Annons

Månads arkivering maj 2024

Läkemedelsverket: Brist på viss ADHD-medicin

Tillgången till olika typer av ADHD-medicin har tidvis varit svajig, både i Sverige och i övriga Europa. Som Läkemedelsvärlden kunde berätta i februari är läkemedlet Intuniv (guanfacin) restanmält och har varit slut i hela landet. Intuniv som behandlar ADHD hos barn och unga är fortfarande restanmält i en styrka i tablettform. Men situationen ska, enligt Läkemedelsverkets prognos, finnas redan i morgon.

Nu rapporterar Läkemedelsverket om nya problem med tillgången på ADHD-medicin. I ett pressmeddelande under torsdagen meddelar myndigheten att det är viss störning i tillgången på läkemedel innehållande guanfacin respektive atomoxetin i flytande form.

Läkemedelsverket vill därför informera förskrivare om situationen för att begränsa påverkan för de patienter som behandlas med dessa läkemedel. Då kan läkarna ta ett informerat beslut om vilka alternativ som finns och eventuellt skriva nya recept.

Tillgången på ADHD-medicin acceptabel

Myndigheten har fått signaler om brist på läkemedel för behandling av ADHD tidigare men anser att tillgången är acceptabel idag.

För ett mindre antal förpackningar pågår det, eller väntas det en restsituation. För majoriteten av patienterna bedöms detta inte ha betydande påverkan, eftersom det finns bytes- eller licensalternativ.

–  Vi ser idag inga patientsäkerhetsrisker som följd av bristande tillgänglighet till ADHD läkemedel, då läget är relativt stabilt och tillgången acceptabel, säger psykiatriker Mats Persson, utredare vid Läkemedelsverket i pressmeddelandet.

God tillgång på vissa läkemedel

Det finns fem olika substanser på den svenska marknaden med indikationen ADHD. Enligt Läkemedelsverket är det god tillgång på läkemedel som innehåller metylfenidat, lisdexamfetamin, dexamfetamin och atomoxetin och är i fast form. Det innebär att patienterna förväntas kunna hämta ut sina läkemedel på apotek som normalt.

När det gäller brist på atomoxetin i oral lösning så rekommenderas läkaren skriva ut kapslar i stället. Om patienten har svårt att svälja finns vägledning för hantering av kapslar i beslutsstödet ePed.

När det gäller alternativ till guanfacin kan läkemedlet skrivas ut på licens.

Läkemedelsverket uppmanar också läkarna att informera patienten om att vissa läkemedlet kan bytas ut, om det utskrivna alternativet är restanmält.

Läkarna rekommenderas också ta hjälp av Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation och av Nationella vård och insatsprogrammet.

Förbud mot lättstulna leveranser kvar i slutförslag

0

Läkemedelsverket behåller ett kontroversiellt förbud mot lättstulna leveranser av läkemedel i förslaget till nya regler för distansapotek. Detta trots den omfattande kritik i två remissomgångar som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om.

Det dröjer dock innan myndigheten kan fatta slutligt beslut om de nya reglerna. Den 6 maj anmälde Läkemedelsverket via Kommerskollegium regelförslaget som så kallade tekniska föreskrifter till EU-kommissionen.

Enligt EU-bestämmelser infaller nu en “frysningsperiod” på tre månader innan man får fatta slutligt beslut.

Vill få bort lättstulna leveranser

Förslaget om nya föreskrifter för distansapotek har blivit en riktig långkörare. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat kom ursprungsförslaget i november 2022. Det mötte stark kritik från olika håll.

Det gällde inte minst förslaget att kräva id-koll med legitimering vid alla leveranser av receptbelagda läkemedel. Många remissinstanser invände att detta skulle minska tillgängligheten till läkemedel, främst i glesbygd.

Samma kritik riktades mot ett föreslaget förbud mot lättstulna leveranser av läkemedel, alltså att lämna läkemedelsförsändelser “lätt gripbara” utanför adressatens bostad.

Regel mot lättstulna leveranser kvar

Läkemedelsverket lyssnade på protesterna och kom i december 2023 med en omarbetad version. Myndigheten hade mildrat legitimationskravet som nu bara gäller det som kallas särskilda läkemedel – narkotiska läkemedel, tillväxthormon och andra extra stöldbegärliga preparat.

Regeln mot lättstulna leveranser fanns dock kvar, vilket flera remissinstanser uppmärksammade i en andra remissrunda. Bland andra Sveriges apoteksförening ifrågasatte förbudet att lämna läkemedelsförsändelser synliga utanför ytterdörren om adressaten inte är hemma.

Enligt Apoteksföreningen gör ett sådant förbud att de flesta av dagens leveranstjänster inte går att använda.

”Sammanfattningsvis ser vi att tillgängligheten för konsument som distanshandlar kommer att minska jämfört med idag. Läkemedelsverket har i sin konsekvensutredning inte beskrivit detta fullt ut och det har inte heller värderats eller satts i relation till de tänkta kvalitetsvinsterna”, menar föreningen.

Beslut i höst?

Den sista svarsdagen för remissrunda nummer två var 1 februari i år.

– Efter det har vi gjort vissa justeringar i förslagen med anledning av synpunkter som inkommit, säger Annika Babra, chef för Läkemedelsverkets apotekstillsyn, i ett pressmeddelande.

Men trots dessa justeringar finns förbudet mot lättstulna leveranser kvar i det slutförslag som myndigheten nu har skickat till EU-kommissionen.

Tidigare har Läkemedelsverket sagt att man skulle fatta beslut om de nya distansapoteksreglerna under våren 2024. Men på grund av EU-bestämmelsen om frysningsperiod kommer beslutet senare, förklarar Annika Babra:

– Beslut om föreskrifterna kan Läkemedelsverkets styrelse fatta tidigast under hösten 2024.

”Går att minska antibiotika till nyfödda ytterligare”

Nyfödda barn i Sverige får mer antibiotika mot misstänkt sepsis, blodförgiftning, än vad som är motiverat. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som är publicerad i Jama network open.

Forskarna såg att den svenska vården är mer återhållsam med antibiotika till nyfödda än andra länder. Men det skulle gå att minska antibiotikaanvändningen ytterligare, framhåller de. Detta eftersom användningen av antibiotika mot misstänkt blodförgiftning inte har gått ned trots att förekomsten har minskat rejält bland nyfödda.

Blodförgiftning minskar bland nyfödda

Studien omfattar över en miljon nyfödda. Barnen föddes 2012-2020 efter fullgången graviditet, eller som tidigast från och med graviditetsvecka 34.

Närmare 20 000 av barnen fick antibiotika under sin första levnadsvecka. Men bara hos 647 ställde läkarna diagnosen sepsis, blodförgiftning. Nio av dessa barn avled som en följd av blodförgiftning.

