Månads arkivering oktober 2020

Pandemin ger avtryck i motionerna om läkemedel

0

Antalet riksdagsmotioner som lämnades in under den allmänna motionstiden var i år det näst högsta på fem år. Vid deadline för inlämning sent i tisdags hade, enligt preliminära siffror, 3 655 fristående motioner lämnats in. Det är fler än i fjol och året dessförinnan, men något färre än 2017 då motionärerna var ännu flitigare.

Coronakrisen märks i motionsfloden

En sökning på ordet ”läkemedel” bland alla de förslag som kommit in under den allmänna motionstiden ger 135 träffar. Flest läkemedelsmotioner kommer från företrädare för Moderaterna (47). Sverigedemokrater har också skrivit många motioner (27) om läkemedel och på tredje plats kommer S-ledamöter med 16 motioner som tar upp läkemedel ur olika aspekter.

Det lägsta antalet läkemedelsrelaterade motioner kommer från miljöpartister som skrivit sammanlagt fyra.

Erfarenheterna under coronapandemin präglar många av förslagen i de läkemedels- och vaccinmotioner som riksdagsledamöterna i år skrev under den allmänna motionstiden. Det problem som får överlägset mest uppmärksamhet av motionärerna är läkemedelsförsörjning och försörjningsberedskap beträffade läkemedel och sjukvårdsutrustning. Närmare 20 motioner från skilda politiska läger handlar om detta. Motionärerna lyfter ofta fram att pandemin gjort läkemedelsförsörjningens sårbarhet extra tydlig.

Läkemedelsberedskap högt på agendan

”Coronapandemin har också synliggjort hur sårbar den globala läkemedelsförsörjningen är. Under pandemin har såväl läkemedelsproduktionen som distributionen av läkemedel allvarligt påverkats av bland annat handelshinder”, skriver till exempel Johan Hultberg (M) i en motion om en nationell strategi för bättre läkemedelsberedskap.

Även Eva Lindh med flera (S) anser att regeringen måste prioritera frågorna om beredskapslager för läkemedel och skyddsutrustning samt bättre tillgång till läkemedel även när det inte råder någon typ av krisläge.

”Vi behöver komma tillrätta med brister i läkemedelstillgången. Bland annat bör ett nytt beredskapslager och ett samordnande ansvar för läkemedelstillgången inrättas, så som Apoteket AB tidigare hade. Att vara förberedd är en styrka för ett land”, skriver Eva Lindh och hennes medmotionärer.

Ett annat pandemirelaterat ämne som flera motionärer lyfter är tillgången till sjukvårdsinsatser inom äldreomsorgen.

“Covid-19-pandemins utbrott 2020 satte den underdimensionerade hälso- och sjukvården i äldreomsorgen under blixtbelysning.  Inspektionen för vård och omsorg har fått tusentals vittnesmål från anhöriga och personal om hur äldre på särskilda boenden (SÄBO) drabbats av brister i utredningar, diagnostik och behandling av sjukdom. Anhöriga har vittnat om hur information och samråd har brustit när det gäller beslut om att ge eller avstå ifrån hälso- och sjukvårdande insatser”, skriver Anna Vikstrom (S). Hon vill att riksdagen ska ställa sig bakom ett förslag om ökade insatser av olika kategorier av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal vid särskilda boenden för äldre.

Många lyfter miljöproblem

En annan läkemedelsfråga som, liksom i fjol, ofta dyker upp i motionsfloden är de miljöproblem som följer i spåren av både tillverkning och användning av läkemedel. Ett tiotal motioner för fram olika förslag för att minska läkemedels miljöpåverkan. Marlene Burwick och Hanna Westerén (båda S) vill till exempel att miljökrav införs i EU:s regelverk för god tillverkningssed, GMP, beträffande läkemedel. Och även Lina Nordquist med flera (L) har en rad förslag om miljökriterier för upphandling och reglering av läkemedel. Bland annat föreslår de att Läkemedelsverket ska ta miljöhänsyn vid beslut om vilka läkemedel som ska vara receptfria.

Det finns även ett flertal motioner om bättre läkemedelsrening av avloppsvatten.

Obligatoriskt barnvaccin och vaccin till äldre

Många förslag handlar också om vacciner, vaccinationer och vaccintillverkning.

Larry Söder (KD) vill att regeringen ska låta undersöka möjligheterna att skapa en nationell vaccinfabrik som Sverige kan använda i krislägen. Erik Ottoson (M) vill att vaccinationerna i det nationella vaccinationsprogrammet ska bli obligatoriska. Hans partikamrater Ann-Britt Åsebol och Elisabeth Björnsdotter Rahm föreslår ett nationellt vaccinationsprogram för seniorer. De framhåller att Folkhälsomyndigheten har föreslagit att influensavaccination ska införas som ett nationellt särskilt vaccinationsprogram för alla över 65 år.

“Samma myndighet rekommenderar via sina allmänna råd att pneumokockvaccination erbjuds alla personer över 65 år. Även denna vaccination borde ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram för alla över 65 år och därmed bli bindande för landsting och regioner”, skriver motionärerna.

De motioner som kommit in under allmänna motionstiden granskas nu av riksdagskansliet. Många av dem hänvisas sedan till något av riksdagens utskott för beredning. De förslag som nu lämnats in kommer i många fall att bli föremål för riksdagsdebatt och beslut tidigast i vår.

De får kemipriset för gensaxen

0

Kungliga vetenskapsakademien har beslutat att tilldela årets Nobelpris i kemi till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av den så kallade gensaxen, genediteringstekniken Crispr/Cas9. Med hjälp av denna kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer.

Tekniken har fått stor betydelse inom forskningen på många fält och det pågår också mycket arbete världen runt för att kunna använda gensaxen som sjukdomsbehandling.

– Det finns en enorm kraft i gensaxen, som angår oss alla. Den har inte bara revolutionerat grundvetenskapen, utan även växtförädlingen och kommer att leda till nyskapande medicinska behandlingar, säger Claes Gustafsson, ordförande i Nobelkommittén för kemi, i ett pressmeddelande.

Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna har av många varit tippade som Nobelpristagare under en lång rad av år. Emmanuelle Charpentier upptäckte gensaxen när hon studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som gör mänskligheten störst skada. Hon upptäckte då en tidigare okänd molekyl, kallad tracrRNA. Hennes kartläggningar visade att molekylen är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, Crispr/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA.

Hon publicerade upptäckten 2011 och inledde samma år ett samarbete med Jennifer A. Doudna. De båda fick tillsammans gensaxen från bakteriers immunförsvar att fungera i provrör. De förenklade också saxens molekylära komponenter så att den blev lättare att använda.

I sin naturliga form känner gensaxen igen DNA från virus, men Charpentier och Doudna programmerade om den så att den kan klippa av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe.

Gensaxen har bidragit till många viktiga grundvetenskapliga upptäckter. Inom medicinen pågår även kliniska prövningar av nya terapier mot cancer. Och växtforskare har kunnat använda tekniken till att framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka.

Emmanuelle Charpentier fick i fjol det svenska Scheelepriset  av Apotekarsocieteten och gästade då Stockholm.

Nobelpristagaren fick Scheelepriset i fjol

0

Emmanuelle Charpentier har liksom den andra av årets Nobelpristagare i kemi, Jennifer A. Doudna, genom åren fått en rad vetenskapliga priser för upptäckten av gensaxen Crispr/Cas9. Det är inte länge sedan Emmanuelle Charpentier gästade Stockholm för att ta emot Scheelepriset som vartannat år delas ut av Apotekarsocieteten.

Under ett par novemberdagar i fjol dagar medverkade hon både vid ett vetenskapligt möte med unga forskare (Young scientists day) och Scheelesymposiet. Vid Scheelesymposiet delades priset ut av Apotekarsocietetens ordförande Märit Johansson.

– Det är lite annorlunda för en mikrobiolog och genetiker att få ett pris för läkemedelsforskning. Men det är också viktigt eftersom i början när jag startade min forskningskarriär var jag fokuserad på antibiotikaresistens och antibiotika, som var på verklig grundforskningsnivå och jag är glad att Crispr förde mig tillbaka till en del av forskningen med applikationer inom humanmedicin, sade hon då till Läkemedelsvärlden.

Gjorde upptäckten i Umeå

Under Scheelesymposiet belystes en rad områden där Crispr/Cas9 har stor betydelse. Bland annat pågår det forskning om så kallad xenotransplantation (transplantation av organ från djur till människor), inom växtförädling och om olika genetiskt orsakade blodsjukdomar där Crispr/Cas9 numera är ett behandlingsverktyg.

Emmanuelle Charpentier gjorde, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, sina revolutionerande upptäckter under sin tid som forskare vid Umeå Universitet 2009. Sedan 2015 är hon verksam vid Max Planck-institutet i Tyskland där hon leder ett institut med fokus på forskning om patogener.

– Jag fortsätter den forskning jag har gjort under åren med mitt forskarteam där vi fokuserar på olika aspekter av mekanismer hos bakterier, sade hon i fjol.

– På så vis kan vi förstå mer om bakterieorsakade sjukdomar och kontexten av interaktioner mellan bakterier och människa.

Ytterligare granskning av vaccin mot covid-19 inleds

0

Ännu en utredning av en vaccinkandidat mot covid-19 har påbörjats av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Ansökan har lämnats in av företaget BioNTech i samarbete med Pfizer. Den första granskningen som EMA inledde gäller vaccinet som utvecklas av Astrazeneca i samarbete med Oxford university.

I september avslutade EU-kommissionen förhandlingarna med BioNTech och Pfizer om en reservation på 200 miljoner doser, vilket Läkemedelsvärlden då rapporterade om.

Granskningen kommer att ske löpande genom en så kallad ”Rolling rewiew”. Det är en procedur som EMA använder för att skynda på bedömningen av ett läkemedel eller vaccin i en kritisk situation. Termen innebär att myndigheten granskar inskickade forskningsdata fortlöpande. Den normala proceduren är annars att all dokumentation om ett läkemedels effektivitet, säkerhet och kvalitet måste lämnas in samtidigt när man ansöker om ett godkännande.

Granskningen innebär att EMA utvärderar resultat som kommit fram i laboratoriestudier och initiala kliniska prövningar av vaccinet. Det går inte att säga när vaccinet kan få ett godkännande. I detta skede går det inte heller att säga något om hur säkert eller effektivt det är.

– Det är mycket positivt att alla forskningsinsatser som hittills gjorts för att hitta ett vaccin mot covid-19 nu börjar ger resultat i form av forskningsdata som vi kan börja granska, säger Läkemedelsverkets vaccinkoordinator Charlotta Bergquist i ett pressmeddelande.

Vaccin mot covid-19 som består av mRNA

Det aktuella vaccinet består av genetiskt material, mRNA, som kodar för ett ytprotein (spikeprotein) på det nya coronaviruset sars-cov-2. När man vaccineras med detta vaccin kommer ytproteinet att produceras av våra celler. Kroppen reagerar då på detta främmande ämne genom att utveckla antikroppar och T-celler som riktar sig specifikt mot detta protein.

Om en person som har vaccinerats sedan utsätts för en infektion av covid-19 ska kroppens immunförsvar redan vara tränad i att känna igen och snabbt utveckla skydd mot infektionen.

Anti-vaxx på Facebook på väg att byta strategi

0

Världshälsoorganisationen, WHO, anser att minskande vaccinationstäckning i spåren av ett allt mer organiserat vaccinmotstånd är ett av de allvarligaste hoten mot den globala folkhälsan. Just nu varnar WHO särskilt för risken att den rörelse som kallas ”anti-vaxx” ska minska människors vilja världen runt att vaccinera sig mot covid-19, när vacciner börjar komma.

Vaccinmotstånd som politisk rättighet

Som Läkemedelsvärlden rapporterat har flera av de stora sociala medieplattformarna på senare år infört olika förändringar för att begränsa spridning av felaktig information om vacciner. Men sociala medier är fortfarande vaccinmotståndarnas viktigaste arena för spridning av negativa påståenden om vacciner. Det gäller inte minst Facebook.

En grupp amerikanska forskare har nu undersökt hur vaccinmotståndet på Facebook har förändrats under åren 2009-2019. De har publicerat studien i American journal of public health.

Under de tio studerade åren har vaccinmotståndarnas aktivitet på Facebook, enligt studien, ökat kraftigt. Och innehållet i budskapen har förändrats. För tio år sedan dominerades anti-vaxx-kommunikationen enligt analysen av mer traditionellt innehåll. Det handlar exempelvis om felaktiga påståenden om risker med vacciner samt konspirationsteorier om att etablissemanget döljer dessa risker.

Men på senare år handlar argumenten på de studerade Facebooksidorna allt mindre om forskning och fakta och allt mer om vaccinering och medborgerliga rättigheter. Diskussionerna på anti-vaxx-sidor om vacciners säkerhet och effektivitet har minskat, medan diskussionerna om politiska principer som medborgerliga rättigheter har ökat. Vaccinmotståndarna gör vaccinfrågan till en fråga om individens fria val.

– Att tala om nej till vaccinering som en medborgerlig rättighet gör att vaccinmotståndarna slipper diskutera vetenskap och i stället kan debattera om värderingar, särskilt om allas rätt till ett fritt val. Men i det här fallet kan personer som utövar denna rättighet skada alla andra.

Det sade David Broniatowski, som ledde undersökningen, i ett pressmeddelande i samband med att studien publicerades. David Broniatowski är  docent i systemstyrning och systemteknik vid George Washington university. Han gjorde studien tillsammans med forskare vid University of Maryland och Johns Hopkins university.

Vaccinmotstånd på Facebook ökar

I projektet analyserade forskargruppen över 250 000 inlägg på 204 Facebooksidor som uttrycker motstånd mot vaccinationer. Inläggen var postade mellan oktober 2009 och oktober 2019.

Forskarna såg att mängden av inlägg som uttryckte vaccinmotstånd ökade trappstegsvis. Det var särskilt tre händelser som ledde till ökningar.

Den första kraftiga ökningen kom 2015 efter att ett mässlingsutbrott som startade på Disneyland i Kalifornien fått stor uppmärksamhet. Utbrottet väckte mycket diskussion om vikten av att vaccinera barn mot mässling, en diskussion som mobiliserade av vaccinmotståndarna.

Nästa ökning kom året därpå. Detta efter att den filmen ”Vaxxed – from cover-up to catastrophe” lanserats. Manusförfattare, producent och regissör är den före detta läkare och forskare som med förfalskade forskningsresultat spred myten om samband mellan mässlingsvaccin och autism. Filmen startade en våg av vaccinmotstånd på Facebook och inläggen handlade till stor del om medborgerliga rättigheter. Att inte vaccinera sig och sina barn beskrevs, enligt den aktuella studien, som civilt motstånd.

Vaccinmotståndarnas aktivitet ökade ytterligare under 2019. Då framför allt på Facebooksidor som var inriktade på vaccinmotstånd i en viss amerikansk delstat. Inläggen handlade främst om diskussioner kring lagändringar om vacciner och hur man skulle rösta i lokala val för att stoppa vissa lagförslag.

Forskarna bakom studien menar att deras resultat tyder på att vaccinmotståndarna blir allt mer organiserade och politiskt inriktade. De rekommenderar myndigheter och folkhälsopolitiker att utveckla sin kommunikation till befolkningen om vacciner för att även kunna möta värderingsargument om exempelvis individens fria val.

Nobelpris för upptäckten av hepatit C

Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet har i år beslutat att belöna tre forskare som gjort pionjärinsatser för kampen mot hepatit C. De tre medicinpristagarna är Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice som får dela lika på prissumman på tio miljoner kronor.

Alla tre har i olika steg på ett avgörande sätt bidragit till upptäckten av hepatit C-viruset. Upptäckten är en förutsättning för utvecklingen av dagens effektiva hepatit C-läkemedel och för möjligheten att screena donerat blod för att förhindra smittöverföring vid blodgivning.

I dag kan 95 procent av alla som behandlas med läkemedel mot hepatit C botas.

– Upptäckten av hepatit C-viruset har räddat miljontals liv över hela världen, sade professor Gunilla Karlsson Hedestam, ledamot av Nobelförsamlingen, när hon presenterade de tre pristagarnas insatser vid prisets offentliggörande på måndagen.

Tyst, dödlig infektion

Redan på 1940-talet stod det klart att det finns två huvudtyper av infektionsorsakad hepatit, leverinflammation. Den första typen är hepatit A som orsakas av ett virus som sprids främst genom vatten och mat. Detta är en akut typ av infektion som vanligen inte ger några långsiktiga efterverkningar.

Den andra typen av infektiös hepatit sprids via blod och kroppsvätskor och är ett allvarligt medicinskt tillstånd. Det handlar om en kronisk inflammation i levern som är lömsk eftersom smittade personer kan vara symtomfria i åratal och till och med decennier. På sikt kan inflammationen leda till skrumplever, som bara kan behandlas med levertransplantation, eller levercancer.

Blodburen hepatit orsakar över en miljon dödsfall om året i världen, vilket gör tillståndet till ett folkhälsohot i nivå med hiv och tuberkulos.

På 1960-talet upptäckte forskaren Baruch Blumberg hepatit B, ett av de två kända virus som ligger bakom denna typ av hepatit. Han fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för detta 1976. Upptäckten ledde till utveckling av diagnostiska tester och vacciner och var ett viktigt framsteg. Testning av donerat blod minskade antalet fall av hepatit efter blodtransfusioner.

Okänt virus

Men fortfarande inträffade ett stort antal fall av transfusionsorsakade hepatitfall, ett problem som en av årets Nobelpristagare, Harvey J. Alter, studerade i sin forskning vid National institute of health. Han och hans medarbetare visade att många fall av transfusionsorsakad hepatit varken berodde på hepatit A eller B-virus. Med hjälp av olika experiment kunde de visa att det måste finnas ett tredje virus som gav en distinkt typ av hepatit. Bland annat visade att blod från smittade människor överförde sjukdomen till schimpanser.

Det blev en hög vetenskaplig prioritet att identifiera det okända viruset, men många forskare världen runt försökte i mer än ett decennium utan att lyckas.

Michael Houghton, den andra av årets Nobelpristagare, tog sig an uppgiften att försöka isolera virusets genetiska sekvens. Han och hans forskargrupp undersökte DNA-fragment från blodet hos schimpanser som var smittade med den aktuella hepatittypen. Till slut kunde de identifiera ett nytt så kallat RNA-virus som benämndes hepatit C.

Räddar liv

Men fortfarande visste forskarna inte om hepatit C ensamt kunde orsaka den svåra kroniska leverinflammationen. Den pusselbiten lade årets tredje pristagare, Charles M. Rice, som i sin forskning vid Washington university i St. Louis visade att hepatit C-viruset kan föröka sig och orsaka sjukdom. Detta blev det slutgiltiga beviset för att hepatit C orsakar de dittills oförklarliga fallen av transfusionsorsakad hepatit C.

– De tre pristagarna var pionjärer vars forskning lade grunden till livräddande antivirala läkemedel och bloodscreening, sade Gunilla Karlsson Hedestam.

I dag finns mycket känsliga blodtester som kan detektera viruset. I många delar av världen förekommer transfusionsorsakad hepatit därför överhuvudtaget inte längre. Och de effektiva antivirala läkemedel som utvecklats kan i de flesta fall bota patienten, framhöll Gunilla Karlsson Hedestam:

–  I framtiden kommer vi förhoppningsvis att helt kunna utrota hepatit C.

Kväveoxid möjlig behandling vid covid-19

Kväveoxid kan vara en möjlig behandling vid covid-19. Det visar en studie från Uppsala universitet som har publicerats i tidskriften Redox Biology.

Kväveoxid (NO) fungerade som behandling mot coronaviruset bakom Sars-epidemin 2003. Enligt studien har ämnet, som har virusdödande egenskaper, även visat sig vara effektiv på närbesläktade SARS-CoV-2. Uppsala-forskarna gjorde en provrörsstudie där de behandlade det nya coronaviruset med en kemisk förening (snap) som frisätter kväveoxid. Virusförökningen bromsades då ner.

– Oss veterligen är kväveoxid den enda substans som hittills visat sig ha en direkt effekt på SARS-CoV-2, säger Åke Lundkvist professor vid Uppsala universitet som har lett studien, i ett pressmeddelande.

Kväveoxid kan i dag ges vid akut lungsvikt för att förbättra syresättningen i blodet.

– I väntan på ett fungerande vaccin skulle förhoppningsvis inhalation av NO kunna vara en verksam behandlingsform. Dosering och tidpunkt för insatt behandling torde spela en viktig roll för resultatet och behöver nu snarast utredas, säger Åke Lundkvist i pressmeddelandet.

Forskarna ska nu undersöka de antivirala effekterna av ämnet och göra en modell i laboratoriet för att kunna simulera en möjlig behandlingsform för patienter.

PRAC utreder risk för njurskador av remdesivir

Säkerhetskommittén PRAC inom EU:s läkemedelsmyndighet EMA har fått signaler om risk för akuta njurskador av remdesivir, det första godkända läkemedlet mot covid-19. Kommittén har därför inlett en granskning för att utvärdera läkemedlets njurrisker.

Remdesivir godkändes i somras under produktnamnet Veklury som behandling vid covid-19 i EU. Redan innan hade läkemedlet fått en omfattande användning i covid-19-vården över hela världen. Efterfrågan på remdesivir har också fortsatt att öka, trots att många frågor återstår att besvara om behandlingens kliniska värde. Remdesivir är till exempel ett av de läkemedel som USA:s president Donald Trump enligt medieuppgifter har fått mot sin coronainfektion.

Undersöker eventuellt orsakssamband

Veklury har ett villkorat marknadsgodkännande i EU för behandling av covid-19 hos patienter från 12 års ålder med lunginflammation och behov av syrgasbehandling. Att godkännandet är villkorat innebär att tillverkaren Gilead sciences måste komma in med ytterligare data efter godkännandet

Redan i samband med godkännandet diskuterades risken för njurskador av remdesivir, främst på grund av resultat av djurstudier. Denna risk lyftes också fram i Veklurys riskhanteringsplan som något att hålla ögonen på.

Läkemedlet är nu föremål för utökad säkerhetsövervakning med månatliga säkerhetsrapporter. Akut njurskada är där en biverkningsrisk som följs noga.

Det har nu kommit rapporter om akuta njurskador hos vissa patienter som fått remdesivir mot covid-19. Men experterna vet ännu inte om njurskadorna har orsakats av läkemedlet. Njurskador kan även orsakas av bland annat diabetes och av själva covid-19-infektionen.

PRAC kommer att utvärdera alla data om patientfallen för att försöka avgöra om njurproblemen berodde på läkemedlet. I så fall kan det bli aktuellt att ändra i informationen om Veklury. Redan nu innehåller den rekommendationer till behandlande läkare om att vara uppmärksamma på risken för försämrad njurfunktion.

KI-forskare överklagar beslut om forskningsfusk

Forskaren Karin Dahlman-Wright, tidigare prorektor vid Karolinska institutet, fälldes i början av september för oredlighet i forskning vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om. Nu överklagar hon beslutet från Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF) till förvaltningsrätten.

I överklagandet yrkar Karin Dahlman-Wright att NPOF:s beslut undanröjs eftersom det enligt henne inte finns någon grund för att hon har gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Hon begär om anstånd att få komma in med kompletterande handlingar.

Ärendet handlar om artiklar där Karin Dahlman-Wright varit korresponderande författare eller medförfattare. Artiklarna anmäldes till Karolinska institutet och fallet hamnade efter många turer hos NPOF. Nämnden, som startade vid årsskiftet, prövade totalt sju artiklar och ansåg att Karin Dahlman-Wright har gjort sig skyldig till oredlighet i fyra av dessa.

NPOF bedömde ärendet som en allvarlig avvikelse och tog ingen hänsyn till om bildmanipuleringarna påverkade forskningsresultatet. Nämnden ansåg också att hon varit grovt oaktsam och pekade bland annat på att hon har lång erfarenhet av forskning och att hon har varit sisteförfattare för merparten av de aktuella publikationerna.

Karin Dahlman-Wright avgick i fjol från uppdraget som prorektor på grund av oredlighetsärendet.

Barnvaccinationsprogram håller trots pandemin

0

Det svenska barnvaccinationsprogrammet håller ställningarna mot coronapandemin. Det visar en analys som Folkhälsomyndigheten redovisar till regeringen.

Bakgrunden är att Världshälsoorganisationen, WHO, rapporterat att covid-19-pandemin har påverkat vaccinationsprogram i många länder och att flera miljoner barn riskerar att bli ovaccinerade. WHO rekommenderar därför att länder ska prioritera att hålla i gång de nationella vaccinationsprogrammen under pandemin.

Avbrott i vaccineringen skulle snabbt kunna leda till en ökning av allvarliga infektionssjukdomar och belasta en coronaansträngd sjukvård ytterligare.

I sin analys har Folkhälsomyndigheten använt de vaccinationer som barnhälsovård och elevhälsa har rapporterat in till det nationella vaccinationsregistret. Analysen visar att det svenska barnvaccinationsprogrammet har fortsatt att fungera, enligt Folkhälsomyndigheten är detta främst tack vare ”utomordentligt arbete” av barnhälsovården och elevhälsan.

Myndigheten har jämfört andelen vaccinerade med olika vacciner i år och tidigare år. Ett exempel är vaccin mot rotavirusinfektion som erbjuds barn vid sex veckors och tre månaders ålder. Analysen visar att andelen vaccinerade barn i mars-maj i år var lika hög som andelen i december-februari, före pandemin.

Ett annat exempel är vaccin mässling, påssjuka och röda hund, mpr-vaccin. Första dosen av detta vaccin ges vid 18 månaders ålder. Analysen visar att lika många barn födda 2018 blev vaccinerade med mpr-vaccin under januari-augusti 2020 som barn födda 2017 blev under samma period förra året.

Samma stabila läge syns även för andra vaccinationer.

Folkhälsomyndigheten kommer att fortsätta undersöka vaccinationsprogrammets hållbarhet under pandemin närmare, genom en studie av barnhälsovården. Myndigheten kommer att följa vaccinationstäckningen och analysera vilka resurser som bidrar till att verksamheten kan upprätthållas.

Nytt lyckat grepp mot miljöfarligt läkemedel

0

Över 300 patienter vid Tiohundras vårdcentraler behandlades tidigare med det miljöbelastande blodtrycksläkemedlet felodipin. Men efter en telefonkampanj har 86 procent av patienterna bytt ut läkemedlet till ett mer miljövänligt alternativ.

Läkemedelsvärlden har pratat med Jan Bergman, klinikchef på Norrtälje sjukhus och grundaren till kampanjen.

Hur väcktes idén?

Vi har haft ett miljöarbete där vi har försökt få bort dessa på olika sätt, men inte lyckats fullt ut. I Stockholms läns landsting finns en lista över läkemedel som kan skada miljön där felodipin finns med. När vi såg siffrorna på hur många som använde läkemedlet började vi fundera på om vi kunde samverka på något sätt och kom på att det här läkemedlet var ganska lätt att byta ut till ett mer miljövänligt alternativ.

Hur gick ni tillväga?

Vi fick en lista över patienter som behandlades med felodipin. Vi började med att skicka ett brev till dem med information om att läkare kommer att ringa och berätta om möjligheten att byta ut läkemedlet mot en mer miljövänlig medicin. Därefter delade vi upp patienterna mellan oss och började att ringa runt.

Vad blev reaktionerna?

De flesta patienterna var positiva och ville inte ta ett läkemedel som påverkade miljön. Alla ville dock inte byta direkt utan ville prata med sin läkare först, och vissa ville inte byta alls av andra anledningar. Det får man ha full förståelse för.

Varför gick kampanjen gick så bra?

Jag tror att det var angreppssättet. Det var unikt och vi hade ett bra case. Alla förstod också vad det handlade om och ville engagera sig. En viktig del av projektet var också att vi kunde samverka mellan primärvård och sjukhus.

Kommer ni att göra en liknande kampanj med något mer läkemedel?

Vi funderar på hur vi skulle kunna gå vidare. I nuläget har vi inget läkemedel som vi kan göra exakt samma sak med, men vi tänker att det här skulle kunna vara en modell för andra typer av insatser.  Vi vill ta det till en annan nivå och fortsätta att samarbeta.

EMA påbörjar granskning av covid-19-vaccin

EU:s läkemedelsmyndighet EMA har inlett en löpande granskning (”rolling review”) av det covid-19-vaccin som utvecklas av Astrazeneca i samarbete med Oxford university. Detta är EMA:s första granskning av en vaccinkandidat mot covid-19. Granskningen genomförs av myndighetens expertkommitté CHMP.

Löpande granskning är en procedur som EMA använder för att skynda på bedömningen av ett läkemedel eller vaccin i en kritisk situation. Termen innebär att myndigheten granskar inskickade forskningsdata fortlöpande. Den normala proceduren är annars att all dokumentation om ett läkemedels effektivitet, säkerhet och kvalitet måste lämnas in samtidigt när man ansöker om ett godkännande.

De data som EMA nu börjar granska är resultat som kommit fram i laboratoriestudier av vaccinet. Det pågår också storskaliga fas III-studier där vaccinkandidaten ges till tusentals människor. Resultaten av dessa kommer EMA att granska senare. Först då blir det möjligt att dra slutsatser om vaccinets säkerhet och effektivitet.

– Det går inte att förutse när ett eventuellt beslut om godkännande av vaccinet skulle kunna fattas, även om den löpande granskningen kan förkorta utredningstiden avsevärt, säger Läkemedelsverkets vaccinkoordinator Charlotta Bergquist i ett pressmeddelande.

– Det påskyndade förfarandet ändrar inte de grundläggande kraven på att vaccinet ska vara säkert, effektivt och hålla god kvalitet för att kunna bli godkänt

Covid-19-vaccin byggt på förkylningsvirus

Först när företaget har lämnat in alla nödvändiga forskningsdata för vaccinet, bland annat resultat från kliniska prövningar på människor, kan man formellt ansöka om ett godkännande.

Vaccinkandidaten, kallad Covid-19 vaccine Astrazeneca, bygger som Läkemedelsvärlden tidigare beskrivit, på ett vanligt förkylningsvirus från apor. Det är modifierat och används som bärare av genetiskt material som kodar för ett ytprotein, spikeprotein, på coronaviruset sars-cov-19.

Vaccinet får den vaccinerade personens celler att producera spikeproteinet. Kroppen reagerar då på detta främmande protein genom att utveckla antikroppar och T-celler som riktar sig specifikt mot detta protein. Om personen sedan utsätts för en riktig infektion av covid-19 ska kroppens immunförsvar redan vara tränat i att identifiera och snabbt utveckla skydd mot infektionen.

Astrazenecas vaccin är ett av de covid-19-vacciner som EU har förhandlat fram avtal om. Sverige har därigenom säkrat minst sex miljoner doser av detta vaccin om det blir godkänt.

”Vi ska inte bli apoteksanställdas förbund”

0

I fredags blev Sandra Jonsson, som Läkemedelsvärlden rapporterade, vald till ny förbundsordförande i Sveriges farmaceuter vid ett dramatiskt fullmäktigemöte. När Läkemedelsvärlden får en intervju med henne fem dagar senare har hon viss förståelse för att kritikerna ogillar sättet hon blev vald på. Men hon hoppas snart kunna övertyga dem om att hon vill ha sammanhållning, inte splittring, och att hon kommer att satsa på förbundets samtliga verksamhetsområden.

– Det är bra att jag blev vald, men det känns inte som en seger. Det har varit en tuff process och många kanske behöver pausa i några dagar. Men sedan hoppas jag att vi kan börja prata med varandra och komma vidare, säger hon.

När det blev dags för styrelsevalen vid fullmäktigemötet hade valberedningen föreslagit omval av den sittande förbundsordföranden Ulf Janzon, med yrkesmässiga rötter på industrisidan. Men ordföranden för apotekssektionen, förbundets största sektion, föreslog oväntat Sandra Jonsson från den egna sektionen som motkandidat till Ulf Janzon.

Sandra Jonsson blev sedan vald vid en sluten omröstning.

Vill få ihop helheten

Kritikerna talade om en kupp och ansåg att apotekssektionen på ett osnyggt sätt utnyttjat sin majoritet i fullmäktige. De fruktade att förbundets verksamhet framöver helt kommer att domineras av fackliga apoteksfrågor. Detta skulle då, menade de, ge minskat utrymme för professionsutveckling och för de två mindre sektionerna, industri- respektive offentligsektionen.

– Jag förstår att det kan uppfattas som att det är det vi vill. Men så är det inte. Vi vill inte ha ett ”apoteksanställdas förbund”. Jag vill som förbundsordförande jobba för alla sektioner och kommer att gå in för att få ihop helheten mer, säger Sandra Jonsson.

Precis som apotekssektionens ordförande Karin Gummesson, menar Sandra Jonsson att deras agerande vid fullmäktige grundades i att de inte såg något bättre alternativ.

– Vi i apotekssektionen tycker att vi har fått kämpa både mot arbetsgivarna och i vår egen styrelse när det gäller viktiga frågor om bland annat arbetsvillkoren på apoteken, säger hon.

– Under våren hade vi så fullt upp med avtalsrörelsen, lokala förhandlingar och krisavtal samtidigt som många var sjuka och vi hade för låg bemanning på apoteken. Alla var helt utarbetade och vi klarade inte då att ta en diskussion då om hur det fungerade i styrelsen. När jag sedan blev tillfrågad om att ställa upp som ordförandekandidat var det redan för sent att nominera till valberedningen.

Men kunde ni ändå inte ha varit mer öppna om era planer inför fullmäktigemötet?

– Nu efteråt har jag insett att vi borde ha informerat valberedningen i förväg. Men i övrigt vet jag inte om något som hade varit bättre att göra annorlunda. Vi diskuterade mycket och det var inga lätta beslut, säger Sandra Jonsson.

Första styrelsemötet inom kort

En nyvald ordförande kan normalt direkt börja forma styrelsearbetet tillsammans med övriga valda i styrelsen. Men för Sandra Jonsson kommer det att dröja ett tag innan hon vet vilka som ingår i den nya styrelsen tillsammans med henne. Efter det stormiga ordförandevalet sköts övriga val upp till ett extra fullmäktige och datumet för det är ännu inte satt. Tills vidare får den tidigare styrelsen arbeta vidare och Sandra Jonsson planerar ett styrelsemöte med den inom kort.

Hon framhåller också att det är viktigt att det extra fullmäktige hålls så snart som möjligt för att få fram en ny styrelse som kan driva verksamheten vidare.

Sandra Jonsson är apotekare vid sjukhusapoteket på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Hon är utbildad molekylärbiolog och har sedan byggt på först till receptarie och sedan till apotekare. Hon har varit medlem i Sveriges farmaceuter i 15 år och blev regionsamordnare för sju år sedan, ett uppdrag som främst handlade om att arrangera föreläsningar och andra aktiviteter kring professionsutveckling.

Mer fackligt intresserad blev hon när hon började arbeta på öppenvårdsapotek och de senaste två åren har hon fokuserat på fackliga frågor.

– Men som förbundsordförande kommer jag att engagera mig i både professionsfrågor och fackliga frågor, understryker hon.

Tar tjänstledigt från apoteksgolvet

Samtidigt framhåller hon att fackligt arbete för bland annat mer tid till kompetensutveckling på apoteken är viktigt för farmaceuter även inom övriga sektorer.

– Om det inte avsätts tid för kompetensutveckling, har inte apoteksfarmaceuter bästa förutsättningar att utföra sitt jobb. Och om allt fler farmaceuter inte vill jobba på apotek utan söker sig till andra sektorer så kommer det även att försämra löneutvecklingen för offentliganställda och inom industrin. Allt hänger ihop.

För att hinna med det nya uppdraget som förbundsordförande kommer Sandra Jonsson från årsskiftet att vara tjänstledig från apoteksjobbet. Hon kommer att kombinera arbetet för Sveriges farmaceuter med en del lokalt fackligt arbete i akademikerföreningen inom Apoteket AB. Exakt hur stor del av sin arbetstid som hon ska planera in för jobbet som förbundsordförande vet hon ännu inte. Samma sak gäller resandet till Stockholm där förbundet har sitt kansli.

– Med tanke på pandemin kanske det inte blir så mycket resande i början utan mer digitala möten. Men jag kommer att resa ned regelbundet. Hur ofta är en av de saker som jag nu måste diskutera med personalen på kansliet för att höra vad som är bäst för verksamheten.

Nämnd utreder om testerna krävde tillstånd

Borde covid-19-testerna bland studenter och personal på campus i Umeå ha haft etiktillstånd? Den frågan utreder för närvarande Överklagandenämnden för etikprövning, Önep.

– Vi måste komma fram till om vi anser att undersökningen ska definieras som forskning eller ej, förklarar Önep:s kanslichef Jörgen Svidén.

Forskning på människa kräver etiktillstånd

I samband med terminsstart fick, som Läkemedelsvärlden rapporterade, anställda och elever vid Umeå universitet möjlighet att testa sig för aktiv covid-19. Testerna gjordes med egenprovtagning. Syftet var att undersöka smittläget i början av terminen när många studenter från olika håll i landet samlades.

Testningen genomfördes av Umeå universitet och Region Västerbotten på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Endast sex av nära 10 000 testade hade en pågående covid-19-infektion.

En anonym anmälare skickade senare ett tidningsurklipp om Umeåtestningen till Överklagandenämnden för etikprövning, som bestämde sig för att undersöka saken. Den pågående undersökningen blir ett pilotfall som ger den nyskapade myndigheten möjlighet att utveckla sin definition av vad som är tillståndskrävande forskning.

– Vi behövet tydligt kunna motivera och förklara, även för oss själva, var gränserna går, säger Jörgen Svidén.

Forskning på människor kräver etikprövningstillstånd. Enligt tidigare praxis finns kriterier för vad forskning är. Det ska finnas en forskningsavsikt, en vetenskaplig frågeställning, vetenskaplig metodik och en avsikt att publicera resultaten. Därtill ska projektet vara knutet till personer med vetenskaplig erfarenhet.

Ansvariga tillbakavisar

Den 20 oktober har Önep sitt nästa möte. Sannolikt fattas då beslutet om Umeåprojektet. Skulle beslutet bli att det handlar om forskning kan det få konsekvenser för flera andra prevalensundersökningar av covid-19 som Folkhälsomyndigheten arbetar med.

Det skulle också innebära att Önep anmäler de ansvariga för Umeåprojektet till åklagare som får utreda om de ska åtalas. Något som nyligen skedde i ett annat ärende som gällde antikroppstestning för covid-19 utförd av forskare i Uppsala.

– Om vi tycker det är forskning och etikprövningstillstånd saknas så är vi skyldiga att göra åtalsanmälan, förklarar Jörgen Svidén.

Projektledare för Umeåundersökningen var Anders F Johansson, lektor vid Umeå universitet och hygienöverläkare i Region Västerbotten. Han säger till tidningen Universitetsläraren att det inte handlade om forskning utan om en prevalensundersökning.

Det fanns visserligen från början planer på att även ha en forskningsdimension. Därför hade de ansvariga också ansökt om etikprövningstillstånd för denna del av projektet hos Etikprövningsmyndigheten. Men tillståndet kom först efter två veckor, precis den dag då undersökningen startade.

På grund av att tillståndet dröjde slopades, enligt Anders F Johansson, forskningsdelen som bland annat skulle ha innefattat blodprovstagning. Kvar blev, menar han, en ren prevalensundersökning. Han är kritisk mot längden på handläggningstiden hos Etikprövningsmyndigheten med tanke på att denna har ett särskilt snabbspår för forskning om covid-19.

Covid-19 föreslås ingå i vaccinationsregistret

Lagen om register över nationella vaccinationsprogram bör även omfatta uppgifter om vaccinationer mot covid-19. Det föreslår Socialdepartementet i ett utkast till en lagrådsremiss. Förslaget innebär även att ansvariga vårdgivare ska lämna in uppgifter om utförda covid-19-vaccinationer till vaccinationsregistret. Ändringarna föreslås börja gälla från och med 1 januari 2021.

Används för uppföljning och forskning

I maj i år fick Folkhälsomyndigheten ett regeringsuppdrag om att ta fram en nationell plan för vaccination mot covid-19. Där ingick bland annat att utreda hur uppgifter om vaccination mot sjukdomen kan föras in i vaccinationsregistret. Utifrån dessa resultat har nu Socialdepartementet föreslagit ändringar i lagen om register över nationella vaccinationsprogram.

Vaccinationsregistret infördes 2013 och används för att kunna följa upp effekten av nationella vaccinationsprogram. I dag finns det ett sådant program, vilket är det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Där ingår elva sjukdomar. Inga andra vaccinationer ingår i vaccinationsregistret.

Syftet med registret är bland annat att kunna övervaka och följa upp vaccinationstäckning och biverkningar samt att bidra till forskning. Enskilda personer har inte tillgång till registret.

Tydligt behov vid pandemivaccinationer

För att kunna upptäcka sällsynta biverkningar av ett vaccin krävs det ofta fortsatta studier och uppföljningar även efter ett godkännande. Att information om vaccinationer mot covid-19 samlas på ett ställe är därför en förutsättning för att uppföljningen ska bli effektiv, skriver Socialdepartementet.

I Sverige är det framför allt Läkemedelverket och Folkhälsomyndigheten som ansvarar för uppföljningar av vacciner. För att göra detta behöver de tillgång till uppgifter om till exempel vilket vaccin som har använts, hur stor dos och vid vilken tidpunkt det har getts. Detta för att kunna samköra med uppgifter från andra hälsodataregister och följa upp vaccinets effekt och eventuella biverkningar. Båda myndigheterna bedömer att uppgifter om vaccinationer mot covid-19 behöver kunna hämtas från vaccinationsregistret.

Efter vaccineringen mot svininfluensan rapporterades som bekant ett antal fall av narkolepsi. Detta visar på ett tydligt behov av att kunna följa upp liknande pandemivaccinationer, skriver Socialdepartementet. Bland annat är det bra att få en fullständig bild över hur många som har fått ett vaccin när sällsynta biverkningar visar sig. En registrering kan också göra det möjligt att följa upp effektivitetsbrister som är kopplade till vaccinerna, menar departementet. Enligt Folkhälsomyndigheten är det även av stor betydelse att kunna följa upp vaccinationerna mot covid-19 eftersom det kan bli så att flera vacciner introduceras parallellt på kort tid.

Socialdepartementet anser att det inte finns något behov av några övergångsregler utan att ändringarna bör träda i kraft så fort som möjligt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng