”Alla är inte lika väl grundade i sina påståenden som Anders Tegnell”

25 maj 2020, kl 10:27
3

Lars Dagerholt
Kommunikatör Läkemedelsverket

Det brukar sägas att forskning och medicinsk vetenskap följer modetrender. I dag är det inte bara trendigt, utan även viktigt att vi samlar och utvecklar vår kunskap för att bekämpa den rådande pandemin.

Men det finns många som gärna vill delta i spridandet av kunskap och information om covid-19. Och alla är inte lika väl grundade i sina påståenden som Anders Tegnell hos Folkhälsomyndigheten.

En forskare rapporterar utmärkta resultat för kortare sjukdomsförlopp om man använder kolloidalt silver. Läkare i Italien konstaterar att covid-19 inte är en influensa, och ska därför behandlas med antibiotika. Vanligt vaccin mot säsongsinfluensan ökar risken för att drabbas av covid-19. Och inte minst har tiotals miljoner människor i världen sett ”dokumentären” Plandemic som sprider felaktiga påståenden om pandemin och covid-19. Det är bara några få exempel.

En Gallup-undersökning i USA rapporterar i maj att 78 procent av amerikaner upplever att felaktig information är ett stort problem. Undersökningen rapporterar också att många tillfrågade kände sig överväldigade av mängden information om pandemin.

The Corona Facts Alliance rapporterar den 12 maj att de samlat mer än 5 000 osanningar om covid-19. En berömvärd insats som samlar information från ett 70-tal organisationer i mer än 40 länder.

Även den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har reagerat och uppmanar till koordinering och eftertänksamhet för dem som etablerar kliniska prövningar kring vaccin och behandling mot covid-19. Prövningar behöver vara utformade på ett sådant sätt att resultaten kan användas för att dra riktiga (och värdefulla) slutsatser kring pandemin som nu härjar.

Kanske är det den pågående hajpen som gör att även ”riktiga” forskare och kunniga inom de medicinska vetenskaperna lockas att publicera data och påståenden som i en kontext har mindre värde. Snarare skapar det en miljö där direkta osanningar sprids ännu bättre.

Jag hoppas ändå att vi alla som jobbar med hälsa och sjukvård i Sverige gör vårt bästa för att bidra till att riktiga evidensbaserade fakta sprids – och att osanningar och ogrundade hypoteser motverkas.

Om allt går väl så kommer vi att ha en arsenal av behandlingar och förebyggande läkemedel tillgängliga inom överskådlig tid. Då måste vi känna förtroende för att dessa är säkra och effektiva – och att vi kan lita på våra nationella experter lika mycket som vår egen doktor.

3 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. “vi kan lita på våra nationella experter lika mycket som vår egen doktor.” Menar ni Anders Tegnell???? Han vet val inte vad han pratar om…Nationell immunitet, sa manga som mojligt ska vara sjuka….Formodligen ar jatte manga sjuka for Sverige har extremalt litet antal tester. Och immunitet? Ingen i hela varlden vet om man kan vara immun for Corona viruset men Anders VET…. Synd bara att tex i Australien en del fick covit for andra gangen och en kvinna i Brisbone for tredje gangen. Samma raporter var fran China. Sverige morklagger antalet sjuka och doda for Corona for manga som ar sjuka ar inte testade och manga dor som ar inte testade tex pa alderdomshemmen. Pa TV i Australien haromdagen undrade de varfor ar sa manga mer doda i perioden mellan januari och april i Sverige i jamforelse med samma period i fjol och de flesta hade inte diagnosen Corona….??? Vakna Sverige!!!!

  2. Det viktiga som ligger utanför medicin då?

    Det sägs att om man har en hammare så löser man alla problem med hjälp av spik. Matematikerna bygger statistik modeller. Medicinarna bygger modeller om hur viruset tar sig in i cellen och bekämpas av T celler och antikroppar. Det känns ändå som om någonting saknas – osäkerheten är stor. Hur hänger allt ihop? Kanske kan en Ingenjör tillföra något?

    Redan 1919 upptäckte Palese i USA att svin kunde infekteras av influensa inte bara från människa utan också mellan svin. Heureka, nu kunde man studera hur spridningen gick till. Han satt svinen i burar på olika avstånd, varierade temperaturen och luftfuktigheten och kunde mäta hur hastigt viruset spred sig. Han fann t.ex att alla smittades vid låg relativfuktighet (35%) medan bara hälften smittades vid 80% relativ luftfuktighet. Detta experiment har sedan upprepats och förfinats t.ex 2006, där man fastställde att smittspridningen mellan burarna var högst vid +6C och låg luftfuktighet och nästan obefintlig vid 30C och 80% relativ luftfuktighet. Som kuriosa kan nämnas att Wuhan i januari hade just +6C i medeltemperatur och låg luftfuktighet!

    Corona viruset har en sak gemensamt med Influensa viruset – det är en droppsmitta. Det innebär att transporten genom luften är densamma. När vi andas ut via hostning och utandning kommer vätskedroppar ut i luften och faller genom sin tyngd ner till marken. Ju större ju fortare. Vi observerar ibland detta som ett vitt moln runt utandningen en kall vinterdag. Man räknar med att dropparna faller till marken inom ca 2 m – därav kravet på social distansering som vi alla är medvetna om.

    Om man således befinner sig inom en två meters zon från en smittad riskerar man att få i sig virus. Ju längre tid man befinner sig där ju större risk. Det är antalet personer inom smittzonen som driver pandemin. Man befinner sig klart längst tid inom denna riskzon när man är inomhus, i hemmet och på arbetsplatsen. Där sker också störst riskspridning. Som kuriosa kan nämnas att influensa peaken i Sydostasien inte sker på vintern som hos oss utan under regnperioden, där man samlas under regnskydden. (Indien just nu!)

    Det som händer vid låg relativ luftfuktighet är att vattnet i dropparna avdunstar – droppen blir mindre – och håller sig svävande längre. Riskzonen för att smittas ökar från 2m till kanske 4m eller mer beroende på hur fort avdunstningen sker. I debatten pratas om aerosolspridning eller inte. Vet inte var som gränsen skall sättas, därav debatten.

    Nu kommar den missade länken. Under kalla årstiden stänger vi till fönster och dörrar för att hålla temperaturen uppe och energibesparing sänker luftomsättningen. Vi tillför värme via radiatorer, elelement eller värmepumpar. Denna uppvärmning gör att luftfuktigheten innomhus minskar enormt mycket. Har mätt under 10% relativ luftfuktighet i mars, och vi har alla känt av torra läppar när kylan sätter in. Nu ökar således smittzonen radikalt och det är lätt att förstå en orsak till att säsongsinfluensan slår så hårt på nordliga breddgrader. Just nu ser vi detta fenomen i Australien där uppvärmningssäsongen startat. Man kan vidare förklara att så många blev smittade i en uppvärmd buss på väg från alperna eller spridningen vid afterskiträngselns utökade smittzoner. Luftfuktare i äldreboendena? Fenomenet kallas ibland klustersmitta.

    Dessvärre slutar inte problematiken där. Vi har ett annat fenomen som brett ut sig under de senaste decennierna – Luftkonditionering. Vi stänger in oss i ett rum tillför en kall vägg där fukten kondenseras på samma sätt som vi sett imman på badrumsspegeln när vi duschar. Vi känner att komforten ökar när aggregatet sätts på, temperaturen sjunker några grader, men framför allt sjunker luftfuktigheten. Det är avdunstningen från kroppen som framför allt gör att vi känner oss svala. Vattnet kondenseras i aggregatet och förs bort ur rummet. Även här når vi mycket låga relativa luftfuktigheter i ett slutet utrymme – stor smittzon + trängsel. Det är inte förvånande att smittspridningen ökar i södra USA medan den lugnar ner sig i norr. För epidemiologerna är givetvis detta ett problem när kartan ritas om. Men det är lättare att förstå smittspridningen i en kyrka i Singapore eller de trånga gästarbetarbostäderna i Singapore på eller vad som hände på en Bar i Thailand osv.

    Självklart är luftfuktigheten inte hela förklaringen till det vi observerar. Kommer man tillräckligt nära en smittad kan man åka dit under alla omständigheter. Men det kan vara en alltför förbisedd faktor som borde uppmärksammas mer. Inte minst inför hösten.

    Man bör undvika trängsel i synnerhet inom uppvärmda och avkylda miljöer – åtminstone om man är ingenjör! Det är alltid tid inom smittzonen som räknas.
    Detta bör spridas, Hur?

    Rutger Roseen

    Tekn.Lic

Kommentera

Please enter your comment!
Please enter your name here

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här