Under studieperioden blev blodförgiftning betydligt mer ovanligt bland nyfödda barn i Sverige. Förekomsten halverades faktiskt, från 0,74 till 0,34 fall per tusen nyfödda och år.

Däremot såg forskarna ingen signifikant minskning av antibiotikabehandling av barn under deras första levnadsvecka.

Nyfödda får antibiotika i onödan

Johan Gyllensvärd är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och barnläkare på länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Han är också en av forskarna bakom studien.

– Fynden tyder på att ett stort antal nyfödda behandlas med antibiotika utan att ha sepsis och att det finns en potential att minska antibiotikaanvändningen. Behandlingsbördan är för hög jämfört med antalet fall och dödligheten i sepsis, säger han i ett pressmeddelande.

Blodförgiftning är livshotande

Eftersom blodförgiftning är ett livshotande tillstånd där det är bråttom att sätta in behandling, gäller det att minska antibiotika mot misstänkt blodförgiftning på ett genomtänkt sätt.

– Det som potentiellt kan minska överflödig antibiotikaanvändning är att nyfödda med riskfaktorer för infektion men utan symtom undersöks kontinuerligt, säger Johan Gyllensvärd.

– Riktlinjer för antibiotikaanvändning för nyfödda behöver kontinuerligt utvärderas för att optimera den bästa balansen mellan effektiv sepsisvård och minimerad överflödig antibiotikabehandling för att förbättra långsiktig hälsa.

Substansnamn förenklas

Läkemedelsnamnet, eller vad professionen kallar substansnamn, är namnet på det aktiva ämne ett läkemedel innehåller.

Substansnamnet kan variera mycket beroende på vilket läkemedelsföretag det är som står bakom produkten.

Nu har Läkemedelsverket tillsammans med E-hälsomyndigheten arbetat fram mer enhetliga och patientanpassade substansnamn. Arbetet presenteras idag.

Substansnamn ska vara enhetliga

Att det är lätt att förstå vad som står på läkemedelsförpackningen är mycket viktigt för patientsäkerheten.

Att patientanpassa ett substansnamn kan exempelvis handla om att det för en lekman lite knepiga namnet ”kodeinfosfathemihydrat” byts ut till det enklare ”kodein, vattenfri” på läkemedelsförpackningen.

– Den röda tråden i behandlingen för patienten blir nu den aktiva substans som läkemedlet innehåller. Det är viktigt eftersom vi då kan minska de missförstånd som idag kan uppstå på grund av olika namn på utbytbara läkemedel, med felaktig läkemedelsanvändning som följd. Vi har sett över benämningarna så att de ska vara mer enhetliga genom patientens hela behandlingsresa, säger Catarina Bernet, utredare på Läkemedelsverket i ett pressmeddelande från Läkemedelsverket.

Ett steg mot generisk förskrivning

Som Läkemedelsvärlden berättade i juni förra sommaren  fick Läkemedelsverket regeringens uppdrag att patientanpassa substansnamn. Ett uppdrag de genomfört i samarbete med E-hälsomyndigheten och som nu redovisas.

Motivet bakom regeringsuppdraget är att regeringen vill förbereda för generisk förskrivning. Det vill säga att vårdgivaren inte skriver ut en specifik läkemedelsprodukt med dess handelsnamn utan i stället den aktiva läkemedelssubstansen.

Syftet med enklare substansnamn är göra det lättare för patienten och minska risken för misstag. En mer patientsäker användning, helt enkelt.

Det patientanpassade substansnamnet är tänkt att användas på apoteksetiketter, på utskrifter till patient och i digitala kanaler, men även i vårdinformationssystem och apotekssystem.

Substansnamn på etiketter och listor

Sveriges system med utbyte för medicinskt likvärdiga läkemedel, kallat periodens vara, innebär att patienten erbjuds det för tillfället billigaste läkemedlet. Detta förutsatt att förskrivaren inte särskilt angett att läkemedlet inte får bytas ut.

Det innebär en stor besparing för samhället.

Men samtidigt innebär det att patienten kan få läkemedel från olika företag som har olika märkesnamn, att läkemedlet har olika färg och form samt att substansnamnen skiljer sig åt.

Enhetliga substansnamn är ett steg på vägen att förenkla för patienten.

– Målet är att samma substansbaserade namn också ska finnas på apoteksetiketten och på olika läkemedelslistor som patienten har tillgång till. Detta kommer vara fokus i det fortsatta arbetet tillsammans med vård- och apoteksaktörer, säger Annika Forsén, senior rådgivare på E‍-‍hälsomyndigheten.

14 000 läkemedel klara

Grunddata för omkring 14 000 godkända läkemedel för människor finns förberedda.

När IT‍-‍systemen inom apotek och hälso- och sjukvård uppdateras med informationen blir den tillgänglig för patienterna.

– Ambitionen är att denna förbättring ska tas i bruk så snart som möjligt, men införandet kräver uppdateringar av befintliga systemstöd både inom hälso- och sjukvården och apotek, vilket gör det svårt att i nuläget ange när införandet är klart hos alla berörda, säger Catarina Bernet.

Det pågår också ett arbete som ska göra det möjligt att, i ett senare skede, införa förskrivning med substansnamn.

Emojis skymde viktig info i läkemedelsreklam

Emojis som skymmer den så kallade plikttexten är inte ett stilgrepp som informationsgranskningsnämnden, IGN, uppskattar. I ett aktuellt beslut fäller IGN läkemedelsföretaget Bayer AB för tre reklamfilmer. I en av dem var plikttexten för suddig och i två ställde emojis till problem att uppfatta texten.

Skickade in fel film

IGN-beslutet gäller reklam för de receptfria läkemedlen Nasonex (mometasonfuroat) och Clarityn (loratadin). Nasonex nässpray används både mot allergisymtom och för behandling av näspolyper. Med Clarityn tabletter och sirap behandlar man allergiska nässymtom och kroniska besvär av nässelutslag.

IGN kritiserar både en onlinevideo och Snapchat-reklamen för de två läkemedlen.

Beträffande onlinevideon skriver IGN att den obligatoriska minimitexten, plikttexten, visas så kort tid “och är så suddig att den blir mycket svår att läsa”. Bayer förklarar i sitt svaromål att man av misstag skickat in fel fil till IGN för granskning.

IGN råkade få en arbetskopia och inte den rätta högupplösta filmen förklarar Bayer och ber om överseende.

Emojis täcker plikttext

Men IGN låter sig inte bevekas utan “förutsätter att de pliktexemplar som skickas till nämnden är i finalt skick att användas och ska bedömas som varande i bruk”. Dessutom var texten också synlig under för kort tid, påpekar nämnden.

Även när det gäller två reklamfilmer för Nasonex respektive Clarityn på den sociala medieplattformen Snapchat är plikttexten enligt IGN för svår att tillgodogöra sig. Här “kommer det halvvägs in i filmerna in emojis som täcker minimitexten vilket resulterar i att minimitexten är synlig under så pass kort tid att läsaren inte kan tillgodogöra sig hela innehållet”.

Anpassat till Snapchat

I sitt svaromål förklarar Bayer grundligt för nämnden hur Snapchat fungerar. Bland annat framhåller bolaget att användare när som helst kan hålla fingret på skärmen och stoppa uppspelningen av innehåll.

Bayer menar att det här säkerställer att användaren får den information som personen anser är nödvändig och att filmerna är anpassade till detta.

Men inte heller denna invändning godtar IGN. Att man kan pausa uppspelningen uppfyller inte kravet på lätt läsbar minimiinformation i läkemedelsreklam.

Nämnden fäller därför Bayer som ska betala en straffavgift på 110 000 kronor.

Nu ska Naloxon nå fler

0

Naloxon är ett motgift som kan häva opioidöverdoser, exempelvis orsakade av morfin eller heroin.

Region Skåne började dela ut naloxon för att förhindra död i narkotikaöverdos för fem år sedan.

En färsk vetenskaplig studie av Region Skånes satsning har visat att utdelning av motgiftet räddar liv.

Naloxon minskar narkotikadödligheten

Studien, publicerad i BMJ Open, visar att narkotikadödligheten minskade signifikant efter att man börjat dela ut naloxon.

Antalet dödsfall i överdos minskade från 3,9 per 100 000 invånare under kontrollperioden 2013-2017, till 2,8 per 100 000 invånare under perioden med naloxonutdelning, 2019-2021.

Det här är den första vetenskapliga artikeln om projektet.

– Vi såg en skillnad både i det totala antalet avlidna, och även när vi tittade enbart på personer som hade en beroendediagnos. Vi tolkar detta som ett mycket positivt resultat av vårt naloxonprogram, säger Katja Troberg, sjuksköterska och disputerad forskare i projektet i ett pressmeddelande.

Naloxon ska rädda fler liv

Nu utrustar man även räddningstjänsten i Stockholm med naloxon.

Region Stockholm har avtal med räddningstjänsterna när det gäller första hjälpen-insatser vid misstänkta hjärtstopp. Om man saknar lediga ambulanser i området händer det att räddningstjänsten får rycka ut först vid ett misstänkt hjärtstopp. Räddningstjänsten kan ge syrgas. Snart kan de också ge naloxon i nässprayform.

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat ska läkemedlet kunna säljas receptfritt i kombination med rådgivning. Det beslutade Läkemedelsverket i mars i år.

– Det är en viktig del i arbetet för att minska narkotikarelaterad dödlighet. Nu har vi genom regionägda ambulansleverantören AISAB, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, börjat distribuera läkemedlet till länets räddningstjänster. Det kommer att rädda ännu fler liv än i dag, säger Patrik Söderberg, chefläkare för prehospital vård i Region Stockholm i ett pressmeddelande.

Brandförsvaret är först ut

Först ut blir Storstockholms brandförsvar som får möjlighet att ge läkemedlet från och med den 3 juni.

Ambitionen är att sen fortsätta med resterande räddningstjänster.

– Detta är ett värdefullt tillskott som stärker räddningstjänstens och regionens förmåga att snabbt kunna rädda människoliv i de fall räddningstjänsten är först på plats och påbörjar livräddande förstahjälpenåtgärder i samband med hjärtstopp och i väntan på sjukvård, säger Peter Arnevall, förbundsdirektör för Storstockholms brandförsvar.

Utrustar polisen också

Räddningstjänsten får tillgång till samma förpackningar som man idag delar ut till personer i samband med sprututbytet.

Läkemedlet kommer att finnas i varje brandbil som kan få i uppdrag att åka på hjärtstopp.

– När vi fått ut det här till alla räddningstjänsterna är nästa steg polisen. Ju fler som får tillgång till naloxon i nässprayform, desto fler liv kommer vi att kunna rädda, säger Patrik Söderberg.

Inhalationsvägledning på apotek orsakar tuff debatt

Tandvårds och läkemedelsförmånsverket, TLV, har lämnat förslag till regeringen om hur inhalationsvägledning på apotek kan införas, och det snabbt.

TLV föreslår att apoteken ska få betalt genom ett statligt ramanslag på 18 miljoner kronor per år. Utöver det tillkommer kostnader på cirka 4,8 miljoner kronor hos TLV och E-hälsomyndigheten.

Men förslaget har fått mothugg. Det hela resulterade i en debattväxling i tidningen Dagens Medicin.

Protesterna kommer även från personer som deltagit i TLV:s expertgrupp som varit ett stöd för projektgruppen som tagit fram förslaget.

Kallar förslaget anmärkningsvärt

Det började i slutet på april med en debattartikel i tidningen Dagens Medicin med rubriken ”Säg nej till inhalationsvägledning på apotek”.

Inlägget är signerat Andreas Stomby som representerat Svenska läkaresällskapet i projektgruppen, Oili Dahl som är ordförande för Svensk sjuksköterskeförening, Lars Rocksén som är vice ordförande i Sveriges läkarförbund samt Therese Sterner som är ordförande för Astma-, allergi- och kol-sjuksköterskeföreningen (Asta) och suttit i expertgruppen.

Debattörerna kallar TLV:s förslag för anmärkningsvärt “då det innebär att regeringen utan bevisad nytta, och utan fungerande och uppbyggd uppföljning, ska besluta om att finansiera en tjänst. En tjänst utförd av privata apotek, som ska styra när och var den ska utföras.”

De efterlyser samverkan med vården. Det har inte prövats trots att det föreslagits i projektgruppen.

Inhalationsvägledning har för dåligt stöd

Debattörerna anser att TLV:s förslag inte är dåligt vetenskapligt underbyggt.

De anser att myndigheten frångår sina egna krav på att det finns bevis för hälsoeffekter. Likaså påpekar de frånvaron av principen om att jämföra effekten med bästa relevanta alternativ.

Den litteraturstudie som TLV hänvisar till är en sammanställning av erfarenheter från andra länder, gjord på uppdrag av Sveriges apoteksförening. Kritikerna tycker att resultaten dels är av bristande kvalitet, dels är svåra att överföra till svenska förhållanden.

Kan försämra för patienterna

I en intervju med Läkemedelsvärlden säger specialistsjuksköterskan Therese Sterner risken är att det är blir sämre för patienterna. Eftersom det saknas uppbyggda strukturer, som journalsystem, för att kommunicera med andra vårdgivare som läkare och sjuksköterskor.

– Läkaren som skriver ut inhalatorn kanske tror att patienten får information på apoteket och sen har personen inte fått någon information alls.

Dessutom når tjänsten bara patienter som kan ta sig till apotek och man missar barn, äldre och multisjuka.

Therese Sterner tycker att TLV har för bråttom och att det behövs ett omtag.

–  I första steget behöver man analysera hälsovinsterna för patienten. Det andra steget är att invänta ett system där vården och apoteken kan kommunicera med varandra, säger hon till Läkemedelsvärlden.

Inhalationsvägledning kompletterar vården

Fredrik Boström, chefsfarmaceut vid Svensk apoteksförening och Björn Södergård, professionsutvecklare på Sveriges Farmaceuter och representant i projektets expertgrupp, rycker ut till försvar i en replik i Dagens Medicin.

De skriver att inhalationsvägledning är ett komplement till den vård som redan finns. Vidare framhåller de att tjänster når en mycket stor andel av patienterna till en låg kostnad, vilket talar för att regeringen borde säga ja.

Förespråkarna framhåller att tjänsten visat sig bra i försöksverksamhet. Antalet patienter med astma och kol som tackade ja till rådgivningen överträffade deras förväntningar.

“Det visar på en stor potential att nå många med astma och kol.” skriver de.

Behöver inte kontakta förskrivare

De känner sig också trygga med att de positiva resultaten från andra länder även skulle gälla på svenska apotek.

För-debattörerna har svårt att förstå varför inte en grupp ska erbjudas möjlighet till bättre läkemedelsbehandling bara för att en mindre grupp inte omfattas av den.

De poängterar att farmaceuter arbetar med rådgivning varje dag utan att de behöver kontakta förskrivare. Förespråkarna har svårt att se vad som skulle behöva kommuniceras.

Många patienter gör fel

I förra veckan kom så även TLV:s generaldirektör Agneta Karlsson och TLV:s projektledare Anna Montgomery med ett debattsvar i Dagens Medicin. 

De framför att det inte ingick i regeringens uppdrag att ställa olika hälso- och sjukvårdsåtgärder mot varandra.

Vidare framhåller de att regeringen bedömer att farmaceuter har stor potential att bidra till bättre läkemedelsanvändning och att apoteken bör nyttjas mer effektivt.

De understryker också nyttan av patientutbildning eftersom försöksverksamhet visar att 49 procent av patienterna gör fel. Fel som farmaceuterna korrigerade, så patienterna har möjlighet att få bättre effekt av behandlingen.

Behovet av utbildning är stort, anser de.

Vill ha rimliga krav på effekt

TLV:s representanter skriver också att det är självklart att beslut om insatser som ska finansieras av det offentliga ska baseras på robusta effektdata.

Däremot behövs det inte ställas samma krav som när myndigheten utvärderar om läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet. Kraven ska vara rimliga, anser förespråkarna.

De pekar också på att sammanställningen från andra länder visar på nyttan av inhalationsvägledning.

För-debattörerna avslutar med att att det är rimligt att pröva nya vägar och nyttja apotekens kometens bättre när sjukvården är hårt belastad. De skriver också att det ytterst är regeringen som avgör.

Behöver kommunikation

I en ännu ett debattinlägg, som publicerades i Dagens Medicin, i fredags förra veckan ger kritikerna moteld.

De anser att även om sjukvården är hårt belastad så ger TLV:s förslag sjukvården minimal avlastning. Istället bygger det ytterligare ett stuprör.

Motståndarna anser att det absolut behövs bättre kommunikation med vården vid införandet av en sådan tjänst.

Det kan exempelvis handla om att förskrivaren efterfrågar förstärkt rådgivning. Farmaceuten kan behöva återkoppla hur användandet brister eller säga till ifall patienten behöver tätare uppföljning av vården.

De framhåller återigen att det är en bättre lösning att samverka med ansvarig vårdgivare. De skriver: “Istället utvärderar TLV enbart ett förslag från apoteksaktörerna som inte innefattar kommunikation med ansvarig vårdgivare”.

TLV tycker det är bråttom

TLV vill att tjänsten ska sjösättas “relativt omgående”. Detta utan att vänta på att E-hälsomyndigheten uppdragits och fått fram en praktisk lösning för att registrera apotekens utförda farmaceutiska tjänster som ju är underlag för ersättningen till apoteken.

Myndigheten vill heller inte vänta på utvärderingen av apotekens läkemedelssamtal.

Att inhalationsvägledning på apotek behöver komma igång så snabbt hävdar TLV beror på att myndigheten inte vill förlora “de satsningar och det engagemang som byggts upp inom apoteksbranschen”.

Nu ligger TLV:s förslag på regeringens bord och det återstår att se om det blir verklighet.

I slutet av december kommer TLV:s slutrapport.

Fler farmaceutiska tjänster är på gång

Apoteksbranschen räknar med att alla apotek har förutsättningar att erbjuda tjänsten inom ett år efter att ett politiskt beslut tagits. Alla apotek väntas delta.

Men TLV planerar för en störra utbyggnad av farmaceutiska insatser. Myndigheten har ett så kallat Policylabb som består av TLV samt fyra nationella apoteksaktörer och ett e-handelsapotek.

Policylabbet har en tydlig vision de strävar mot. Visionen är att läkemedelsanvändningen ska ha förbättrats inom flera terapiområden genom farmaceutiska tjänster på apotek år 2030.

Där ingår exempelvis läkemedelssamtal till patienter nyinsatta på statiner, men även en satsning på andra läkemedelssamtal.

Ny studie: TBE-vaccin skyddar bra i minst tio år

0

TBE-vaccin skyddar mot den fästingöverförda hjärninflammationen i minst tio år efter en fullständig grundvaccinering. Det visar en ny studie bland barn och tonåringar i Schweiz.  Studien är publicerad av tidskriften Eurosurveillance.

TBE ökar med varmare klimat

Tick borne encephalitis, TBE, är en hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk och i vissa fall kramper och förlamningar. De flesta drabbade blir helt återställda, men upp emot 30 procent får långdragna eller till och med bestående besvär.

Det kan handla om bland annat svår trötthet och minnesstörningar. Dödsfall kan förekomma men är mycket sällsynta.

I takt med att klimatet blir varmare och därmed fästingvänligare ökar TBE i många länder i Europa. I Sverige var fjolåret, som Läkemedelsvärlden rapporterat, ett rekordår för fästingsmittan. Något som satte ytterligare fart på diskussionen om subvention av TBE-vaccin. Några regioner har infört det. Men de flesta inväntar nationella rekommendationer från Folkhälsomyndigheten, som dock satt arbetet med dessa på paus.

Subventionerat vaccin i Schweiz

I Schweiz, där studien av hur väl TBE-vaccin skyddar gjordes, finns en nationell rekommendation sedan 2006. Den säger att vuxna och barn från sex års ålder som bor i riskområden för TBE bör vaccineras. Vaccinet subventioneras via en hälsoförsäkring som det är obligatoriskt att ha.

Den schweiziska definitionen av riskområden följer WHO:s riktlinjer. WHO klassar områden med minst 5 fall av TBE per 100 000 invånare och år som riskområden med stor spridning. I Sverige var för övrigt riksgenomsnittet förra året 5,36 fall per 100 000 invånare. Snittet dras upp av åtta regioner som ligger en bra bit över WHO-gränsen.

Även i Schweiz ökar TBE-förekomsten och forskarna skriver i artikeln att i stort sett hela landet i dag utgör ett riskområde.

Har tidigare studerat vuxna.

I en tidigare studie rapporterade forskarna om TBE-vaccinets effektivitet hos vuxna i Schweiz. Enligt de resultaten får vuxna ett 95-procentigt skydd mot TBE efter tre vaccindoser, vilket är den rekommenderade grundvaccineringen i landet.

Även äldre personer på 65 år eller äldre fick det höga skyddet, som varade i minst tio år efter sista dosen.

I den nya studien undersökte forskargruppen vaccintäckning, sjukdomens allvarlighetsgrad och TBE-vaccinets skyddseffekt hos barn och tonåringar i åldrarna 0-17 år.

Jämförde vaccintäckning och TBE-fall

Forskarna använde data från det nationella system för övervakning av vaccintäckning som finns i Schweiz. De tog med uppgifter om sammanlagt 123 875 barn och ungdomar i åldrarna två, åtta respektive 16 år. Den undersökta perioden var åren 2005-2022.

Från landets federala folkhälsomyndighet hämtade de sedan information om samtliga  TBE-fall i åldrarna 0-17 år under samma period. 436 TBE-fall ingick i studien.

TBE-vaccin skyddar långvarigt

Resultaten visar att TBE-vaccin skyddar även barn och tonåringar mycket effektivt. De som fått tre vaccindoser, vilket i Schweiz räknas som komplett grundvaccinering, fick 90,8 procents skydd mot TBE.

Även efter tio år var skyddet högt, det låg då på 83,9 procent.

Forskarna menar att detta ger stöd för den policy som Schweiz och Finland tillämpar – att ge en påfyllnadsdos först tio år efter grundvaccineringen. I andra länder, bland andra Sverige, vaccinerar man med tätare intervaller på tre-fem år.

Färre neurologiska symtom

Studien visar också att vaccinet har en positiv effekt även om man trots vaccinering drabbas av TBE. Neurologiska sjukdomssymtom som förlamningar var ovanligare hos barn och tonåringar som fick TBE fastän de hade tagit en eller flera doser vaccin.

Ytterligare ett intressant resultat var att TBE-drabbade barn mellan 0 och 5 år fick lika allvarliga symtom som äldre patienter. Det motsäger en tidigare uppfattning om att de yngsta barnen får lindrigare TBE.

Forskarna menar att det talar för att man bör erbjuda barn i riskområden vaccin från ett års ålder, i stället för som i Schweiz i dag från sex års ålder.

Nu ska fler barn erbjudas gratis TBE-vaccin

Nu ska fler barn i landet erbjudas gratis TBE-vaccin.

Läkemedelsvärldens kartläggning, publicerad i mars i år, visar att kostnaden för TBE-vaccination varierar stort mellan landets olika regioner.

I förra veckan meddelade det nytillträdda styret i Region Kronoberg att alla minderåriga ska erbjudas gratis TBE-vaccin.

Samtidigt sänker Region Uppsala nu åldersgränsen för gratis TBE-vaccination från 3 till 1 år.

Gratis TBE-vaccin i höstbudgeten

Fästingarna – och därmed även TBE-säsongen – är igång på allvar. Även när det gäller regionernas subventionering av TBE-vaccination till barn och unga rör det på sig.

I måndags förra veckan meddelade Moderaterna i Region Kronoberg att de går ihop med Socialdemokraterna. Och gratis TBE-vaccination av alla barn under 18 år är en del av överenskommelsen mellan de båda partierna i regionens nya styre.

– Antalet fall ökar varje år och regionen har gått och rekommenderat fler och fler boende att vaccinera sig, säger Henrietta Modig Serrate (S), regionstyrelsens ordförande i Kronoberg till SVT Nyheter Småland.

Region Kronobergs nya majoritetsstyre lägger fram sin första gemensamma budget i höst. Pengar till subventioneringen av TBE-vaccination kommer att vara en del av den.

Gratis TBE-vaccin från 1 år

Samtidigt beslutar Region Uppsala att sänka åldersgränsen för gratis TBE-vaccination. Den tidigare åldersgränserna för gratis TBE-vaccination var 3 till 18 år.

Region Uppsala sänker nu den nedre åldersgränsen från 3 till 1 år. Båda de två TBE-vaccinen som man använder i Sverige, FSME-Immun och Encepur, är godkända att använda för barn från 1 års ålder.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat visar en utvärdering smittskyddsenheten i Region Uppsala gjort att vaccinationstäckningen i Uppsala är ojämn.

Visserligen är det många som nappar på erbjudandet om gratis TBE-vaccin. Utvärderingen visar att nästan var fjärde barn och ungdom, 24 procent, fick tre eller fler vaccindoser de första åren 2022-2023.

Vill minska ojämlikheter

Däremot når regionen inte ut lika bra i socioekonomiskt utsatta områden. I Uppsala kommun varierar vaccinationstäckningen bland barn som är mellan 3 och 6 år från 1,4 procent till 47,6 procent.

Jämlik vaccinationstäckning är en av huvudpoängerna med subventionen, framhåller biträdande smittskyddsläkare och vaccinsamordnare Anna Gillman i en intervju med Läkemedelsvärlden.

– Vi har ju en hög och jämn vaccinationstäckning när det gäller vaccinationer som ges via BVC, barnavårdscentralen. Det blir svårare med jämlikheten när vaccinationen inte sker hos BVC.

Sänkt åldersgräns ska öka jämlikheten

För att kunna nå fler barn och få en jämlikare TBE-vaccination önskade sig därför smittskyddsenheten en sänkning av åldersgränsen från 3 till 1 år.

Något som politikerna nu alltså hörsammar.

Region Uppsala går också ut och informerar föräldrarna om TBE-vaccin och att barnen får det gratis.

Det gör regionen genom tjänsten Unicum. Det är en tjänst som förskolor och skolor använder för att kommunicera med vårdnadshavarna.

Hoppas nå ut via skolorna

Johan Hedlund, enhetschef på smittskyddsenheten i Uppsala, hoppas att de på så vis kommer att nå ut till socioekonomiskt svagare grupper bättre.

– Vi hoppas verkligen kunna nå de här grupperna nu genom att informera, i det här fallet via skolorna, säger han till SVT Uppsala.

Folkhälsomyndigheten utreder om det ska införas nationella rekommendationer för TBE-vaccinering.

Men det är oklart när utredningen kommer att bli färdig. Läkemedelsvärlden har tidigare berättat att utredningen satts på paus. Enligt Folkhälsomyndigheten beror det på att myndigheten måste prioritera annat.

Kirurg från Norrbotten ny i Läkemedelsverkets styrelse

Kirurgöverläkare Pia Näsvall, numer hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Norrbotten blir ny ledamot i Läkemedelsverkets styrelsen. Det meddelar regeringen.

Pia Näsvall har ingått i regionledningen i Norrbotten sedan 2015 och i regionens ledningsgrupp sedan 2010. År 2021 blev hon hälso- och sjukvårdsdirektör.

Pia Näsvall har bred erfarenhet

Pia Näsvall är i grunden kirurg, har arbetat som chefsläkare och medicinsk rådgivare och har även forskat och disputerat med en avhandling om stomibesvär. Hon har arbetat med patientsäkerhet och läkemedelsfrågor och även varit fackligt aktiv.

– Det är ett stort förtroende att få vara del av Läkemedelsverkets ledning. Myndigheten har en tuff utmaning och ett viktigt samhällsuppdrag, särskilt i dessa tider av kris och oro. I denna nya verklighet är det kanske viktigare än någonsin att säkra en stabil och långsiktig läkemedelsförsörjning. Jag hoppas kunna bidra med mitt perspektiv som kliniker och med min närhet till svensk sjukvård, säger Pia Näsvall i ett pressmeddelande.

Förnyar förordnanden

Regeringen förnyar även förordnanden för tre av de nuvarande ledamöterna i Läkemedelsverkets styrelse i ytterligare tre år.

Nils Gunnar Billinger, som är ordförande sedan tidigare, för förnyat förordnande. Även Katarina Kämpe, kommundirektör i Täby, och Per Johansson, myndighetschef för Revisorsinspektionen, får förnyade förordnanden som ledamöter.

Tidigare under året utsåg regeringen de nya ledamöterna Annika Östman Wernerson, rektor vid Karolinska institutet, samt Thony Björk, apotekare och sakkunnig i läkemedelsfrågor vid SPF Seniorerna.

Läkemedelsverket leds sedan 2018 av en styrelse som tillsätts av regeringen. Generaldirektören är myndighetens chef och ansvarig för den löpande verksamheten.

Astra Zeneca drar in sitt covidvaccin i hela världen

Astra Zeneca drar tillbaka sitt vaccin mot covid-19 över hela världen, rapporterar Reuters.

Enligt företaget beror det på att det idag finns ett överskott på tillgängliga uppdaterade vacciner på marknaden, som skyddar mot nya virusvarianter.

Det har lett till en nedgång i efterfrågan på Astra Zenecas covidvaccin.

Covidvaccinet, som sålts under märkesnamnen Covishield and Vaxzevria, ska därför varken tillverkas eller levereras längre.

Kan ha biverkningar

Astra Zenecas vaccin har uppmärksammats tidigare på grund av ovanliga men farliga biverkningar.

Det misstänks kunna orsaka blodproppar i kombination med lågt antal blodplättar hos den vaccinerade. Detta kallas TTS, Thrombosis with thrombocytopenia syndrome.

I Storbritannien är bolaget indraget i en rättsprocess. Det gäller en grupptalan för 51 fall av biverkningsorsakade skador och dödsfall. Bolaget avkrävs skadestånd på upp till 100 miljoner pund.

”Det medges att AZ-vaccinet i mycket sällsynta fall kan orsaka TTS. Orsaksmekanismen är inte känd”, uppger Astra Zeneca i domstolshandlingar i februari i år, enligt The Telegraph.

Pausar användningen av vaccinet

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat stoppade Sverige och många andra europeiska länder användningen av Astra Zenecas covidvaccin redan i mars 2021. Detta efter rapporter om misstänkta biverkningar i form av just blodproppar och blödning.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA utredde de misstänkta biverkningarna. EMA slog sedan fast att nyttan med vaccinet är större än riskerna.

Efter det beslutar Folkhälsomyndigheten att återigen rekommendera Astra Zenecas vaccin. Men då rekommenderar myndigheten det enbart till personer som är 65 år eller äldre. Detta eftersom det är yngre som drabbats av de misstänkta biverkningarna, som Läkemedelsvärlden skrev.

Sverige fasar ut Astra Zenecas vaccin

Därefter, i april 2021, beslutar EU-kommissionen, som Läkemedelsvärlden berättat, att inte förlänga vaccinavtalet med Astra Zeneca. Enligt uppgifter handlade det då inte om oro för biverkningar utan om leveransproblem.

Kort efter detta, i maj 2021, drar den brittisk-svenska läkemedelstillverkaren tillbaka sitt EU-marknadsföringstillstånd för vaccinet, som sålts under namnet Vaxzevria i Europa.

De sista förpackningarna som distribuerades i Sverige var märkta med utgångsdatum augusti 2021.

Folkhälsomyndigheten skriver i sin rapport till regeringen att Astra Zenecas vaccin fasades ut på grund av lägre effekt och begränsat användningsområde.

Positivt från svensk Parkinsonstudie

En ny milstolpe har nåtts i en Parkinsonstudie, som Läkemedelsvärlden tidigare kunnat berätta om. 

Nu är fem patienter transplanterade. De mår bra.

I studien följer forskarna hur det går för patienter som får dopaminproducerande stamceller transplanterade.

Det är första gången man undersöker den här nya terapin mot Parkinsons sjukdom. Målet med den nya terapin är att friska celler tagna från stamceller ersätter dopaminceller som gått förlorade på grund av sjukdomen.

Metoden är utvecklad av forskare vid Lunds universitet. Skånes universitetssjukhus gör transplantationerna.

Utvärderar säkerheten

Den första patienten transplanterades i februari förra året.

Den första ettåriga delen av studien utvärderar säkerhet och tolerabilitet av stamcellsprodukten Stem-PD.

Säkerhetsdata visar att studien går som planerat. Patienterna mår bra. Inga oroväckande biverkningar har rapporterats, står det i ett gemensamt pressmeddelande från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Höjer dosen stamceller

De fyra första patienterna får en lägre dos stamceller, 7 miljoner celler, transplanterade.

Nu har forskarna transplanterat den första patienten av fyra i nästa patientgrupp.

Patienterna i den andra patientgruppen får dubbelt så många celler transplanterade, 14 miljoner celler, som patienterna i den första gruppen.

Undersöker resultat efter tre år

Avbildning med PET-kamera visar tecken på överlevnad hos de transplanterade cellerna. Även om PET-kameraundersökningar ger positiva fynd är det ännu för tidigt att utvärdera om transplantationerna har kliniska effekter.

Nästa steg i studien är att utvärdera cellöverlevnad och effekt av de transplanterade cellerna. Det gör forskarna genom PET-kameraavbildning av dopaminnivåer och utvärdering av kliniska undersökningar tre år efter transplantation.

Farliga luftvägsrensare har köpts in till förskolor

“Livsviktig information om luftvägsrensare” är rubriken på ett informationsbrev som Läkemedelsverket skickat ut till landets kommuner. Myndigheten gjorde utskicket med hjälp av intresseorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, för att nå rätt personer i kommunerna.

Bakgrunden är att Svenska HLR-rådet fått kännedom om att kommuner har upphandlat den aktuella typen av produkter. Detta för att ha som säkerhetsutrustning på förskolor och skolor.

Men produkterna är vanligen inte CE-märkta och det finns då inte något stöd för att de fungerar i en livshotande situation när någon satt i halsen. Och även om det finns enstaka produkter som är CE-märkta så ingår inte heller dessa i HLR-rådets rekommendation för hur man så effektivt som möjligt häver ett luftvägsstopp.

Brev om farliga luftvägsrensare

Sedan i augusti i fjol har Läkemedelsverket och HLR-rådet, som Läkemedelsvärlden berättat, vid flera tillfällen gått ut med varningar till allmänheten om de så kallade luftvägsrensarna.

Och efter uppgifterna om upphandling till barnomsorg och skolor skickade Läkemedelsverket nyligen ut brevet till kommunerna.

“Hej! Har ni luftvägsrensare hos er? I så fall bör du läsa den livsviktiga informationen nedan. Hjälp oss gärna att sprida informationen vidare till den det berör”, skriver myndigheten.

Vill sprida kunskap om effektiva åtgärder

I brevet avråder Läkemedelsverket från att använda produkterna och framhåller att de inte ingår “i de livräddande åtgärder som ska vidtas vid luftvägsstopp”.

– Det vi vill uppnå med informationsbrevet är framför allt att sprida kunskap om handlingsplanerna vid luftvägsstopp och hjärt-lungräddning, säger Camilla Bysell.

– Det är den kunskapen som det är mycket viktigt att bland andra personal på förskolor och skolor har.

Med handlingsplaner avser hon HLR-rådets riktlinjer för hur man ska agera för att rädda liv. När någon satt i halsen och är vid medvetande men inte kan andas, ska man försöka hjälpa personen med omväxlande fem buktryck (tidigare sa man Heimlichmanöver) och fem ryggslag.

Viktigt att personal får utbildning

Läkemedelsverket vill nu att de ansvariga i kommunerna ska se till att personal har kunskap och får regelbunden utbildning om luftvägsstopp och hjärt-lungräddning.

Dessutom uppmanar myndigheten kommunerna att hålla koll på CE-märkningen:

“Luftvägsrensare och liknande hjälpmedel ska räknas som medicintekniska produkter. Det innebär att produkterna ska följa kraven på CE-märkning och ha tydlig information på svenska.”

”Varje minuts fördröjning kan vara ödesdiger”

De kallas ofta kvävningsräddare eller luftvägsrensare – produkter som finns att köpa för en inte alltför dyr penning fån olika webbshoppar. Enligt marknadsföringen på en av dessa webbsidor kan de “rädda dina älskade från att kvävas”. De har även, som Läkemedelsvärlden berättar här intill, köpts in av kommuner till förskolor och skolor.

I webbshopparnas reklam finns siffror på hur många liv som produkten ska ha räddat. Reklamen utlovar också att den är lätt att använda och att den fungerar på både barn och vuxna.

Men sedan i augusti i fjol har Läkemedelsverket och HLR-rådet, som Läkemedelsvärlden rapporterat, vid flera tillfällen gått ut och avrått från att köpa dessa “luftvägsrensare”. De är med något undantag inte CE-märkta. Läkemedelsverket har i flera fall stoppat försäljningen. Men produkterna finns fortfarande på marknaden.

”Kvävningsräddare” ger falsk trygghet

Läkemedelsvärlden talade med Anette Nord, sjuksköterska och medicine doktor på Svenska HLR-rådet, en stiftelse som arbetar med att sprida kunskap som kan hjälpa oss att rädda andras liv. Rådet ger ut nationella riktlinjer för åtgärder vid luftvägsstopp och hjärtstopp.

Får ni många frågor om de så kallade luftvägsrensarna?

– Vi märker ett stort intresse när vi publicerar riktlinjer för luftvägsstopp eller avråder från produkterna. Intresset beror säkert bland annat på att det är varje förälders fasa att barnet ska sätta något i halsen och inte kunna andas.

Varför är de här produkterna så farliga? 

– Därför att det inte finns någon vetenskaplig evidens som sammantaget bevisar att de fungerar. Därmed kan de invagga människor i falsk trygghet så att man litar till en produkt i stället för att lära sig de åtgärder som vi faktiskt vet fungerar.

– Det finns också en risk för extra tidsfördröjning när man ska ta fram produkten och försöka använda den. Vid ett hjärtstopp ökar varje minuts fördröjning till hjärt-lungräddning risken för hjärnskada och i förlängningen död med tio procent.

Vill sprida handlingsplan

Vad ska man göra i stället om personen inte kan andas, hosta eller prata?

– Både på barn och vuxna är det effektivaste att försöka få loss det som fastnat med en kombination av ryggslag och buktryck. Om personen trots detta blir medvetslös och inte andas larmar man 112 och går över till hjärt-lungräddning med bröstkompressioner och inblåsningar i väntan på ambulansen.

– Vi har sammanfattat åtgärderna i en handlingsplan för luftvägsstopp som vi vill att så många som möjligt ska känna till. Inte minst för personal på förskolor och skolor är det viktigt att ha denna kunskap. Alla HLR-utbildningar innehåller även praktiska övningar av åtgärder vid luftvägsstopp.

Ser ökat medvetande

Vad säger du till föräldrar och andra som läser reklamen om hur många liv produkterna räddat?

– Var källkritisk! De som säljer dessa produkter hänvisar ofta till artiklar med fallbeskrivningar där personer berättar att de använt produkterna. Men sådana artiklar fyller inte kriterierna för att användas som vetenskapligt underlag. Det går ju inte att spåra datakällorna eller se att man faktiskt använt produkten på rätt sätt vid rätt tillfälle.

Hjälper era informationsinsatser?

– Ja, min uppfattning är att medvetenheten har ökat. Men fortfarande återstår mycket att göra för att ytterligare öka kunskaperna i samhället om hur man ska agera effektivt vid luftvägsstopp och hjärtstopp.

Jan Holmgren utvecklar koleravaccin i kapselform

Seniorprofessor Jan Holmgren har forskat fram världens första effektiva drickbara vaccin mot kolera, Dukoral. Han har fått en rad priser för sina banbrytande upptäckter som räddat oräkneliga liv.

Senast var Göteborgsforskaren i Seoul för att ta emot det stora och prestigefyllda priset IVI SK Bioscience Park MahnHoon award, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat.

Priset delas ut av det Internationella vaccininstitutet (International vaccine institute, IVI) och vaccinföretaget SK bioscience.

Jan Holmgren huvudtalare på invigningen

Jan Holmgren var också huvudtalare när det Internationella vaccininstitutet officiellt invigde sitt Europakontor i fredags.

Institutets nya kontor ligger i Karolinska institutet science park i Solna.

Läkemedelsvärlden var på plats och passade på att intervjua hedersgästen.

Jag måste gratulera först förstås! Hur känns det att få ta emot det här priset?

– Jo, tack så mycket! Det kom alldeles oväntat, det här hade jag ingen aning om. Det är väldigt hedersamt och stort. Det har blivit kanske det finaste vaccinpriset i världen.

Jan Holmgren uppfann Dukoral

Jan Holmgrens första koleravaccin, Dukoral, registrerades redan 1993. Men det var först efter det stora kolerautbrottet på Haiti 2010 som Världshälsoorganisationen, WHO, fullt ut anammade användningen av koleravaccin i kampen mot kolera.

– Man var orolig för att om man hade något som var så effektivt och inriktat på en sjukdom, koleravaccin, så skulle det kanske göra att länderna inte investerade tillräckligt i att förbättra behandlingen av alla diarrésjukdomar. Och att de kanske inte skulle bygga ut vatten och sanitet, och så vidare, berättar Jan Holmgren.

Vid det stora kolerautbrottet på Haiti dog 10 000 personer, snabbt.

Smittan spreds med FN-trupper. Det gjorde det hela till en storpolitisk fadäs.

– Man hade så dålig effekt av de normala metoderna och det fanns dessutom risk att kolera skulle kunna sprida sig till USA. Då bestämde sig WHO snabbt för att börja använda koleravaccin maximalt, både för att förebygga kolera och för att kontrollera kolerautbrott.

”Situationen är värre än någonsin”

WHO inrättade ett globalt nödlager av oralt koleravaccin år 2013. Hittills har mer än 150 miljoner vaccindoser distribuerats i 25 länder.

– Det har varit det viktigaste instrumentet för att bekämpa kolera, säger Jan Holmgren.

Men världen behöver långt mer koleravaccin än vad som tillverkas.

– Problemet är att det bara finns produktionskapacitet för 40-50 miljoner doser per år. Men behovet är snarare omkring 150 miljoner doser, berättar han.

– Situationen är värre än någonsin. Kolera har haft ett stort uppsving i världen och ökat sedan 2021. Det har uppstått en desperat brist på koleravaccin i världen.

Klimatförändringar och krig påverkar

Ökningen av smittan har flera olika orsaker, berättar Jan Holmgren. Covid-19 störde mycket och ökade fattigdomen i många utsatta områden.

Klimatförändringar förvärrar situationen ytterligare. Dessa leder till extremväder, som kraftiga regn och översvämningar.

– Då kollapsar de usla sanitetssystem som finns och helt plötsligt får man koleraförorenat vatten.

Även konflikter och krig, som förstör vatten- och sanitetsstrukturer, ökar risken för kolera.

– Jemen har varit ett jätteproblem i snart tio års tid. Det finns stor risk för kolera i Gaza, men även i Ukraina, säger Jan Holmgren.

Fast det går att kontrollera kolera, framhåller Jan Holmgren. Om viljan finns. För vaccin i sig räddar inte liv. Men vaccinationer räddar liv.

– Verktygen finns. Det är politik och pengar som avgör, konstaterar han.

Det finns ljus i tunneln

WHO har förhandsgodkänt tre orala koleravaccin, Dukoral, Shanchol och Euvichol-Plus.

Det Internationella vaccininstitutet arbetar med att sprida teknologin så att låg- och medelinkomstländer själva ska kunna tillverka koleravaccin.

Det är viktigt att öka produktionen och göra koleravaccin billigare. Här hjälper forskarna till.

– Det finns ljus i tunneln, säger Jan Holmgren.

Han pratar om andra generationens drickbara koleravaccin som är enklare och billigare att tillverka. Ett sådant är Euvichol-S som är godkänt i Korea och som förhandsgodkändes av WHO tidigare i april. Det innehåller två komponenter istället för de ursprungliga fem som Dukoral innehåller.

– Man kan öka produktionen och göra vaccinet billigare.

Nytt innovativt koleravaccin

Jan Holmgren är själv med och tar fram ett annat nytt och billigare drickbart koleravaccin som heter Hillchol.

– I Göteborg har vi, framför allt mina medarbetare, gjort ett enkomponentsvaccin på ett lite mer innovativt sätt.

Det nya vaccinet består av en enda genetiskt manipulerad och inaktiverad kolerabakteriestam.

– Vi räknar med att det ska skydda minst lika bra som mångkomponentvacciner. De stora prövningarna av vaccinet har visat att det ger samma typ av immunsvar.

Kan tillverka koleravaccin för halva priset

Enkomponentsvaccinet går att tillverka i ännu större skala och ännu billigare, tror Jan Holmgren. Det bör gå att göra vaccinet för under en dollar per dos, berättar han. Idag kostar en vaccindos ungefär två dollar.

Jan Holmgren förväntar sig att Hillchol blir godkänt i Indien och av WHO under det här året.

– Det kanske kan hjälpa till att förbättra situationen under 2025.

Gör koleravaccin i kapselform

Nu är nästa steg den tredje generationens koleravaccin.

Jan Holmgren kallar det nya vaccinet, DuoChol, för ”ett förbättrat Dukoral i en kapsel”. Vaccinet ska skydda mot både kolera och den vanliga diarrésjukdomen ETEC.

– Vaccinet är utvecklat i Göteborg. Hittills har det visat sig fungera väldigt bra på laboratoriet och i försöksdjur, berättar Jan Holmgren.

De utvecklar läkemedlet i samarbete med Internationella vaccininstitutet, IVI.

Vaccin som klarar värme

Göteborgsforskarna arbetar nu tillsammans med svenska läkemedelsföretaget NorthX för att läkemedlet ska kunna användas i kliniska prövningar.

– Vi gör en torrformulering och stoppar in det i en kapsel. Det gör att vaccinet blir helt värmestabilt. Då kan vi helt undvika kylkedjan.

Forskarna har hittills kunnat visa att vaccinet är stabilt i 40 grader i 21 månader.

– Det går att transportera utan kylkedja, tar mindre plats än flytande koleravaccin och kan användas direkt ute i fält. Men det kan kan komma ut på marknaden tidigast 2028.

Slutligen, vad är det som driver dig?

– Engagemanget i världens sjukvårdsproblem har funnits där hela tiden. Forskningen i sig har varit spännande. Det har varit en belönande och tillfredsställande karriär.

– Jag tänkte att jag skulle se den tredje generationens koleravaccin komma nära marknaden. Sen kan jag stryka med.