Mellan 2012 och 2016 gjorde läkemedelsföretag över 4 500 utbetalningar på sammanlagt motsvarande omkring 750 miljoner kronor till brittiska patientorganisationer. Det var bara en sjättedel av vad branschen satsade på stöd till hälso- och sjukvårdens personal och dess organisationer, men sponsringen av patientorganisationerna ökade snabbt under perioden.
Det visar en studie som gjorts av forskare vid University of Bath, England, och Lunds universitet. De har tidigare, som Läkemedelsvärlden rapporterat, granskat läkemedelsföretagens utbetalningar till hälso- och sjukvårdspersonal.
Sedan 2012 finns regler om att läkemedelsföretag i Europa måste offentliggöra sina utbetalningar till patientföreningar, ett material som forskarna nu använt i en analys som publicerats av British medical journal.
Den totala sponsringssumman från läkemedelsföretag till de brittiska patientföreningarna ökade från motsvarande omkring 100 miljoner kronor år 2012 till 258 miljoner kronor 2016.
– Det är en väldigt intressant studie. Särskilt var det intressant att se ökningen, kommenterar Monica Klasén McGrath, kommunikationsansvarig inom Funktionsrätt Sverige som är en samarbetsorganisation för 44 svenska funktionsrätts- och patientorganisationer på en rad olika områden.
Forskarna såg också att stödet från industrin var mycket större inom vissa sjukdomsområden än inom andra. Hela 36 procent av summan gick till organisationer inom cancerområdet. Även organisationer för patienter med metabola sjukdomar och infektionssjukdomar fick mycket stöd, omkring en tiondel vardera av totalsumman.
Forskarna påpekar att de stora finansiärerna inom dessa områden nyligen hade lanserat nya dyra läkemedel och att patientorganisationer är allt mer involverade i både klinisk forskning och sjukvårdspolitik. Forskarna anser därför att det finns en risk att patientorganisationerna blir ekonomiskt beroende av sponsringen och då kan bli utnyttjade som en sorts ambassadörer för företagens intressen.
– Risken att patientorganisationernas oberoende äventyras måste man alltid vara uppmärksam på, säger Monica Klasén McGrath.
Hon menar dock att den transparens om sponsringens innehåll som finns i Sverige sedan många år förebygger osunda relationer mellan patientorganisationer och företag. Redan i mitten av 2000-talet granskade en statlig utredning ledd av numer bortgångne Bengt Lindqvist dessa sponsringsfrågor. Utredningen kritiserade sponsringen för bland annat bristande öppenhet.
Diskussionen ledde fram till en frivillig överenskommelse mellan läkemedelsföretagens branschorganisation Lif och patientorganisationerna om hur deras samarbete ska regleras. Denna innebär bland annat att alla utbetalningar och andra samarbeten ska redovisas på Lif:s webbplats. LIF gav 2012 också ut en handbok om samarbetet mellan handikapprörelsen och läkemedelsbranschen.
Men trots allt anser Monica Klasén McGrath att det skulle vara värdefullt med en kartläggning liknande den i England även i Sverige.
– Det vore spännande att få ännu mer kunskap om hur samarbetet mellan läkemedelsföretagen och patientföreningarna ser ut. Om det till exempel är så även i Sverige att vissa sjukdomsområden får mer stöd än andra så vore det intressant att få veta varför och vilka effekter det kan få, säger hon.
– Vissa mindre förbund är säkert också mer beroende av företagsstödet än andra lite större organisationer som har mer statlig finansiering. Även detta vore det bra att få mer kunskap om.