Hon blir ny ordförande för Apotekarsocieteten
Apotekarsocietetens styrelse, överst fr vä: Mats Larhed, Claes Post, Lars-Åke Söderlund, Joakim Söderberg, Torkel Gren, Annika Svedberg, Gunilla Andrew-Nielsen, Märit Johanssson (ordf), Karin Meyer (vd APS). Saknas: Ingrid Heath, Sweden Bio.

Hon blir ny ordförande för Apotekarsocieteten

Till vardags leder hon KIs forskningspark. Nu tar hon över ordförandeklubban i Apotekarsocieteten.

23 maj 2016, kl 11:23
3

Märit Johansson är ny styrelseordförande i Apotekarsocieteten och tar över uppdraget efter Eva Sjökvist Saers, som varit ordförande sedan 2008. Det formella beslutet fattades på APS fullmäktigemöte som hölls i helgen. Märit Johansson är vd för Karolinska institutet science park och sedan 2012 ledamot i APS styrelse där hon varit vice ordförande sedan 2014. Hon och är utbildad apotekare och har en doktorsexamen i analytisk farmaceutisk kemi.

– Jag ser fram emot att arbeta med styrelsen och är glad att vi fått en ännu större tyngd inom vetenskapen. Det är viktigt för att få en stark förankring i det vetenskapliga samhället. Sedan är mitt öra är alltid öppet för medlemmarna. Det är medlemmarnas gedigna kunskap och arbete som gör föreningen, säger Märit Johansson.

Erfarenheten som vd för en forskningspark med runt 90 mindre bolag inom life science-sektorn innebär bland annat mycket internationellt arbete och ett stort kontaktnät, något som Märit Johansson tar med sig i sitt ordförandeskap.

– Jag är van att arbeta i en internationell kontext och jag tycker att det är viktigt att vi inom Apotekarsocieteten verkar för en större internationalisering. Sverige är en liten del av världen och vi behöver kommunicera med våra internationella kollegor.

Märit Johansson ser också hur många av de mindre bolagen till stor del är bemannade med kompetens från Astrazeneca och Pharmacia, och att det finns en utmaning i återväxten när dessa personer så småningom går i pension.

– Där tror jag att APS kan vara den som håller kunskapen på fortsatt hög nivå i Sverige kring läkemedelsutveckling.

Vad är din vision för Apotekarsocieteten?
– Vi har startat vårt arbete med att synas mer, och vi kan jobba äytterligare för att driva opinion och tydliggöra vilken fantastisk kompetens och kunnande som finns i organisationen. Där kan alla, från ledning, styrelse och medlemmar bidra till att synliggöra organisationen och våra mål. Sedan ska vi ha kul. Alla har så pressade scheman med mycket som konkurrerar om uppmärksamheten och då vill jag att det ska vara lustfyllt att engagera sig och vara medlem i Apotekarsocieteten.

I samband med fullmäktigemötet valdes också Ingrid Heath, vice vd och policychef på Sweden Bio, Torkel Gren, försäljningschef på Recipharm samt Mats Larhed, professor i läkemedelskemi vid Uppsala universitet in som nya ledamöter in i styrelsen. Lämnade styrelsen gjorde ledamöterna Inger Torpenberg och Mervi Vasänge och tidigare ordföranden Eva Sjökvist Saers.

3 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Apotekarsocieteten är egentligen Sveriges äldsta apotekskedja grundad 1778 och ägde apotek fram till mitten av 1980-talet, då 10 % av Apoteket AB såldes till Staten tyvärr. Hade andelen inte sålts hade Apotekarsocieteten haft en apotekskedja på ett 90-tal apotek idag. Apotekarsocieteten var en generös arbetsgivare före förstatligandet var begynnelselönen för en apotekare 3300 kr/mån och slutlönen 11000 kr/mån (förste man). Innehavarna tjänade mycket mer. Ju äldre man blev desto mer lön fick man och sedan fanns extra påslag för sk befodringstjänster t.ex. vice apotekschef. Professorerna på Farmis beklagade sig då över de höga apotekarlönerna på apotek. Idag är lönekurvan för nästan platt och en nyanställd apotekarlön är nästan slutlönen. Idag är man alltså pensionsmässig, när man börjar ur lönesynpunkt.

  2. Glömde en viktig sak om Apotekarsocieteten. Deras sätt att driva apoteken kan vara inspirerande än idag. Besluten var decentraliserade och fattades ute på apoteken. Apotekarsocieteten hade minimal administration och huvudkontor. I princip tillsatte man apoteksinnehavare, håvade in 10 % av vinsten och med den subventionerade förlustapotek. Det vore intressant att prova detta koncept idag på en apotekskedja. Apoteket AB hade på monopoltiden ett huvudkontor på minst 1000 personer och dessutom ute på apoteken så administrerade sig de flesta apotekare sig också till döds.

  3. Handelsbanken utmärks av decentralisering av besluten till de enskilda bankkontoren, Detta infördes av VD:n Jan Wallander i början av 70-talet när banken hade problem. Jag tror att han hade gjort samma sak på Sundvallsbanken på 60-talet. Han måste nästan fått idén efter samtal med en apoteksinnehavare på Rotary eller liknande. Tror inte han vågat göra sådant utan att veta att det fungerade. Apoteksinnehavarna var ju de småföretagare, som tjänande mest i Sverige då och var mest lyckade. Så Handelsbankens bankkontor kan vara det som finns kvar av Apotekarsocietetens affärsmodell.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng