Björn Eriksson om den första tiden som ny generaldirektör:
”Förtroende är extra viktigt just nu”
Björn Eriksson, foto: Jeanette Hägglund

”Förtroende är extra viktigt just nu”

Björn Eriksson har höga förväntningar på sitt nya jobb som generaldirektör för Läkemedelsverket, ett jobb som hittills har präglats av coronapandemin.

27 apr 2021, kl 07:00
0

För en månad sedan tog han över som ny generaldirektör för Läkemedelsverket, en av de myndigheter som syns allra mest i arbetet mot coronapandemin. I en intervju med Läkemedelsvärlden berättar Björn Eriksson om hur den första tiden har varit, om de största utmaningarna och om hur han ser på framtiden.

– Jag har höga förväntningar på det här jobbet. Läkemedelsverket är en viktig myndighet där mycket händer just nu och jag känner mig väldigt stolt över att få leda den, säger han.

Björn Eriksson tar med sig erfarenheter

Björn Eriksson kommer närmast från Region Stockholm där han sedan 2019 har arbetat som hälso- och sjukvårdsdirektör. Dessförinnan var han förvaltningschef för Region Skånes universitetssjukvård, och tidigare har han också varit regiondirektör i Region Jämtland Härjedalen. Han berättar att han tar med sig de erfarenheter han fått i sina tidigare arbeten in i sin nya roll.

– Jag har varit i en del stora organisationer nu och har den tryggheten i ryggen. I region Stockholm har ett samarbete mellan alla delar varit jätteviktigt och det vill jag se även vid Läkemedelsverket. I Jämtland Härjedalen, som är en stor region med få invånare och egentligen raka motsatsen till Stockholm, har arbetet med primärvård varit otroligt viktigt. Och det är också något jag tar med mig till mitt nya jobb, att kunna jobba med låg tyngdpunkt.

Dina tidigare tjänster har ju främst varit i regioner. Vad är den största skillnaden mellan att leda en region och att vara generaldirektör för en statlig myndighet?

– Det är en ganska stor skillnad. Det uppenbara är ju att jag nu har ett uppdrag som gäller hela landet. Läkemedelsverket är en regulatorisk myndighet som sätter förutsättningarna för mycket, medan en region är mycket verkställande, det är där det oftast händer för invånarna. Men kulturmässigt finns det många likheter. Hälso- och sjukvård är ett otroligt kunskaps- och kompetensdrivet arbete och det är precis likadant här på Läkemedelsverket. Vi är vår kunskap väldigt mycket.

Höjda avgifter

I början av mars kom Läkemedelsverket med ett förslag till regeringen om att höja avgifterna för den statliga kontrollen av läkemedel, ett förslag som har debatterats flitigt och mött en hel del kritik. Bland annat är många läkare och annan personal inom hälso-och sjukvården emot förslaget eftersom det kommer att innebära kraftigt höjda avgifter för kliniska studier. När Björn Eriksson får svara på frågor kring detta märks det att han redan helt och hållet har gått i sin nya roll.

I och med att du tidigare arbetade i en region kan man nästan se det som att du har ”bytt sida” nu när du är på Läkemedelsverket. Har rollbytet fått dig att ändra åsikt i frågan om avgiftshöjningen i något avseende?

– Nej, i grunden har jag inte ändrat inställning i frågan kring avgifter för att driva verksamheten. De verksamheter som tillkommit eller fått utökade uppdrag inom ramen för förordningen och som bidrar till ökade kostnader är främst IT-utveckling driven av ökad digitalisering i omvärlden, producentobunden information, e-hälsa, brexit som omfördelat verksamhet samt brist- och restarbete. Utökade satsningar krävs också för att möta regulatoriska förändringar, till exempel att hantera ärenden innehållande stora datamängder som analyserats med digital teknik.

Har det påverkat din inställning i någon annan fråga?

– Rollbytet betyder inte att jag ändrat andra åsikter. Jag har nu ett uppdrag med tyngdpunkt på läkemedel för människor och djur och medicintekniska produkter och deras effekt och säkerhet. Mitt hälso- och sjukvårdsperspektiv tar jag med mig i den nya rollen.

Många frågor på Europanivå för Björn Eriksson

Den första tiden på Läkemedelsverket har för Björn Eriksson till största del handlat om att lära känna folk. Främst medarbetare på den egna arbetsplatsen, men också generaldirektörer på andra myndigheter, berättar han. Mycket av arbetet har också handlat om frågor på Europanivå.

– Säkert hälften av min tid har gått åt till möten med Europas läkemedelsmyndighet EMA. Det har varit diskussioner om covid-19-vaccinerna framför allt. Men Läkemedelsverket är ju i mångt och mycket en europeisk myndighet och många av godkännande- och tillståndsprocesserna är reglerade utifrån EU-förordningar, säger han.

Att börja som ny generaldirektör mitt i coronapandemin måste vara speciellt. Hur har den påverkat starten av ditt arbete?

– Ja, den första tiden har förstås präglats av pandemin och alla delar av Läkemedelsverket har ju påverkats av den. För mig personligen tror jag dock att starten hade sett ganska lika ut även under vanliga omständigheter. Det hade förstås varit fler fysiska möten och jag hade åkt i väg till andra myndigheter, men innehållsmässigt hade det varit ganska likt. Jag tror att de speciella förhållandena kring pandemin gör att jag har kommit in i arbetet lite snabbare. Allt som har med pandemin att göra har naturligtvis högsta prioritet, vilket innebär att annat arbete på Läkemedelsverket inte syns lika tydligt just nu. De delarna får jag lära mig senare.

Sällsynta biverkningar från vaccinen

Den senaste tiden har EMA konstaterat att det finns en möjlig koppling mellan covid-19-vaccinen från Astrazeneca och Janssen och en mycket sällsynt biverkning i form av blodpropp i kombination med låga halter av blodplättar.

Hur ser du på arbetet kring detta?

När det gäller utvecklingen av vaccinen är det såklart att vi förväntar oss att det uppkommer biverkningar när man massvaccinerar och vi har försökt lägga grunden för att spåra eventuella signaler med ett rigoröst inrapporteringssystem för biverkningar så att vi kan upptäcka och utreda tidigt. Det gäller till exempel de här signifikanta biverkningarna som har dykt upp.

Enligt Björn Eriksson är det viktigt att man på Läkemedelsverket är öppen med den kunskap om vaccinerna som man har.

– Vi ska vara transparenta kring vaccinen och man ska kunna lita på oss. Det här med förtroende är extra viktigt just nu, säger han.

Björn Eriksson påpekar att han hoppas att det inom den närmsta framtiden ska finnas tillgång till säkra och effektiva vaccin så att man kan vaccinera Sveriges, och hela världens, befolkning.

– Om vi inte kan trycka undan pandemin i hela världen blir det problematiskt. Jag förväntar mig att det här kunskapsområdet kring covid-19 och vacciner kommer att fortsätta i samma explosionsartade förlopp och att vi kommer att lära oss massor.

Och hur ser du på arbetet på Läkemedelsverket om du bortser från pandemin?

– Förutom utvecklingen av covid-19-vaccinen finns det andra många spännande områden. Till exempel kommer arbetet med artificiell intelligens att utvecklas. Där kommer vi att behöva ha regulatoriska processer för att veta att det kontrolleras på rätt sätt. Vi har också många nya behandlingsformer som ATMP och precisionsmedicin där det kommer att ske en utveckling. Dessutom har vi ett jättestort arbete framför oss när det gäller medicintekniska produkter nu när det kommer nya EU-förordningar.

Björn Eriksson tror att det går att använda kunskapen från arbetet med pandemin även inom andra områden.

– Vi har ju sett att vi med gemensamma ansträngningar klarar av att ta fram ett vaccin och vi har visat att det här gemensamma arbetet fungerar. Det har blivit ett uppsving för kunskapsmyndigheter som Läkemedelsverket. Befolkningen känner att det är dit hoppet står när det är kris.

Restnoteringar är en utmaning

Så kallade restnoteringar av läkemedel är ett återkommande problem i Sverige. Arbetet mot dessa situationer, som alltså innebär att ett läkemedel tar slut, är en av de största utmaningarna för Läkemedelsverket, enligt Björn Eriksson.

– Strategiskt sett är en stor utmaning att alla medborgare ska ha tillgång till det läkemedel som de verkligen behöver. Vi behöver stärka tillgången till läkemedel så att antalet restnoteringar minskar. Det är en av våra viktigaste uppgifter.

Och hur ska ni göra det?

– Först och främst behöver vi få en bra lägesbild. Vi behöver ha koll på när brister kan uppstå, och var de har uppstått. Jag tänker också att Läkemedelsverket kan få utökade uppdrag i framtiden. I en utredning av Åsa Kullgren föreslås ju till exempel att Läkemedelsverket ska skapa en nationell lägesbild, det tror jag är ett bra första steg.

En annan utmaning för myndigheten är att uppnå hållbarhetsmålen, berättar Björn Eriksson.

– Vi ska bidra och arbeta aktivt med förordningar och regulatoriska processer som möjliggör att vi har miljömässigt bra läkemedel från den allra första början av produktionen till den slutgiltiga användningen. Det är ett mycket omfattade uppdrag, och i alla aspekter är det en global fråga. Det är ingenting man tar fram i Uppsala eller i Småland utan det här berör ju många länder, säger han.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng