Nobelpristagaren fick Scheelepriset i fjol
Emmanuelle Charpentier (mitten) under diskussionerna vid Young scientist day 2019.

Nobelpristagaren fick Scheelepriset i fjol

En av årets två kemipristagare, Emmanuelle Charpentier, tog i november 2019 emot Scheelepriset i Stockholm.

7 okt 2020, kl 12:29
0

Emmanuelle Charpentier har liksom den andra av årets Nobelpristagare i kemi, Jennifer A. Doudna, genom åren fått en rad vetenskapliga priser för upptäckten av gensaxen Crispr/Cas9. Det är inte länge sedan Emmanuelle Charpentier gästade Stockholm för att ta emot Scheelepriset som vartannat år delas ut av Apotekarsocieteten.

Under ett par novemberdagar i fjol dagar medverkade hon både vid ett vetenskapligt möte med unga forskare (Young scientists day) och Scheelesymposiet. Vid Scheelesymposiet delades priset ut av Apotekarsocietetens ordförande Märit Johansson.

– Det är lite annorlunda för en mikrobiolog och genetiker att få ett pris för läkemedelsforskning. Men det är också viktigt eftersom i början när jag startade min forskningskarriär var jag fokuserad på antibiotikaresistens och antibiotika, som var på verklig grundforskningsnivå och jag är glad att Crispr förde mig tillbaka till en del av forskningen med applikationer inom humanmedicin, sade hon då till Läkemedelsvärlden.

Gjorde upptäckten i Umeå

Under Scheelesymposiet belystes en rad områden där Crispr/Cas9 har stor betydelse. Bland annat pågår det forskning om så kallad xenotransplantation (transplantation av organ från djur till människor), inom växtförädling och om olika genetiskt orsakade blodsjukdomar där Crispr/Cas9 numera är ett behandlingsverktyg.

Emmanuelle Charpentier gjorde, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, sina revolutionerande upptäckter under sin tid som forskare vid Umeå Universitet 2009. Sedan 2015 är hon verksam vid Max Planck-institutet i Tyskland där hon leder ett institut med fokus på forskning om patogener.

– Jag fortsätter den forskning jag har gjort under åren med mitt forskarteam där vi fokuserar på olika aspekter av mekanismer hos bakterier, sade hon i fjol.

– På så vis kan vi förstå mer om bakterieorsakade sjukdomar och kontexten av interaktioner mellan bakterier och människa.

De har tidigare fått både Scheele- och Nobelpriset

Gregory Winter, forskningsledare vid MRC laboratory of molecular biology i Cambridge, fick Scheelepriset 1994 och nobelpriset i kemi 2018.

Barry Sharpless, vid Massachusetts Institute of Technology fick Scheelepriset 1991 och nobelpriset i kemi tio år senare, 2001, “för hans arbeten över kiralt katalyserade oxidationsreaktioner.”

Luc Montagnier, Institut Pasteur, belönades 1986 med Scheelepriset för upptäckten av humant immunbrist-virus (hiv). 2008 fick han även nobelpriset i fysiologi eller medicin för samma upptäckt.

James Black, då vid Wellcome Research Labs, fick Scheelepriset 1983 och tilldelades 1988 nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av propanolol och syntetiseringen av magsårsmedicinen cimetidin.

Källa: Apotekarsocieten

Föregående artikel Ytterligare granskning av vaccin mot covid-19 inleds
Nästa artikel De får kemipriset för gensaxen

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng