Många frågor kvar om remdesivir mot covid-19

Många frågor kvar om remdesivir mot covid-19

Det är osäkert hur stor klinisk betydelse remdesivirs effekt mot covid-19 har för patienten, menar forskare.

21 aug 2020, kl 17:00
0

Annons

I juni kom preliminära resultat från en global fas III-studie av remdesivir. De visade en viss positiv påverkan på sjukdomsförloppet vid måttligt svår covid-19. Nu har den internationella forskargruppen publicerat studien i Jama.

Jama-artikeln bekräftar att den uppmätta positiva effekten av remdesivir var statistiskt signifikant men moderat. Forskarna skriver också att den kliniska betydelsen av läkemedlets effekt är osäker.

Randomiserad studie av remdesivir

Studien var finansierad av läkemedelsföretaget Gilead sciences som tillverkar remdesivir. Forskare och patienter vid sammanlagt 105 sjukhus i USA, Europa (bland annat Sverige) och Asien medverkade. Syftet var att studera effekten av remdesivir hos coronapatienter som behövde sjukhusvård, men inte var så dåliga att de behövde syrgas.

596 patienter randomiserades till antingen standardbehandling, infusioner med remdesivir i fem dagar eller remdesivir i tio dagar. Det primära utfallsmåttet var patientens tillstånd dag 11 efter randomisering. Detta mättes med hjälp av en särskild poängskala för klinisk status som har sju steg och går från att patienten blivit utskriven till att patienten avlidit.

Svårt bedöma det kliniska värdet

För dem som fick remdesivir i tio dagar såg forskarna ingen signifikant skillnad mot kontrollgruppen, som fick standardbehandling.

Däremot visade resultatet att den grupp som fått remdesivir i fem dagar i genomsnitt hamnade signifikant bättre på poängskalan än de som fått standardbehandling. Det var till exempel 70 procent i remdesivirgruppen och 60 procent i kontrollgruppen som hade kunnat lämna sjukhuset den elfte dagen.

20 procent i remdisivirgruppen och 23 procent i kontrollgruppen var i stället kvar på sjukhus och behövde vård, men inte syrgas. Och ett par procent i kontrollgruppen men ingen i remdesivirgruppen vårdades med respirator. Dessa skillnader var statistiskt signifikanta, men forskarna tolkar dem med stor försiktighet. De skriver att ”skillnaden var av osäker klinisk betydelse”.

Tolkningen försvåras av flera svagheter i studien. Bland annat var den inte blindad utan alla berörda visste vilken studiegrupp patienten tillhörde. Det kan, skriver forskarna, ha påverkat vilken vård patienterna fick och hur resultaten rapporterades. Exempelvis fick de i kontrollgruppen mer av andra läkemedel som diskuteras som covid-19-kandidater än remdesivirgrupperna fick.

Ett annat viktigt problem var att poängskalan som användes för utvärdering inte passade särskilt bra för sitt syfte. Bland annat kan beslut om utskrivning från covid-19-vårdenheter (som ger skalans högsta poäng) påverkas av fler faktorer än patienters kliniska status, menar forskarna.

”Oklart kunskapsläge om remdesivir”

Två andra forskare diskuterar studien i en redaktionell kommentar i Jama. Kommentaren är skriven av två forskare vid University of Pittsburgh. De jämför också de få randomiserade studier som hittills har publicerats om remdesivir vid covid-19 och påpekar att de kommit till delvis motsägande slutsatser.

Den hittills största studien leddes av amerikanska National institute of allergy and infectious diseases, NIAID, och omfattade 1 063 patienter. Den var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad och publicerades, som Läkemedelsvärlden rapporterat, i New England journal of medicine. Den visade att patienter som fick remdesivir hade fyra dagar kortare tid till återhämtning än de som fick placebo.

Det var framför allt den studien som låg till grund för den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s beslut att godkänna remdesivir som coronabehandling under produktnamnet Veklury. Godkännandet är villkorat och Gilead ska komma in med mer data i augusti. I Sverige används remdesivir nu rutinmässigt i vården av vissa grupper av covid-19-patienter.

Efterlyser fler studier

Den globala efterfrågan på remdesivir har snabbt ökat under pandemin. För att försöka hålla jämna steg med efterfrågan har Gilead bland annat avtalat med andra läkemedelsbolag om hjälp med tillverkningen.

Författarna till Jama-kommentaren framhåller att det nu är angeläget att försöka besvara viktiga kvarstående frågor om remdesivir vid covid-19. Hur stor effekt har läkemedlet egentligen, hur länge bör behandlingen pågå och för vilken grupp av coronapatienter är det till bäst hjälp?

En central fråga är också vilka fördelar remdesivir har jämfört med kortikosteroiden dexametason som visat sig kunna minska dödligheten i covid-19. Ingen studie har hittills jämfört dessa behandlingar. Författarna påpekar att kortikosteroider är billiga och brett tillgängliga läkemedel och skriver:

”Det är därför angeläget att fortsätta att utvärdera remdesivir i stora randomiserade, kontrollerade studier som är designade för att belysa de kvarvarande oklarheterna och ge kunskap om optimal användning.”

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng