Svensk forskning ger nya ledtrådar om ulcerös kolit

Svensk forskning ger nya ledtrådar om ulcerös kolit

Upptäckter om så kallade bägarceller kan leda till nya läkemedel mot tarmsjukdomen, enligt en studie.

20 apr 2021, kl 09:07
0

Malin Johansson

Malin Johansson. Foto: Cecilia Hedström

Brister hos en viss typ av bägarcell som finns i tarmen kan vara en bidragande orsak till tarmsjukdomen ulcerös kolit. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet som har publicerats i tidskriften Science.

Bägarceller bildar slemlager

Insidan av tarmen är täckt av ett tunt slemlager som skyddar slemhinnan från bakterier och andra mikroorganismer. Detta lager bildas av en särskild celltyp som kallas bägarceller, och förnyas varje timme.

Det forskarna har gjort i den nu aktuella studien är att skilja ut bägarcellerna från andra celler, och sedan undersöka vilka proteiner varje bägarcell uttrycker. De kom fram till att det finns många olika varianter av dessa bägarceller, och att funktionen för dessa varierar mer än vad man tidigare har förstått.

– Vi tror att detta är viktig kunskap för att framöver kunna påverka tarmens skyddsfunktion. Systemet som upprätthåller det skyddande slemlagret i tarmen verkar kunna ändra sina funktioner och det skulle man kunna utnyttja genom att omprogrammera det med olika signaler, exempelvis genom nya läkemedel, säger Malin Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin och den som har lett forskningen, i ett pressmeddelande.

Kopplas till ulcerös kolit

Forskarna studerade särskilt en av de specifika typerna av bägarceller. Dessa finns på den yttersta slemhinneytan och tillför en annan typ av slem, som bidrar till skyddet i tarmen men som också tillåter att vissa näringsämnen släpps igenom. Denna typ av bägarcell kan enligt forskarna kopplas till den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit.

– Om dessa specifika celler har en nedsatt funktion ser vi att det uppstår oskyddade cellytor som leder till inflammation, både i studier på möss och på prover från patienter med ulcerös kolit, säger Malin Johansson.

Dessa särskilda celler verkade i studien stötas av från slemhinnan tidigare än normalt hos patienter som hade tarmsjukdomen. Detta innebar att cellerna blev färre.

– Till vår förvåning kunde vi observera detta både hos patienter med aktiv ulcerös kolit och hos dem som var tillfälligt symtomfria. Det tyder på att för tidig avstötning av de särskilda bägarceller vi studerat orsakar ett skadat slemskydd och att detta är en bidragande orsak till inflammatorisk tarmsjukdom. Det skulle även kunna vara en bidragande förklaring till den ökade cancerrisk som finns hos dessa patienter, säger Malin Johansson.

Ulcerös kolit är en inflammation i slemhinnan i tjocktarmen och ändtarmen.  Tarmsjukdomen, som har symtom som blod i avföringen och diaréer, är kronisk och går i skov. Med behandling går det ofta att leva utan besvär. I Sverige lever cirka 30 000 personer med ulcerös kolit.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng