Annons
Home 2021

Årlig arkivering 2021

Globalt vaccinprogram går långsammare än planerat

Marie Ericsson
-
0
Globalt vaccinprogram går långsammare än planerat

Distribueringen av covid-19-vaccin till världens fattigaste länder via det globala vaccinprogrammet Covax har gått långsammare än beräknat. Enligt The Guardian har endast en femtedel av det som utlovats av Astrazenecas vaccin, och som skulle anlända till länderna i maj, hittills levererats.

Vissa länder har inte fått vaccin alls

Det globala vaccinprogrammet Covax ska köpa in och distribuera covid-19-vaccin och fördela dem rättvist över hela världen. Detta ska säkerställa att minst 20 procent av befolkningen i varje land är vaccinerade i slutet av året. Pengarna till att köpa in vaccin kommer från välgörenhetsorganisationer och rikare länder. Men hittills går alltså distribueringen av vaccinen till låg- och medelinkomstländer långsammare än planerat.

Stora länder som Indonesien och Brasilien har fått en tiondel av de doser av Astrazenecas vaccin som de förväntade sig i maj, och länder som Bangladesh Mexiko, Myanmar och Pakistan har än så länge inte fått något vaccin alls genom programmet. Förklaringen till detta uppges bland annat vara USA:s exportförbud av vissa vacciningredienser, och att Indien har valt att minska vaccinexporten på grund av det inhemska utbrottet.

Vissa länder har fått det vaccin som utlovats, men de allra flesta länderna i programmet har hittills fått en tredjedel eller mindre, enligt The Guardian.

Sammantaget hade programmet fram till onsdagen förra veckan levererat cirka 40,2 miljoner av de 187,2 miljoner doser som det hade planerat att distribuera. Denna analys baseras på data från företaget Airfinity samt Unicef och Gavi, två av de organisationer som hjälper till att driva Covax.

Saknas vaccin till andra dos

Bristen leder till stora problem i till exempel Bangladesh.

– Vi har redan gett de första doserna till 5,7 miljoner människor och vi måste ge dem den andra dosen, men vi har ingen tillgång. Hur vaccinerar vi dessa 5,7 miljoner människor?, har en källa som inte vill bli namngiven sagt till Guardian.

Rika nationers regeringar ställde sig bakom Covax men säkrade samtidigt snabbare vaccintillgång för sina egna länder genom att erbjuda tillverkarna bättre betalt, enligt The Guardian.

The Guardian skriver också att Pfizer gick med på att sälja en relativt liten mängd doser till Covax, men att huvuddelen av deras leverans riktades till privata kontrakt. Andra tillverkare som till exempel Moderna har inte försett Covax med något vaccin alls.

Sverige bidrar med två miljarder till Covax

I mitten av april beslutade regeringen att bidra med ytterligare 2,25 miljarder kronor till Covax, utöver de 200 miljoner kronor som tidigare har satsats. Dessa medel kan användas av Covax redan i år, men utbetalningarna kommer att ske över en tioårsperiod.

Regeringen har också beslutat att bidra med 250 miljoner kronor till Vaccinalliansen Gavi för att säkerställa grundläggande vaccination i låg- och medelinkomstländer.

– Med denna satsning visar regeringen kraftfullt sitt engagemang för global hälsa och särskilt tillgång till vacciner mot covid-19. Sverige blir också världens största bidragsgivare till Covax sett per invånare och fjärde största givare totalt. Vi gör detta för att visa solidaritet men också för att bidra till det för alla länder gemensamma målet att få ett slut på pandemin, har Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete, tidigare sagt i ett pressmeddelande.

”Förtroende är extra viktigt just nu”

Marie Ericsson
-
0
”Förtroende är extra viktigt just nu”

För en månad sedan tog han över som ny generaldirektör för Läkemedelsverket, en av de myndigheter som syns allra mest i arbetet mot coronapandemin. I en intervju med Läkemedelsvärlden berättar Björn Eriksson om hur den första tiden har varit, om de största utmaningarna och om hur han ser på framtiden.

– Jag har höga förväntningar på det här jobbet. Läkemedelsverket är en viktig myndighet där mycket händer just nu och jag känner mig väldigt stolt över att få leda den, säger han.

Björn Eriksson tar med sig erfarenheter

Björn Eriksson kommer närmast från Region Stockholm där han sedan 2019 har arbetat som hälso- och sjukvårdsdirektör. Dessförinnan var han förvaltningschef för Region Skånes universitetssjukvård, och tidigare har han också varit regiondirektör i Region Jämtland Härjedalen. Han berättar att han tar med sig de erfarenheter han fått i sina tidigare arbeten in i sin nya roll.

– Jag har varit i en del stora organisationer nu och har den tryggheten i ryggen. I region Stockholm har ett samarbete mellan alla delar varit jätteviktigt och det vill jag se även vid Läkemedelsverket. I Jämtland Härjedalen, som är en stor region med få invånare och egentligen raka motsatsen till Stockholm, har arbetet med primärvård varit otroligt viktigt. Och det är också något jag tar med mig till mitt nya jobb, att kunna jobba med låg tyngdpunkt.

Dina tidigare tjänster har ju främst varit i regioner. Vad är den största skillnaden mellan att leda en region och att vara generaldirektör för en statlig myndighet?

– Det är en ganska stor skillnad. Det uppenbara är ju att jag nu har ett uppdrag som gäller hela landet. Läkemedelsverket är en regulatorisk myndighet som sätter förutsättningarna för mycket, medan en region är mycket verkställande, det är där det oftast händer för invånarna. Men kulturmässigt finns det många likheter. Hälso- och sjukvård är ett otroligt kunskaps- och kompetensdrivet arbete och det är precis likadant här på Läkemedelsverket. Vi är vår kunskap väldigt mycket.

Höjda avgifter

I början av mars kom Läkemedelsverket med ett förslag till regeringen om att höja avgifterna för den statliga kontrollen av läkemedel, ett förslag som har debatterats flitigt och mött en hel del kritik. Bland annat är många läkare och annan personal inom hälso-och sjukvården emot förslaget eftersom det kommer att innebära kraftigt höjda avgifter för kliniska studier. När Björn Eriksson får svara på frågor kring detta märks det att han redan helt och hållet har gått i sin nya roll.

I och med att du tidigare arbetade i en region kan man nästan se det som att du har ”bytt sida” nu när du är på Läkemedelsverket. Har rollbytet fått dig att ändra åsikt i frågan om avgiftshöjningen i något avseende?

– Nej, i grunden har jag inte ändrat inställning i frågan kring avgifter för att driva verksamheten. De verksamheter som tillkommit eller fått utökade uppdrag inom ramen för förordningen och som bidrar till ökade kostnader är främst IT-utveckling driven av ökad digitalisering i omvärlden, producentobunden information, e-hälsa, brexit som omfördelat verksamhet samt brist- och restarbete. Utökade satsningar krävs också för att möta regulatoriska förändringar, till exempel att hantera ärenden innehållande stora datamängder som analyserats med digital teknik.

Har det påverkat din inställning i någon annan fråga?

– Rollbytet betyder inte att jag ändrat andra åsikter. Jag har nu ett uppdrag med tyngdpunkt på läkemedel för människor och djur och medicintekniska produkter och deras effekt och säkerhet. Mitt hälso- och sjukvårdsperspektiv tar jag med mig i den nya rollen.

Många frågor på Europanivå för Björn Eriksson

Den första tiden på Läkemedelsverket har för Björn Eriksson till största del handlat om att lära känna folk. Främst medarbetare på den egna arbetsplatsen, men också generaldirektörer på andra myndigheter, berättar han. Mycket av arbetet har också handlat om frågor på Europanivå.

– Säkert hälften av min tid har gått åt till möten med Europas läkemedelsmyndighet EMA. Det har varit diskussioner om covid-19-vaccinerna framför allt. Men Läkemedelsverket är ju i mångt och mycket en europeisk myndighet och många av godkännande- och tillståndsprocesserna är reglerade utifrån EU-förordningar, säger han.

Att börja som ny generaldirektör mitt i coronapandemin måste vara speciellt. Hur har den påverkat starten av ditt arbete?

– Ja, den första tiden har förstås präglats av pandemin och alla delar av Läkemedelsverket har ju påverkats av den. För mig personligen tror jag dock att starten hade sett ganska lika ut även under vanliga omständigheter. Det hade förstås varit fler fysiska möten och jag hade åkt i väg till andra myndigheter, men innehållsmässigt hade det varit ganska likt. Jag tror att de speciella förhållandena kring pandemin gör att jag har kommit in i arbetet lite snabbare. Allt som har med pandemin att göra har naturligtvis högsta prioritet, vilket innebär att annat arbete på Läkemedelsverket inte syns lika tydligt just nu. De delarna får jag lära mig senare.

Sällsynta biverkningar från vaccinen

Den senaste tiden har EMA konstaterat att det finns en möjlig koppling mellan covid-19-vaccinen från Astrazeneca och Janssen och en mycket sällsynt biverkning i form av blodpropp i kombination med låga halter av blodplättar.

Hur ser du på arbetet kring detta?

– När det gäller utvecklingen av vaccinen är det såklart att vi förväntar oss att det uppkommer biverkningar när man massvaccinerar och vi har försökt lägga grunden för att spåra eventuella signaler med ett rigoröst inrapporteringssystem för biverkningar så att vi kan upptäcka och utreda tidigt. Det gäller till exempel de här signifikanta biverkningarna som har dykt upp.

Enligt Björn Eriksson är det viktigt att man på Läkemedelsverket är öppen med den kunskap om vaccinerna som man har.

– Vi ska vara transparenta kring vaccinen och man ska kunna lita på oss. Det här med förtroende är extra viktigt just nu, säger han.

Björn Eriksson påpekar att han hoppas att det inom den närmsta framtiden ska finnas tillgång till säkra och effektiva vaccin så att man kan vaccinera Sveriges, och hela världens, befolkning.

– Om vi inte kan trycka undan pandemin i hela världen blir det problematiskt. Jag förväntar mig att det här kunskapsområdet kring covid-19 och vacciner kommer att fortsätta i samma explosionsartade förlopp och att vi kommer att lära oss massor.

Och hur ser du på arbetet på Läkemedelsverket om du bortser från pandemin?

– Förutom utvecklingen av covid-19-vaccinen finns det andra många spännande områden. Till exempel kommer arbetet med artificiell intelligens att utvecklas. Där kommer vi att behöva ha regulatoriska processer för att veta att det kontrolleras på rätt sätt. Vi har också många nya behandlingsformer som ATMP och precisionsmedicin där det kommer att ske en utveckling. Dessutom har vi ett jättestort arbete framför oss när det gäller medicintekniska produkter nu när det kommer nya EU-förordningar.

Björn Eriksson tror att det går att använda kunskapen från arbetet med pandemin även inom andra områden.

– Vi har ju sett att vi med gemensamma ansträngningar klarar av att ta fram ett vaccin och vi har visat att det här gemensamma arbetet fungerar. Det har blivit ett uppsving för kunskapsmyndigheter som Läkemedelsverket. Befolkningen känner att det är dit hoppet står när det är kris.

Restnoteringar är en utmaning

Så kallade restnoteringar av läkemedel är ett återkommande problem i Sverige. Arbetet mot dessa situationer, som alltså innebär att ett läkemedel tar slut, är en av de största utmaningarna för Läkemedelsverket, enligt Björn Eriksson.

– Strategiskt sett är en stor utmaning att alla medborgare ska ha tillgång till det läkemedel som de verkligen behöver. Vi behöver stärka tillgången till läkemedel så att antalet restnoteringar minskar. Det är en av våra viktigaste uppgifter.

Och hur ska ni göra det?

– Först och främst behöver vi få en bra lägesbild. Vi behöver ha koll på när brister kan uppstå, och var de har uppstått. Jag tänker också att Läkemedelsverket kan få utökade uppdrag i framtiden. I en utredning av Åsa Kullgren föreslås ju till exempel att Läkemedelsverket ska skapa en nationell lägesbild, det tror jag är ett bra första steg.

En annan utmaning för myndigheten är att uppnå hållbarhetsmålen, berättar Björn Eriksson.

– Vi ska bidra och arbeta aktivt med förordningar och regulatoriska processer som möjliggör att vi har miljömässigt bra läkemedel från den allra första början av produktionen till den slutgiltiga användningen. Det är ett mycket omfattade uppdrag, och i alla aspekter är det en global fråga. Det är ingenting man tar fram i Uppsala eller i Småland utan det här berör ju många länder, säger han.

​Han blir ny vd för Apotekarsocieteten

Helene Wallskär
-
0
​Han blir ny vd för Apotekarsocieteten

Det blir Robert Kronqvist, i dag Norden-chef på konsultbolaget NDA group, som efterträder Karin Meyer som vd för Apotekarsocieteten. Det skriver Apotekarsocieteten i ett pressmeddelande. Robert Kronqvist har lång erfarenhet från life science-området och inte minst från läkemedelsindustrin där han bland annat arbetat som forskare och chef.

– Med sin breda yrkeserfarenhet och sitt kontaktnät från stora och små läkemedelsföretag, akademin och myndigheter passar Robert Kronqvist mycket bra för uppdraget att fortsätta utveckla Apotekarsocieteten, säger Märit Johansson, Apotekarsocietetens styrelseordförande, till Läkemedelsvärlden.

– Vi är övertygade om att han besitter en förmåga som är viktig för vår organisation – att kunna jobba affärsmässigt i de kommersiella delarna av vår verksamhet, i harmoni med de ideella delarna. Styrelsen ser också vikten av att Robert har de rätta förutsättningarna att fortsätta den påbörjade processen och ta hela organisationens digitala mognad till nästa nivå.

Lång erfarenhet från life science

Robert Kronqvist är 51 år och i grunden utbildad biokemist vid Åbo akademi där han studerade i början av 1990-talet. Därefter arbetade han i drygt 14 år på Astrazeneca i Södertälje som forskare, projektansvarig och chef inom områdena neurovetenskap och smärta.

När Astrazeneca 2013 lade ner forskningsverksamheten i Södertälje gick Robert Kronqvist vidare till en vd-tjänst på bioteknikföretaget Biochromix pharma. Han har därefter bland annat arbetat som chef för biologisektionen på Nationellt forensiskt centrum inom Polismyndigheten och som chef för analysutveckling och kvalitetskontroll på Research institutes of Sweden (Rise). Närmast kommer Robert Kronqvist från en tjänst på konsultbolaget NDA group där han är general manager för den nordiska marknaden.

Kompletterande kompetens

Robert Kronqvist blir den första vd:n för Apotekarsocieteten som inte har en farmacibakgrund.

– Det ser vi inte som något problem eftersom vi redan har många med farmaceutisk kompetens i organisationen. I stället kommer det att vara en fördel att få in annan kompetens som kompletterar den befintliga och kan vidga våra perspektiv på läkemedelsområdet, säger Märit Johansson.

– Detta kan dessutom bli till hjälp när det gäller att även rekrytera medlemmar med annan bakgrund än den farmaceutiska. Vi är sedan många år en organisation för läkemedelsintresserade oavsett grundutbildning.

Börjar i augusti

Robert Kronqvist säger i pressmeddelandet att han är ”imponerad av bredden i Apotekarsocietetens verksamhet och dess roll som samlingspunkt för alla som arbetar med läkemedel”, och tillägger:

–  Apotekarsocietetens vision och möjligheten att på ett brett sätt bidra till området lockar mig särskilt. Jag ser också fram emot att lära känna människorna i organisationen samt att med min erfarenhet bidra till att vidareutveckla både den kommersiella delen i Läkemedelsakademin och den ideella delen i medlemsföreningen Apotekarsocieteten.

Robert Kronqvist tillträder sitt nya jobb 9 augusti. Han efterträder Karin Meyer, som efter närmare sju år lämnar vd-posten 30 april. Under övergångsperioden tar verksamhetschef Maria Mårfält vid som tillförordnad vd.

Testar behandling med plasma från vaccinerade

Helene Wallskär
-
0
Testar behandling med plasma från vaccinerade

Konvalescentplasma från vaccinerade kommer att utvärderas som covid-19-behandling i en pågående svensk plasmastudie. Efter en paus tar forskarna nu nya tag med denna studie. Forskarna rekryterar givare som både har haft sjukdomen och senare fått vaccin mot covid-19. På så sätt räknar de med att få fram plasma med mycket högre nivåer av antikroppar än tidigare. Förhoppningen är att behandlingen därmed blir effektivare.

Plasmaresultaten hittills en besvikelse

Behandling med konvalescentplasma – plasma från personer som tillfrisknat från covid-19 – var i början av pandemin en idé som många satte sitt hopp till. Blodplasma från personer som gått igenom en infektion innehåller vanligen antikroppar mot sjukdomen. Tanken var därför att konvalescentplasma skulle kunna hjälpa andra att bli friska från corona.

Det fanns god anledning att hoppas. Principen hade fungerat väl vid flera tidigare epidemier, bland annat mot difteri och influensan Spanska sjukan.

– Och en fördel med konvalescentplasma som covid-19-behandling skulle också kunna vara att det är en relativt billig behandling som kan göras tillgänglig även i mycket fattiga länder, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, och ansvarig för en svensk studie om konvalescentplasma vid covid-19.

Men tyvärr har forskningsresultaten om plasmabehandling hittills inte uppfyllt förväntningarna.

– För den stora gruppen av sjukhusvårdade covid-patienter som söker vård senare än 4-7 dagar efter symtomdebut ser vi ingen tydlig effekt av behandlingen, konstaterar Joakim Dillner.

Hjälper vid B-cellsbrist

Men det finns trots allt två situationer där plasmabehandlingen hittills visat sig göra nytta, framhåller Joakim Dillner. En sådan situation är om äldre personer kan behandlas inom 72 timmar efter symtomdebut. I de lägena minskar konvalescentplasma, visar forskning och erfarenhet, risken att bli allvarligt sjuk i covid-19.

Och en annan undergrupp av patienter som visat sig få effekt av plasman är personer som på grund av läkemedelsbehandling eller av andra skäl har brist på B-celler. B-cellsbristen gör att de inte kan producera egna antikroppar. Ett exempel är patienter med multipel skleros, MS, som medicinerar med rituximab, som är riktat just mot B-celler.

– Personer med sådan läkemedelsbehandling kan ha covid jättelänge och inte bli bra. När de får konvalescentplasma kan man ofta se en nästan omedelbar förbättring, berättar Joakim Dillner.

Av etiska skäl inkluderar han och hans medarbetare i den svenska plasmastudien inte längre sådana patienter eller dem som kan behandlas inom 72 timmar från symtomdebut. Det ses som oetiskt att randomisera dem till plasma eller placebo eftersom det finns stöd för att de kan ha nytta av plasmabehandling.

Långa antikroppsnivåer ett problem

För övriga sjukhuspatienter med covid-19 har resultaten dock alltså hittills varit sämre, både i Sverige och internationellt.

Att plasmabehandlingen inte gett lika tydlig effekt vid covid-19 som vid flera andra infektionssjukdomar beror, menar Joakim Dillner, sannolikt på att detta virus ger ett ganska svagt antikroppssvar.

– Vi har sett att man har ett antikropps-medierat skydd mot ny covidinfektion ett halvår efter insjuknandet, men efter sju-åtta månader kan man få genombrottsinfektioner. Många andra virusinfektioner ger ett starkare antikroppssvar och ett längre, ibland livslångt, skydd.

– Konvalescentplasma från covidpatienter innehåller därför generellt inte tillräckligt höga nivåer av antikroppar för att ge bra effekt.

Konvalescentplasma från vaccinerade

Under en tid ledde de nedslående resultaten till att studien vid Karolinska institutet pausades. Men nu hoppas forskarna att de hittat ett sätt att komma förbi problemet.

– Nu fortsätter vi med givare med väldigt mycket högre nivåer av antikroppar än i den konvalescentplasma vi hittills har använt, säger Joakim Dillner.

Det hela bygger på att vaccinerna mot covid-19 ger mycket högre antikroppsnivåer än genomgången infektion verkar göra och därmed ett starkt skydd mot infektionen. Forskarna vill nu undersöka effekterna av att behandla covidpatienter med konvalescentplasma från vaccinerade personer.

– Allra högst antikroppsnivåer ser man hos personer som tidigare haft infektionen och sedan vaccineras. De får fruktansvärt höga nivåer. Det är sådana givare vi använder nu, det blir en helt ny form av behandling som vi kan pröva, förklarar Joakim Dillner.

”Finns en poäng med att tvingas välja”

Helene Wallskär
-
0
”Finns en poäng med att tvingas välja”

En augustidag 2014 steg Karin Meyer in genom den bastanta entréporten på Wallingatan 26A i Stockholm och tog itu med sitt uppdrag som vd vid Apotekarsocieteten.

– Uppdragen från styrelsen var tydliga, säger hon.

Det handlade om att modernisera och utveckla organisationen, stärka den vetenskapliga profilen samt skapa en finansiellt mer långsiktigt hållbar verksamhet.

Organisation med många ansikten

Nästan sju arbetsintensiva år senare är Karin Meyer nu åter på väg mot nya utmaningar. Den sista april lämnar hon Apotekarsocieteten och går vidare till ett nytt vd-jobb på det Uppsalabaserade företaget Center for translational research Sweden AB. Läkemedelsvärlden fick en pratstund en av hennes sista arbetsdagar på Wallingatan och bad henne blicka både bakåt och framåt.

En vd på Apotekarsocieteten leder en mångfacetterad verksamhet. Apotekarsocieteten är en ideell medlemsförening med minst 400-åriga anor och med cirka 5000 medlemmar och 275 förtroendevalda i kretsar, sektioner och en styrelse. Här bedrivs ett livaktigt föreningsarbete landet runt. Allt för att bidra till att läkemedel utvecklas och används på ett sätt som är så bra som möjligt för människors hälsa och för samhället.

Samtidigt driver organisationen den affärsdrivande kurs- och utbildningsverksamheten Läkemedelsakademin och den oberoende nyhetssajten Läkemedelsvärlden. Dessutom äger och förvaltar Apotekarsocieteten några hyresfastigheter som ger ett viktigt bidrag till organisationens finansiering. Det dagliga jobbet i dessa olika verksamhetsgrenar sköts av omkring 25 anställda på det kansli som vd leder.

Viktigt balansera tradition och modernisering

Karin Meyer minns att Apotekarsocietetens långa kunskapstradition och starka historiska förankring gjorde stort intryck på henne redan från början.

– Det har hela tiden varit viktigt för mig att slå vakt om de unika värdena och att hitta en balans mellan dem och en nödvändig vidareutveckling, säger hon.

– För jag såg också att det behövdes förändring. Vi låg kvar i att göra saker och ting som vi alltid hade gjort dem, trots att omvärlden hade förändrats och inte alltid längre efterfrågade det vi gjorde. Vi nådde inte ut med allt fantastiskt vi gjorde. Det bidrog också till en oroande utveckling av våra kostnader.

En omvärlds- och marknadsanalys hjälpte till att hitta de nya behov som Apotekarsocieteten skulle kunna möta. För att möta de behoven behövdes nya arbetssätt och även vissa nya kompetenser. Karin Meyer tog initiativ till en organisationsförändring som bitvis blev omvälvande inte minst för de anställda på kansliet. En personalminskning gjorde att fem personer måste lämna organisationen och några andra slutade av eget val.

– De här förändringarna tog hela 2015 och var emellanåt smärtsamma för många.

Hur påverkade det dig personligen?

– Självklart blir jag som chef ledsen när förändringar som jag är ansvarig för påverkar människors liv på ett negativt sätt. Annars vore det något fel på mig! Men det är viktigt att trots egna känslor kunna göra det på ett professionellt sätt så att det blir så bra det går för dem som berörs.

– Det underlättade också att mitt uppdrag var tydligt och att vi ganska snabbt såg att förändringarna gav ett bra resultat, både på hur omvärlden tog emot dem och på kostnaderna.

Flera nedläggningar

Som ett led i omstruktureringen tog Karin Meyer också initiativ till att lägga ned flera verksamheter som Apotekarsocieteten hade drivit under lång tid. Bland annat ett bokförlag, ett kontor i Lund, olika former av diplomering och certifiering och arrangemanget Läkemedelsriksdagen. Det beslut som kanske var allra svårast för organisationen att fatta var att lägga ned den årliga Läkemedelskongressen.

Den var, berättar Karin Meyer, en ”kronjuvel” i Apotekarsocietetens verksamhet och hade historiskt spelat en framträdande roll i den vetenskapliga kunskapsutvecklingen på farmaciområdet. Den var också omgiven av en aura av tradition, genuinitet och högtidliga middagar.

Men intresset för denna typ av jättekongresser av modellen vetenskapligt smörgåsbord hade under en längre tid  minskat allt mer – och deltagarsiffrorna likaså. Precis som läkarnas medicinska riksstämma fick Läkemedelskongressen allt svårare att klara sin ekonomi. På slutet gick den omkring 1,6 miljoner kronor back varje år. Den sista Läkemedelskongressen arrangerades 2017, sedan pausades den 2018 och på hösten det året kom det slutgiltiga nedläggningsbeslutet.

Var du säker på att ni gjorde rätt?

– Ja, trots att det på flera sätt var ett svårt beslut så tvivlade jag inte på det. Tiderna förändras. Vi var tvungna att anpassa oss till en annorlunda omvärld och efterfrågan. Tack vare omorganisation och nedläggningar har vi kunnat göra viktiga nysatsningar och lagt grunden för en modernare organisation.

– Det gäller att våga släppa saker för att kunna satsa på annat. Det finns en poäng med att tvingas välja.

Digital omställning

Under omstruktureringen har Apotekarsocieteten gjort en rad nysatsningar. Hela organisationen har, framhåller hon, påbörjat en digital vidareutveckling. Och för Apotekarsocietetens såväl som för Läkemedelsakademins del handlar det om en stor digital omställning.

Omställningen fick även extra skjuts av de nya förutsättningar som pandemin har skapat. På kort tid lyckades organisationen bygga upp kompetens och tekniska förutsättningar för att möta den ökade efterfrågan på såväl digitala utbildningar som de kompetenshöjande aktiviteter som genomförs av föreningens kretsar och sektioner.

– Det är väldigt roligt att se resultatet av det rejäla digitala kliv som vi har tagit. Vi har skaffat oss större beredskap att möta utbildningsbehoven på läkemedelsområdet, inte bara här och nu utan även i framtiden.

En annan satsning som hon gärna lyfter fram är inrättandet av Apotekarsocietetens vetenskapliga råd.

– Vårt vetenskapliga råd är ett bollplank i forskningsfrågor som tidigare saknades i den nationella organisationen. Medlemmarna representerar tillsammans en stor ämnesmässig och geografisk spridning. Rådet har dessutom företrädare för både akademi och industri och har etablerat samarbeten i flera viktiga frågor. Ett bra exempel är vårt engagemang i samverkansplattformen Platinea som syftar till att motverka antibiotikaresistens.

Stärkt samhällsroll

Ytterligare en nysatsning är den pågående uppbyggnaden av ett farmacihistoriskt museum för att kunna visa de många historiskt intressanta föremål och miljöer som Apotekarsocieteten har i sina samlingar. Museet blir både digitalt – en första version finns redan online – och så småningom fysiskt.

– Det är jätteroligt att vi kan tillgängliggöra våra föremål och ta fram deras historia som speglar den fantastiska utveckling vi har haft i Sverige på läkemedelsområdet.

Under Karin Meyers vd-tid har Apotekarsocieteten också satsat på att utveckla och stärka sin roll som en oberoende expertinstans och aktiv samhällsaktör i det politiska samtalet på läkemedelsområdet. Dels genom att ta ställning i vissa för organisationen viktiga frågor och på olika sätt påverka lagstiftning och andra beslut i denna riktning. Och dels genom att erbjuda en arena för diskussion och erfarenhetsutbyte i samhällsviktiga läkemedelsfrågor mellan många olika aktörer med skilda utgångspunkter.

– Vi har gått in för att arbeta ännu mer utåtriktat än tidigare, skapa nya samarbeten och engagera oss i olika sammanhang. Det gav snabbt resultat. En milstolpe var när Apotekarsocieteten 2017 blev inbjuden till högnivågruppen inom den nationella läkemedelsstrategin. Det kändes stort för oss och var ett kvitto på att vi var på rätt väg.

– Det visade också att det finns behov av en oberoende organisation som vi och det är viktigt att vi vågar kliva fram och ge vårt bidrag till diskussionen.

Finns det någon sådan insats som du är särskilt stolt över?

– Det finns flera. Vårt arbete mot antibiotikaresistens är ett bra exempel. Och något annat som jag gärna minns är vårt bidrag till att undantaget för antroposofiska läkemedel i läkemedelslagstiftningen avskaffades. Genom vårt remissyttrande, debattartiklar och medverkan i medier var vi verkligen med och påverkade så att det blev samma regler för antroposofisk medicin som för andra läkemedel.

– Det var jätteroligt. Jag kände att det så tydligt var i linje med det som Apotekarsocieteten ska stå för. Läkemedelskunnande baserat på samhällets bästa, vetenskap och kunskap.

Du verkar vara en handlingskraftig person. Har det varit tålamodsprövande att anpassa sig till takten i den demokratiska beslutsprocessen i en medlemsorganisation?

– Det har hänt. Men under den här tiden har jag också lärt mig att se de stora fördelarna med att arbeta med beslut som har stöd av flera tusen medlemmar. Saker och ting kan i vissa fall ta längre tid, men när besluten väl är klara blir de ofta väldigt kraftfulla och starka, framförallt när man så långt som möjligt involverar medlemmarna i olika frågor.

Du går nu från en ideell medlemsorganisation med cirka 5000 medlemmar till ett privat företag – det låter som en ganska stor omställning?

– Ja, men det finns också beröringspunkter mellan de två uppdragen. Ett exempel är mitt engagemang för Sverige som en kunskapsnation inom life science. Att vi ska kunna tillhandahålla spjutspetskompetens inom läkemedelsutveckling.

Vad kommer du att sakna?

– Pulsen i Stockholm och att vara en del av den politiska processen. Och så medarbetarna och alla medlemmarna förstås. Men jag är ju medlem i Apotekarsocieteten så det kanske kan hända att jag dyker upp i huset igen någon gång.

Covid-19 ger allvarliga risker vid graviditet

Helene Wallskär
-
0
Covid-19 ger allvarliga risker vid graviditet

Att bli smittad med covid-19 under graviditet ökar hälsoriskerna för både kvinnan och barnet. Det visar en ny studie som genomfördes vid 43 kliniker i 18 länder världen över. Studien har publicerats i Jama pediatrics.

Stor studie om covid-19 under graviditet

Det är sedan länge känt att gravida kvinnor är en extra sårbar grupp under epidemier av infektionssjukdomar. Det visade sig bland annat under de två influensapandemierna med Spanska sjukan 1918 respektive fågelinfluensan 2009 då gravida som smittades hade en tydligt ökad risk att bli allvarligt sjuka och att dö på grund av infektionen. Sårbarheten beror bland annat på naturliga förändringar av immunförsvaret under en graviditet.

En del mindre studier har redan tidigare visat att även covid-19 verkar vara ett allvarligare hälsohot för gravida än för jämnåriga kvinnor som inte är gravida. Den nu aktuella studien bekräftar detta. Studien som är en av de största hittills om denna fråga genomfördes mars-oktober 2020. Sammanlagt medverkade 706 covid-19-positiva gravida och 1 424 icke covid-smittade gravida kvinnor.

Havandeskapsförgiftning och tidig födsel

Resultaten visar att de gravida med covid-19 hade en tydligt ökad risk för bland annat havandeskapsförgiftning (76 procent högre risk) och för infektioner som krävde antibiotika (drygt 300 procent högre risk). Drygt åtta procent av de covid-smittade gravida behövde intensivvård och knappt två procent av de icke smittade kvinnorna. Dödligheten bland kvinnorna var 1,6 respektive 0,1 procent.

Det var också betydligt vanligare med kejsarsnitt och med tidigt igångsatta förlossningar bland de covid-smittade. Hälsoriskerna för mammorna var kopplade till riskökningar för deras barn. För tidig födsel och låg födelsevikt var klart vanligare bland barn vars mammor hade covid-19.

Även när de covid-19-positiva gravida var symtomfria så fanns riskökningar för dem och deras barn, men inte lika stora som när mamman hade symtom.

Ett lite mer glädjande resultat var att bara tolv procent av barnen till covid-smittade kvinnor fick viruset. Inget barn blev smittat genom amning.

Vill permanenta samverkan mot antibiotikaproblem

Helene Wallskär
-
0
Vill permanenta samverkan mot antibiotikaproblem

Inom ramen för Platinea (PLATtform för INnovation av Existerande Antibiotika) har 16 aktörer de senaste tre åren samverkat för att lösa problem kring antibiotika i Sverige. Samverkan är inriktad på att optimera användningen av befintliga antibiotika och att öka tillgången på viktiga antibiotika som riskerar att försvinna från Sverige.

– Visionen är rätt antibiotika till rätt patient i rätt dos och i rätt tid, sade Platineas projektledare Enrico Baraldi, när aktörerna nyligen samlades till en två dagar lång slutkonferens för att summera den treåriga projekttiden.

Han sade också att slutkonferensen bara är början, för nu finns planer på att fortsätta arbetet enligt den modell som Vinnovastödda Platinea byggt upp.

– Vi söker finansiering för en fortsättning och skulle vilja göra Platinea till en permanent organisation med samma fokus som hittills, sade Enrico Baraldi, som även är professor i industriell teknik vid Uppsala universitet.

Pionjärsamarbete i Platinea

En grundidé med Platinea är att bygga samarbete mellan aktörer med olika perspektiv. Här finns företrädare för myndigheter, akademi, hälso- och sjukvård, läkemedelsindustri och ideell sektor. På aktörslistan står tre universitetssjukhus, fyra universitet, tre läkemedelsföretag, Strama, Folkhälsomyndigheten, Apotekarsocieteten, forskningsinstitutet Rise och Läkemedelsindustriföreningen.

– Det är en viktig milstolpe att vi fått på plats ett samverkansavtal och ett givande samarbete mellan dessa olika sektorer. Något sådant har inte tidigare funnits i Sverige, sade Enrico Baraldi.

– Vi hoppas att dessa aktörer kommer att vilja fortsätta inom Platinea, men välkomnar även nya partners.

Tyst pandemi

Platineas arbete för att befintliga antibiotika ska kunna användas på ett optimalt sätt är viktigt för att svenska patienter med allvarliga infektioner ska kunna få effektiv behandling. Men en optimering av antibiotikaanvändningen är också ett viktigt bidrag till att motverka utvecklingen av antibiotikaresistens. Om detta påminde under konferensen Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin vid Linköpings universitet och ledare för en av arbetsgrupperna, de så kallade arbetspaketen, inom Platinea.

– Dödligheten på grund av infektioner som orsakas av antibiotikaresistenta bakterier ökar. Det är en tyst pandemi, sade han.

– Om inget görs kommer dödligheten enligt WHO 2050 att vara så hög att en person i världen dör var tredje sekund av sådana infektioner.

Studier trots pandemin

Vid konferensen presenterades en lång rad resultat av Platineaarbetet inom de fyra arbetspaketen. Platinea har bland annat identifierat för vilka viktiga antibiotika som risken för bristsituationer är särskilt kritiska, undersökt problem i kommunikationen om bristsituationer till vården och inventerat vilka antibiotika som behöver nya studier för att kunna användas bättre.

Aktörerna har även kartlagt leveranskedjor för antibiotika, orsaker till bristsituationer och vilka ekonomiska incitament som behövs för att behålla nödvändiga antibiotika på den svenska marknaden på ett hållbart sätt.

De har också tagit fram en rad förslag till åtgärder mot de problem som har hittats. En del av dem har Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare. Det gäller till exempel ett förslag om säkerhetslager för antibiotika och ett annat om hur informationsteknologi kan underlätta överblicken av och kommunikationen om bristsituationer. Fler åtgärdsförslag finns i de rapporter som nu finns på Platineas webbplats.

Andra exempel på insatser har varit test av nya verktyg för att främja en rationell antibiotikaanvändning i vården, bland annat antibiotikaronder, och studier av hur antibiotikadoseringar kan optimeras. Flera av undersökningarna och interventionsstudierna inom vården har försvårats av pandemin, men huvudsakligen ändå kunnat genomföras.

– Jag är imponerad av allt som vi har kunnat åstadkomma trots pandemin. Nu vill vi fortsätta att genomföra studier med hjälp av samma prioriteringsmodell som hittills för att välja ut de mest angelägna frågeställningarna, sade Enrico Baraldi.

Försenad webbportal för kliniska prövningar klar

Marie Ericsson
-
0
Försenad webbportal för kliniska prövningar klar

Nu finns ett startdatum för den webbportal som är nödvändig för att en ny EU-förordning om kliniska prövningar ska kunna träda i kraft. Senast den 31 januari nästa år ska portalen, som administreras av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, vara i gång.

Portalen för kliniska prövningar försenades

Under flera år har en trend som visar på ett sjunkande antal kliniska prövningar setts i Sverige och i övriga EU-länder. År 2014 beslutade därför medlemsländerna om en ny förordning om kliniska prövningar och forskning, som ska minska det administrativa arbetet för prövarna och göra det enklare att göra prövningar i ett eller flera EU-länder.

Förordningen innebär att företaget bara ska behöva skicka in en enda ansökan, i stället för att som nu skicka in två ansökningar (en om etikprövning och en till läkemedelsmyndigheten) i varje land som ska vara med i studien.

Denna ansökan ska skickas in via en webbportal som administreras av EMA, som sedan samordnar ländernas granskning av ansökningarna. Utvecklingen av webbportalen tog dock mycket längre tid än vad man från början hade trott.

– Dels är det väldigt komplext att bygga IT-system och dels har brexit lett till kraftiga förseningar på grund av att projektet tappat teknisk kompetens, har Gunilla Andrew-Nielsen, chef för enheten för kliniska prövningar vid Läkemedelsverket, tidigare sagt till Läkemedelsvärlden.

EU-kommissionen ska kontrollera

Men nu bekräftar alltså EMA:s styrelse att webbportalen Clinical trial information system (CTIS) uppfyller de överenskomna kraven och är redo att börja användas senast den 31 januari 2022.

– Genomförandet av förordningen om kliniska prövningar och CTIS kommer att öka effektiviteten vid registrering, genomförande och övervakning av kliniska prövningar i EU, särskilt de som äger rum i flera medlemsstater, samtidigt som det säkerställer största möjliga insyn för allmänheten. Detta är en av de mest komplexa och ambitiösa typer av IT-utveckling som genomförts av EMA och vi ser fram emot att det kommer att starta i början av 2022, Christa Wirthumer-Hoche, ordförande för EMA: s styrelse, i ett pressmeddelande.

– EU är en attraktiv plats för investeringar i klinisk forskning och denna utveckling kommer att öka värdet som ett stort och dynamiskt kliniskt forskningsområde ytterligare, vilket gör det möjligt för myndigheter och forskare att samarbeta mer effektivt mellan medlemsstaterna”, säger Xavier De Cuyper, chef för den belgiska läkemedelsmyndigheten och som här uttalade sig för Heads of medicines agencies kliniska prövningsnätverk.

– Det betyder också att vi ytterligare kan förbättra fördelarna för våra medborgare när det gäller nya läkemedel och bättre användning av befintliga läkemedel och ge dem tillgång till ökad allmän information om kliniska försök när de pågår samt resultaten när försöken är avslutade.

Som ett nästa steg ska EMA:s styrelse informera EU-kommissionen om resultatet. När kommissionen sedan är övertygande om att alla villkor i förordningen om kliniska prövningar är uppfyllda kommer resultatet att publiceras i kommissionens officiella tidning. Sex månader efter denna publicering kommer förordningen och webbportalen att kunna börja användas.

Extra fokus på att upptäcka dubbelmedicinering

Helene Wallskär
-
0
Extra fokus på att upptäcka dubbelmedicinering

Dubbelmedicinering är i fokus för den kampanjvecka som Sveriges apoteksförening just nu genomför på landets apotek. Veckan genomförs för fjärde året i rad. Liksom tidigare går veckan ut på att stimulera och utveckla farmaceuternas användning av det elektroniska beslutsstödet EES från E-hälsomyndigheten.

– Vi har sett att problem med dubbelmedicinering är en vanlig signal i EES. Och det är också ett viktigt problem att upptäcka. Detta eftersom det kan innebära allvarliga risker om kunden oavsiktligt medicinerar med två läkemedel med samma verkan, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut i Sveriges apoteksförening.

EES ger signal om dubbelmedicinering

Alla apotek har tillgång till beslutsstödet EES. Farmaceuten som expedierar ett recept kan göra en slagning i systemet som då analyserar kundens samtliga sparade elektroniska recept.

Det undersöker bland annat om det finns flera läkemedel med samma verkan – alltså dubbelmedicinering, om läkemedlen riskerar att interagera med varandra samt om det finns läkemedel eller doseringar som är olämpliga utifrån patientens ålder. Om systemet upptäcker ett problem ger det en signal till farmaceuten.

Tidigare fokusveckor har framför allt syftat till att öka användningen av EES. I fjol ökade antalet slagningar kraftigt i samband med att kravet på kundens samtycke slopades. I slutet av 2020 använde farmaceuten, som Läkemedelsvärlden rapporterat, EES vid omkring 40 procent av alla receptexpeditioner.

– Nu har vi nått en hög användning. Nu kan vi lägga mer tyngdpunkt på hur vi använder systemet, säger Fredrik Boström, chefsfarmaceut i Sveriges apoteksförening.

– Därför valde vi denna gång dubbelmedicinering som tema för fokusveckan.

Utbildning och systemutveckling

Risk för dubbelmedicinering kan exempelvis uppstå vid läkemedelsbyten när läkaren skriver recept på det nya läkemedlet men det gamla receptet finns kvar och kunden kanske också har kvar av detta läkemedel hemma. Det kan handla om att man har två olika läkemedel med samma substans eller två preparat i samma läkemedelsgrupp.

– Det är både viktigt att expediera rätt och att säkerställa att patienten verkligen vet vilket läkemedel det är som ska användas, säger Fredrik Boström.

Han framhåller att farmaceuterna på apoteken alltid kontrollerar kundernas läkemedelsanvändning noggrant, även utan EES. Men att EES-användning kan ge ytterligare stöd i detta.

– Genom att fokusera på dubbelmedicinering vill vi både bidra till ökad kunskap om dessa problem och hur EES kan hjälpa till att hitta dem. Vi bland annat att ta fram en del utbildningsmaterial. Vi kommer också att samla in statistik och annan kunskap om hur systemet används när det gäller dubbelmedicinering för att få fram underlag till E-hälsomyndighetens kontinuerliga utveckling av systemet.

Utlovar besked om Janssens covid-19-vaccin

Marie Ericsson
-
0
Utlovar besked om Janssens covid-19-vaccin

Efter gårdagens besked om att det kan finnas en möjlig koppling mellan Janssens covid-19-vaccin och ovanliga koagulationsrubbningar ska Folkhälsomyndigheten nu bedöma hur detta påverkar rekommendationerna i Sverige.

– Vi behöver granska underlaget för att kunna ta ställning till en rekommendation för hur vaccinet kan användas i Sverige. Vi återkommer med besked så snart vi är klara, säger Sören Andersson, enhetschef vid Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Nyttan större än risken

Det var på en presskonferens under tisdagen som den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA meddelade att det kan finnas en möjlig koppling mellan Janssens covid-19-vaccin och blodpropp i kombination med låga halter av blodplättar. Nyttan med vaccinet bedöms dock fortfarande vara större än risken för biverkningar.

I utredningen har åtta fall av det mycket sällsynta tillståndet granskats. Alla personer som drabbades var under 60 år och de flesta var kvinnor, men EMA har inte kunnat hitta några specifika riskfaktorer. Fram till den 13 april hade sju miljoner personer i USA fått Janssens vaccin.

Vaccinet är godkänt i EU, men har ännu inte börjat användas i Sverige. Regionerna inväntar nu Folkhälsomyndighetens bedömning som väntas komma nästa vecka.

Ska få andra dos av mRNA-vaccin

I går kom också Folkhälsomyndigheten med beskedet att personer som är under 65 år, och har fått en dos av Astrazenecas vaccin, i stället ska erbjudas en andra dos av ett så kallat mRNA-vaccin.

Denna bedömning görs utifrån EMA:s underlag om en möjlig koppling mellan Astrazenecas vaccin och den sällsynta biverkningen i form av blodpropp i kombination med låga halter av blodplättar.

Beskedet berör cirka 180 000 personer i Sverige, där merparten är hälso- och sjukvårdspersonal. Rekommendationen är nu att dessa personer ska få en andra dos av ett mRNA-vaccin från Pfizer eller Moderna cirka 12 till 15 veckor efter den första dosen av Astrazenecas vaccin. Någon ytterligare dos mRNA-vaccin behövs inte.

Samtidigt bedömer både Folkhälsomyndigheten och EMA att Astrazenecas vaccin är effektivt för att förebygga covid-19 och minska svår sjukdom och dödsfall. Rekommendationerna om att Astrazenecas vaccin ska ges till personer över 65 år kvarstår därmed.

– Astrazenecas vaccin har en hög skyddseffekt och minskar kraftigt risken för svår sjukdom och död, särskilt bland äldre och svaga. De inrapporterade fallen av allvarliga biverkningar är sällsynta och rör i de flesta fallen personer under 60 år, säger statsepidemiolog Anders Tegnell, i ett pressmeddelande.

Denna rekommendation gäller tills vidare men kan komma att ändras när mer data tillkommer, enligt Folkhälsomyndigheten.

Tvingas slänga doser av covid-19-vaccin

Under den senaste tiden har flera medier rapporterat om att regioner har behövt slänga vaccindoser på grund av att patienter har avbokat sin tid när de har fått veta att de ska få Astrazenecas vaccin. Vaccinationsmottagningarna förbereder varje dag ett antal doser innan patienterna kommer, och om doserna inte används inom några timmar måste de kasseras.

Detta är ett problem som har funnits på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, rapporterar Göteborgsposten. Sjukhuset har därför beslutat att centralisera verksamheten, och ta bort vaccinering från enskilda verksamheter. På så sätt har man en större patientgrupp och det är lättare att fylla de luckor som kan uppstå om patienter uteblir från sin bokade tid.

– De handhas på olika sätt med, med olika intervall för fas 2 och olika antal doser i ampullerna. Det är ganska många delar att förhålla sig till och ju större patientgrupp man har, desto mindre är risken för överblivna doser, säger ansvarig verksamhetschef Charlotte Widell, till Göteborgsposten.

Ny styrelse klubbad i Sveriges farmaceuter

Helene Wallskär
-
0
Ny styrelse klubbad i Sveriges farmaceuter

Fackförbundet Sveriges farmaceuter har nu en ny styrelse. Det bekräftar förbundsordförande Sandra Jonsson i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden. Valen skedde genom sluten omröstning.

I huvudsak röstade fullmäktigedelegaterna enligt valberedningens förslag. Till första vice ordförande utsågs, i enlighet med detta förslag, Sofia Kälvemark Sporrong som representerar förbudets offentligsektion och till andra vice ordförande Helena Rosvall, industrisektionen.

Beträffande den sista ledamoten i presidiet, andra vice ordförandens personliga ersättare, fick dock apotekssektionen igenom sitt motförslag till valberedningens kandidat. I stället för Amadou Jallow valde delegaterna till denna post Kristina Maté, apotekssektionen.

I övrigt gick valberedningens styrelseförslag igenom. Det innebär att följande övriga ledamöter valdes: Marianne Andersson, industrisektionen, Karin Gummesson, apotekssektionen, Lena Ring, offentligsektionen, och Jennifer Nilsson, studentsektionen.

Valet av den styrelse som ska leda förbundet tillsammans med den nya ordföranden Sandra Jonsson har som Läkemedelsvärlden rapporterat skjutits upp flera gånger. Detta på grund av interna stridigheter i förbundet. I torsdags skulle styrelsevalen ha skett vid det extra fullmäktige som var utsatt att pågå kl. 13-16. Men efter att ha diskuterat och beslutat om två andra frågor sköt delegaterna upp styrelsevalen genom att ajournera mötet till måndagskvällen.

Den nya styrelsen ska leda förbundet fram till hösten 2022.

Svensk forskning ger nya ledtrådar om ulcerös kolit

Marie Ericsson
-
0
Svensk forskning ger nya ledtrådar om ulcerös kolit

Brister hos en viss typ av bägarcell som finns i tarmen kan vara en bidragande orsak till tarmsjukdomen ulcerös kolit. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet som har publicerats i tidskriften Science.

Bägarceller bildar slemlager

Insidan av tarmen är täckt av ett tunt slemlager som skyddar slemhinnan från bakterier och andra mikroorganismer. Detta lager bildas av en särskild celltyp som kallas bägarceller, och förnyas varje timme.

Det forskarna har gjort i den nu aktuella studien är att skilja ut bägarcellerna från andra celler, och sedan undersöka vilka proteiner varje bägarcell uttrycker. De kom fram till att det finns många olika varianter av dessa bägarceller, och att funktionen för dessa varierar mer än vad man tidigare har förstått.

– Vi tror att detta är viktig kunskap för att framöver kunna påverka tarmens skyddsfunktion. Systemet som upprätthåller det skyddande slemlagret i tarmen verkar kunna ändra sina funktioner och det skulle man kunna utnyttja genom att omprogrammera det med olika signaler, exempelvis genom nya läkemedel, säger Malin Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin och den som har lett forskningen, i ett pressmeddelande.

Kopplas till ulcerös kolit

Forskarna studerade särskilt en av de specifika typerna av bägarceller. Dessa finns på den yttersta slemhinneytan och tillför en annan typ av slem, som bidrar till skyddet i tarmen men som också tillåter att vissa näringsämnen släpps igenom. Denna typ av bägarcell kan enligt forskarna kopplas till den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit.

– Om dessa specifika celler har en nedsatt funktion ser vi att det uppstår oskyddade cellytor som leder till inflammation, både i studier på möss och på prover från patienter med ulcerös kolit, säger Malin Johansson.

Dessa särskilda celler verkade i studien stötas av från slemhinnan tidigare än normalt hos patienter som hade tarmsjukdomen. Detta innebar att cellerna blev färre.

– Till vår förvåning kunde vi observera detta både hos patienter med aktiv ulcerös kolit och hos dem som var tillfälligt symtomfria. Det tyder på att för tidig avstötning av de särskilda bägarceller vi studerat orsakar ett skadat slemskydd och att detta är en bidragande orsak till inflammatorisk tarmsjukdom. Det skulle även kunna vara en bidragande förklaring till den ökade cancerrisk som finns hos dessa patienter, säger Malin Johansson.

Ulcerös kolit är en inflammation i slemhinnan i tjocktarmen och ändtarmen.  Tarmsjukdomen, som har symtom som blod i avföringen och diaréer, är kronisk och går i skov. Med behandling går det ofta att leva utan besvär. I Sverige lever cirka 30 000 personer med ulcerös kolit.

”Vi ser en dramatisk utveckling”

Helene Wallskär
-
0
”Vi ser en dramatisk utveckling”

Cell- och genterapier och andra ATMP (Advanced therapy medicinal products) kallas ofta för framtidens läkemedel. Men i själva verket är de redan här. Allt fler ATMP och liknande behandlingar når läkemedelsgodkännande och börjar söka sin plats i den kliniska verkligheten.

Om den utvecklingen handlade ett digitalt seminarium som Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden nyligen arrangerade. De två föreläsarna Stephan Mielke och Mar Tulinius representerar två olika kliniska fält där revolutionerande behandlingar under de senaste åren gett nya möjligheter att rädda liv och bjudit på nya utmaningar.

Cell- och genterapier tar plats i kliniken

Stephan Mielke är professor i hematologi och cellterapi vid Karolinska institutet och forskar om immunterapi mot cancer. Han är även överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset där han bland annat är verksamhetschef för cellterapi och allogena stamcellstransplantationer. Stephan Mielke är huvudansvarig för cancerbehandling med CAR-T-cellsterapi vid sjukhuset, en terapiform som sedan 2019 allt mer blivit en naturlig del av den individualiserade standardbehandlingen vid vissa cancerformer.

– Det har tagit ungefär 30 år av forskning fram till registrering av godkända läkemedel och standardbehandling i klinik. Men nu ser vi en dramatisk utveckling, sade Stephan Mielke när han vid seminariet berättade om introduktionen av CAR-T-cellsterapier i Sverige.

I förkortningen CAR-T står CAR för chimeric antigen receptor och T för T-celler. Det handlar om en immunterapi där patientens T-celler tas ut och omprogrammeras så att de börjar uttrycka en specifik CAR. Det gör att de mer effektivt kan identifiera och döda cancerceller. Dagens CAR-T-cellsterapier bygger alla på en CAR riktad mot proteinet CD19, som finns på ytan av B-celler även när de har förvandlats till cancerceller. När de modifierade T-cellerna efter odling i laboratorium förs tillbaka till patienten genom infusion söker dessa upp och dödar celler som uttrycker CD19.

Kallar resultaten banbrytande

Experimentella CAR-T-cellsbehandlingar har under några decennier utvecklats och använts inom studier vid ett flertal forskningscentra på sjukhus runt om i världen. År 2018 fick de två första kommersiellt producerade CAR-T-läkemedlen EU-godkännande. Fler finns i pipeline.

Först ut var tisagenlecleucel och axicabtagene ciloleucel. Tisagenlecleucel är indicerat för behandling av barn och vuxna upp till 25 år, med refraktär eller relapserande akut lymfocytisk B-cellsleukemi samt för vuxna med relapserande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom. Medan axicabtagene ciloleucel är godkänt för behandling av vuxna patienter med refraktärt eller relapserande diffust storcelligt B-cellslymfom och primärt mediastinala B-cellslymfom.

De studier som låg till grund för godkännandena visade på stora förbättringar av behandlingssvar jämfört med tidigare standardbehandlingar. I en studie i New England journal of medicine av axicabtagene ciloleucel hos 111 svårt sjuka patienter med B-cellslymfom svarade exempelvis 82 procent på behandlingen och för 54 procent gick cancern helt tillbaka.

– Det är banbrytande resultat som verkar mycket bättre än för de behandlingar man hade innan, även om direkt jämförelse inte är rimlig, sade Stephan Mielke.

64 infusioner hittills

I Sverige rådde NT-rådet först regionerna att avvakta med införande av de två CAR-T-cellsterapierna. Så småningom blev rekommendationen att använda axicabtagene ciloleucel enligt indikation och att begränsa användningen av tisagenlecleucel till barn och unga med B-cellsleukemi.

– I jämförelse med Europa som helhet har det tagit lång tid för oss i Sverige att komma i gång med klinisk användning av de två registrerade CAR-T-produkterna, menade Stephan Mielke.

Det krävs en särskild certifiering av de centra som ska ge dessa behandlingar och de kan nu ges ibland annat Uppsala, Göteborg, Stockholm, Lund och Linköping. Hittills har sammanlagt 64 CAR-T-cellsinfusioner getts i Sverige, varav 20 varit behandlingar med någon av de två kommersiella produkterna.

Som i en godisaffär

Stephan Mielke beskrev att det globalt finns patienter som flera år efter den första behandlingen lever med god livskvalitet och i vissa fall är kvitt sin cancer. Det handlar om patienter som tidigare skulle ha haft få återstående behandlingsalternativ och kort förväntad överlevnad.  Men det är inte säkert att en enda behandling räcker för att få varaktigt behandlingssvar. För många av patienterna har det krävts en kombination av upprepad infusion med CAR-T-cellerna och andra behandlingar som stamcellstransplantation.

I själva verket är Stephan Mielke och hans kollegor inom fältet mitt uppe i sökandet efter svaren på frågorna om de nya terapiernas optimala roll i behandlingen. Genom nationella samråd kring aktuella patientfall, samverkan inom kompetensnätverket Swecarnet och utvärdering via registrering i kvalitetsregister utvecklar de den kliniska kunskapen.

– När vi tittar på de nya behandlingsformerna kan man säga att vi som läkare känner oss som barn i godisaffären som tittar på alla möjligheter och funderar över vad vi ska välja.

– Vi kommer att lära oss av ”real life data” i stora register och genom att använda artificiell intelligens.

Revolutionerande terapier mot muskelsjukdom

Seminariets andre föreläsare var Mar Tulinius, professor i pediatrik vid Göteborgs universitet och överläkare på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus. Han arbetar med barn med neuromuskulära sjukdomar, däribland den svåra ärftliga sjukdomen spinal muskelatrofi, SMA. Det är en sällsynt sjukdom och för dessa barn fanns det tidigare ingen behandling som kunde påverka sjukdomsförloppet.

Barn med den allvarligaste formen, SMA1, dog då vanligen före ett års ålder. Men 2017 godkände EU-kommissionen läkemedlet Spinraza (nusinersen) mot SMA och samma år sade NT-rådet ja till användning i Sverige. Läkemedlet är en så kallad antisensenukleotid som visserligen inte uppfyller den europeiska definitionen av genterapier och ATMP, men som verkar på gennivå.

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus medverkade i de kliniska studier som ledde fram till godkännandet. Studierna var små men visade på övertygande förbättringar tack vare Spinraza. Läkemedlet är i dag standardbehandling vid allvarliga former av SMA och gör i många fall att barn som tidigare bara skulle ha blivit allt svagare i stället kan utveckla olika rörelseförmågor som att sitta självständigt, använda händerna och till och med gå.

– Barn med svåra former av SMA är i dag de nya överlevarna, sade Mar Tulinius.

Viktigt med tidig behandling

Patienter med SMA har brist på ett protein som kallas överlevnadsmotorneuron-protein, SMN.  Detta protein behövs för att motorneuronen (nervceller i ryggmärgen som styr musklernas rörelser) ska överleva och fungera normalt. Proteinbristen gör att motorneuronen bryts ned vilket leder till muskelsvaghet och muskelförtvining som bland annat drabbar rörelseförmåga och andning. Spinraza ges som injektioner i ryggmärgskanalen och normaliserar produktionen av SMN.

Mar Tulinius framhöll att det är viktigt att komma in tidigt med behandlingen för att rädda så många motorneuron som möjligt.

– Därför pågår nu även studier av att sätta in läkemedlet före symtomdebut, i förebyggande syfte.

Ytterligare lovande sjukdomsmodifierande behandlingar mot SMA är på väg. Bland annat har EU-kommissionen godkänt genterapin Zolgensma (onasemnogene abeparvovec) som ännu väntar på slutlig bedömning och rekommendation av NT-rådet om eventuellt svenskt införande. Zolgensma är en engångsbehandling och ges i form av en infusion. Läkemedlet innehåller en korrekt kopia av en felaktig gen och normaliserar tillverkningen av SMN-proteiner.

”Vi måste komma framåt”

ATMP och andra nya avancerade läkemedel har betydligt högre priser än äldre läkemedel. Det gäller även CAR-T-cellsbehandlingar och de nya läkemedlen mot spinal muskelatrofi.

Det pågår en livlig debatt om hur samhället ska ha råd med dessa läkemedel och om hur betalningsmodellerna ska se ut. De nya läkemedlen är omgivna av höga förhoppningar men också stor osäkerhet när det gäller effektstorlek, säkerhet och hur länge effekten varar.

Men Stephan Mielke och Mar Tulinius räknar ändå med att cell- och genterapier redan under de närmaste åren kommer att spela en allt viktigare roll för allt fler patienter.

– Vi ska inte debattera för länge. Vi måste komma framåt om vi inte vill bli sist, sade Stephan Mielke.

– Utvecklingen går mot personaliserad medicin på många olika sjukdomsområden och cell- och genterapier är en naturlig och självklar del i den utvecklingen.

Recept på antibiotika minskar även i år

Helene Wallskär
-
0
Recept på antibiotika minskar även i år

Den minskning av antibiotikaförskrivningen i Sverige som startade när pandemin kom i mars i fjol fortsätter. Det visar Folkhälsomyndighetens statistik för försäljningen av antibiotika på recept under de första tre månaderna 2021.

Månadsstatistiken visar en kontinuerlig minskning av antibiotikaförskrivningen under månaderna oktober 2020-februari 2021. Förskrivningen i februari var lägre än under någon månad 2020, ett år då försäljningen av antibiotika på recept totalt minskade med 17 procent. Bland barn i åldrarna 0-6 år var minskningen i fjol nästan 44 procent.

I mars i år skedde, enligt den aktuella statistiken, visserligen en svag ökning i samtliga regioner, men antibiotikaförskrivningen låg fortfarande på en mycket låg nivå. Det första kvartalets minskning av antibiotikaförskrivningen syntes i samtliga åldersgrupper. Den typ av antibiotika som minskade tydligast var penicillin V, ett vanligt smalspektrumantibiotikum som ofta används mot luftvägsinfektioner.

Under fjolåret ledde den nedåtgående antibiotikatrenden till att 19 av 21 regioner nådde nätverket Stramas mål i arbetet mot antibiotikaresistens – högst 250 recept per 1 000 invånare och år. Genomsnittet för riket blev förra året därmed 237 recept per 1 000 invånare och år. En ännu lägre siffra finns i den nya statistiken för 12-månadersperioden 1 april 2020-31 mars 2021. Nu har förskrivningen i riket sjunkit till i genomsnitt 215 recept per 1 000 invånare och år.

Det är dock fortsatt stora skillnader mellan olika delar av landet. Mest skriver förskrivarna på Gotland ut. Där är den senaste siffran 239 recept per 1 000 invånare och år. Lägst är förskrivningen i Västerbotten med 183 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år.

Den totala försäljningen av antibiotika har minskat lite varje år sedan 2008, men den extra kraftiga minskningen 2020 och 2021 beror sannolikt på covid-19-pandemin. Bland annat förebygger den fysiska distanseringen och andra åtgärder mot coronaspridningen även andra infektioner.

Antikroppar kvar minst ett halvår

Marie Ericsson
-
0
Antikroppar kvar minst ett halvår

Hur länge har en person som har blivit vaccinerad mot covid-19 kvar sina antikroppar och när kommer man att behöva fylla på med så kallade boosterdoser? Det är frågor som många ställer sig, men som än så länge inte går att svara säkert på. Flera studier pågår dock för att ta reda på detta.

Antikroppar kvar minst sex månader

En pågående fas-I studie av Modernas vaccin visar att deltagarna har kvar antikroppar mot covid-19 i minst sex månader efter vaccinering. Resultatet har publicerats i New England journal of medicine. Studien har gjorts på 33 friska vuxna personer.

Forskarna fortsätter nu att studera hur länge skyddet håller sig och avgör om det kommer att behövas en så kallad boosterdos, alltså en tredje dos, av vaccinet längre fram. De framhåller att deras resultat visar på en varaktighet av antikropparna och därmed stöder användandet av vaccinet.

Moderna har också pågående studier för att ta reda på hur bra deras vaccin fungerar mot mutationer av viruset. En studie, som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om,  visar att skyddet mot den variant som först upptäcktes i Storbritannien är lika bra som skyddet mot den ursprungliga virusvarianten. Däremot ger vaccinet signifikant sämre skydd mot den variant som upptäcktes först i Sydafrika.

Moderna undersöker också om det går att förstärka skyddet mot nya varianter genom att lägga till en extra dos av vaccinet. Företaget arbetar också med att fram en vaccinkandidat specifikt riktad mot varianten från Sydafrika.

Eventuell tredje dos av Pfizers vaccin

Även Pfizer/Biontech har pågående studier där de tittar på hur länge vaccinets skydd håller. I början av april kom företaget med studieresultat om att deras vaccin visade ett bra skydd efter sex månader. Vaccinet har även visat sig vara effektivt mot både den brittiska och den sydafrikanska varianten av viruset.

När vaccinerade personer kan behöva en så kallad boosterdos av Pfizers vaccin vet forskarna ännu inte.

– Ett troligt scenario är att det sannolikt kommer att finnas ett behov av en tredje dos, efter mellan sex och tolv månader och därefter kommer det att behövas en årlig vaccination, men allt detta måste bekräftas. Och igen, varianterna kommer att spela en nyckelroll, har Pfizers vd Albert Bourla nyligen sagt till CNBC.

Sköt upp val av ny styrelse för tredje gången

Helene Wallskär
-
0
Sköt upp val av ny styrelse för tredje gången

Vid torsdagens extra fullmäktige skulle delegaterna utse resten av den nya förbundsstyrelse som tillsammans med ordförande Sandra Jonsson ska leda förbundet. Men ännu en gång sköts styrelsevalen upp. Mötet var utsatt att pågå kl 13-16, men ajournerades och kommer att fortsätta på kvällen måndag 19 april kl. 21-23, informerar Sveriges farmaceuter på sin hemsida.

Som Läkemedelsvärlden rapporterat valdes Sandra Jonsson i september 2020 men övriga val sköts då upp under ett stormigt fullmäktige och den dåvarande styrelsen blev kvar som interimsstyrelse. I denna fanns många som motsatte sig att Sandra Jonsson blivit vald och samarbetet i interimsstyrelsen har varit konfliktfyllt. Något som bland annat resulterat i att skyddsombudet har kopplat in Arbetsmiljöverket.

Extra fullmäktige vill se över stadgarna

De kompletterande valen till styrelseposter var först planerade till ett extra fullmäktige i januari. Detta blev uppskjutet och nu skjuts alltså valen upp ännu en gång. Inför dessa val finns både ett förslag från valberedningen och ett antal motkandidater som apotekssektionen nominerat.

Några frågor hann dock extra fullmäktige med att besluta om under torsdagens mötestimmar. En var ett förslag från en majoritet av interimsstyrelsen att förklara misstroende mot Sandra Jonsson. Delegaterna sade nej till att lägga till denna punkt på dagordningen, enligt tidningen Svensk farmaci efter både öppen och sedan sluten omröstning.

Mötet beslutade också att tillsätta en arbetsgrupp som ska se över förbundets stadgar. Enligt förslaget ska arbetsgruppen föreslå förändringar som förhindrar en upprepning av det som skedde vid det dramatiska fullmäktige i september då apotekssektionen tack vare röstmajoritet drev igenom sitt ordförandeförslag efter nominering vid sittande möte.

1...202122...32Sida 21 av 32