Covid-19 ger osäkerhet om läkemedelskostnaderna

Covid-19 ger osäkerhet om läkemedelskostnaderna

Prognosen för läkemedelskostnaderna de närmaste åren är mycket osäker, skriver Socialstyrelsen i ny rapport.

30 apr 2020, kl 10:30
0

Läkemedelskostnaderna kommer att öka både när det gäller receptläkemedel och rekvisitionsläkemedel, men minska för smittskyddsläkemedel. Den prognosen gör Socialstyrelsen för åren 2020-2023.

Men på grund av covid-19-pandemin är prognosen ytterst osäker. Socialstyrelsen skriver att de faktiska kostnaderna ”kan bli både högre eller lägre än prognostiserat”.

Stor påverkan på läkemedelskostnaderna

Socialstyrelsen gör varje år en analys av förändringar i läkemedelsförsäljningen och en bedömning av de närmaste tre årens utveckling. De siffror som redovisas tar inte hänsyn till de avtal om återbäring som allt oftare träffas mellan företag, regioner och staten. Dessa vanligen hemliga avtal minskar samhällets faktiska kostnader för de läkemedel som avtalen gäller, men hur mycket redovisas inte.

Årets rapport från Socialstyrelsen präglas till stor del av både kända och ännu okända effekter av coronapandemin.

Socialstyrelsen bedömer att pandemin kommer att få stor påverkan på läkemedelskostnaderna. Men hur denna påverkan kommer att se ut är mycket oklart.

Många faktorer spelar in, framhåller Socialstyrelsen. Hur mycket kommer coronaviruset att förändra behovet av olika befintliga läkemedel? Kommer det att komma godkända läkemedel mot covid-19? Vilka risker finns för minskad tillgång på olika läkemedel på grund av produktionsstörningar, gränshinder och transportproblem? Vad kommer att hända med valutakurserna och deras inverkan på läkemedelspriserna?

Kostnadsökning för förmånsläkemedel

Den covid-19-effekt som hittills har märkts är en tydlig ökning av samhällets kostnader för läkemedelsförmånen i slutet av mars i år. Enligt rapporten var detta sannolikt en tillfällig uppgång för att patienter blev oroade av pandemin och hämtade ut extra mycket läkemedel.

Men Socialstyrelsen räknar ändå med att den totala kostnaden för läkemedel och handelsvaror inom läkemedelsförmånen kommer att fortsätta uppåt fram till 2023. I år kommer förmånskostnaden enligt prognosen att öka med tio procent till cirka 29,8 miljarder kronor. Sedan väntas en fortsatt ökning på mellan fyra och sex procent per år till 2023, då förmånskostnaden enligt prognosen kommer att vara uppe i 34,6 miljarder kronor.

Ökningar för cancer och diabetes

Att förmånsläkemedlen blir allt dyrare beror bland annat på utvecklingen på cancerområdet. Antalet cancerfall ökar stadigt samtidigt som nya effektivare cancerläkemedel kommer ut på marknaden. Dessa läkemedel har ofta höga priser. För 2020 bedömer Socialstyrelsen att kostnaden för onkologiläkemedel kommer att öka med 17 procent.

Också övergången från warfarin till nya orala antikoagulantia (NOAK) hos patienter med förmaksflimmer bidrar till ökade kostnader. Samma sak gäller en ökad användning av tnf-alfa-hämmare vid bland annat reumatiska sjukdomar.

Även när det gäller diabetesterapier väntas en kostnadsökning för förmånsläkemedel. Det beror främst på en ökad förskrivning av icke-insulinläkemedel till patienter med diabetes typ 2.

Ytterligare ett behandlingsområde som driver på kostnaderna är adhd. Allt fler får denna diagnos och kostnaderna för adhd-läkemedel beräknas öka från en miljard i fjol till 1,2 miljarder kronor 2022.

Beträffande MS-läkemedel förutspår Socialstyrelsen däremot minskade förmånskostnader. Det beror på att fler och fler MS-patienter behandlas off-label med rituximab (till exempel Mabhtera) som inte är ett förmåns- utan ett rekvisitionsläkemedel. Här flyttas alltså kostnader över från en kategori till en annan.

Minskning för smittskyddsläkemedel

Smittskyddsläkemedel mot hiv och hepatit C är en egen kategori i statistiken. På detta område räknar Socialstyrelsen i stället med minskade kostnader. Kostnaderna väntas gå ned från 1,8 miljarder 2019 till cirka 1,4 miljarder 2022 och 2023.

En orsak är enligt prognosen att antalet hepatit C-patienter som får behandling kommer att sjunka. Detta efter en stor ökning 2018. Då hade priserna på de nya effektivare hepatit C-läkemedlen gått ned så mycket att tidigare begränsningar av vilka patienter som fick behandling kunde slopas.

De många ytterligare patienter som då kom under behandling var i stor utsträckning redan kända av infektionsklinikerna. De som nu fortfarande är obehandlade är enligt rapporter från vården en svårare grupp att nå, exempelvis aktiva sprutmissbrukare.

Att hitta och behandla nya hepatit C-patienter blir därför allt mer resurskrävande, samtidigt som covid-19 ökar belastningen på infektionsklinikerna. Socialstyrelsen bedömer att dessa faktorer ligger bakom en kraftig minskning av antalet hepatit C-patienter under det första kvartalet 2020. Och att denna minskning kommer att fortsätta de närmaste åren, vilket sänker läkemedelskostnaden.

Beträffande hiv-läkemedlen beror den väntade kostnadsminskningen i stället på en successiv övergång till behandling med generiska läkemedel och åtföljande priskonkurrens.

Rekvisitionsläkemedel uppåt

För rekvisitionsläkemedel som används inom sjukvården räknar Socialstyrelsen dock åter med ökade kostnader. De närmaste två åren blir ökningen enligt prognosen mellan sex och nio procent per år. Rekvisitionsläkemedlen kostade 9,5 miljarder kronor 2019 och väntas kosta 11,8 miljarder kronor 2022. År 2023 förväntas kostnaden vara uppe i 12,5 miljarder kronor.

Socialstyrelsen pekar särskilt på två områden som bidrar till denna väntade kostnadsökning. Det ena är onkologiläkemedel. De står för en tredjedel av rekvisitionskostnaderna. Kostnaderna för onkologiläkemedel ökade stadigt 2013-2019 och Socialstyrelsen bedömer att denna utveckling kommer att fortsätta.

Det andra området som väntas få stor betydelse för kostnadsutvecklingen är så kallade avancerade terapier. Det gäller läkemedel baserade på gener, celler och vävnader. Sådana kostnadskrävande terapier har börjat introduceras i svensk sjukvård, men omfattningen är ännu liten. Socialstyrelsen bedömer dock att användningen kommer att öka de kommande åren vilket kommer att ge ökade kostnader för dessa läkemedel, men samtidigt även leda till minskade kostnader för andra läkemedel.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng