Månads arkivering oktober 2020

Ny typ av implantat kan reparera skallskador

Ett så kallat biokeramiskt implantat kan göra så att naturligt skallben växer tillbaka, vilket innebär att stora skallskador kan repareras på ett sätt som tidigare inte har gått. Detta enligt en ny studie från Göteborgs universitet som nu presenteras i tidskriften PNAS.

För att rekonstruera ben- och mjukdelsskador i skallen efter en olycka eller behandling av en hjärntumör, blodpropp eller blödning, används i dag en metod där man transplanterar ben från en annan plats på kroppen. Ett annat alternativ är att använda implantat av plast eller metall.

Bentransplantationen kan dock medföra risker både där vävnaden tas och där den ska placeras. Det finns också risk för infektion om man använder implantat av plast eller metall.

Använde 3D-printat biokeramiskt implantat

I den aktuella studien har forskarna i stället använt ett helt syntetiskt 3D-printat nytt så kallat biokeramiskt material. Detta har sedan fästs på en titanram, utformad som den del av skallbenet som saknades. Materialet i implantatet framställs genom att två salter av kalciumfosfat blandas ihop till en cementpasta. Denna gjuts sedan över ett nät av titanmetall.

Studien visar att implantatet ombildades till ben med en sammansättning som inte gick att skilja från naturligt ben. Även implantat av endast titan gav benbildning, men då bara intill värdbenet.

Forskargruppen har bestått av personer med olika bakgrund, bland annat materialvetenskap, kemi, mekanik och bioteknik. En av grunderna för studien har varit  förstå samspelet mellan det konstruerade materialet och kroppens egna celler.

Peter Thomsen är professor i medicinsk biomaterialforskning vid Göteborgs universitet, och den som är ansvarig för den nu aktuella studien.

– Vi ser hur skallbenet växer fram, inte bara vid kvarvarande delar av kraniet utan också centralt i defekten, säger han i ett pressmeddelande.

Samma struktur som naturligt ben

Försöken gjordes på får, och resultaten bekräftades sedan på en människa. 21 månader efter ingreppet hade det biokeramiska ämnet omvandlats till en vävnad med samma struktur och sammansättning som naturligt ben. Processen kallas osteinduktion.

Forskare från Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet står bakom studien. Håkan Engqvist är professor i tillämpad materialvetenskap i Uppsala och har ansvarat för utvecklingen av och sammansättningen hos den innovativa biokeramen. Han framhåller vikten av att det keramiska ämnet bryts ner relativt långsamt.

– Kombinationen av keramens sammansättning och dess långsamma nedbrytning har visat sig vara väldigt bra för benbildningen i stora kraniedefekter, säger han i pressmeddelandet.

Enligt Peter Thomsen är det viktig med fortsatt forskning för att kunna kartlägga de molekylära processerna.

– Den här principen kommer att konkurrera med existerande behandlingsprinciper med transplanterat ben, plaster och metaller, säger han.

REPLIK: ”Jo, det går att rikta kriterier mot utsläpp”

REPLIK: Jag vill tacka Johan Wallér och apoteksföreningen för deras svar och inbjudan att delta i vidare arbete, något jag gärna gör. Jag har aldrig ifrågasatt apotekens goda vilja, men menar fortfarande att initiativet premierar fel saker, det vill säga miljörapporter som handlar om annat än utsläppen och medlemskap i en branschorganisation vars kvarnar mal väldigt långsamt.

Apoteksföreningen uttalar tydligt sitt och kundernas missnöje med bristen på transparens, en syn jag helt delar. De skriver samtidigt:  ”Men eftersom läkemedelsindustrin inte är transparenta med produktionen kan vi inte rikta direkta kriterier mot utsläppskällan – än!”

Jag menar att de visst kan det! Att sedan resultatet initialt blir att inga produkter uppfyller kriterierna är en helt annan sak – det är ju så verkligheten är! Om apoteken väljer att tydligt premiera riktig transparens i morgon, så skulle ju företagen veta att om de slutar upp med sitt hemlighetsmakeri om var tillverkningen sker så blir just deras produkter de enda på hyllan som får en märkning!

Viljan att snabbt kunna sätta upp gröna lappar vid många produkter, och därmed visa upp sitt eget miljöarbete för kunderna, menar jag inte får ta överhanden. Då tappar apoteken i trovärdighet. Och om man kallar det för miljömärkning eller miljöguide tror jag är ganska irrelevant, det lär uppfattas som ett bra miljöval av kunderna och en morot till företagen oavsett.

Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet

Statistikfel rättat om ökning av receptfritt

0

I en ny analysrapport konstaterar Socialstyrelsen, som Läkemedelsvärlden berättat i en annan artikel att coronapandemin haft en rad effekter på läkemedelsanvändningen. Rapporten publicerades på tisdagen. Under onsdagen visade det sig dock att ett statistikfel hos källan E-hälsomyndigheten orsakat ett fel i Socialstyrelsens rapportering om försäljningen av receptfria läkemedel.

Felet gällde försäljningen av receptfritt i augusti.

För övriga månader var siffrorna rätt och visade bland annat den kraftiga hamstringen i mars. Närmare 13 miljoner förpackningar receptfria läkemedel såldes då, mot cirka 8 miljoner samma tid åren 2017-2019. Paracetamol och ibuprofen stod för två tredjedelar av försäljningsökningen i februari-mars.

I den första versionen av Socialstyrelsens analysrapport fanns sedan även en nästan lika stor ökning av den receptfria försäljningen igen i augusti. Det såg då ut som att Sveriges invånare efter sommaren inhandlat ungefär dubbelt så mycket smärtstillande, nässprayer och andra egenvårdsläkemedel som i samma månad de föregående tre åren.

Något som Socialstyrelsen i en kommentar menade eventuellt kunde bero bland annat på en ökning av luftvägsinfektioner i samband med skolstarten.

Korrigerade statistikfel

Det visade sig dock under onsdagen att försäljningssiffran för augusti inte stämde utan att ett statistikfel smugit sig in. I själva verket såldes bara hälften så mycket. Kunderna köpte ungefär sex miljoner förpackningar med receptfria läkemedel denna månad, vilket i stället var något mindre än i augusti de tre föregående åren.

Socialstyrelsen korrigerade analysrapporten och publicerade den rättade versionen på onsdagen.

”Det stämmer att det var en felaktig statistikuppgift i vårt register som innehåller försäljningsstatistik. Vi beklagar att statistiken för augusti därmed blev felaktig”, skriver E-hälsomyndighetens presstjänst i ett mejlsvar till Läkemedelsvärlden.

”Orsaken var en felaktig inrapportering från en apoteksaktör. Uppgifterna rättades i samband med att statistiken för september publicerades. E-hälsomyndigheten upptäckte felet samma dag som statistiken publicerades i registret. Vi meddelade då de som använder registret att siffrorna var felaktiga och vi uppmärksammade Socialstyrelsen omgående om felet när rapporten publicerades.”

Minskad förskrivning av läkemedel mot hepatit C

0

Förskrivningen av läkemedel mot hepatit C i Sverige halverades från januari till april i år. Det visar en ny analysrapport från Socialstyrelsen om covid-19-pandemins effekter på den svenska läkemedelsanvändningen. I april förskrev vården lite över 400 förpackningar med hepatit C-läkemedel, mot närmare 1 000 förpackningar i januari. Användningen har hittills i år sedan legat kvar på samma låga nivå.

– Sjukvården har inte haft samma möjlighet att erbjuda utredning och behandling mot hepatit C under pandemin, säger Ingrid Schmidt, utredare vid Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Vill ge läkemedel mot hepatit C till fler

Kronisk leverinflammation av hepatit C-virus kan leda till skrumplever och levercancer. Hepatit C är en blodsmitta och en vanlig orsak till levertransplantation, men kan numer botas med nya antivirala läkemedel. Läkemedel som kunnat tas fram tack vare den nyligen Nobelbelönade upptäckten av hepatit C-viruset.

Numer är en rad av de moderna hepatit C-läkemedlen kostnadsfria smittskyddsläkemedel för alla som bär på viruset. De senaste åren har vården i Sverige också satsat på att hitta och diagnostisera personer som bär på smittan för att kunna erbjuda behandling. Antalet patienter med hepatit C är på väg nedåt. Socialstyrelsen beräknar i en annan rapport att det finns drygt 3 100 personer med konstaterad hepatit C år 2020.

Men fortfarande finns det personer med odiagnostiserad kronisk hepatit C och fortfarande smittas enligt Folkhälsomyndigheten också nya personer med viruset. En utsatt grupp är aktiva injektionsmissbrukare där viruset kan spridas genom att man delar spruta med andra. Landets infektionskliniker, sprutbytesmottagningar och så kallade Laro-mottagningar (Laro=läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) spelar en viktig roll för att hitta nya patienter och erbjuda behandling.

Under pandemin har dock infektionsklinikerna varit hårt belastade av covid-19-vård och tvingats till omprioriteringar som enligt Socialstyrelsen lett till minskad hepatit C-vård.

– Det här kan sammantaget leda till ett uppdämt vårdbehov för patienter som behöver behandling mot hepatit C, säger Ingrid Schmidt.

REPLIK: Vi anser att någon måste börja

Under många år har det genom forskning framkommit att det släpps ut stora mängder läkemedelsrester vid tillverkning. Forskningen visar också att läkemedelsrester kan vara skadliga för människor och miljö. En stor del av dessa problem har uppmärksammats i Indien och Kina där en betydande andel av alla läkemedel tillverkas.

Eftersom det inte finns krav på läkemedelsindustrin att redovisa var och hur deras läkemedel är tillverkade så vet vi i Sverige lite om tillverkningen av just de läkemedel som vi använder. Det ser vi som mycket problematiskt. Under nästa år kommer vi därför att införa en guide som vi på sikt hoppas ska kunna utvecklas och bidra till att öka trycket på läkemedelsindustrin. Joakim Larsson, en av de forskare som har studerat utsläppen i Indien, kritiserar detta arbete i en debattartikel i Läkemedelsvärlden den 12 oktober. Vi delar delvis hans kritik, men anser att någon måste börja någonstans.

Syftet är att utveckla en konsumentguide som tar med de läkemedelsföretag som är mer transparenta än andra företag. Inledningsvis bygger vi detta på tre uppsatta kriterier; företaget ska hållbarhetsredovisa och få rapporten granskad av en utomstående part, företaget måste vara medlem i läkemedelsindustrins globala organisation PSCI som arbetar för ökad transparens i leverantörskedjan samt att produkter som innehåller särskilt förorenade ämnen får inte ingå.

Medvetna om att kriterierna inte räcker

Vi delar samma målbild som Joakim Larsson, att minska utsläppen vid produktion av läkemedel. Men eftersom läkemedelsindustrin inte är transparenta med produktionen kan vi inte rikta direkta kriterier mot utsläppskällan – än! Därför börjar vi med dessa kriterier, men är väl medvetna om att de inte räcker och inte visar att ett läkemedel är mer hållbart eller miljövänligt producerat än ett annat. Den information som kriterierna bygger på är emellertid den enda offentliga informationen som läkemedelsföretagen ger. Vårt alternativ är att inte göra någonting och för oss är det inte ett alternativ. Vi kallar därför detta arbete för guide och inte miljömärkning av precis den anledningen som Joakim Larsson tar upp. Redan nästa år kommer vi att påbörja arbetet att vidareutveckla kriterierna och skärpa dem. Det är så vi tror att vi kan påbörja en förändring hos läkemedelsindustrin.

Apoteken har konsumentmakten som ett verktyg vilket kan sätta tryck på läkemedelsindustrin att bli mer transparent. Vi får dagligen frågor från kunder om läkemedelstillverkningen. Vi kan helt enkelt inte längre fortsätta att acceptera att alla andra branscher ser transparens som en konkurrensfördel, men inte läkemedelsindustrin. Det är hög tid att agera. Därför tänker vi göra vad vi kan för att få läkemedelsindustrin att förstå att deras kunder faktiskt vill se en förändring. Faktum är att redan innan vi ens har lanserat vår guide har vi sett att vissa läkemedelsföretag visar ett stort intresse för vad som är på gång hos svenska apotek. Frågor har börjat ställas på de globala huvudkontoren och vi tror faktiskt att vi tillsammans kan bidra till en förändring.

Vill ha dialog

Vi delar också Joakim Larssons kloka syn på att läkemedels miljöpåverkan omfattar flera aspekter och riskfaktorer. En sådan fråga är hur guiden ska ta hänsyn till produktionsförhållanden och/eller substanserna inneboende egenskaper. Kriteriernas nuvarande utformning är framtagna som ett första steg på vägen. Guiden kommer successivt att fortsätta utvecklas och det vill vi göra i dialog med andra.

Det förändringsarbete som vi vill inleda redan efter årsskiftet vill vi göra tillsammans med experter och forskare likväl som med läkemedelsindustrin. Vi vill därför passa på att bjuda in Joakim Larsson till ett vetenskapligt råd som vi vill starta i början av 2021. Vårt mål är att kriterierna för apotekens guide ska förändras med tiden så att vi på sikt kan ställa liknande krav som regionerna i sina upphandlingar av läkemedel och även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i det nyss föreslagna uppdraget om miljökriterier. Ett initiativ som vi länge har efterfrågat eftersom det är till regionerna den stora försäljningen av läkemedel sker. Det är först då vi kommer att se de riktiga förändringarna hos industrin. Att vänta in detta är dock inget som vi och apotekskunderna accepterar.

Johan Wallér, vd, Sveriges apoteksförening

Räknar med att influensavaccin ska räcka

0

I år tros ovanligt många vilja vaccinera sig mot säsongsinfluensan, bland annat på grund av coronapandemin. Efterfrågan på influensavaccin har varit hög i hela Europa och de svenska regionerna har haft svårt att köpa in de antal doser de tror behövs. Efter en nyligen avslutad upphandling av SKL Kommentus har Sverige nu 180 000 extra doser att fördela mellan landets regioner.

– Från början hade vi önskat 210 000 doser, men vi är mycket nöjda och stolta med resultatet. Det är många andra länder som inte har lyckats köpa in de doser de ville ha, säger Arian Mandegari, kategoriansvarig för vårdrelaterad förbrukning och läkemedel på SKL Kommentus.

Enligt honom upphandlades till en början 80 000 doser, men de svenska inköparna lyckades i sista stund avtala om fler doser. Upphandlingen gäller de två fyravalenta vaccinerna Vaxigrip tetra och Influvac tetra och priset blev omkring 27 miljoner kronor. Arian Mandegari uppger att priset på influensavaccin generellt i år har gått upp med 200 procent.

– Marknadsläget har påverkat priset väldigt mycket, eftersom efterfrågan har varit så pass stor, säger han.

Influensavaccin till priogrupper i november

Enligt Folkhälsomyndigheten finns i höst totalt 1,9 miljoner doser influensavaccin att fördela mellan landets regioner, vilket är en ökning från 1,65 miljoner doser förra året. Folkhälsomyndigheten gick i början av september ut med uppdaterade rekommendationer gällande vaccinering mot säsongsinfluensan. Dessa innebär bland annat att vaccinet främst ska ges till prioriterade grupper till och med i slutet av november.

De medicinska riskgrupper som ska prioriteras är personer över 65 år, gravida efter vecka 16 samt barn och vuxna med sjukdomar som ökar risken för svår influensa. Även personer som lever tillsammans med någon med nedsatt immunförsvar samt vård- och omsorgspersonal som arbetar nära personer i riskgrupp ska prioriteras.

Kommer vaccinet att räcka till alla i de prioriterade grupperna?

– Risken att det kommer att ta slut finns varje år, men vi har aldrig haft så många doser som nu och förhoppningen är att det kommer att räcka, säger Arian Mandegari.

Den exakta siffran på hur många personer som ingår i de prioriterade grupperna är svår att beräkna säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Hon uppger dock att det är cirka två miljoner personer som är 65 år eller äldre, cirka 600 000 personer som arbetar inom vård och omsorg samt ett stort antal personer i de medicinska riskgrupperna under 65 år. Men hon tror inte att vaccinet kommer att ta slut.

– Vi förväntar oss att vaccinet kommer att räcka till de personer i riskgrupp och den vård- och omsorgspersonal som vill vaccinera sig tack vare att vi även inför en prioritering denna höst, säger hon.

Kan omfördelas mellan regionerna

Inför influensasäsongen fick varje region inkomma med uppgifter om hur många extra doser vaccin de ville ha. Utifrån dessa önskemål fördelas sedan vaccinet från SKL:s upphandling.

– Det går att fördela om doserna i efterhand om det visar sig att någon region saknar vaccin medan en annan har doser över, säger Arian Mandegari.

Vaccineringen i landets regioner startar den 3 november. Från och med 1 december kommer personer utanför de prioriterade grupperna att erbjudas vaccin.

– Hur många doser som då finns kvar beror på hur intresset ser ut under november. Det viktiga är att skydda de personer som har störst risk att drabbas av svår influensasjukdom, säger AnnaSara Carnahan.

Testpaus för ännu en vaccinkandidat

Företaget Johnson & Johnson meddelar att dess läkemedelsföretag Janssen tillfälligt avbryter testerna av sin vaccinkandidat mot covid-19. Skälet är ”oförklarlig sjukdom” hos en deltagare i studierna av vaccinet. Sjukdomsfallet inträffade i den nyligen startade fas III-studien Ensemble där vaccinkandidaten ska ges till omkring 60 000 frivilliga försökspersoner i USA och på andra håll i världen.

Studiens oberoende säkerhetskommitté ska nu undersöka händelsen och se om det finns något samband med vaccinet.

Johnson & Johnson avslöjar inte vilken sjukdom som drabbat studiedeltagaren eftersom bolaget säger sig vilja respektera deltagarens integritet.

”Vi skaffar också mer kunskap om sjukdomsfallet och det är viktigt att ha alla fakta på bordet innan vi delar med oss av ytterligare information”, skriver bolaget.

Vidare framhåller Johnson & Johnson att det handlar om en placebokontrollerad studie och att det i sådana studier inte alltid omedelbart går att veta om personen fått placebo eller aktivt vaccin. Och att det är en normal och väntad del av kliniska prövningar att även allvarliga händelser inträffar.

Janssens vaccinkandidat mot covid-19 är ett så kallat vektorvaccin som har fördelen att det inte behöver vara fryst under förvaring.

EU skrev, som Läkemedelsvärlden rapporterade, nyligen ett förköpsavtal med Johnson & Johnson om vaccinkandidaten mot covid-19. Det var EU:s tredje förköpsavtal för att säkra tillgången till covid-19-vacciner när de har blivit godkända.

EU:s första förköpsavtal skrevs med läkemedelsföretaget Astrazeneca. Även Astrazeneca pausade nyligen sina fas III-studier efter sjukdom hos en försöksperson. Astrazeneca har senare återupptagit testerna efter att sjukdomsfallet undersökts .

Ivo-kritik mot tandläkare för antibiotikaförskrivning

0

Övergripande Ivo-kritik mot tandläkare vid små och nystartade mottagningar presenterades 2018 i en rapport. Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, hade då specialgranskat läkemedelsförskrivningen och patientsäkerheten i övrigt vid 51 mindre eller nystartade tandvårdsmottagningar. Detta efter signaler från patienter och andra vårdgivare om problem vid sådana mottagningar.

Granskningen resulterade i svidande kritik om allt ifrån bristande kunskap om vårdgivaransvaret till brister i behandlingar och journalföring. Ivo har sedan fortsatt arbetet med tillsyn av vissa mindre tandvårdsmottagningar och fattade i början av oktober beslut i ett ärende som gäller en liten tandläkarmottagning i en mellansvensk stad. Ivo hade gjort en förhandsanmäld inspektion på mottagningen och intervjuat de två tandläkarna samt granskat 13 patientjournaler.

I det aktuella beslutet konstaterar Ivo bland annat att mottagningens förskrivning av antibiotika inte har skett i enlighet med gällande rekommendationer. De granskade tandläkarna har varken följt Läkemedelsverkets rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården eller Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Ivo-kritik mot tandläkare för förskrivning

Riktlinjerna och rekommendationerna säger sammanfattningsvis att man bör överväga antibiotika till tandvårdspatienter först när det finns risk att en tandinfektion ska sprida sig eller om patientens allmäntillstånd är påverkat. Men de kritiserade tandläkarna har, skriver Ivo, förskrivit antibiotika till ett antal patienter utan sådana skäl.

Flera patienter har enligt journalgranskningen vid upprepade tillfällen fått Kåvepenin utskrivet i samband med tandvärk, rotfyllningar och utdragningar utan att förskrivningen motiverats i journalen. Den ena tandläkaren kände, enligt Ivo, inte till Läkemedelsverkets rekommendationer.

Granskningen av mottagningen avslöjade även bristande läkemedelsdokumentation i journalerna. Det gäller inte bara antibiotika utan även bland annat lokalbedövningsmedel. Varken produktnamn, doseringar, antal behandlingar eller andra uppgifter som reglerna kräver finns på ett tydligt och systematiskt sätt med i journalerna.

Måste redovisa åtgärder

Ivo har också uppmärksammat att en av tandläkarna vid ett flertal tillfällen gett betydligt mer än maxdos av ett bedövningsmedel. Tandläkaren hävdar att det handlar om att det blivit skrivfel i journalerna med det finner Ivo ”märkligt”.

Förutom de läkemedelsrelaterade bristerna anmärker Ivo på rad andra brister i tandbehandlingarna, undersökningarna och dokumentationen. Dessutom ska tandläkarna ha fördröjt utredningen genom att dröja i ett år och fyra månader med att skicka in det material som Ivo begärt. Ivo fick skicka ett antal påminnelser och ta hjälp av en delgivningsman.

Enligt Ivo:s beslut måste nu vårdgivaren senast 30 november redovisa vad som har gjorts eller kommer att göras för att komma till rätta med bristerna.

När det gäller den generella utvecklingen av antibiotikaförskrivningen i tandvården rapporterade Socialstyrelsen nyligen om en minskning 2009-2017. Men samtidigt konstaterade Socialstyrelsen att privattandläkare förskriver betydligt mer antibiotika än folktandvården. Enligt Socialstyrelsen kan skillnaden bero på olika tillämpning av riktlinjer och rekommendationer.

Bengt Winblads pris till bättre demensdiagnostik

Oskar Hansson, professor i neurologi och forskningsgruppledare vid klinisk minnesforskning vid Lunds universitet samt överläkare vid Skånes universitetssjukhus, får Bengt Winblads pris 2020. Priset på 150 000 kronor ges för framstående forskning gällande diagnostik och biomarkörer kring bland annat Alzheimers sjukdom. Det delas ut av Svenska läkaresällskapet.

Forskargruppen arbetar med att utveckla metoder för förbättrad diagnostik av Alzheimers sjukdom och relaterade sjukdomar. Den har framför allt förbättrat den diagnostiska säkerheten under de tidiga skedena av sjukdomen. Förutom förbättrad diagnostik arbetar gruppen också med att förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna bättre.

– Det är en stor är för mig att erhålla Bengt Winblads pris 2020, framför allt mot bakgrund av att Bengt Winblad på många sätt har varit en stor inspiratör för mig samt visat att vi i Sverige kan på ett avgörande sätt vara med och leda alzheimerforskningen på den internationella arenan, säger Oskar Hansson i ett pressmeddelande.

”Genom sin kombination av laborativ och patientnära verksamhet representerar han en forskning som verkligen kan betecknas som translationell och som är helt nödvändig om vi ska kunna utveckla en förbättrad diagnostik för denna sjukdomsgrupp”, skriver Svenska läkaresällskapet i motiveringen.

Priset instiftades 2017 av den framstående Alzheimerforskaren professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset på 150 000 kronor delas ut varje år till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

2019 gick priset till Kaj Blennow, professor vid sektionen för psykiatri och neurokirurgi vid Göteborgs universitet samt överläkare och chef för neurokemiska laboratoriet på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han och hans forskargrupp arbetar bland annat med att utveckla metoder för diagnostik av Alzheimers sjukdom och olika sätt att följa biokemiska effekter av nya behandlingsprinciper.

DEBATT: Märkning blir missledande

DEBATT. “Apoteket hjärtat har sedan flera år haft ett miljömärkningssystem som nu hela branschen, via Sveriges apoteksförening, vill adoptera (se artikel i Läkemedelsvärlden). Viljan att göra gott är stor, men tyvärr riskerar märkningen att bli både missledande för kunderna och missriktad genom att den belönar annat än just dokumenterat låga utsläpp.

Grunden till problemet ligger i att ingen vet vilka läkemedelsprodukter som tillverkas på ett miljömässigt juste sätt, och vilka företag som i stället förlitar sig på en miljömässigt undermålig produktionskedja. Många, särskilt forskande läkemedelsföretag, har sedan länge en hög svansföring kring sitt miljöarbete. Inte minst via intresseföreningar såsom Pharmaceutical supply chain initiative och AMR alliance, och många producerar också olika varianter av hållbarhetsrapporter. Men en granskning av världens ledande antibiotikaproducenter, gjord av Access to medicines foundation så sent som i år, visar att inget företag öppet redovisar var de tillverkar sina aktiva substanser (vilket skulle möjliggöra granskning av utsläpp från tredje part). Inget företag redovisar heller hur stora utsläpp av aktiv substans de har.

Varför då? Kan det vara så att de fina orden i företagens miljöstrategier och rapporter – som är det som primärt utvärderas i det märksystem som de svenska apoteken nu vill införa – ofta stannar vid att vara just ”fina ord”? Om de vore verklighet och realiserades i form av acceptabla utsläpp – varför vågar då inte företagen vara mer öppna? Att oberoende universitetsforskare gång på gång rapporterar om höga utsläpp från tillverkningen tyder på motsatsen. Senast i raden är en studie från Schweiz 2020 som visar på betydande utsläpp från läkemedelstillverkning – i ett västland som kanske har världens bästa rykte kring hög ytvattenkvalitet!

Blandar två riskbilder i samma märkning

Ett annat problem är att apoteksföreningen rör ihop två riskbilder i samma märkningsinitiativ. Den ena riskbilden handlar om att rester av de läkemedel vi använder passerar våra reningsverk för att sedan riskera att påverka till exempel fisk i miljön. Det gäller särskilt vissa substanser såsom etinylöstradiol och diklofenak. För denna typ av risk spelar det ingen roll vilket företag som tillverkat produkten eller vilket miljöarbete företaget har. Här är alla produkter med samma substans, dos och administrationsväg likvärdiga!

Kundens eventuella möjlighet att påverka handlar i detta fall därför främst om att välja läkemedel med en aktiv substans som är mindre miljöfarlig än en annan (eller möjligen avstå från läkemedel). En sådan jämförande bedömning av substanser är ofta svår att göra även för experter. Dessutom är olika substanser sällan helt medicinskt likvärdiga. Det krävs därför kunskap och ofta individuella bedömningar om ifall en kund/patient skulle kunna använda en annan aktiv substans utan ökad risk för sämre effekt eller fler biverkningar. En sådan miljömärkning är därför inte helt okomplicerad att införa.

Den andra riskbilden handlar om utsläpp från tillverkning. Då halterna i miljön kan bli väldigt mycket högre vid utsläpp från tillverkning jämfört med från användning, så skulle nästan vilken aktiv substans som helst kunna utgöra en risk vid produktionssteget. Den avgörande punkten är här hur mycket företagen släpper ut vid tillverkningen, vilket säkert varierar dramatiskt även mellan produkter med samma aktiva substans.

Här skulle kunder kunna göra stor skillnad om de kunde välja produkter vars tillverkning sker utan stora utsläpp. I en valsituation mellan medicinskt helt likvärdiga alternativ (olika tillverkare men samma substans, dos och administrationssätt) behöver varken kund, förskrivare eller apotekspersonal då göra några medicinska avvägningar eller kompromisser.

Fokusera på minskade produktionsutsläpp

Miljömärkning kring risker kopplade till användning respektive produktion har således helt olika förutsättningar. Det finns dessutom ett betydande värde i att kunna premiera utsläppskontroll vid tillverkning även av substanser som är kopplade till miljörisk vid användning. Att kombinera dessa båda risker i ett märksystem är därför problematiskt. Vid märkning som i stället tydligt fokuserar på att minska produktionsutsläpp så kan äpplen jämföras med äpplen (samma substanser), kundens/patientens hälsa riskeras aldrig och systemet skulle kunna ha stor relevans för många fler läkemedel.

En typisk apotekskund lär sannolikt ha en begränsad uppfattning om vad en miljömärkning av läkemedel innebär. Utöver att en produkt som märks som bra miljöval inte skall kunna vara sämre ur medicinsk synpunkt, så borde märkningen utgöra en åtminstone rimlig garanti för att tillverkningen sker på ett miljömässigt okej sätt. Det system som föreslås nu kommer inte att kunna ge några sådana garantier, eller ens fungera som en särskilt effektiv morot för företagen.

Om man i stället genom miljömärkning premierade full transparens kring företagens produktionskedjor och utsläppsnivåer, något som en massiv majoritet i Europaparlamentet står bakom, skulle man belöna viktigare åtgärder än de strategier och rapporter som oftast handlar om något helt annat än själva utsläppen. I dagsläget skulle det dock bli glest med svanar, blommor, hjärtan eller vad man nu väljer i hyllorna. Men bättre det än att invagga kunderna i en falsk trygghet att de köper något som är säkert för miljön.”

Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet

Forskargruppens webbplats

Oro hos EMA för kraftigt ökad arbetsbörda

Det finns en oro hos EMA, EU:s läkemedelsmyndighet, över hur arbetet med covid-19-behandlingar och -vacciner kommer att påverka verksamheten framöver. Vid sitt oktobermöte diskuterade EMA:s styrelse den ökade arbetsbördan.

I ett referat av mötet skriver EMA att covid-19-arbetet redan nu tar resurser från ”andra viktiga europeiska folkhälsoaktiviteter”. Exempel på insatser som får stå tillbaka är att ta fram nya riktlinjer för produktutveckling.

– Styrelsen vill framför allt flagga för medlemsländerna att EMA kommer att behöva mycket hjälp av de nationella läkemedelsmyndigheterna för att klara de ökade insatser som kommer att krävas.

Det säger Läkemedelsverkets Åsa Kumlin Howell, som representerade Sverige vid EMA-styrelsens oktobermöte.

Tidskrävande efterarbete väcker oro hos EMA

EMA ger i dagsläget hög prioritet åt att så snabbt som möjligt kunna godkänna vacciner och nya läkemedel mot covid-19. Som Läkemedelsvärlden rapporterat pågår exempelvis två löpande granskningar av vaccinkandidater och med hjälp av en sådan granskning godkändes i somras det första läkemedlet mot covid-19, Veklury (remdesivir).

Enligt information på myndighetens webbplats hade också EMA i slutet av september genomfört 30 vetenskapliga rådgivningar till utvecklare av covid-19-terapier och -vacciner. Dessutom hade myndighetens rådgivare fört diskussioner med ytterligare över 200 sådana aktörer.

– Men det som oroar mest är det efterarbete med säkerhetsövervakning som kommer att krävas när allt fler läkemedel och vacciner mot covid-19 börjar släppas ut på marknaden. Det kommer att vara jätteviktigt med god övervakning inte minst eftersom allt är så nytt och oprövat på detta område, säger Åsa Kumlin Howell.

– Och samtidigt måste myndigheten hinna med det övriga ordinarie arbetet.

Sverige redo bidra

Vid Läkemedelsverket pågår verksamhetsplaneringen för nästa år just nu för fullt. Stabschef Anette Nilsson framhåller att Sverige kommer att dra sitt strå till EMA-stacken. Redan i år deltar Läkemedelsverket, eller har deltagit, i flera granskningar inför eventuellt godkännande av covid-19-terapier och -vacciner. Och myndigheten planerar att fortsätta göra sådana insatser under 2021 liksom att hjälpa till med säkerhetsövervakningen, förklarar Anette Nilsson:

– Vi inser vikten av att bidra i det covid-19-relaterade arbetet på EU-nivå och ser detta som en av de största frågorna som vi kommer att behöva hantera under 2021.

Prestigefylld tidskrift tar ställning mot Trump

”Covid-19 har skapat en kris i hela världen. Denna kris har varit ett test på ledarskap. Utan bra alternativ för att bekämpa en ny patogen tvingades länder att göra svåra val för hur man skulle agera. Här i USA har våra ledare misslyckats med det testet. De har förvandlat en kris till en tragedi”.

Så inleds en ledare i den medicinska tidskriften New England journal of medicine. Samtliga redaktörer anser där att Trump-administrationen har misslyckats med hanteringen av coronapandemin.

Det händer mycket sällan att en ledare signeras av tidskriftens alla redaktörer, skriver det amerikanska nyhetsmediet CNN i en artikel. Till CNN säger Eric Rubin, chefredaktören för New England journal of medicine, att anledningen till att tidningen aldrig publicerar ledare om val är på grund av att de inte är en politisk tidskrift, och inte heller vill vara det. Men enligt honom handlar frågan nu om fakta, inte om åsikter.

”Till exempel fungerar masker. Social distansering fungerar. Karantän och isoleringsarbete fungerar. Det är inte åsikter. Att besluta att inte använda dem är kanske ett politiskt beslut, men att försöka föreslå att det inte är riktiga är imaginärt och farligt. Vi har inte rätt ledare för denna epidemi. Jag tror att vi behöver ett bättre ledarskap”, säger han till CNN.

I ledaren ställer sig redaktörerna frågan varför USA har hanterat pandemin så dåligt och anser att de har misslyckats i nästan varje steg. ”Vi hade blivit förvarnade men när sjukdomen kom var vi oförmögna att testa effektivt och kunde inte ens tillhandahålla den mest grundläggande personliga skyddsutrustningen till vårdpersonal och allmänhet”, skriver de.

De skriver också att testningen för sjukdomen i USA fortsätter att ligga långt efter andra länder.

”När det kommer till den största hälsokrisen i vår tid har våra nuvarande ledare visat en skrämmande inkompetents. Vi bör inte medverka till att tusentals fler amerikaner dör genom att låta dem behålla sina jobb”, avslutar redaktörerna ledaren.

Även tidskriften Scientific American har tagit politisk ställning, skriver CNN. I en ledare som publicerades i september stödde den Joe Biden i det amerikanska valet.

Hoppfull om förändrade roller för farmaceuter

0

Apotekaren Lars-Åke Söderlund tog nyligen emot den årliga utmärkelsen Årets farmaceut av Sveriges farmaceuter. Han belönades för nationella och internationella insatser där den röda tråden är att farmaceuter (apotekare och receptarier) kan bidra till bättre läkemedelsanvändning. Och att deras kunnande borde tas till vara bättre än i dag.

Men talar ni inte bara i egen sak när ni säger att ni kan göra mer?

– Nej, för vi kan spara lidande för patienter och pengar för samhället. Läkemedelskostnader är investeringar som syftar till hälsa, men för att läkemedelsbehandling ska ge så god nytta som möjligt och inte skapa problem behöver patienterna ofta stöd. Vi farmaceuter har en unik kompetens och kan ge det stödet.

Vad skulle ni kunna göra som ni inte redan gör?

– Uppföljning av läkemedelsanvändning är ett område vi skulle kunna jobba mycket mer med. Farmaceuter skulle även kunna arbeta med viss förskrivning. Där har Storbritannien och Norge kommit längre och varit framgångsrika. På vissa håll i världen ger farmaceuter även vaccinationer och det finns en rad andra exempel. Det gäller att engagera våra farmaceuter på apotek och låta oss inspireras av andras framgångar. Jag tycker vi är på väg åt rätt håll.

Apropå uppföljning av läkemedelsanvändning – du hade tills nyligen en drivande roll i satsningen ”Koll på läkemedel”. Är du nöjd med resultaten hittills?

–  Ja, mellan 2010 och 2018 minskade andelen personer över 80 år som fick läkemedel utskrivna som är olämpliga för äldre från 32 till 13,9 procent. Det innebär att 80 000 fler har fått en förbättrad behandling. Det känns väldigt häftigt!

Vad jobbar du med nu?

– Jag fick mitt första jobb som färdig apotekare 1976 och fortsatte sedan inom Apoteket i många olika roller genom åren. Hela tiden har det varit viktigt för mig att även ha en internationell utblick genom mitt engagemang inom den internationella farmaceutorganisationen FIP. Nu fortsätter jag med det internationella arbetet, som ordförande i FIP:s sektion för öppenvårdsfarmaci och som ordförande i FIP:s programkommitté för den årliga världskongressen.

Har yrkeslivet som apotekare blivit som du tänkte dig?

– Ja, verkligen. Det är ett fantastiskt sätt att få kombinera mina intressen för medicin, hälsa och läkemedel. Om jag fick chans att välja en gång till, skulle jag göra samma yrkesval igen.

EU:s tredje avtal om covid-19-vaccin klart

EU-kommissionen har nu godkänt ytterligare ett förköpsavtal som ska säkra medlemsländernas tillgång till kommande covid-19-vaccin. Det amerikanska företaget Johnson & Johnsons läkemedelsföretag Janssen pharmaceutical companies ska enligt det nya avtalet leverera 200 miljoner vaccindoser till EU:s medlemsländer efter att vaccinet blivit godkänt.

Dessutom har EU-länderna möjlighet att köpa ytterligare 200 miljoner doser.

Johnson & Johnson testar för närvarande Janssens vaccinkandidat i en stor fas III-studie som startade i september. I denna studie ges vaccinet vid ett enda tillfälle. I en planerad andra fas III-studie ska försökspersonerna i stället få två vaccinationer.

Janssens vaccinkandidat är, liksom bland andra Astrazenecas, ett så kallat vektorvaccin. Företaget har tidigare använt samma teknologi i sitt EU-godkända ebolavaccin och använder den även i vaccinkandidater mot bland annat hiv och zikavirus.

Det nya avtalet är EU:s tredje förköpsavtal om covid-19-vaccin. Tidigare har avtal skrivits med Astrazeneca respektive Sanofi-Glaxosmithkline. Sammanlagt har nu EU förköpsavtal om 1,1 miljarder doser av covid-19-vaccin.

Avtal är också på gång med vaccinutvecklarna Curevac, Biontech och Moderna.

Vinnova satsar på elva projekt mot pandemier

Vinnova och Vetenskapsrådet har ett regeringsuppdrag att finansiera forskning med koppling till coronapandemin. Regeringen avsatte i vårändringsbudgeten 100 miljoner kronor extra till detta.

Nu har Vinnova beslutat att inom denna satsning finansiera elva projekt med sammanlagt 32 miljoner kronor. Sex innovationsprojekt och fem förstudier får finansiering. Vissa väntas komma till nytta under den pågående pandemin medan andra ska ge ökad beredskap inför kommande pandemier.

Projekten handlar bland annat om skyddsutrustning, läkemedel och åtgärder för att begränsa smittspridning. Lunds universitet koordinerar exempelvis ett projekt där redan befintliga läkemedel screenas för att se om de har effekt på det nya coronaviruset Sars-cov-2. Det sker med en ny metod för screening i mänskliga lungceller.

I ett annat projekt arbetar företaget Curovir med att ta fram ett nytt läkemedel med bred antiviral effekt och hög tröskel för resistensutveckling. Syftet är att bygga ett skydd inför framtida pandemier med andra virus, exempelvis enterovirus.

Ytterligare ett exempel är ett projekt där Mittuniversitetet arbetar med att ta fram nya bättre andningsskydd. De ska vara gjorda av cellulosa och både mer hållbara och lättare att andas i än dagens masker som är obekväma att arbeta i under längre tid.

Miljösymbol ska guida kunderna på alla apotek

För några år sedan startade Apotek Hjärtat en miljömärkning på sitt receptfria sortiment som skulle hjälpa kunderna att göra miljövänliga val. I fjol överlämnades projektet till Apoteksföreningen för att det ska kunna gälla hela branschen. Den miljösymbol som ett läkemedel får efter att det ansvariga företaget har uppfyllt vissa hållbarhetskriterier kommer framöver alltså att kunna ses på alla apotek.

– Vi har fått i uppdrag från Apoteksföreningens styrelse att ta fram en hållbarhetsguide för receptfria läkemedel för hela branschen. Vi tar alltså över idén från Apotek Hjärtat och kommer att vidareutveckla den, säger Lisa Stern Ödmark, chefsstrateg på Apoteksföreningen.

Tre hållbarhetskriterier för att få miljösymbol

Guiden riktar sig till konsumenter för att de ska kunna se vilka företag som uppfyller de tre uppsatta hållbarhetskriterierna. Kriterierna är att företaget hållbarhetsrapporterar, är medlem i den globala branschorganisationen för miljöfrågor PSCI samt att inga läkemedel som innehåller särskilt förorenande ämnen får ingå, i dag gäller detta endast diklofenak. Läkemedel som innehåller det kommer inte att få miljösymbolen i anslutning till produkten, men om företaget i övrigt uppfyller kriterierna kommer dess övriga receptfria läkemedel att märkas med den.

– Det är tolv läkemedelsföretag som uppfyller dessa kriterier i dag, men vi har fått positiv respons från flera företag och vi hoppas att fler kommer att uppfylla kriterierna på sikt, säger Lisa Stern Ödmark.

När ett företag har uppfyllt kriterierna kommer dess receptfria läkemedel att få en särskild miljösymbol på alla apotek samt inom e-handeln. Alla apoteksanställda kommer också att få en internutbildning så att de kan ge information till kunder.

– Personalen är mycket positiv till detta då det är många kunder som har frågor om läkemedel och miljöpåverkan, säger Lisa Stern Ödmark.

Företagen ska granskas varje år

Varje år ska Apoteksföreningen göra en årlig granskning av läkemedelsföretagen.

– Vi vet att det är många företag som jobbar på att uppfylla kriterierna så därför kommer vi att göra uppföljningar för att se om fler företag kan ingå, säger Lisa Stern Ödmark.

Apotekföreningen kommer också att arbeta för att uppgradera och skärpa kriterierna. På sikt vill föreningen att kriterierna ska bli samstämmiga med regionernas miljökrav vid upphandling av läkemedel till slutenvården.

– Det bästa vore om miljökrav mot läkemedelsföretagen är samma oavsett försäljningskanal, säger Lisa Stern Ödmark.

Planen är att hållbarhetsguiden ska komma i början av 2021.

– Vi skulle egentligen ha lanserat guiden nu, men arbetet har dragit ut på tiden på grund av coronapandemin, säger Lisa Stern Ödmark.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng