Hoppfullt om coronavaccin i tidiga studieresultat
Foto: Istock

Hoppfullt om coronavaccin i tidiga studieresultat

Tidiga studieresultat visar att ett RNA-vaccin mot det nya coronaviruset tycks kunna ge skyddande antikroppar.

19 maj 2020, kl 12:27
0

I mitten av mars doserades den första försökspersonen med det experimentella coronavaccinet mRNA-1273, som Läkemedelsvärlden rapporterade om.

Nu presenterar läkemedelsbolaget Moderna, som utvecklar vaccinkandidaten, de första tidiga resultaten från fas I-studien, baserade på åtta försökspersoner.

Tidiga tecken på antikroppssvar

Interimsresultaten visar att försökspersonerna, som antingen fått 25 mikrogram av vaccinet eller 100 mikrogram, utvecklade neutraliserande antikroppar mot det nya coronaviruset. Antikroppsnivåerna var jämförbara, eller högre, med nivåerna hos personer som genomgått en infektion.

Totalt ingår 45 friska försökspersoner i åldern 18-55 år i fas I-studien. Studiedeltagarna är uppdelade i tre grupper med 15 i varje som får vaccinet i doser om 25 mikrogram, 100 mikrogram eller 250 mikrogram. Personerna i de lägre dosgrupperna får två doser: en startdos och en boosterdos efter fyra veckor.

De nu presenterade studieresultaten bygger på analyser gjorda på totalt åtta personer (fyra i varje av de lägre dosgrupperna) efter dag 43. Alla åtta hade som sagt utvecklat neutraliserande antikroppar mot sars-cov-2. Inga allvarliga biverkningar rapporterades. En av studiedeltagarna uppvisade dock rodnad kring injektionsstället, något som gick över av sig själv.

Fas III-studie i juli

Enligt ett pressmeddelande från Moderna ska man nu utöka studien med ytterligare en arm där man ska utvärdera vaccindosen 50 mikrogram. Man skriver också att man planerar att starta en fas III-studie i juli och att dosen då kommer att vara ”någonstans mellan 25 och 100 mikrogram”.

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat bygger vaccinkandidaten mRNA-1273 på en teknik för RNA-vaccin. Budbärar-RNA (mRNA), som kodar för ett önskvärt protein, ges genom en intramuskulär injektion varpå kroppen själv producerar det antigen man vill skapa ett immunsvar mot.

Den nu aktuella vaccinkandidaten kodar för en perfusionsstabiliserad form av det nya coronavirusets så kallade spike-protein. Spike-protein är de delar som sticker ut från viruset och som fäster vid och infekterar värdens celler. Även vid utbrotten av sars och mers, som är andra typer av coronavirus, studerades spike-proteinet som ett tänkbart mål för en vaccinkandidat.