Annons
”Jag känner mig glad och ödmjuk”
Årets Scheelepristagare Emmanuelle Charpentier tog emot utmärkelsen från Apotekarsocietetens ordförande Märit Johansson (th) och föreningens vd Karin Meyer (tv).

”Jag känner mig glad och ödmjuk”

Årets Scheelepristagare Emmanuelle Charpentier tog emot utmärkelsen under högtidliga former under torsdagen. ”Jag vill tacka Apotekarsocieteten”, sade hon.

28 nov 2019, kl 19:11
0

Gensaxen Crispr/Cas9 har revolutionerat den biomedicinska forskningen. Årets Scheelepris – Apotekarsocietetens vetenskapliga pris – tilldelades professor Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med amerikanskan Jennifer Doudna brukar anges som upptäckarna av tekniken.

Pristagaren annonserades redan i januari och i dag torsdag hölls prisutdelningen som avslutning av ett heldagssymposium till pristagarens ära.

– Jag är glad och ödmjuk över att få Scheelepriset, sade Emmanuelle Charpentier, i samband med att priset överlämnades av Apotekarsocietetens ordförande Märit Johansson.

Du har fått många vetenskapliga priser för upptäckten av Crispr/Cas9. Vad betyder Scheelepriset priset för dig?

– Det är ett specifikt pris inom läkemedelsforskning och kanske borde mina partners vid företaget som jag har medfinansierat (Crispr Therapeutics, reds. anm.) fått det. Det är lite annorlunda för en mikrobiolog och genetiker att få ett pris för läkemedelsforskning. Men det är också viktigt eftersom i början när jag startade min forskningskarriär var jag fokuserad på antibiotikaresistens och antibiotika, som var på verklig grundforskningsnivå och jag är glad att Crispr förde mig tillbaka till en del av forskningen med applikationer inom humanmedicin.

Under torsdagens Scheelesymposium belystes en rad områden där Crispr/Cas9 har haft och har stor betydelse. Bland annat pågår det forskning om så kallad xenotransplantation (transplantation av organ från djur till människor), inom växtförädling och olika genetiskt orsakade blodsjukdomar där Crispr/Cas9 numera är ett givet verktyg.

Emmanuelle Charpentier gjorde, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, sina revolutionerande upptäckter under sin tid som forskare vid Umeå Universitet 2009.

– Intervjun för tjänsten var i januari och det var mörkt och mycket snö. När man gick lät det “crisp, crisp”. Jag tror att det var ett tecken, skämtade hon i sitt segertal.

Sedan 2015 är Emmanuelle Charpentier verksam vid Max Planck-institutet i Tyskland där hon med start förra året leder ett eget institut med fokus på forskning om patogener.

Vad arbetar du med i din egen forskning nu?

– Jag fortsätter den forskning jag har gjort under åren med mitt forskarteam där vi fokuserar på olika aspekter av mekanismer hos bakterier. På så vis kan vi förstå mer om bakterieorsakade sjukdomar och kontexten av interaktioner mellan bakterier och människan.

Under gårdagen medverkade Emmanuelle Charpentier vid Young Scientists Day där unga forskare presenterade sin forskning i en postertävling.

– Jag vill verkligen tacka de unga forskare som medverkade på gårdagens event och fick höra mig prata om mitt hektiska liv. Alla hade utmärkta presentationer och det är mycket berikande för oss i den äldre generationen att det finns en yngre som kan göra de saker vi har gjort fast ännu bättre.

Crispr/Cas9 har redan inneburit stora framsteg inom en rad områden – vilken är den viktigaste applikationen för tekniken i framtiden?

– Det är svårt att säga. Crispr/Cas9 har en sådan bred inverkan; inom växtförädling, inom medicin och inom life science över huvud taget. Inte minst för att upptäcka nya mekanismer och som en ny typ av läkemedel för att behandla genetiska sjukdomar. Det är många andra viktiga  tekniker som har utvecklats de senaste 20 åren så Crispr kommer i en väldigt bra tid då man kan kombinera den med många andra.

Scheelepriset delas ut vartannat år. 2017 tilldelades priset den amerikanska cancerforskaren Charles Sawyers för hans forskning som bland annat lett fram till nya läkemedel för kronisk myeloisk leukemi och prostatacancer.