Ny rapport: Minst 60 skäl till antibiotikabrister

Ny rapport: Minst 60 skäl till antibiotikabrister

Samverkansplattformen Platinea har kartlagt varför det uppstår brist på antibiotika i hälso- och sjukvården.

9 mar 2020, kl 11:33
0

Enrico Baraldi.

Professor Enrico Baraldi, Uppsala i universitet.

Problemet med restnoterade läkemedel och uppkomna bristsituationer tycks bli allt vanligare i hälso- och sjukvården. Både i Sverige och globalt. Många gånger kan ett restnoterat läkemedel bytas ut mot ett annat likvärdigt. Men ibland går inte detta. Särskilt påtagligt är det när det gäller antibiotika, där det i vissa fall inte finns något alternativ att byta till.

I en ny rapport från samverkansplattformen Platinea har man tittat på och kartlagt vad antibiotikabrister beror på. Totalt redovisas runt 60 identifierade orsaker i olika delar av läkemedelsförsörjningskedjan.

De olika riskfaktorerna har grupperats i sex huvudkategorier som bland annat ”produktion”, ”inköpsprocesser” och ”antibiotikaanvändning”. Det kan exempelvis handla om felaktig antibiotikaanvändning i vården, brist på snabb diagnostik, omställningsproblem i produktionen eller oväntad uppgång på efterfrågan. Många av bristorsakerna hänger också ihop, vilket gör hela området komplext.

Vanlig orsak till antibiotikabrister

Men trots de snåriga orsakssambanden lyfter rapporten fram ett återkommande skäl till antibiotikabristerna: låg lönsamhet.

Många antibiotikum finns numera som generika vilka betingar ett lågt pris. Till det ska läggas att Sverige är en liten marknad för de globala läkemedelsföretagen och att antibiotika är ett läkemedel som ska användas restriktivt.

En lösning som återkommande diskuteras för att säkra tillgången till vissa antibiotika i Sverige är att producera dem inom landet. Det är också något som diskuterats inom Platinea.

– Framför allt har vi diskuterat en lösning med att flytta produktionen närmare Sverige för att bli mindre sårbara. Sverige är trots allt en liten marknad, men kanske kan fabriker i Europa försörja Sverige och resten av Norden, säger Enrico Baraldi, professor i industriell ekonomi vid Uppsala universitet och projektledarna för Platinea.

Krävs bättre överblick

Han framhåller dock att en enklare åtgärd för att komma tillrätta med en del av antibiotikabristerna är att få till bättre informationsflöden mellan olika aktörer. I dag finns det ingen som har koll på vare sig lagerstatus eller behov av antibiotika

– Genom att skapa bättre datasystem som kan göra det enklare att få en överblick av lagersaldon och förbrukning kan företagen bli bättre på att förutspå efterfrågan. Det finns vissa barriärer, men eftersom antibiotika är så viktiga läkemedel tror jag att man kan komma till en lösning.

Enrico Baraldi och Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin, berättar mer om orsaker till antibiotikabrister och vad man kan göra åt det på frukostseminariet Kampen mot antibiotikaresistens – därför blir det brist på antibiotika, tisdag 10 mars. Läs mer och anmäl dig här.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng