Det är en risk att många läkare självförskriver narkotika. Det anser forskarna bakom en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Occupational medicine.
Psykisk ohälsa är vanligt bland läkare – samtidigt söker många läkare själva inte läkarvård.
Svenska läkare skriver i högre grad än läkare i andra länder ut psykofarmaka, både narkotiska och icke-narkotiska, till sig själva.
Mer än varannan självförskriver
Över 60 procent av läkarna som tar psykofarmaka självförskriver.
Med det menas att de skriver ut läkemedel till sig själva eller låter en vän som också är läkare göra det.
Resultaten bygger på en enkät utskickad till slumpvis utvalda yrkesaktiva läkare under 72 år. 2761 läkare, motsvarande 41 procent av de tillfrågade, besvarade enkäten.
Totalt sett använde 21 procent av de svarande läkarna icke-narkotikaklassade psykofarmaka. 12 procent använde narkotikaklassade psykofarmaka.
Ökad självmordsrisk bland läkare
Mellan två och tio procent av läkarna i enkätstudien var deprimerade, varierande beroende på kön, status och socialt stöd.
I genomsnitt uppnådde fyra procent av läkarna kriterierna för depression.
– Läkare är fysiskt sett en frisk yrkesgrupp men mer utsatta för psykisk ohälsa. I tidigare studier har vi sett att läkare sticker ut även när det gäller risk för självmord, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund och specialist i vuxenpsykiatri.
Ett högriskyrke för psykisk ohälsa
Läkaryrket är ett högriskyrke för att utveckla depression, utmattning och andra stressrelaterade sjukdomar enligt Försäkringskassan, berättar hon.
Hög arbetsbelastning, bristande arbetsmiljö, otillräckligt stöd och etisk stress är viktiga orsaker, enligt förbundsordföranden.
– Man känner att man inte hinner med och inte räcker till. Vi har sett i våra egna undersökningar att sex av tio läkare funderar på att lämna yrket, gå ner i tid eller byta arbetsplats.
Svårt söka vård hos en kollega
Orsakerna till att svenska läkare självmedicinerar med psykofarmaka i så hög grad kan vara flera, enligt Sofia Rydgren Stale,
– Det kan vara svårt, utmanande, att söka vård för psykiska besvär, kanske särskilt om man är läkare i en mindre stad eller på ett mindre sjukhus, säger hon och fortsätter:
– Man kan känna sig exponerad när man sitter i ett väntrum där man kan träffa sina egna patienter och sen behandlas av kollegor man har en professionell relation till.
Mer än var tionde självförskriver narkotika
Det kan också vara en rent praktisk fråga, menar förbundsordföranden.
– Alla läkare är utbildade i att förskriva läkemedel. Det kan vara så att man själv tycker att man har tillräcklig kunskap och kompetens. Man kan också sökt vård initialt men sen förnyar receptet själv, i stället för att ta upp en plats i vårdkön.
10 procent av läkarna svarade att de använder icke-narkotiska psykofarmaka regelbundet. Ytterligare 11 procent svarade att de gör det ibland.
När det gäller narkotikaklassade psykofarmaka är siffrorna 3 procent respektive 9 procent.
Vanligast bland manliga läkare
Det är vanligare att manliga läkare självförskriver psykofarmaka än att kvinnliga läkare gör det.
Av de manliga läkarna som använder narkotiska psykofarmaka självbehandlar sig majoriteten, 76 procent. Motsvarande siffra de bland kvinnliga läkarna är drygt hälften, 51 procent.
Seniora läkare självbehandlar sig oftare
Högre status spelade också roll. Specialistläkare och konsulter självbehandlar sig i betydligt högre utsträckning än läkare under utbildning.
– Psykisk ohälsa är fortfarande stigmatiserat, och mer i vissa grupper. Män söker generellt mindre psykiatrisk vård, ålder spelar också roll, säger Sofia Rydgren Stale.
Studier har visat att män mer sällan får diagnosen depression.
– Som äldre manlig läkare kanske det är svårare att söka vård, att det är mindre naturligt att exempelvis berätta för en kollega i lunchrummet att man är deprimerad eller har ångest. Då är det lättare att egenförskriva.
Förskrivningsrätten omdebatterad
Läkare får skriva ut läkemedel livet ut, det finns ingen åldersgräns. Rätten gäller i stort sett alla läkemedel, med undantag för vissa specialläkemedel.
Läkare får också skriva ut läkemedel på annan indikation än den godkända. De har även rätt att skriva recept till sig själva och sina anhöriga, på sin fritid och efter de fyllt 65.
Läkares omfattande förskrivningsrätt, inte minst självförskrivning/egenförskrivning, har varit uppe till diskussion många gånger.
Är en politisk fråga
Riskerna med läkares förskrivning av narkotika, bland annat äldre manliga läkare som överförskriver, har tidigare uppmärksammats av Socialstyrelsen.
Frågan har också varit uppe till debatt i Sveriges riksdag flera gånger, exempelvis har Socialdemokraterna, Moderaterna och senast Sverigedemokraterna lyft ämnet.
Under pandemin bunkrade både läkare och patienter, läkarnas egenförskrivning ökade, vilket ledde till restriktioner i antalet uttag. Orimlig egenförskrivning uppmärksammades som en etisk fråga i Svensk Farmaci.
Forskare ser risker med självförskrivning
Även de svenska forskarna bakom den nya studien ser risker med att läkare skriver ut psykofarmaka till sig själva.
Självförskrivning kan leda till olämplig behandling och fördröja att läkaren får rätt och objektiv vård.
Det riskerar också skada både läkaren själv i form av narkotikaberoende och sämre vård för patienterna.
Risk att läkaren är påverkad på jobbet
Forskarna tycker att lagstiftarna bör se över om läkare verkligen ska få skriva ut narkotiska preparat till sig själv.
En av forskarna bakom studien, Emma Brulin som är lektor vid Karolinska institutet, säger i en intervju med Läkartidningen:
– Skriver man ut den här typen av läkemedel till sig själv finns det en risk för att man hamnar i missbruk och är påverkad på sin arbetsplats. Men generellt behöver också något göras för att minska den mentala ohälsan bland hälso- och sjukvårdspersonal.
Försvarar förskrivningsrätten
Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale tycker att inskränkningar av förskrivningsrätten är fel väg att gå.
– Det är stor skillnad på okomplicerad egenförskrivning – som en liten förpackning vid akut sömnstörning eller lugnande inför en flygning om man är flygrädd, jämfört med en långvarig förbrukning som eskalerar. Att gå in med ett generellt förbud för självförskrivning landar fel.
Hon menar att det redan finns kontrollsystem på plats, som att arbetsgivare och apotekare kan uppmärksamma om läkares förskrivningsmönster avviker.
– Det finns bättre sätt att hitta och hjälpa läkare i riskzonen än att ge sig på förskrivningsrätten.
Vill se specialvård för vårdpersonal
Hon vill i stället att man förbättrar arbetsmiljön. Om det finns tid och utrymme för kollegial reflektion och diskussion kan man tidigare upptäcka om en kollega inte mår bra.
Sofia Rydgren Stale vill sänka trösklarna för läkare att själva söka vård, som bättre företagshälsovård och mottagningar speciellt för vårdpersonal.
– Landets enda mottagning för hälso- och sjukvårdspersonal, som var helt unik, på Ersta sjukhus i Stockholm, lades tyvärr ned. Det skulle behövas fler sådana i stället.
