Den minskning av antibiotikaförskrivningen i Sverige som startade när pandemin kom i mars i fjol fortsätter. Det visar Folkhälsomyndighetens statistik för försäljningen av antibiotika på recept under de första tre månaderna 2021.
Månadsstatistiken visar en kontinuerlig minskning av antibiotikaförskrivningen under månaderna oktober 2020-februari 2021. Förskrivningen i februari var lägre än under någon månad 2020, ett år då försäljningen av antibiotika på recept totalt minskade med 17 procent. Bland barn i åldrarna 0-6 år var minskningen i fjol nästan 44 procent.
I mars i år skedde, enligt den aktuella statistiken, visserligen en svag ökning i samtliga regioner, men antibiotikaförskrivningen låg fortfarande på en mycket låg nivå. Det första kvartalets minskning av antibiotikaförskrivningen syntes i samtliga åldersgrupper. Den typ av antibiotika som minskade tydligast var penicillin V, ett vanligt smalspektrumantibiotikum som ofta används mot luftvägsinfektioner.
Under fjolåret ledde den nedåtgående antibiotikatrenden till att 19 av 21 regioner nådde nätverket Stramas mål i arbetet mot antibiotikaresistens – högst 250 recept per 1 000 invånare och år. Genomsnittet för riket blev förra året därmed 237 recept per 1 000 invånare och år. En ännu lägre siffra finns i den nya statistiken för 12-månadersperioden 1 april 2020-31 mars 2021. Nu har förskrivningen i riket sjunkit till i genomsnitt 215 recept per 1 000 invånare och år.
Det är dock fortsatt stora skillnader mellan olika delar av landet. Mest skriver förskrivarna på Gotland ut. Där är den senaste siffran 239 recept per 1 000 invånare och år. Lägst är förskrivningen i Västerbotten med 183 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år.
Den totala försäljningen av antibiotika har minskat lite varje år sedan 2008, men den extra kraftiga minskningen 2020 och 2021 beror sannolikt på covid-19-pandemin. Bland annat förebygger den fysiska distanseringen och andra åtgärder mot coronaspridningen även andra infektioner.
