruppen och Erik Thorsell, kvalitetsansvarig på Apoteket AB.

Invalda som nya styrelseledamöter är också Karin Gårdmark Östh, Läkemedelsverket, där hon bland annat är ordförande för myndighetens e-hälsogrupp, liksom Björn Wettermark, nybliven professor i läkemedelsepidemiologi vid farmaceutiska fakulteten på Uppsala universitet.

– Med de nya styrelseledamöterna tillförs nya kompetenser och erfarenheter, vilket ger ett värdefullt tillskott till det befintliga kunnandet och ny energi in i styrelsearbetet. Med detta team är vi är väl rustade för kommande utmaningar, säger Märit Johansson, ordförande i Apotekarsocietetens styrelse, i ett pressmeddelande.

Fem lämnar

Märit Johansson, som lett Apotekarsocietetens styrelse sedan 2016, blev omvald som ordförande för de kommande två åren. Även fyra sittande ledamöter: Torkel Gren, Recipharm; Maria Palmetun-Ekbäck, Universitetssjukhuset i Örebro; Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfonden och Johanna Wikman, Novartis, omvaldes till fortsatt arbete i Apotekarsocietetens styrelse.

I den tidigare styrelsen har Johan Olofsson och Mats Larhed avböjt omval medan Gunilla Andrew Nielsen, Joakim Söderberg och Claes Post varit ledamöter i tre mandatperioder, vilket är den period som man längst kan vara ledamot i Apotekarsocietetens styrelse.

”Övertygad om att företagen vill göra rätt”

Tv-reklam för läkemedel omfattas liksom övrig marknadsföring kring läkemedel av läkemedelsbranschens etiska regelverk. I detta finns bestämmelser om så kallad minimiinformation. Minimiinformation är information som alltid måste finnas med i reklam för läkemedel riktad till allmänheten.

Det handlar bland annat om företagsnamn, kontaktuppgifter, receptstatus, läkemedlets indikation och eventuella varningsföreskrifter och begränsningar i användningen. Det måste även finnas en tydlig uppmaning att läsa bipacksedeln. Och om ett receptfritt läkemedel till exempel kräver läkarkontakt före första användning ska även detta stå.

De etiska reglerna säger också att sådan informationstext ska vara tydlig och lätt att uppfatta.

Tv-reklam för läkemedel fälls ofta

Men när det gäller tv-reklam och reklam i andra rörliga medier tycks många läkemedelsföretag ha svårt att följa dessa regler. I alla fall verkar det så om man följer de fällande besluten från informationsgranskningsnämnden, IGN.

IGN är Läkemedelsindustriföreningens organ för egentillsyn av det etiska regelverket. Nämnden granskar löpande de pliktexemplar av den egna läkemedelsinformationen och marknadsföringen som företagen måste skicka in. Dessutom håller nämnden även på andra sätt ett öga på läkemedelsinformationen runt om i samhället.

När IGN fäller reklamfilmer och annan rörlig reklam för etiska övertramp, är ett av de vanligaste skälen att minimiinformationen inte går att uppfatta för en vanlig mottagare. Läkemedelsvärlden har tidigare uppmärksammat flera sådana fällningar. Problemet brukar vara att informationen visas med för liten och otydlig text och/eller för kort tid.

För patientens skull

Hittills under 2020 har IGN fällt företag för den typen av regelbrott i rörlig reklam i åtta fall. De senaste två fallen gäller tv-reklam för allergimedicinen Allegra och Youtube-reklam för Alvedon Novum.

I fråga om Alvedon Novum ser IGN särskilt allvarligt på tillverkaren Glaxosmithklines övertramp eftersom företaget fällts för liknande brister tidigare och lovat skärpa sig. Dessutom har bolaget inte besvarat den nu aktuella anmärkningen. IGN har därför bestämt att Glaxosmithkline ska betala en straffavgift på 230 000 kronor.

Men är det ens alltid möjligt att se till att all faktainformation om ett läkemedel går att uppfatta även i en kort reklamfilm? Och varför är det så viktigt?

– Informationen ska finnas där för konsumentens/patientens skull. Det handlar om viktiga data som man kan behöva känna till innan man går i väg och köper ett receptfritt läkemedel. Detta är inget vi kan göra avkalla på, oavsett vilken reklamkanal som företaget använder.

Det säger Jonas Duborn som är Läkemedelsindustriföreningens compliance officer och ansvarig för tillsynen av det etiska regelverket. Han är bland annat ordförande i IGN.

– I en tv-reklam på 3-5 sekunder kan det vara svårt att få in allt som anses nödvändigt. Men den som producerar en reklamfilm måste helt enkelt anpassa den så att regelverket uppfylls. Och om det inte är möjligt är det kanske bättre att avstå och välja en annan kanal i stället.

Kan det rent av vara så att läkemedelsföretagen struntar i vad regelverket och IGN säger när de gör rörlig reklam eftersom samma typ av förseelser hela tiden återkommer?

– Nej, läkemedelsföretagen vill göra rätt. Det är min genomgående erfarenhet av alla de företag jag kommer i kontakt med, säger Jonas Duborn.

– Jag tror att överträdelserna sker på grund av olika misstag, exempelvis att man inte kontrollerar ordentligt hur en kort reklamfilm kommer att te sig i verkligheten. Mitt intryck är också att de tar intryck av våra fällande beslut och försöker lära sig av dem.

Utbildar om regelverket

Johans Duborn framhåller även att LIF på olika sätt försöker hjälpa företagen att göra rätt.

– Vi ordnar kontinuerligt kurser tillsammans med Läkemedelsakademin och lägger då mycket tid på att gå igenom olika fall och dra lärdomar av dem. Och vi erbjuder även kontinuerligt rådgivning.

Han gissar också att tv-annonsering på sikt kommer att bli mindre viktig som kanal för läkemedelsreklam.

– Vi ser kanske en förskjutning till mer marknadsföring i digitala kanaler. Inte minst blir det allt fler som tar del av sådan information i sina mobiltelefoner.

Denna förändring skulle förstås också kunna ställa till problem när det gäller att få med minimiinformationen. Även om moderna mobilskärmar har god upplösning så är deras yta betydligt mindre än exempelvis en tidningssida.

– Där håller vi inom LIF:s egenvårdsgrupp därför på att ta fram en ny typ av digital annonsstandard för läkemedelsreklam avsedd för mobiltelefoner, berättar Jonas duborn.

– Genom att skapa en branschstandard för marknadsföring på mobila plattformar vill vi förebygga problem och se till att konsumenterna fortfarande kan få tillgång till den fullständiga informationen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng