Apotekarsocietetens avgående vd i intervju:
”Finns en poäng med att tvingas välja”
Karin Meyer berättar om sin vd-tid på Apotekarsocieteten för Läkemedelsvärldens Helene Wallskär. Foto: Ingrid Helander.

”Finns en poäng med att tvingas välja”

Under sin tid som Apotekarsocietetens vd har Karin Meyer lett en rad stora förändringar. Alla har inte varit enkla, berättar hon här i en intervju.

23 apr 2021, kl 07:30
0

En augustidag 2014 steg Karin Meyer in genom den bastanta entréporten på Wallingatan 26A i Stockholm och tog itu med sitt uppdrag som vd vid Apotekarsocieteten.

– Uppdragen från styrelsen var tydliga, säger hon.

Det handlade om att modernisera och utveckla organisationen, stärka den vetenskapliga profilen samt skapa en finansiellt mer långsiktigt hållbar verksamhet.

Organisation med många ansikten

Nästan sju arbetsintensiva år senare är Karin Meyer nu åter på väg mot nya utmaningar. Den sista april lämnar hon Apotekarsocieteten och går vidare till ett nytt vd-jobb på det Uppsalabaserade företaget Center for translational research Sweden AB. Läkemedelsvärlden fick en pratstund en av hennes sista arbetsdagar på Wallingatan och bad henne blicka både bakåt och framåt.

En vd på Apotekarsocieteten leder en mångfacetterad verksamhet. Apotekarsocieteten är en ideell medlemsförening med minst 400-åriga anor och med cirka 5000 medlemmar och 275 förtroendevalda i kretsar, sektioner och en styrelse. Här bedrivs ett livaktigt föreningsarbete landet runt. Allt för att bidra till att läkemedel utvecklas och används på ett sätt som är så bra som möjligt för människors hälsa och för samhället.

Samtidigt driver organisationen den affärsdrivande kurs- och utbildningsverksamheten Läkemedelsakademin och den oberoende nyhetssajten Läkemedelsvärlden. Dessutom äger och förvaltar Apotekarsocieteten några hyresfastigheter som ger ett viktigt bidrag till organisationens finansiering. Det dagliga jobbet i dessa olika verksamhetsgrenar sköts av omkring 25 anställda på det kansli som vd leder.

Viktigt balansera tradition och modernisering

Karin Meyer minns att Apotekarsocietetens långa kunskapstradition och starka historiska förankring gjorde stort intryck på henne redan från början.

– Det har hela tiden varit viktigt för mig att slå vakt om de unika värdena och att hitta en balans mellan dem och en nödvändig vidareutveckling, säger hon.

– För jag såg också att det behövdes förändring. Vi låg kvar i att göra saker och ting som vi alltid hade gjort dem, trots att omvärlden hade förändrats och inte alltid längre efterfrågade det vi gjorde. Vi nådde inte ut med allt fantastiskt vi gjorde. Det bidrog också till en oroande utveckling av våra kostnader.

En omvärlds- och marknadsanalys hjälpte till att hitta de nya behov som Apotekarsocieteten skulle kunna möta. För att möta de behoven behövdes nya arbetssätt och även vissa nya kompetenser. Karin Meyer tog initiativ till en organisationsförändring som bitvis blev omvälvande inte minst för de anställda på kansliet. En personalminskning gjorde att fem personer måste lämna organisationen och några andra slutade av eget val.

– De här förändringarna tog hela 2015 och var emellanåt smärtsamma för många.

Hur påverkade det dig personligen?

– Självklart blir jag som chef ledsen när förändringar som jag är ansvarig för påverkar människors liv på ett negativt sätt. Annars vore det något fel på mig! Men det är viktigt att trots egna känslor kunna göra det på ett professionellt sätt så att det blir så bra det går för dem som berörs.

– Det underlättade också att mitt uppdrag var tydligt och att vi ganska snabbt såg att förändringarna gav ett bra resultat, både på hur omvärlden tog emot dem och på kostnaderna.

Flera nedläggningar

Som ett led i omstruktureringen tog Karin Meyer också initiativ till att lägga ned flera verksamheter som Apotekarsocieteten hade drivit under lång tid. Bland annat ett bokförlag, ett kontor i Lund, olika former av diplomering och certifiering och arrangemanget Läkemedelsriksdagen. Det beslut som kanske var allra svårast för organisationen att fatta var att lägga ned den årliga Läkemedelskongressen.

Den var, berättar Karin Meyer, en ”kronjuvel” i Apotekarsocietetens verksamhet och hade historiskt spelat en framträdande roll i den vetenskapliga kunskapsutvecklingen på farmaciområdet. Den var också omgiven av en aura av tradition, genuinitet och högtidliga middagar.

Men intresset för denna typ av jättekongresser av modellen vetenskapligt smörgåsbord hade under en längre tid  minskat allt mer – och deltagarsiffrorna likaså. Precis som läkarnas medicinska riksstämma fick Läkemedelskongressen allt svårare att klara sin ekonomi. På slutet gick den omkring 1,6 miljoner kronor back varje år. Den sista Läkemedelskongressen arrangerades 2017, sedan pausades den 2018 och på hösten det året kom det slutgiltiga nedläggningsbeslutet.

Var du säker på att ni gjorde rätt?

– Ja, trots att det på flera sätt var ett svårt beslut så tvivlade jag inte på det. Tiderna förändras. Vi var tvungna att anpassa oss till en annorlunda omvärld och efterfrågan. Tack vare omorganisation och nedläggningar har vi kunnat göra viktiga nysatsningar och lagt grunden för en modernare organisation.

– Det gäller att våga släppa saker för att kunna satsa på annat. Det finns en poäng med att tvingas välja.

Digital omställning

Under omstruktureringen har Apotekarsocieteten gjort en rad nysatsningar. Hela organisationen har, framhåller hon, påbörjat en digital vidareutveckling. Och för Apotekarsocietetens såväl som för Läkemedelsakademins del handlar det om en stor digital omställning.

Omställningen fick även extra skjuts av de nya förutsättningar som pandemin har skapat. På kort tid lyckades organisationen bygga upp kompetens och tekniska förutsättningar för att möta den ökade efterfrågan på såväl digitala utbildningar som de kompetenshöjande aktiviteter som genomförs av föreningens kretsar och sektioner.

– Det är väldigt roligt att se resultatet av det rejäla digitala kliv som vi har tagit. Vi har skaffat oss större beredskap att möta utbildningsbehoven på läkemedelsområdet, inte bara här och nu utan även i framtiden.

En annan satsning som hon gärna lyfter fram är inrättandet av Apotekarsocietetens vetenskapliga råd.

– Vårt vetenskapliga råd är ett bollplank i forskningsfrågor som tidigare saknades i den nationella organisationen. Medlemmarna representerar tillsammans en stor ämnesmässig och geografisk spridning. Rådet har dessutom företrädare för både akademi och industri och har etablerat samarbeten i flera viktiga frågor. Ett bra exempel är vårt engagemang i samverkansplattformen Platinea som syftar till att motverka antibiotikaresistens.

Stärkt samhällsroll

Ytterligare en nysatsning är den pågående uppbyggnaden av ett farmacihistoriskt museum för att kunna visa de många historiskt intressanta föremål och miljöer som Apotekarsocieteten har i sina samlingar. Museet blir både digitalt – en första version finns redan online – och så småningom fysiskt.

– Det är jätteroligt att vi kan tillgängliggöra våra föremål och ta fram deras historia som speglar den fantastiska utveckling vi har haft i Sverige på läkemedelsområdet.

Under Karin Meyers vd-tid har Apotekarsocieteten också satsat på att utveckla och stärka sin roll som en oberoende expertinstans och aktiv samhällsaktör i det politiska samtalet på läkemedelsområdet. Dels genom att ta ställning i vissa för organisationen viktiga frågor och på olika sätt påverka lagstiftning och andra beslut i denna riktning. Och dels genom att erbjuda en arena för diskussion och erfarenhetsutbyte i samhällsviktiga läkemedelsfrågor mellan många olika aktörer med skilda utgångspunkter.

– Vi har gått in för att arbeta ännu mer utåtriktat än tidigare, skapa nya samarbeten och engagera oss i olika sammanhang. Det gav snabbt resultat. En milstolpe var när Apotekarsocieteten 2017 blev inbjuden till högnivågruppen inom den nationella läkemedelsstrategin. Det kändes stort för oss och var ett kvitto på att vi var på rätt väg.

– Det visade också att det finns behov av en oberoende organisation som vi och det är viktigt att vi vågar kliva fram och ge vårt bidrag till diskussionen.

Finns det någon sådan insats som du är särskilt stolt över?

– Det finns flera. Vårt arbete mot antibiotikaresistens är ett bra exempel. Och något annat som jag gärna minns är vårt bidrag till att undantaget för antroposofiska läkemedel i läkemedelslagstiftningen avskaffades. Genom vårt remissyttrande, debattartiklar och medverkan i medier var vi verkligen med och påverkade så att det blev samma regler för antroposofisk medicin som för andra läkemedel.

– Det var jätteroligt. Jag kände att det så tydligt var i linje med det som Apotekarsocieteten ska stå för. Läkemedelskunnande baserat på samhällets bästa, vetenskap och kunskap.

Du verkar vara en handlingskraftig person. Har det varit tålamodsprövande att anpassa sig till takten i den demokratiska beslutsprocessen i en medlemsorganisation?

– Det har hänt. Men under den här tiden har jag också lärt mig att se de stora fördelarna med att arbeta med beslut som har stöd av flera tusen medlemmar. Saker och ting kan i vissa fall ta längre tid, men när besluten väl är klara blir de ofta väldigt kraftfulla och starka, framförallt när man så långt som möjligt involverar medlemmarna i olika frågor.

Du går nu från en ideell medlemsorganisation med cirka 5000 medlemmar till ett privat företag – det låter som en ganska stor omställning?

– Ja, men det finns också beröringspunkter mellan de två uppdragen. Ett exempel är mitt engagemang för Sverige som en kunskapsnation inom life science. Att vi ska kunna tillhandahålla spjutspetskompetens inom läkemedelsutveckling.

Vad kommer du att sakna?

– Pulsen i Stockholm och att vara en del av den politiska processen. Och så medarbetarna och alla medlemmarna förstås. Men jag är ju medlem i Apotekarsocieteten så det kanske kan hända att jag dyker upp i huset igen någon gång.