Studie om blodplasma mot covid-19 ger försiktigt hopp
Foto: Istock

Studie om blodplasma mot covid-19 ger försiktigt hopp

Ingen statistiskt signifikant effekt, men vissa positiva tecken. Så kan den första plasmastudien sammanfattas.

4 jun 2020, kl 13:00
0

Resultaten av den första studien av blodplasma mot covid-19 har nu publicerats av den vetenskapliga tidskriften Jama. Det handlar om behandling med så kallad konvalescentplasma. Personer som tillfrisknat från coronainfektionen donerar plasma som då innehåller antikroppar mot det nya coronaviruset. Plasman med antikropparna ges till sjuka patienter för att hjälpa deras immunförsvar att bekämpa viruset.

Studie i Kina av blodplasma mot covid-19

Forskare ser blodplasma mot covid-19 som ett viktigt alternativ att utvärdera, inte minst eftersom det än så länge saknas antivirala läkemedel mot infektionen. I Sverige startade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, nyligen en fas II-studie där 50 coronapatienter ska få sådan behandling.

Den aktuella Jamastudien var den första randomiserade kliniska studien av behandling med konvalescentplasma vid covid-19. Det var forskare i Kina som genomförde studien mitt under pågående epidemi i staden Wuhan.

På grund av att Kina lyckades hejda den snabba smittspridningen blev studien dock bara ungefär hälften så stor som planerat. Tillströmningen av patienter minskade och studien fick 103 deltagare i stället för planerade 200.

Detta minskade den statistiska styrkan hos resultaten av studien. I resultaten finns visserligen flera tecken på att det gick bättre för de patienter som fick plasmabehandling, men effekterna är inte statistiskt signifikanta.

Ger viktiga signaler

Trots detta väcker studien hopp om att konvalescentplasma har potential som covid-19-behandling, menar andra forskare i en redaktionell kommentar i Jama. Kommentaren är skriven av tre amerikanska forskare som konstaterar att plasmastudien ger ”viktiga signaler” om en möjlig gynnsam effekt hos svårt (men inte kritiskt) sjuka covid-19-patienter. De anser därför att resultaten bör stimulera till ytterligare studier.

De amerikanska forskarna väcker också förslaget att kombinera konvalescentplasma med det experimentella antivirala läkemedlet remdesivir mot covid-19. De menar att resultaten av plasmastudien liknar de hittills presenterade resultaten om remdesivir. Likheten handlar om att det finns tecken på vissa positiva effekter hos patienter som inte är kritiskt sjuka.

Genom att kombinera de två behandlingarna skulle eventuellt effekten kunna förstärkas, framhåller forskarna och föreslår att sådan kombinationsterapi bör utvärderas i kommande studier.

Första randomiserade studien

Konvalescentplasma som behandling av infektion har använts sedan början av 1900-talet. Plasmabehandling kopplades till minskad dödlighet under såväl Spanska sjukan kring 1918 som Sars-epidemin 2003 och svininfluensan 2009.

De kinesiska forskarna bakom den nu aktuella studien utvärderade plasmaterapi som gavs vid sju sjukhus i Wuhan mellan 14 februari och 1 april 2020. De sammanlagt 103 patienterna hade laboratoriebekräftad covid-19 och var antingen allvarligt eller kritiskt sjuka. Med allvarlig sjukdom menas att patienten hade problem med andningen och/eller dålig syresättning. Med kritisk sjukdom menas att patienten behövde respiratorvård och/eller drabbades av chock och organsvikt.

Forskarna randomiserade patienterna som hade en medianålder på 70 år. 52 patienter fick enbart standardbehandling och 51 fick dessutom en transfusion med konvalescentplasma med höga halter av IgG-antikroppar mot det nya coronaviruset.

Svårtolkat om blodplasma mot covid-19

En tydlig effekt av behandlingen var minskade virusnivåer hos dem som fick konvalescentplasma. Virusaktiviteten mättes i prover från näsa och svalg. Men när det gällde det primära utfallsmåttet, klinisk förbättring inom 28 dagar, var den eventuella effekten av plasman inte statistiskt signifikant.

Klinisk förbättring definierades som att patienten antingen kunde skrivas ut eller uppvisade minskad allvarlighetsgrad av sjukdomen på en särskild mätskala.

I konvalescentplasmagruppen blev 51,9 procent av patienterna bättre inom 28 dagar. I kontrollgruppen var det något färre, 43,1 procent, som uppnådde det primära utfallsmåttet.

Fortsatt analys visade att det var främst bland de allvarligt, men inte kritiskt, sjuka som det var skillnad mellan konvalescentplasmagrupp och kontrollgrupp. 91,3 procent av de allvarligt sjuka som fick plasma blev bättre inom 28 dagar, att jämföra med 68,2 procent i kontrollgruppen. Bland dem med livshotande sjukdom var skillnaden däremot bara några procentenheter (till plasmagruppens fördel).

Två av de plasmabehandlade patienterna fick biverkningar av transfusionen. Det handlade om en allergisk reaktion respektive andnöd som båda gick över efter behandling.

Föreslår nya studier

Även flera sekundära utfallsmått, bland annat dödligheten inom 28 dagar, analyserades. Också här syntes en tendens till att konvalescentplasmagruppen klarade sig bättre, men effekterna var inte heller i detta fall statistiskt signifikanta.

Liksom författarna av den redaktionella kommentaren, lämnar de kinesiska forskarna förslag om fortsatt forskning om konvalescentplasma mot covid-19.

De föreslår dels större studier med bättre statistisk styrka. Och dels studier som fokuserar på allvarligt men inte kritiskt sjuka covid-19-patienter eftersom dessa tycktes ha den största nyttan av behandlingen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng