Månads arkivering oktober 2020

Ny labbmetod mäter effekt av Alzheimerkandidater

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny biokemisk mätmetod som ska göra det lättare att bedöma vilka Alzheimerkandidater som är värda att satsa på. Metoden mäter hur bra olika substanser är på att stoppa bildning av beta-amyloid. Detta protein tros ligga bakom nervcellsdöden i hjärnan hos Alzheimersjuka.

Lundaforskarna har i dagarna publicerat en studie av den nya mätmetoden i Nature Structural & Molecular Biology. I artikeln refererar de till de senaste 20 årens forskningsansträngningar för att hitta effektiva terapier mot Alzheimers sjukdom.

Ett huvudspår inom detta arbete är den så kallade amyloid-hypotesen. Enligt denna är den drivande sjukdomsprocessen att det i hjärnan ansamlas allt mer av skadliga former av proteinet beta-amyloid. Dessa ansamlingar av hopklumpat beta-amyloid skadar nervcellerna. Processen leder till att områden i hjärnan skadas och dör.

Många Alzheimerkandidater har misslyckats

Många av de läkemedelskandidater som forskare har testat genom åren har varit avsedda att stoppa bildningen av aggregat av beta-amyloid. Men ofta har de positiva resultaten i kliniska studier lyst med sin frånvaro. Det har då lett till att själva amyoloid-hypotesen blivit ifrågasatt.

Men Lundaforskarna framhåller att bakslagen även skulle kunna ha en annan förklaring. De skulle i stället kunna bero på att läkemedelskandidaten i själva verket inte har den effekt på amyloidbildning som var tänkt.

I sin nya mätmetod använder forskarna ett provrör med rekombinant tillverkad beta-amyloid. De tillsätter sedan i olika steg den substans som ska testas och följer över tid hur bildningen av amyloidaggregat påverkas. Forskarna hoppas att deras metod ska bli användbar inom läkemedelsutvecklingen.

– Vår studie är viktig eftersom metoden förhoppningsvis kan användas för att lättare ta fram effektiva läkemedel mot Alzheimers, säger Sara Linse, professor i kemi på Lunds universitet.

Utvärderade fyra antikroppar

I studien använde forskarna metoden till att jämföra fyra specifika läkemedelskandidater. Det handlade om fyra olika antikroppar mot beta-amyloid. Alla fyra befinner sig i olika stadier av klinisk utveckling som läkemedel mot Alzheimers sjukdom.

De studerade antikropparna var aducanumab, gantenerumab, bapineuzumab och solanezumab. Endast aducanumab visade sig i studien hindra det steg i processen som orsakar de skadliga formerna av beta-amyloid.

Aducanumab utvecklas av läkemedelsföretaget Biogen, som har ansökt hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om läkemedelsgodkännande. FDA väntas, som Läkemedelsvärlden rapporterat, ta ställning i början av nästa år.

Biogen var även en av samarbetsparterna bakom Lundaforskarnas studie. Övriga samarbetsparter var forskare vid Cambridge university samt två laboratorieteknikföretag.

Lundaforskarna menar att deras studie visar att det är viktigt att kunna kvantifiera vilken effekt Alzheimerkandidater verkligen har på de olika stegen i bildning av aggregerad beta-amyloid.

– Jag tror att ökad kunskap om de bakomliggande mekanismerna om varför just aducanumab kan bromsa Alzheimers kommer att kunna accelerera utvecklingen av nya och effektivare läkemedel mot denna folksjukdom, säger i ett pressmeddelande Oskar Hansson, som medverkade i studien.

Oskar Hansson är professor i neurologi vid Lunds universitet och fick nyligen Bengt Winblads pris för sin forskning om Alzheimers sjukdom.

Astrazenecas vaccintester väntas återupptas i USA

Astrazeneca förväntas återuppta sina tester för ett covid-19-vaccin även i USA inom den kommande veckan, enligt källor till nyhetsbyrån Reuters. Företagets vaccintester pausades förra månaden efter att en deltagare insjuknat, men återupptogs strax efter i alla länder utom USA. I går rapporterades även om att en person som ingick testgruppen för företagets vaccin i Brasilien hade avlidit. Senare framkom dock att personen inte ska ha fått covid-19-vaccinkandidaten utan tillhörde kontrollgruppen.

Vaccintester pausades i väntan på utredning

I september stoppades Astrazeneca tester av ett kandidatvaccin mot covid-19 efter att en deltagare insjuknat, vilket Läkemedelsvärlden då rapporterade om. Personen drabbades av en typ av nervinflammation och stoppet i studien var enligt företaget en försiktighetsåtgärd som är standard när en oförklarlig sjukdom uppstår.

Sex dagar senare återupptogs testerna i Storbritannien och flera andra länder. Detta efter att en oberoende kommitté och den brittiska tillsynsmyndigheten Medicines health regulatory authority (MHRA) hade gjort en undersökning och bekräftat att det var säkert att fortsätta testerna.

I USA har dock testerna varit fortsatt pausade i väntan på en utredning från USA:s läkemedelsmyndighet FDA. Enligt källor till nyhetsbyrån Reuters väntas testerna återupptas denna vecka.

Person i testgrupp har avlidit

I går rapporterade Reuters även om att en testperson för Astrazenecas vaccin har avlidit. Representanter för vaccinutvecklarna bekräftade dock att testerna skulle fortsätta och sa i ett uttalande att det inte fanns några risker med den kliniska prövningen.

Enligt källor skulle tyder det mesta på att personen var i den grupp som fick meningitvaccin i stället för covidvaccinet. Federal university of Sao Paolo, som hjälper till att samordna studien i Brasilien, har också uppgett att en oberoende granskningskommitté har rekommenderat att försöken fortsatte.

CNN Brasil har uppgett att testpersonen var en 28-årig person som dog av covid-19-komplikationer.

Bygger på förkylningsvirus från apor

Aztrazeneca utvecklar vaccinkandidaten AZD1222 i samarbete med forskare vid Oxford university. Vaccinet bygger på ett försvagat förkylningsvirus (adenovirus) från schimpanser.

Forskarna har modifierat det genom att tillsätta genetiskt material från det nya coronaviruset sars-cov-2. De har tillsatt det så kallade spikeproteinet som sticker ut från coronaviruset. Vaccinet ska därigenom få kroppens egna celler att börja producera mängder av spikeprotein. Detta ska i sin tur få immunförsvaret att börja tillverka antikroppar och aktivera t-celler mot spikeproteinet.

Fynd av sockermolekyl gav nytt spår

Sockermolekylen hyaluronan kan spela en förödande roll i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter. Den slutsatsen drog forskare vid Translationellt forskningscentrum, Umeå universitet, i en studie som har publicerats av Journal of biological chemistry. Nu följer Umeåforskarna forskningsspåret vidare. De hoppas att det kan leda fram till nya behandlingar som räddar kritiskt sjuka patienter med covid-19.

– Det finns redan godkända läkemedel som antingen bromsar kroppens produktion av hyaluronan eller bryter ned ämnet, framhåller Urban Hellman, en av forskarna bakom studien.

Han arbetar vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och forskar just om hyaluronan och dess metabolism vid inflammation och tillväxt.

Hyaluronan är en lång sockermolekyl, en polysackarid i gruppen glykosaminoglykaner. För några är kanske ämnet mest känt från skönhetskirurgin som använder syntetiskt framställt hyaluronan för att förstora läppar eller ta bort rynkor. Men hyaluronan produceras också i kroppen, där det kan ha olika egenskaper i skilda vävnader. Bland annat finns ämnet i bindväv och är inblandat i tidiga stadier av sårläkning.

En av egenskaperna hos hyaluronan är att det kan dra till sig och binda stora mängder vatten i sitt nystan av långa molekyler. På så vis kan det bilda en geléliknande substans.

Gelé i lungorna

I vintras läste Urban Hellman och hans kollegor en vetenskaplig artikel som satte dem på det nya spåret. Den handlade om en studie där andra forskare undersökt avlidna covid-patienter. Forskarna beskrev att patienternas lungor innehöll stora mängder av en klar gelé som kan ha gjort att patienterna ”drunknat inifrån”.

Beskrivningen väckte en misstanke hos Umeåforskarna om att hyaluronan kunde vara inblandat. Inte minst eftersom ämnet tidigare har kopplats till det livshotande tillståndet ARDS, acute, respiratory distress syndrome. Det är ett akut inflammatoriskt tillstånd som kan uppkomma av olika orsaker och som drabbar lungorna och ger syrebrist. Det har likheter med den svåra lunginflammation som kan drabba kritiskt sjuka covid-19-patienter och i värsta fall leda till lungsvikt.

Forskarna i Umeå bestämde sig för att undersöka saken. De genomförde en studie med hjälp av forskare i Örebro som hade lungbiopsier från tre avlidna covid-19-patienter. Studien bekräftade att det aktiva ämnet i gelén i covid-19-lungorna är hyaluronan. Alveolerna, lungblåsorna, från patienterna innehöll stora mängder av hyaluronan och det fanns även mellan alveolerna.

– Hyaluronan finns i lungorna också hos influensapatienter, men då stannar ämnet i alveolernas väggar. Covid-19 verkar vara en väldigt hyaluronanproducerande infektion och överproduktionen ger den geléliknande substans som kan få så allvarliga följder, säger Urban Hellman.

Ska testa behandlingar

Han tror att läkemedel som bromsar hyaluronanproduktion eller bryter ned redan bildat hyaluronan kan bli värdefulla i behandlingen av covid-19-patienter. Han menar också att överproduktionen av det gelébildande ämnet kan vara en förklaring till att glukokortikoiden dexametason visat sig ha god effekt vid svår covid-19.

– Det har tidigare antagits att de lovande resultaten för dexametason skulle hänga samman med kortisonets allmänt inflammationshämmande egenskaper. Men det kan dessutom handla om att kortison faktiskt minskar produktionen av hyaluronan, vilket kan minska mängden gelé i lungorna, säger Urban Hellman.

I nästa forskningssteg kommer Umeåforskarna att undersöka denna hypotes. De kommer att tillsätta dexametason till odlade lungceller infekterade med det nya coronaviruset och studera hur detta påverkar förekomsten av hyaluronan.

En annan behandling som forskarna tycker skulle vara intressant att testa mot covid-19 är preparatet Hymecromone. Det används i dag för att bromsa produktionen av hyaluronan vid andra sjukdomar som gallkramper.

Det finns också ett enzym som heter hyaluronidas som effektivt bryter ned hyaluronan. Det kan användas exempelvis när man akut måste avbryta misslyckade skönhetsbehandlingar.

– Det skulle eventuellt kunna vara till hjälp hos covid-19-patienter som redan har stora ansamlingar av gelé i lungorna. För att gå vidare med dessa läkemedelsidéer behövs randomiserade kliniska prövningar.

Kortad väntetid för etikprövning

Etikprövningsmyndigheten, som startade 2019, hade ett tufft första år med stora it-problem, hög personalomsättning och långa handläggningstider, vilket Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om. Detta ledde till att kliniska läkemedelsprövare och andra forskare fick vänta länge på att få svar på sina ansökningar om etikprövning. Men i dag ser situationen annorlunda ut.

– Det var en tung inledning med många förändringar och oväntade problem, och sedan kom coronapandemin på det. Men nu har situationen förbättrats avsevärt, säger Johan Modin, direktör vid Etikprövningsmyndigheten.

Myndigheten startade sin verksamhet 1 januari 2019. De sex regionala etikprövningsnämnderna som tidigare fanns lades formellt ned och blev istället verksamhetregioner inom den nya myndigheten. Etikprövningsmyndigheten har sitt huvudsäte i Uppsala, med experter som prövar etikansökningar i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala och Stockholm.

Vid omorganisationen flyttades personalen från de regionala nämnderna till den nya myndigheten. Detta, i kombination med ett bristfälligt it-system, ledde så småningom till en stor personalomsättning. Under 2019 slutade nästan halva personalstyrkan.

– Nu har vi rekryterat nya handläggare och vi arbetar med full kapacitet. Det här är personer som aktivt sökt sig till och vill jobba hos oss. Dessutom har vi stärkt upp tillfälligt med mer administrativ personal för att avlasta handläggarna, säger Johan Modin.

Etikprövningsmyndigheten införde förtur

Enligt Etikprövningsmyndighetens riktlinjer ska en ny ansökan behandlas inom 60 dagar, och en ansökan om ändringar i ett redan godkänt projekt inom 35 dagar. När coronapandemin bröt ut kom ett stort antal förfrågningar gällande forskning om covid-19. Myndigheten införde då en förturshantering för denna typ av forskning. På grund av det stora inflödet av ansökningar reviderades förturshanteringen första gången i maj. Sedan mitten av juni gäller att förtur endast ges till forskning som har tydlig potential att ge nytta i närtid för behandling och förebyggande av covid-19.

– Forskning om covid-19 är angelägen och potentiellt samhällsviktig. Det gjorde att vi införde ett snabbspår och bestämde att ärenden som gäller covid-19 skulle tas upp på ett beslutssammanträde inom en vecka efter att ansökan var komplett och ansökningsavgiften betald. Detta ökade takten på arbetet och arbetsbelastningen markant, men det fungerade klart över förväntan, säger Johan Modin.

När fokus lades på ansökningar om covidforskning fick andra ärenden stå tillbaka.

– Vi fick en ansamling av ansökningar om annan viktig forskning och det har varit sensommarens och höstens uppgift att handlägga dessa. Tack vare fantastiska insatser av handläggare och ledamöter kommer vi i november att vara i fas. Då har vi nått målet att en ny ansökan ska tas upp på ett beslutssammanträde inom två till tre veckor, snabbare än så kan det inte gå, säger Johan Modin.

Hur många fler ansökningar som har kommit in på grund av covid-19 vet myndigheten inte än, men Johan Modin säger att det inte behöver betyda att det har blivit fler ansökningar totalt.

– Många har ändrat fokus på sin forskning, och kanske låtit annan typ av forskning vänta tills vidare.

Upphandling om nytt ärendesystem

Vid starten av Etikprövningsmyndigheten infördes elektronisk ärendehantering som innebar att forskarna inte längre behövde skicka in sina etikansökningar i pappersform och i många kopior. Tanken var att detta skulle göra processen enklare, men på grund av allvarliga tekniska brister i it-systemet uppstod problem både för myndigheten och forskarna. Just nu pågår en upphandling om ett nytt it-system.

– Vi har varit noga med att ta hjälp av experter inom upphandling och it, samt jobbat med kravanalys. Någon gång efter årsskiftet kommer ett avtal att vara klart och förhoppningen är att ett nytt system ska finnas på plats under första halvan av 2021, säger Johan Modin.

Han vill att farmaceuter ska få ge vaccinationer

0

I dag utförs vaccinationer av sjuksköterskor på vissa apotek runtom i Sverige. Apoteksföreningen vill nu se en utveckling så att även farmaceuter kan vaccinera. Det skriver Fredrik Boström, chefsfarmaceut på Apoteksföreningen, om i ett inlägg på Chefsfarmaceutbloggen.

Varför vill du att farmaceuter ska få ge vaccinationer?

– För oss handlar det om att utnyttja tillgängligheten. Människor tänker kanske inte på apotek som en del av den svenska hälso- och sjukvården och vi anser att man på apoteken kan göra mycket mer. Apoteken är en bra plats för att se till att få en hög vaccinationstäckning och vi ser det som en möjlighet att tillgängliggöra vaccinationen och utöka den ytterligare. I dag är man bunden till att det finns en sjuksköterska och det är inte alltid det finns möjlighet att rekrytera en sådan. Farmaceuter har redan många andra arbetsuppgifter och är på plats. På så sätt kan man utöka det till fler dagar.

Har ni för lite att göra på apoteken?

– Vi anser att det finns möjlighet att hitta tider för detta. Det är klart att det blir en utmaning, men det gäller ju oftast för kortare perioder vid influensavaccinering till exempel. Det kommer ju också bara att ske på de apotek som har förutsättning för detta. Är det något som samhället vill så går det att planera för det.

Skulle det bli lika säkert som nu?

– Det är en grundförutsättning för att det ska kunna fungera. Det ska göras på samma sätt som det görs i dag och man måste ställa samma krav på utbildning och utformning av lokal till exempel.

Vilka förändringar skulle krävas?

– Farmaceuter skulle förstås behöva få en vidareutbildning, men det behöver de sjuksköterskor som utför vaccinationer idag också. Sedan behövs ju också nya rutiner som hur man ska anpassa lokalen så att den fungerar på ett säkert sätt till exempel. Man måste också ha en beredskap för negativa händelser som om någon får en allergisk chock eller är rädd för sprutor.

Tror du att farmaceuter kommer att få vaccinera i framtiden?

– Det är ju förstås en fråga om samhället vill. Det som talar emot är väl att vi redan har en hög vaccinationstäckning i Sverige. I andra länder som till exempel Storbritannien där de redan har infört vaccinering utförda av farmaceuter har det inte varit så många som har vaccinerat sig innan. Men om det blev bestämt så tror jag att det skulle gå ganska snabbt att införa den här rutinen, bland annat med tanke på att vaccinationer redan utförs på apotek. Vi skulle också ha möjlighet att få information från anda länder.

Mjukstart slut för systemet mot falska läkemedel

Drygt ett och ett halvt års mjukstart är över för de svenska apotekens användning av EU:s spårbarhetssystem mot falska läkemedel. Från och med 1 november ska apoteken tillämpa systemet för e-verifikation fullt ut. Det skriver Läkemedelsverket i ett informationsbrev till apoteken.

Den nya EU-förordningen om säkerhetsdetaljer på läkemedel trädde i kraft 9 februari 2019. Då blev det obligatoriskt att märka alla receptläkemedel med en spårbar 2D-kod. Detta gör det möjligt att via ett EU-gemensamt IT-system följa läkemedlet från fabrik till kund. Spårbarheten ska förhindra att förfalskade läkemedel kommer in i den legala distributionskedjan.

Falska läkemedel är ett problem inom EU. I Sverige har det inte förekommit några kända fall av förfalskade läkemedel på apotek, men det finns sådana exempel från andra EU-länder.

Som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat valde Sverige att mjukstarta användningen av spårbarhetssystemet. Mjukstarten kallades stabiliseringsperiod och innebar att apoteken scannade koderna, men hanterade vissa typer av felsignaler på ett annat sätt än i skarpt läge. Apoteket har under stabiliseringsperioden fått lämna ut läkemedlet till kunden trots vissa felsignaler.

Skälet var att det förekom många felsignaler på grund av tekniska problem och mänskliga misstag i början. Utan mjukstart skulle sådana ”tekniska larm” ha kunnat leda till att patienter blev utan sina läkemedel. Men nu är dessa tekniska larm, enligt Läkemedelsverket, nere på en låg och acceptabel nivå.

Apotekspersonalen ska från 1 november rutinmässigt scanna 2D-koden på alla förpackningar för att kontrollera läkemedlets äkthet. Apotekspersonalen kontrollerar även att förpackningen är obruten. När läkemedlet lämnas ut till kunden så avaktiverar farmaceuten dess kod i systemet.

”Om förpackningen inte finns i databasen kan det vara ett tecken på att förpackningen är förfalskad. Detta måste utredas innan läkemedlet kan lämnas ut till patient”, skriver Läkemedelsverket.

Innovationer ska dämpa effekterna av pandemin

Vinnova och Vetenskapsrådet har ett regeringsuppdrag att finansiera forskning och innovationer med koppling till coronapandemin. Vinnova satsar bland annat på projekt som utvecklar innovationer som syftar till att dämpa effekterna av pandemin i samhället.

I den sista omgången av satsningen ”Innovationer i krisens spår” får nu 17 projekt finansiering med sammanlagt 15 miljoner kronor. Bland de 17 projekten ryms allt ifrån utveckling av innovationer som motverkar trängsel till nya tester och mätmetoder för hälso- och sjukvården.

Bland annat satsar Vinnova 950 000 kronor på ett projekt där forskare vid Göteborgs universitet utvecklar en ny metod att undersöka patienter i vården. Det handlar om kamerabaserad mätning av kroppstemperatur, puls, blodtryck, andningsfrekvens och syremättnad i blodet. Att mäta sådana vitalparametrar är ett viktigt redskap för att hitta allvarliga infektioner. Forskarnas idé är att det går att göra mer smittsäkert med hjälp av en kamerabaserad metod som inte kräver fysisk kontakt. Detta skulle enligt forskarna kunna förbättra arbetsmiljön för personal i vården och vid äldreboenden.

Totalt 55 miljoner till innovationer

Ett annat innovationsprojekt som Vinnova nu beslutat finansiera drivs av life science-företaget Redoxis AB. Företaget arbetar med en alternativ modell för att utvärdera immunitet mot covid-19. Modellen ska till skillnad från nuvarande standardmetod inte bara ta hänsyn till närvaron av neutraliserande antikroppar. Även möjligheten till så kallad T-cellsimmunitet ska ingå i modellen som enligt företaget därmed skulle kunna bli både säkrare och känsligare än dagens metoder. Projektet får 730 000 kronor av Vinnova.

Även ett annat av de finansierade innovationsprojekten gäller personer som har haft covid-19. I detta fall är det den rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken vid Danderyds sjukhus som får en miljon kronor till utveckling av internetbaserade interventioner för personer med långdragna post-covid-19-symtom.

Sedan i april när Vinnova startade satsningen har totalt 60 projekt fått finansiering med sammanlagt 55 miljoner kronor. Projekten ska bidra till omställning av produktion eller verksamhet, där en första lösning ska vara klar inom ett år.

Odlade miniorgan alternativ till djurförsök

Organoider, det vill säga modeller av mänskliga organ, kan ge en detaljerad bild av hur människokroppen fungerar, hur organ växer fram och hur de påverkas av sjukdomar och läkemedel. De är också ett alternativ till djurförsök. I en ny studie presenteras bland annat hur dessa miniorgan kan användas för att undersöka hur mag- och tarmkanalen tar upp läkemedel.

Miniorgan ger säkrare resultat

Den mänskliga tarmen är viktig för både matsmältning och för att absorbera läkemedel. För forskningen är det viktigt att ha modeller som liknar mänskliga organ så mycket som möjligt för att kunna ge en träffsäker bild. Med hjälp av organoider kan man få ett bättre och säkrare resultat när det gäller bland annat läkemedelsupptag i kroppen.

Redan för några år sedan visade Eva Rath och Tamara Zietek, forskare på Technical university of Munich, några användningsområden för organoiderna. Dessa odlades tidigare fram från musceller men nu har forskarna använt denna metod för att skapa miniatyrtarmar som har odlats från humana tarmceller.

I den aktuella studien har forskarna från Tyskland och Turkiet tittat på hur transporten av näringsämnen och läkemedel, och efterföljande förändringar i ämnesomsättningen, kan mätas i organoiderna.

– Detta banar väg för att den här modellen kan användas i medicinska och farmaceutiska applikationer som till exempel läkemedelsscreening, säger Eva Rath i ett pressmeddelande.

Kan vara alternativ till djurförsök

Metoden med miniorgan ses som ett alternativ till att använda djurförsök. Studier på djur har vissa nackdelar eftersom resultaten inte alltid blir desamma som på människor, vilket bland annat gör det svårt att ta fram rätt läkemedel. Miniorganen bidrar också till att införa 3R-principen – Replace, Reduce, Refine – som syftar till att hitta alternativa metoder till djurförsök.

– När man studerar sjukdomar eller utför läkemedelsundersökningar är det viktigt att man har tillgång till ett mänskligt testsystem för att förhindra att man får artspecifika testresultat, säger Tamara Zietek.

Metoden är viktig för både grundläggande forskning och läkemedelsutveckling, men också för säkerhetstestning av kemikalier och andra ämnen. Endast fem till tio procent av de läkemedel som har bevisat sig vara effektiva i prekliniska djurstudier når marknaden. Den främsta orsaken till detta är enligt forskarna artspecifika skillnader. Att använda organoider från mänsklig vävnad är därför ett mycket värdefullt verktyg för att kunna hitta och testa läkemedel, skriver de i studien.

Metoden används även av forskare i Sverige. På Karolinska institutet används till exempel organoider för att ta fram läkemedel mot det nya coronaviruset.

Svenskt laboratorium förbättrar global screening

Karolinska universitetslaboratoriet har fått ett anslag på nära tolv miljoner kronor för att utveckla kvaliteten på hpv-screening världen runt. Det är Bill and Melinda Gates foundation som beviljat anslaget.

– Gates foundation gör stora satsningar för global hälsa, i det här fallet för att utrota livmoderhalscancer. Vi är glada över att få vara en del av detta, säger professor Joakim Dillner, FoU-chef på Karolinska universitetslaboratoriet, i ett pressmeddelande.

Hpv-screening viktigt verktyg

Screening för att identifiera kvinnor som bär på humant papillomvirus, hpv, är en viktig del av arbetet för att på sikt utrota livmoderhalscancer. Sådan screening rekommenderas av bland andra Världshälsoorganisationen, WHO, och svenska Socialstyrelsen. Hpv-tester visar vilka kvinnor som har störst risk att utveckla livmoderhalscancer.

Tillsammans med hpv-vaccinationer kan hpv-screening, enligt WHO, göra det möjligt att utrota livmoderhalscancer. WHO har beräknat att 90 procent av de 570 000 fall i världen som inträffar varje år, hade kunnat undvikas med hjälp av hpv-baserad screening och vaccination.

Sverige ligger långt framme i forskning om hpv-screening och -vaccination. Nyligen publicerade till exempel forskare vid Karolinska institutet den första breda studien som visar ett starkt samband mellan hpv-vaccinering och minskad risk för livmoderhalscancer.

Med hjälp av mångmiljonanslaget ska nu Karolinska universitetslaboratoriet utveckla metoder för kvalitetskontroll. Metoderna kommer att kunna användas av alla laboratorier i världen som arbetar med hpv-screening. Detta gör det möjligt att kontrollera kvaliteten på hpv-analyser på ett standardiserat sätt.

– WHO har som mål att utrota livmoderhalscancer. Därför är det viktigare än någonsin att laboratorier kan jämföra sig med varandra, säger Joakim Dillner.

Som referenslaboratorium kommer Karolinska universitetslaboratoriet också att ta fram ett digitalt utbildningsprogram. Programmet ska sprida kunskap om hur laboratorier över hela världen ska kvalitetssäkra sitt arbete med hpv. Dessutom kommer det svenska laboratoriet att stödja andra laboratorier genom att göra nya analyser av svårtolkade prover.

Första långverkande hiv-läkemedlen får klartecken

EU:s läkemedelsmyndighet EMA ger via sin expertkommitté CHMP klarsignal för två nya långverkande hiv-läkemedel. Det handlar om de antiretrovirala läkemedlen Rekambys (rilpivirin) och Vocabria (cabotegravir). CHMP rekommenderar EU-godkännande för dessa två behandlingar som ska kombineras med varandra.

Långverkande hiv-läkemedel förenklar behandling

Personer som smittats med hiv kan i dag leva friska liv tack vare kombinationer av antiretrovirala läkemedel som håller nere virusnivåerna. En hel del forskning och utveckling satsas nu på att få fram läkemedelsformuleringar som underlättar den livslånga behandlingen. I fjol godkände EU-kommissionen exempelvis ett kombinationspiller.

De nu aktuella preparaten är de första antiretrovirala terapierna mot hiv som formuleras som långverkande injektionsläkemedel. I stället för kombinationsbehandlingar som kräver att personen med hiv tar ett flertal piller varje dag, finns nu möjligheten att hålla viruset i schack med hjälp av intramuskulära injektioner varje eller varannan månad.

Kombinationsbehandlingen med Rekambys och Vocabria är avsedd som en underhållsbehandling för vuxna hiv-patienter med odetekterbara virusnivåer i blodet.

Rekambys är ett antiretroviralt läkemedel i NNRTI-klassen och består av en ny långverkande formulering av rilpivirin. Vocabria innehåller den nya aktiva substansen cabotegravir.

CHMP:s rekommendation om godkännande av dessa långverkande hiv-läkemedel baseras på tre fas III-studier som visade behandlingarnas säkerhet och effekt. CHMP konstaterar samtidigt att det med långverkande terapier är ännu viktigare att noga följa dosschemat. Detta för att inte riskera för låg nivå av aktiv substans och därmed ökad risk för resistensutveckling.

De vanligaste biverkningarna i studierna var reaktioner på injektionsstället, huvudvärk, feber, illamående, trötthet, kraftlöshet, muskelvärk och yrsel.

Ny genterapi mot sällsynt sjukdom

CHMP rekommenderade vid sitt senaste möte även godkännande av åtta andra nya läkemedel. Bland dessa var, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, CAR-T-terapin Tecartus (brexucabtagene autoleucel) mot lymfkörtelcancern mantelcellslymfom.

Kommittén rekommenderade också att EU-kommissionen godkänner en ny genterapi mot den sällsynta ärftliga ämnesomsättningssjukdomen metakromatisk leukodystrofi. Det finns ännu ingen botande behandling för denna sjukdom som drabbar barn, vanligen före tre års ålder. Sjukdomen beror på ett fel i en gen som styr produktionen av enzymet arylsulfatas A, Arsa. Det leder till inlagring av ämnet sulfatid i nervsystemet. Barnet förlorar förmågan att gå och prata och avlider inom fem år.

Den nya genterapin går under produktnamnet Libmeldy. För att ge önskad effekt ska den sättas in före symtomstart eller i vart fall medan barnet har gångförmågan kvar. Behandlingen ges genom att stamceller från patienten tas ut och modifieras så att de får en funktionell gen för Arsa.

Som alla stamcellsterapier innebär denna en risk för cancer senare i livet. Men enligt CHMP tyder de kliniska utvärderingar som gjorts på att nyttan med behandlingen överväger riskerna för barn som ännu inte fått symtom eller med mycket tidiga symtom. Under observationstiden behöll dessa barn en funktionsförmåga som var jämförbar med friska jämnårigas.

Fler rekommendationer

Vid mötet rekommenderade CHMP även godkännande av bland annat ett läkemedel mot en annan sällsynt ärftlig metabol sjukdom. Det gäller läkemedlet Oxlumo (lumasiran) mot primär hyperoxaluri typ 1. Sjukdomen gör att levern producerar stora mängder oxalsyra. Detta leder utan behandling till njurstenar och förkalkning av njurarna och på sikt njurskador, njursvikt och för tidig död.

Det finns ännu inga godkända läkemedel mot sjukdomen. Kostbehandling kan hjälpa till att förebygga njurskador hos patienten, men i vissa fall är lever- och/eller njurtransplantation den enda fungerande behandlingsmöjligheten.

Oxlumo ges som injektioner och har i en studie med 38 deltagare visat sig kunna sänka oxalatnivåerna hos majoriteten av patienterna. De vanligaste biverkningarna var reaktioner på injektionsstället samt buksmärta.

Nu går CHMP:s rekommendationer vidare till EU-kommissionen som fattar beslut om godkännandena. Normalt följer kommissionen CHMP:s rekommendationer.

EU-godkännande på gång för tredje CAR-T-terapi

EU:s läkemedelsmyndighet EMA rekommenderar via sin expertkommitté CHMP ett villkorat marknadsgodkännande för CAR-T-terapin Tecartus (brexucabtagene autoleucel). Det innebär att en tredje CAR-T-terapi mot svåra fall av cancer nu är på väg ut på marknaden i Europa.

Godkännandet ska enligt CHMP:s rekommendation gälla behandling av vuxna med en ovanlig cancerform som drabbar vita blodkroppar och kallas mantelcellslymfom. CHMP ger klartecken för användning till patienter som fått återfall i mantelcellslymfom eller inte har svarat på minst två andra systemiska behandlingar.

Tecartus första CAR-T mot mantelcellslymfom

CAR-T-terapier bygger på att vita blodkroppar (T-celler) tas ut från patienten och modifieras genetiskt så att de kan känna igen och döda en viss typ av cancerceller. De modifierade cellerna förs tillbaka till patienten och bekämpar cancersjukdomen.

EU-kommissionen har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, tidigare godkänt två andra CAR-T-terapier. Den ena mot två andra former av lymfom hos vuxna och den andra mot leukemi hos barn och en form av lymfom hos vuxna.

Tecartus blir den första CAR-T-terapin som EU-godkänns mot mantelcellslymfom. Sjukdomen är en aggressiv undertyp av non-Hodgkins lymfom. Nuvarande standardbehandling innefattar bland annat terapi med hjälp av patientens egna stamceller. Behandlingarna ger ofta effekt, men det är tyvärr vanligt med återfall och att cancern så småningom blir resistent mot behandlingen.

Tecartus marknadsförs av företaget Kite pharma, ett dotterföretag till amerikanska Gilead sciences. Tecartus är en engångsbehandling. När produkten tidigare i år fick godkännande i USA skrev nyhetssajten Biopharmadive att Gileads listpris på behandlingen för en patient var 373 000 US-dollar, ungefär 3,3 miljoner kronor.

Godkännande ska villkoras

Säkerhet och effekt hos Tecartus studerades i en klinisk multicenterstudie där 74 patienter med mantelcellslymfom fick behandlingen på grund av återfall eller behandlingsresistens. De följdes i 12 månader. Hos 84 procent krympte tumören och hos 59 procent konstaterades fullständig respons, det vill säga att alla tecken på cancer var borta.

Den vanligaste biverkningen av behandlingen är så kallat ”cytokine release syndrome”, CRS. Detta är en immunreaktion som orsakar feber och influensaliknande symtom och även kan leda till en hjärninflammation. Det är ett livshotande tillstånd och CHMP föreskriver noggrann information riskerna i produktinformationen om Tecartus.

Att godkännandet villkoras innebär att företaget behöver komma in med ytterligare data om säkerhet och effekt efter godkännandet.

Regioner uppmanas vänta med nytt bältrosvaccin

0

NT-rådet rekommenderar regionerna att vänta med att använda Shingrix, ett bältrosvaccin, tills dess att rådet har gjort en bedömning av behandlingens värde utifrån den etiska plattformen för prioritering.

Bältrosvaccin som är nytt i Sverige

Shingrix är ett vaccin för att förebygga bältros (herpes zoster) och den smärta som kan uppstå i samband med sjukdomen (postherpetisk neuralgi). Vaccinet godkändes i EU 2018, men har introducerats i Sverige först i år.

Enligt Folkhälsomyndigheten har kliniska studier visat att vaccinet minskade incidensen av bältros med över 90 procent i alla åldersgrupper. Vaccinet är därmed mer effektivt än det andra bältrosvaccinet Zostavax, där kliniska studier har visat att incidensen av sjukdomen har minskat med 50 procent. Där var skyddet också sämre för personer som var över 70 år.

Hur länge Shingrix skydd kvarstår är ännu inte fastställt. Uppföljningsstudier tyder dock på att det verkar ha ett mer långvarigt immunologiskt svar än Zostavax som har visat sig ha en mycket begränsad skyddseffekt åtta år efter vaccinationen.

Inväntar hälsoekonomisk värdering

NT-rådet beslutade 2017 att Shingrix skulle omfattas av nationell samverkan, vilket innebär att rådet ger en rekommendation om vaccinets användning till regionerna. För att kunna göra en bedömning av behandlingens värde med hänvisning till den etiska plattformen för prioritering behövs en hälsoekonomisk värdering, skriver NT-rådet i sitt beslut. Rådet inväntar nu en sådan värdering från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och rekommenderar därför regionerna att avvakta med införandet av Shingrix. Detta för att undvika ett införande på osäkra grunder och en ojämlik hantering i landet.

Den här typen av överväganden kommer enligt Janusinfo att ta längre tid för NT-rådet framöver på grund av en ökad efterfrågan på rekommendationer inom regionernas hälso- och sjukvård. Detta leder till att NT-rådet beställer fler hälsoekonomiska värderingar från TLV än tidigare. NT-rådet kommer därför att prioritera bland beställningarna så att de mest angelägna hanteras först.

WHO-data visar ingen nytta av remdesivir vid covid-19

Världshälsoorganisationens, WHO:s, pågående internationella studie Solidarity om bland annat behandling med remdesivir vid covid-19 får nu stor uppmärksamhet. Forskare har lagt ut färska resultat från studien på en så kallad preprint-server. (På sådana servrar kan forskningsresultat spridas innan de har blivit granskade och publicerade av en vetenskaplig tidskrift.)

Många nyhetsmedier i USA och övriga världen rapporterar nu om de nya data. Framför allt riktas uppmärksamheten mot de nedslående resultaten för remdesivir, det enda läkemedel som hittills godkänts för behandling av covid-19. Läkemedlet har fått en utbredd användning och ges rutinmässigt även i den svenska coronavården till vissa kategorier av patienter.

Motsägande resultat för remdesivir vid covid-19

EU:s läkemedelsmyndighet EMA godkände i somras remdesivir under produktnamnet Veklury. Indikationen är behandling av sjukhusvårdade covid-19-patienter från 12 års ålder som har lunginflammation och behöver syrgasbehandling. Även i USA har remdesivir fått godkännande, ett så kallat nödgodkännande, av läkemedelsmyndigheten FDA.

Godkännandena är baserade på en randomiserad placebokontrollerad studie ledd av National institute of health, NIH, i USA. Den visade att remdesivir förkortade vårdtiden med omkring fem dagar.

Men de forskare som nu presenterar resultaten av WHO-studien Solidarity kommer till andra slutsatser. Enligt dem är det ytterst tveksamt om remdesivir har någon effekt. Deras resultat visar att remdesivir har liten eller ingen effekt hos sjukhuspatienter med covid-19.

I Solidarity påverkade remdesivir varken dödligheten, behovet av syrgasbehandling eller vårdtiden på sjukhus. Samma nedslående slutsatser drar Solidarity-forskarna även om de tre övriga behandlingar som studerades – malarialäkemedlet hydroxiklorokin, hiv-terapin lopinavir och behandling med interferon.

Skillnader kan bero på studieupplägg

– Att remdesivir inte minskar dödligheten vid covid-19 är ingen nyhet. Ingen studie har visat på minskad dödlighet. Men när det gäller förkortad vårdtid finns däremot tidigare data som är solida och som har granskats noggrant av läkemedelsmyndigheterna, säger Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.

Han bedömer att skillnaderna mellan Solidarity-resultaten och de mer positiva resultaten av NIH-studien sannolikt beror på olikheter i upplägg.

Den NIH-studie som är bas för läkemedelsgodkännandena är en dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie av 1 062 sjukhuspatienter med tecken på nedre luftvägsinfektion. Den slutliga versionen publicerades nyligen av New England journal of medicine.

– Solidarity är i stället en bred, massiv studie som inkluderar en mer heterogen patientpopulation, från väldigt svårt sjuka till patienter med enbart lindriga symtom. Vi Sverige övervägde att medverka, men avstod bland annat på grund av tveksamheter kring studiedesignen, säger Anders Sönnerborg.

WHO startade Solidarity för att så snabbt som möjligt hitta effektiva covid-19-terapier. Sjukhus över hela världen deltar och rapporterar löpande in resultat. De data som nu presenterats baseras på 11 266 vuxna covid-19-patienter vid 405 sjukhus i 30 länder. Patienterna randomiserades till någon av de studerade terapierna eller det som var standardvård där patienten vårdades.

Anders Sönnerborg är trots de nya data från Solidarity övertygad om att behandling med remdesivir kan vara till nytta för vissa covid-19-patienter.

– Men det är fortfarande ett problem i det dagliga kliniska bruket att identifiera de patienter som har bäst nytta av behandlingen. Där behövs ytterligare vägledning.

”Vill inspirera och sprida kunskap till unga”

Sara Liin, forskare på Linköpings universitet, är en av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi. Den bildades 2011 på initiativ av Kungliga vetenskapsakademien och består av cirka 35 ledamöter som arbetar med forskningspolitik, internationalisering, tvärvetenskap och utåtriktade aktiviteter. Ledamotsperioden är begränsad till fem år.

Vad innebär det att vara med i Sveriges unga akademi?

Det är en akademi som samlar unga forskare inom alla olika discipliner och ämnesområden. Ledamöter kan bland annat arbeta med att sprida kunskap till barn och unga och få fler att intressera sig för forskarvärlden. Det är också ett forum för att vara med och utveckla forskningspolitiken. Vi kan kan ta mycket egna initiativ om vad vi vill göra. Akademien träffas och har flerdagarsmöten där vi bestämmer vad vi vill arbeta med.

Varför ansökte du om att få bli ledamot?

Det var framför allt för att få arbeta med att inspirera och sprida kunskap till barn och unga. Just nu arbetar vi till exempel med en barnbok om forskardrömmar, vilket känns väldigt roligt. En annan anledning är att jag ser det som en stor möjlighet att utvecklas och träffa forskare från många olika ämnesområden.

Hur kommer det att påverka dig personligen?

Jag tror att det kan leda till en stor vetenskaplig mognad där man kan se att forskning kan se ut på många olika sätt. Det är annars lätt att bli hemmablind när man arbetar med likasinnade. Det skulle också kunna leda till samarbeten mellan olika tvärvetenskaper. Vi har haft ett första möte och det var otroligt inspirerande att få träffa andra forskare som gör att man vidgar sitt perspektiv.

Vad forskar du om?

Min forskning berör frågeställningar om kroppens elektriska aktivitet. Jag forskar bland annat om de jonkanalsproteiner som styr hjärtats rytm. Om dessa inte fungerar drabbas vi av allvarliga sjukdomar. Jag tittar på hur ärftliga mutationer kan störa jonkanalernas funktion och hur vi kan utveckla kemiska substanser för att få dessa att fungera normalt. Jag hoppas att min forskning kan leda till bättre läkemedel för patienter som lider av rytmrubbningar i hjärtat.

Vad har du på gång just nu?

Vi har precis startat upp ett nytt projekt som handlar om hur ärftliga defekter och kroppsegna molekyler påverkar i jonkanalssystemet. Oftast brukar man titta på dessa var och en för sig, men vi försöker nu att hitta bra och dåliga kombinationer mellan dem. Det gör att vi lär oss mer om hjärtat.

Första läkemedlet mot ebola godkänt i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt läkemedlet Inmazeb för behandling av ebola. Det är första gången som ett ebolaläkemedel får godkännande.

Det är läkemedelsföretaget Regeneron som marknadsför Inmazeb. Läkemedlet är en mix av tre monoklonala antikroppar riktade mot ebolaviruset (Zaire ebolavirus). Dessa tre antikroppar är atoltivimab, maftivimab och odesivimab-ebgn som alla blockerar ett glykoprotein som ebolaviruset använder för att komma in i celler och infektera dem.

Forskare och sjukvårdspersonal har testat läkemedlet bland annat i en klinisk studie av 382 barn och vuxna med bekräftad ebolainfektion i Demokratiska republiken Kongo.

– Godkännandet visar FDA:s beslutsamhet att svara på folkhälsohot – både i USA och globalt – på basen av forskning och data, säger FDA-chefen Stephen M. Hahn i ett pressmeddelande.

Forskning under utbrott av ebola

Regeneron började utveckla läkemedlet under ebolautbrottet i Västafrika 2014-2016. Arbetet fortsatte sedan under utbrottet i Demokratiska republiken Kongo som startade 2018.

Under det senare utbrottet samordnade amerikanska National institute of health, NIH, en klinisk studie för att utvärdera fyra lovande läkemedelskandidater. En av dem var Regenerons preparat. Studien var en öppen, randomiserad, kontrollerad utvärdering som jämförde tre av terapierna med en fjärde, kallad Zmapp. Studien, som publicerats i New England journal of medicine, stoppades efter ett år. Detta eftersom två av läkemedelskandidaterna visat betydligt större effekt än de andra. Därför var det inte etiskt försvarbart att fortsätta ge de mindre effektiva behandlingarna.

Två tredjedelar av de patienter som fick Regenerons läkemedel överlevde, mot bara hälften av dem som fick jämförelseterapin Zmapp. De vanligaste biverkningarna hos patienterna som fick Inmazeb var feber, frossa, förhöjd hjärtfrekvens, snabb andning och kräkningar. Många av dessa är dock även vanliga ebolasymtom.

Även det andra läkemedlet som visade god effekt kan komma att bli godkänt mot ebola, det granskas för närvarande av FDA. Utvecklingen av Zmapp har däremot lagts ned.

Det fjärde antivirala läkemedlet i NIH-studien var remdesivir. Det ansågs visa alltför liten effekt mot ebola, men blev tidigare i år i stället det första läkemedlet som godkändes mot covid-19.

För ett år sedan godkändes det första vaccinet mot ebola, Ervebo. Det godkännandet kom från EU:s läkemedelsmyndighet EMA. Även FDA godkände senare detta vaccin.

Registrerade inte samarbete med äventyrare

0

Läkemedelsföretaget Merck får 110 000 kronor i straffavgift efter att ha missat att registrera ett projekt som ett samarbete på ett korrekt sätt. Det beslutar Informationsgranskningsnämnden (IGN).

Läkemedelsindustriföreningen (Lif) har under flera år arbetat med att skapa tydlighet om sponsring och andra samarbeten med patientorganisationer och patienter. Sådana samarbeten ska redovisas i en särskild databas. Ansvaret för att samarbetet registreras ligger hos företaget.

Det nu aktuella ärendet gäller projektet “MS awareness material from journey on SUP through Sweden in video, photography & text”. IGN har granskat en pressrelease som beskriver en aktivitet där äventyraren Erik, som har multipel skleros, ska färdas genom Sverige på en paddelbräda. I utskicket hänvisar företaget till sin hemsida där man kan följa resan. Merck har gett ersättning till patienten för resa och logi. Projektet är därmed ett samarbete med företaget, men IGN uppmärksammade i samband med releasen att det inte fanns registrerat i databaserna.

Merck har uppgett att den uteblivna registreringen berodde på ett missförstånd och att samarbetet registrerades så fort misstaget upptäcktes. Det har också sett över rutinerna för att samma sak inte ska inträffa igen. IGN anser att företaget ”föredömligt snabbt vidtagit nödvändiga åtgärder”, men bedömer att den uteblivna registreringen strider mot de grundläggande principerna om öppenhet och transparens.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng