Annons

Månads arkivering augusti 2019

”Ökad förskrivningsrätt bra för hela samhället”

0

DEBATT. ”I stora delar av Europa ses farmaceuten som en viktig resurs i vårdkedjan. Man anser, på ett annat sätt än här, att apotekens farmaceuter är en viktig och nödvändig resurs för att avlasta sjukvården, särskilt i en alltmer belastad primärvård. Detta eftersom de kan erbjuda hög tillgänglighet och kunskapsmässigt bär på många användbara nycklar.

Att apoteksfarmaceutens kunskap inte nyttjas fullt ut som en resurs i vårdkedjan har sedan länge varit en het potatis i den svenska debatten. Förutom stor läkemedelskunskap omfattar kompetensen även det allmänna förskrivningsregelverket, tekniska förskrivningsaspekter, samhällsekonomiska aspekter kring förskrivningsval, kommunikationsvärderingar kring läkemedelsrådgivning och kvalitetssäkring i kundmöten.

I dag kan vi farmaceuter endast begränsat nyttja dessa kunskaper eftersom vi inte har någon som helst behörighet som förskrivare av läkemedel. Således måste vi hela tiden ”störa” ordinarie förskrivare för att lösa enkla problem. Det gäller även när vi har ordinarie läkares historiska ordinationer som förlaga och möjlighet att diskutera diverse frågor ”face to face” med kunden.

Men måste det vara så …?

Från 1 juli finns nu i vårt grannland Danmark en ny lagstiftning, likt den jag själv kommit i kontakt med när jag arbetat i Storbritannien. Den tillåter farmaceuter att förlänga recept för vissa läkemedel, som Läkemedelsvärlden rapporterat om.

Det gäller p-piller, läkemedel mot astma- och KOL, blodtrycksmediciner, blodfettsbehandling (statiner), adrenalinspruta vid allergi, insulin vid diabetes, bisfosfanater vid benskörhet, och vissa kortisonkrämer vid eksem.

Förutsättningarna är mycket tydliga. Förskrivningen får endast ske en gång mellan två läkarbesök och enbart gälla små förpackningar. Den behöriga farmaceuten måste genomgå en kortare kompletterande utbildning som avslutas med examination.

Behandlingen måste vidare vara dosstabiliserad sedan tidigare och vissa patientgrupper är exkluderade. Förskrivningen ska dokumenteras och återkopplas till läkare och apoteken erhåller för uppdraget en rimlig ersättning om 33 danska kronor per förskrivning (motsvarande cirka 47 svenska kronor, reds. anm.).

Med ett likande initiativ i Sverige skulle mycket tid sparas både för läkare och farmaceuter. Vad som är lagom mängd per förskrivning (en eller tre månader?) eller vilka som är lämpliga behandlingar för Sverige bör nog diskuteras. Men oavsett är den danska modellen onekligen en mycket intressant utgångspunkt.

I dag riskerar ofta förskrivningspetitesser, trots att farmaceuten har en tydlig bild på rimlig lösning, att patienten får ett avbrott i sin behandling i väntan på nytt recept.

Många patienter, inte sällan äldre, känner dessutom en bristande trygghet i dagens system där mediciner måste beställas från primärvården via diverse val och med ledtider, utan att få prata med en person.

Värdet av det fysiska mötet med en farmaceut är inte tydligt erkänt. En expedition via e-handel och på ett fysiskt apotek bedöms exempelvis i dag likvärdig. Det är inte rimligt. Det är i det fysiska kundmötet en skicklig farmaceut, med sina kontrollfrågor och följdfrågor fångar upp problematik och behov. Det är också här vi med motiverande åtgärder förbättrar följsamheten. Rådgivningen måste vara anpassad till den specifika patienten för att bli effektiv.

Det är därför min mening att det är vid fysiska möten mellan farmaceut och patient som farmaceutens begränsade förskrivningsrätt bör införas. Chansen att fler ambitiösa farmaceuter skulle söka apotekstjänster och utbildningar skulle också sannolikt öka om det professionella ansvaret och farmaceutrollen utvecklades i samklang med samtidens behov.

Jag är övertygad om att initiativ som det i Danmark skulle kunna vara klart samhällsekonomiskt lönsamt i Sverige, men också, på lite sikt ytterligare öka den farmaceutiska kompetensen på svenska apotek.”

 

Svenskt Alzheimerpris till professor Kaj Blennow

Kaj Blennow, professor vid sektionen för psykiatri och neurokirurgi vid Göteborgs universitet samt överläkare och chef för neurokemiska laboratoriet på Sahlgrenska universitetssjukhuset, får Bengt Winblads pris 2019. 

Kaj Blennow och hans forskargrupp utvecklar, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, bland annat metoder för diagnostik av Alzheimers sjukdom och olika sätt att följa biokemiska effekter av nya behandlingsprinciper.

Inom diagnostikområdet har forskargruppen under de senaste tio åren utvecklat metoder för att mäta proteinerna tau, fosfo-tau och beta-amyloid, som alla tros spela betydande roller i uppkomsten och utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Forskningen ligger till grund för en metod där man med hjälp av biomarkörer i ett vanligt ryggvätskeprov tidigt kan diagnostisera Alzheimers sjukdom. En tidig diagnos och insatt behandling kan bromsa sjukdomsutvecklingen.

Kaj Blennow har fått ett flertal internationella utmärkelser och fick tidigare i år ett mångmiljonanslag från amerikanska Alzheimer drug discovery foundation. Nu tilldelas han Bengt Winblads pris för sin mångåriga translationella demensforskning som “gett mycket viktiga bidrag till en ökad förståelse kring de mekanismer som medverkar i utvecklingen av Alzheimers sjukdom”.

Bengt Winblads pris instiftades 2017 av professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset på 150 000 kronor delas ut varje år till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen.

Prisutdelningen kommer att äga rum vid Svenska läkaresällskapets årshögtid 12 november 2019.

Nu får danska farmaceuter förlänga utgångna recept

Danska patienter som har en pågående läkemedelsbehandling och som är stabila i sin sjukdom kan numera få sina recept förlängda av en farmaceut. Detta sedan ett lagförslag som antogs i Folketinget i november förra året trädde i kraft i somras.

Enligt den nya lagen kan så kallade behandlingsfarmaceuter re-förskriva vissa typer av läkemedel utan beslut från en läkare.

Förskrivningar som kan förlängas på detta sätt gäller läkemedel som ofta används under lång tid, till exempel vid kronisk sjukdom, och omfattar bland annat astmaläkemedel, insulin, statiner, blodtrycksmediciner och p-piller.

Totalt omfattas 28 läkemedelsgrupper. Receptförlängning får inte göras till gravida, ammande och barn under 15 år. Inte heller om den behandlande läkaren har motsatt sig det.

Syftet med att utöka farmaceuternas befogenheter är enligt danska Sundheds- och äldreministeriet att förbättra servicen och tillgängligheten till läkemedel i befolkningen.

– Detta borde vara ett inslag på svenska apotek också och vi ser det som en naturlig utveckling på vad farmaceuter kan bidra med, säger Fredrik Boström, chefsapotekare på branschorganisationen Sveriges Apoteksförening.

Innan de danska farmaceuterna får börja re-förskriva recept måste de genomgå en kort utbildning och avlägga ett godkänt kunskapsprov.

Det är dock inte tänkt att farmaceuterna ska sköta all förskrivning av de aktuella läkemedlen, utan receptförlängningen gäller för ett uttag av medicinen i den minsta förpackningen. Därefter måste patienten uppsöka läkare för att få ett nytt recept. Efter en re-förskrivning måste också farmaceuten upplysa den behandlande läkaren om att hen har förlängt receptet.

– Vi vet att många av de kunder som kommer till apotek inte har giltiga recept och då måste uppsöka vården innan de kan få hjälp. Genom att farmaceuter kan re-förskriva vissa läkemedel kan de i större utsträckning hjälpa patienterna med sin läkemedelsbehandling och avlasta vården, säger Fredrik Boström.

Receptförnyelsen på apotek kostar patienten 16 danska kronor (exklusive moms), vilket motsvarar 23 svenska kronor. Förutom detta får apoteken ytterligare 17 danska kronor (motsvarande drygt 24 kronor) från staten, vilket innebär en totalersättning på 33 danska kronor (drygt 47 svenska) per re-förskrivning.

Från och med den 1 juli får danska farmaceuter även fatta beslut om dosdispensering.

Statiner tycks minska risken för cancer

Förutom att sänka blodfettet och förebygga hjärt- kärlsjukdom kommer allt fler rapporter om att statiner verkar ha positiva effekter på andra sjukdomstillstånd. Ett sådant är allvarlig psykisk sjukdom, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om.

I en ny studie publicerad i tidskriften Annals of internal medicine har forskare från Karolinska institutet, Örebro universitet och Harvard studerat personer med kronisk hepatit B och C som tagit respektive inte tagit statiner. Och även här tycks statiner spela en roll utöver att sänka blodfetterna. Denna gång genom att minska risken för levercancer.

I den nu publicerade registerstudien har data från över 63 000 svenska patienter med kronisk hepatit B eller C samlats in och följts i tio år.

Av patienterna i studien använde 8 334 statiner: 6 554 åt fettlösliga (till exempel atorvastatin, simvastatin, fluvastatin, lovastatin) och 1 780 använde vattenlösliga statiner (till exempel pravastatin, rosuvastatin). Statinanvändarna matchades mot jämförbara personer utan statinbehandling.

Under den tioåriga uppföljningstiden utvecklade 3,3 procent av patienterna som åt fettlösliga statiner levercancer, medan motsvarande siffra för de som inte åt statiner alls var 8,1 procent. Skillnaden motsvarar en 44 procents lägre risk för levercancer hos statinätarna. De som åt vattenlösliga statiner hade ingen minskad cancerrisk.

– Den viktigaste analysen i vår studie är just att det är de fettlösliga statinerna som ger den skyddande effekten, säger Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet samt läkare vid Örebro universitetssjukhus, och en av författarna till studien.

– Vi kan också se att den skyddande effekten ökar ju längre tid man tar läkemedlen.

I dag kan hepatit B och C behandlas respektive botas med läkemedel, men där behandling inte satts in i tid kan levern ha skadats allvarligt och då saknas sätt att förebygga levercancer.

Även tidigare studier har visat på en viss skyddande effekt för levercancer hos personer med kronisk hepatit. Men studierna har varit små och resultaten svåra att tolka.

– Vår studie är större, har längre uppföljningstid och har tittat på flera parametrar. Bland annat har vi räknat på om det kan finnas någon okänd störfaktor icke definierbar faktor som vi missat och som skulle kunna förklara resultaten. Men enligt de statistiska beräkningarna skulle den behöva vara så väldigt stark att vi inte bedömer det som troligt.

Den exakta mekanismen bakom den cancerskyddande effekten är inte klarlagd, men i prekliniska studier har man sett att fettlösliga statiner förhindrar virusreplikation, förstärker antiviral behandling och stimulerar immunsystemets försvar mot cancer.

– Det finns labbdata som talar för att fettlösliga statiner går in och påverkar cellcykeln och nedreglerar vissa gener som är viktiga för cancerutveckling. Om det är så skulle statiner kunna skydda mot flera olika typer av cancer, vilket vore intressant att studera, säger Jonas F. Ludvigsson.

I den nu publicerade studien minskade även den leverrelaterade dödligheten bland dem som tog statiner. Effekten syntes också för de vattenlösliga statinerna, men den var inte lika stor som för de fettlösliga. Även här fanns ett samband mellan effekt och hur lång tid patienterna ätit statiner.

Vilken betydelse har den här studien för behandling av kronisk hepatit?
– Jag tror den kan innebära en förändring för patienter med kronisk hepatit. Statiner är välbeprövade läkemedel som redan i dag används av en stor grupp människor. Har man då en grupp patienter med hög cancerrisk, kronisk hepatit i det här fallet, och man vet att statiner tycks kunna ge ett skydd tycker jag att det är ett argument för att behandla.

Finns det något som talar emot det?
– Alla mediciner har ju biverkningar, och så medföljer behandling förstås en kostnad. Dessutom finns det en risk att forskning om ännu bättre förebyggande behandling stannar av om man kan använda ett läkemedel som redan finns på marknaden. Men jag menar att statiner är extra intressanta eftersom de är läkemedel som redan i dag används, men med ett annat syfte.

En annan aspekt är att följsamheten till statinbehandling vid primärprevention generellt bedöms som låg, så många som hälften påbörjar eller fullföljer inte sin behandling.

I den nu publicerade studien undersökte heller inte forskarna den faktiska statinkonsumtionen utan utgick från förskrivna recept, vilket kan ha påverkat resultatet.

– I ljuset av det tror jag att vi faktiskt underskattar effekten av statiner och det är förstås en av studiens begränsningar, säger Jonas F. Ludvigsson.

Studien finansierades av The American College of Gastroenterology, Region Stockholm och Region Örebro län.

Aktieägare stämmer Novo Nordisk på miljardbelopp

0

Det danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk bekräftar i ett pressmeddelande att en grupp investerare anklagar bolaget för marknadsmanipulation. I gruppen ingår pensionsförvaltare och fondförvaltare som i en stämningsansökan kräver kompensation på motsvarande cirka 17 miljarder kronor.

Stämningen gäller handeln med bolagets aktier mellan februari 2015 och februari 2017. Aktieägarna hävdar att Novo Nordisk vid denna tid i prognoser gav felaktig och ofullständig information om sin försäljning av insulinprodukter i USA. Bolaget ska ha informerat om en ökande försäljning, men inte om framförhandlade rabatter som skapade prispress och påverkade vinsten i negativ riktning.

Liknande anklagelser mot företaget har tidigare framförts i en ännu inte avgjord stämningsansökan i USA 2017.

Om den nya stämningsansökan skriver Novo Nordisk i pressmeddelandet att bolaget inte håller med om påståendena om marknadsmanipulation och är berett att försvara sig.

Det ska bli enklare att hålla koll på sina vaccinationer

0

Det gemensamma regeringsuppdraget till E-hälsomyndigheten och Folkhälsomyndigheten som offentliggjordes i går handlar om en förstudie. Syftet är att undersöka hur var och en av oss på ett digitalt och lättillgängligt sätt ska kunna få en samlad bild av vilka vaccinationer vi fått.

– I dag saknas möjligheten för enskilda att få en bra, säker och samlad överblick över sin vaccinationshistorik, sade socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Sedan 2013 finns visserligen ett nationellt vaccinationsregister. Men där registreras bara de vaccinationer som ges inom ramen för de nationella vaccinationsprogrammen. Inga vaccinationer före 2013 finns med. Och exempelvis TBE-sprutor och resevaccinationer som ligger utanför vaccinationsprogrammen rapporteras inte heller in till registret. Dessa vaccinationer dokumenteras enbart i journalsystemet hos just den vårdgivaren som ger vaccinationen.

Det finns alltså ingen möjlighet för den enskilda att på ett enkelt och säkert sätt kolla vilka vaccinationer man fått.

Nu ska E-hälsomyndigheten och Folkhälsomyndigheten utreda hur det ska gå till att ändra på den saken.

I uppdraget ingår bland annat att kartlägga de offentliga och privata aktörer som bedriver verksamhet på vaccinationsområdet, samt de informationssystem som i dag finns eller som håller på att utvecklas hos dessa aktörer.

E-hälsomyndigheten ska ansvara för att samordna arbetet. Uppdraget ska redovisas till socialdepartementet senast den 15 juni 2020.

Folkhälsomyndigheten får för uppdragets genomförande använda 300 000 kronor under 2019. Under 2020 avser regeringen att avsätta ytterligare 400 000 kronor till Folkhälsomyndigheten och 500 000 kronor till E-hälsomyndigheten.

Världens minsta stent kan bli räddare för ofödda barn

Barnkirurger och teknikforskare i Schweiz har tillsammans utvecklat en ny metod kallad indirekt 4D-utskrift. Med hjälp av den går det att framställa stentar – små cylinderformade metallrör för medicinskt bruk – som är 40 gånger mindre än de minsta stentar som kan tillverkas i dag.

Med så små stentar kan det i framtiden förhoppningsvis bli möjligt att vidga förträngda urinrör hos barn medan de fortfarande är kvar i livmodern. Forskarna presenterar den nya utskriftsmetoden i tidskriften Advanced materials technologies.

Skydda njurarna

Omkring ett av tusen barn drabbas av en förträngning av urinröret, ibland redan under fostertiden. Då måste den förträngda delen av urinröret i dag opereras bort. Detta för att inte livshotande urinmängder ska samlas i urinblåsan.

Barnkirurgen Gaston De Bernardis och hans medarbetare vid sjukhuset Kantonsspital Aarau i Schweiz vill hitta ett sätt att i stället vidga urinröret med hjälp av en stent. Helst före födseln om förträngningen uppkommer redan då. Tidigare behandling kan nämligen skydda njurarna mot skador bättre än dagens behandling.

Men de stentar som i dag används för bland annat att vidga förträngda blodkärl är alldeles för stora för det lilla barnets eller fostrets urinvägar. Det går helt enkelt inte att göra tillräckligt små stentar med konventionella metoder.

Gaston De Bernadis har därför inlett ett samarbete med forskare vid den tekniska högskolan ETH Zürich, närmare bestämt med forskare vid Scale robotics lab. De har nu utvecklat den nya utskriftsmetoden som gör att de kan tillverka mycket detaljerade strukturer som är mindre än 0,01 millimeter i diameter.

– Vi är övertygade om att våra resultat öppnar dörren för att ta fram nya verktyg för minimalt invasiv kirurgi, sade Carmela De Marco, studiens huvudförfattare, i samband med publiceringen.

3D-utskrift med minne

Forskarna kallar metoden fyrdimensionell eftersom en fjärde dimension – ett ”minne” för en viss form – läggs till en stent som skrivs ut tredimensionellt. Stenten tillverkas i ett särskilt polymermaterial som gör att den ”minns” sin ursprungliga form. Även om den trycks ihop så återtar stenten sin originalform när den blir varm.

– Detta material är mycket väl lämpat för att behandla förträngningar i urinvägarna, sade barnkirurgen Gaston De Barnardis.

– Stenten kan tryckas ihop när den förs in i det förträngda området. Väl på plats återtar den sin originalform och utvidgar urinröret.

Nästa steg i utvecklingen av den nya behandlingsmetoden är att pröva de nya stentarna i djurstudier.

Besked om hpv-vaccin att vänta i höstbudgeten

I mitten av september lägger regeringen fram sin höstbudget. Då bör det också stå klart om även pojkar ska erbjudas vaccin mot humant papillomvirus (hpv) inom ramen för det nationella barnvaccinationsprogrammet.

– Det är en budgetfråga. Om man ska införa ett nytt vaccin måste man avsätta medel för det i samband med en budget, säger socialminister Lena Hallengren (S) i en intervju med Läkemedelsvärlden.

– Och det kommer ju en budget snart, säger Lena Hallengren, utan att ge närmare besked om dess exakta innehåll.

Hpv-vaccin skyddar mot bland annat livmoderhalscancer, vulvacancer, peniscancer, analcancer och svalgcancer och ingår sedan 2010 i barnvaccinationsprogrammet för flickor i Sverige.

Frågan om att erbjuda även pojkar vaccin mot hpv har dock varit på tapeten i ett flera år. Redan 2016 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att utreda detta, vilket man gjorde och kom fram till att även pojkar bör erbjudas vaccinet. Myndighetens bedömning var att hpv-vaccineringen skulle kunna “förebygga allvarlig sjukdom, vara hållbar ur ett medicinetiskt perspektiv och vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiv”.

Även en övervägande majoritet av remissinstanserna var positiva till att utvidga erbjudandet om hpv-vaccin till att även omfatta pojkar.

Sedan dess har frågan beretts i regeringskansliet och både en alliansbudget och ett januariavtal har kommit och gått. Dessutom har de två- och fyrvalenta vaccin som använts (med skydd mot två respektive fyra stammar av viruset) ersatts av ett niovalent vaccin med skydd mot nio virusstammar.

Men förutom att ge ett bredare skydd är det niovalenta vaccinet också dyrare. Det i sin tur innebär att Folkhälsomyndighetens tidigare bedömning av samhällsekonomisk kostnadseffektivitet blev inaktuell.

Efter en ny analys, som inleddes tidigare i år, slog dock myndigheten fast att även med det nya, dyrare vaccinet, är det kostnadseffektivt att erbjuda det även till pojkar, vilket Läkemedelsvärlden rapporterade om. En avgörande förutsättning vid kommande upphandling är dock att priset rabatteras så att det ligger minst 35 procent under dagens listpris.

Den 18 september lägger regeringen fram höstbudgeten .

Antibiotikaförsäljningen fortsätter minska

Folkhälsomyndighetens andra kvartalsrapport för 2019 visar att den nedåtgående trenden för antibiotikaförsäljningen på recept fortsätter. Under det första halvåret 2019 hämtade vi i Sverige ut i genomsnitt 287 antibiotikarecept per tusen invånare. Jämfört med samma period 2018 är detta en minskning med 4,9 procent.

Det är dock ännu bara två regioner – Västerbotten och Jämtland – som har nått det uppsatta patientsäkerhetsmålet på 250 uthämtade antibiotikarecept per tusen invånare. Skillnaderna mellan regionerna är fortsatt stora. Men i alla regioner pekar kurvan över antibiotikaförsäljningen nedåt.

Antibiotikaförsäljningen minskar till alla åldersgrupper. Särskilt stor är minskningen när det gäller barn i åldrarna 0-6 år.

När Folkhälsomyndigheten jämför 1 juli 2018-30 juni 2019 med föregående tolvmånadersperiod har luftvägsantibiotika den största minskningen, drygt åtta procent. Antibiotika som används mot hud- och mjukdelsinfektioner har minskat med 1,2 procent och antibiotika mot urinvägsinfektioner med 1,5 procent.

Beträffande vilka typer av antibiotika som läkarna skriver ut finns en del kvar att göra för att nå Stramas mål. Ett Stramamål är exempelvis att max en tiondel av dem som behandlas för urinvägsinfektion ska få kinolonantibiotika som innebär ökad resistensrisk. Riksgenomsnittet är nu drygt 12 procent och ingen region har nått målet.

Naloxon kan ha räddat hundratals liv

0

Sedan januari 2018 har sprututbytesmottagningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm delat ut cirka 2 600 doser naloxon till 657 opioidberoende patienter. Naloxon är en receptbelagd opioidantagonist som verkar på ett par minuter och upphäver verkningarna av opioider som exempelvis heroin och tramadol. Det fungerar därför som ett motgift vid opioidöverdoser.

Patienterna som får naloxon utbildas om tecken på begynnande överdos och hur de ska agera i en sådan situation.

Vid 453 tillfällen under de drygt 1,5 åren sedan starten har Stockholmspatienter använt läkemedlet i skarpt läge. Oftast har patienten gett naloxonet till en annan person som drabbats av en överdos.

– Utdelningen av naloxon räddar verkligen liv, säger infektions- och beroendeläkaren Martin Kåberg, medicinskt ansvarig på sprututbytesmottagningen i Stockholm.

Exakt hur många liv som räddats går dock inte att säga eftersom ingen vet hur många av de 453 överdoserna som utan naloxon skulle ha lett till döden.

– Men även att häva icke dödliga överdoser med naloxon är värdefullt eftersom det kan förhindra allvarliga skador som överdosen annars kan orsaka, exempelvis hjärn- och nervskador, säger Martin Kåberg.

Fler rapporter

En annan del av landet som var tidigt ute var Skåne. I juni 2018 startade det treåriga naloxonprojektet i Region Skåne. Här delas naloxon kostnadsfritt ut på samtliga beroendemottagningar och sprutbytesmottagningar och når på så sätt patienter i hela regionen.

Liksom i Stockholm utbildas också patienterna för att kunna använda naloxonet korrekt. Under det första året delade de skånska mottagningarna ut drygt 2 000 doser. I minst 86 fall användes under denna period naloxonet för att häva en överdos.

– Målsättningen är att alla patienter som vill och kan ska ha naloxon och att de och deras omgivning ska kunna använda det, säger forskningssjuksköterskan Katja Troberg, en av projektledarna i Region Skånes naloxonprojekt.

Även Beroendecentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala började dela ut naloxon sommaren 2018. Därifrån rapporteras också om att dödsfall kunnat förebyggas.

Ska minska narkotikadödligheten

Sedan januari i fjol finns naloxon för enskilt bruk tillgängligt i Sverige. Först ut var läkemedlet Prenoxad för intramuskulära injektioner. I maj 2018 kom den mer lättanvända nässprayen Nyxoid.

Flera myndigheter har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, de senaste åren haft regeringens uppdrag att på olika sätt försöka minska den internationellt sett höga svenska narkotikadödligheten.

Som ett led i detta föreslog Läkemedelsverket och Socialstyrelsen tre regeländringar för att öka användningen av naloxon. Dessa trädde successivt i kraft i fjol. Det blev då möjligt att dela ut naloxon direkt på en mottagning, räddningspersonal fick tillstånd att ge naloxon i väntan på ambulans och sjuksköterskor fick rätt att förskriva naloxon.

I januari i år kunde Läkemedelsvärlden sedan berätta att Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende innehöll en ny stark rekommendation, nämligen att hälso- och sjukvården i hela landet bör erbjuda naloxonprogram. Det vill säga program som kombinerar utdelning av naloxon till personer som riskerar opioidöverdos med utbildning.

Socialstyrelsen gav denna rekommendation högsta prioritet.

Jämlik tillgång dröjer

Det ser dock ut att dröja ett tag till innan alla med opioidberoende i vårt land har samma tillgång till naloxon. Naloxonprogrammen i Stockholm, Skåne och Uppsala har hittills fått sällskap av program vid mottagningar i bland andra Östergötland, Kalmar län och Blekinge. På andra håll har en planering startat. Enligt en rundringning som Dagens eko gjort har nio regioner fått i gång ett naloxonprogram och sju regioner har påbörjat arbetet. Fyra regioner har enligt Dagens eko ännu inte inlett någon planering för utdelning av naloxon.

– Vi har ingen heltäckande bild av vilket genomslag vår rekommendation hittills har haft, säger Stefan Brené, utredare vid Socialstyrelsen.

– Vi planerar dock att dra i gång en utvärdering av de nationella riktlinjerna och då kommer rekommendationen om naloxon att ingå. Jag hoppas att utvärderingen kan komma i gång i år.

Martin Kåberg vid sprututbytesmottagningen i Stockholm tror för sin del att Socialstyrelsens ställningstagande har en pådrivande effekt på andra regioner. Något som han välkomnar.

– Många fler dödsfall kan förebyggas och det är viktigt, säger han.

– Samtidigt får inte naloxon bli det enda fokuset för naloxon hjälper inte mot beroendet. Vi behöver också en mer välfungerande beroendevård.

Uppdaterat 16 augusti 2019

Hungrig apotekare ny chef för Läkemedelsakademin

0

Maria Mårfält är utbildad apotekare vid Uppsala universitet och har sedan examen i början av 1980-talet arbetat inom såväl läkemedelsindustrin som apoteksvärlden. Närmast kommer hon från tjänsten som kommunikationsansvarig på Apoteksgruppen, men är sedan i går onsdag ny verksamhetschef för Läkemedelsakademin, Apotekarsocietetens utbildningsverksamhet.

– Det ska bli både roligt och spännande att arbeta med läkemedelsområdet ur ett bredare perspektiv än bara apotek, säger Maria Mårfält. Jag ser också fram emot att arbeta i den spännande organisation som Apotekarsocieteten är med dess breda nätverk.

Maria Mårfält har tidigare arbetat med marknadsföring i många olika roller inom läkemedelsindustrin, och inte minst varit med om att genomföra omregleringen av apoteksmarknaden i praktiken. Detta i och med uppbyggandet av serviceorganisationen Apoteksgruppen som hanterade utförsäljningen av ungefär 150 av Apoteket AB:s apotek.

På Apoteksgruppen har Maria Mårfält arbetat som bland annat regionchef, marknadschef och nu senast som kommunikationschef.

Hur kan dina tidigare erfarenheter bidra i din tjänst som verksamhetschef för Läkemedelsakademin?
– Jag tror att det är en fördel att jag har en mångårig erfarenhet av arbete inom både läkemedelsindustrin och apoteksvärlden. Dessutom tycker jag det är roligt att jobba med kunder och försöka ta reda på deras behov och ta fram lösningar – oavsett om det handlar om utbildningar eller något annat.

Utbildningsområdet är heller inget nytt för Maria Mårfält då hon tidigare i sin yrkeskarriär var ansvarig för Apoteksakademin, som stod för kompetensutvecklingen inom Apoteket AB innan omregleringen.

– Jag brinner för kompetensutveckling, och kompetensutveckling kan vara väldigt brett. Det handlar inte bara om enskilda kurser utan man måste förkovra sig hela tiden. Det kan göras med utbildningar men också genom att prata och diskutera med kollegor och andra. Med tanke på utvecklingen inom apoteksområdet med lägre personaltäthet gäller det att hitta nya former för kompetensutveckling. Där är e-utbildningar ett bra alternativ då man också kan göra utbildningarna interaktiva och mer effektiva och roliga.

Maria Mårfält slår också ett slag för det fysiska mötet, och inte bara med den egna professionen.

– Mötet mellan människor går inte att ersätta digitalt. Det är viktigt att träffas, diskutera och dela erfarenheter. Inom apotek ser man en viktig del av läkemedelsanvändningen och träffar kunderna, men kunskap om läkemedel finns på många andra håll, inom sjukvården inte minst. Även här ser jag att Läkemedelsakademin och Apotekarsocieteten har en viktig roll att fylla.

När Maria Mårfält inte arbetar ägnar hon sig gärna åt musik och sång. Inte alldeles oväntat då hon är väl bekant med kvarteren runt sin nya arbetsplats på Wallingatan i Stockholm sedan skoltiden på Adolf Fredriks musikskola.

– Musik och sång är viktigt för mig och jag sjunger i en kyrkokör. Jag gillar också att röra på mig och spelar lite halvtaskig golf (26 i hcp, reds. anm.).

Förutom ovanstående är mat och dryck stora intressen – både att äta och att laga.

– Jag är lite extra förtjust i det italienska köket, säger Maria Mårfält.

Vad blir då det första Maria Mårfält tar sig an som ny verksamhetschef för Läkemedelsakademin?

– Jag ser fram emot att lära känna organisationen och de personer jag ska arbeta med och sätta mig in i de aktiviteter som är på gång. Jag är hungrig på att lära mig mer för att sedan se vad vi kan skruva på för att om möjligt göra saker ännu bättre.

Han får akademiprofessur för hjärnforskning

Kungliga vetenskapsakademien har beslutat att Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin för 2019 ska gå till professor Sten Linnarsson, hjärnforskare vid Karolinska institutet. Akademiprofessuren innebär ett anslag på tio miljoner kronor under fem år.

Sten Linnarssons grundläggande forskning syftar till att på molekylär nivå förstå hur hjärnan utvecklas, från det befruktade ägget och framåt i livet. Han och hans forskargrupp arbetar för närvarande med att skapa en detaljerad karta över den mänskliga hjärnan efter att tidigare ha forskat på hjärnan hos möss.

– Nu studerar vi människohjärnans utveckling i stället och det är mycket svårare. Men med hjälp av nya metoder kan vi ta ut en cell och mäta genaktiviteten hos den. Sedan försöker vi förstå hur cellerna ändrar sig och mognar, säger han i ett pressmeddelande.

En målsättning är att skapa en matematisk modell som kan förutse när olika förändringar i genaktiviteten normalt inträffar. Nästa steg blir att kunna förutsäga konsekvenserna av eventuella avvikelser från den normala utvecklingen. Många psykiska sjukdomar, som autism och schizofreni, misstänks hänga ihop med onormala förändringar under hjärnans utveckling.

– Det behövs en detaljerad karta över hjärnan för att sedan kunna gå vidare och förstå vad det är som går fel vid olika former av sjukdomsförlopp, säger Sten Linnarsson.

– En av de saker vi vill göra framöver är att använda mikroskopi för att studera ett litet utsnitt, en vävnadsbit, ur hjärnan och följa hur cellerna mognar, rör sig och interagerar med varandra under en viss tid.

Sten Linnarsson är professor i molekylär systembiologi vid Karolinska Institutet. År 2015 fick han ta emot Erik K Fernströms pris. Sedan 2017 sitter han även med i Nobelförsamlingen för medicinpriset vid Karolinska institutet.

Reklamutskick lovade mer än regelverket tillåter

Informationsgranskningsnämnden, IGN, fäller företaget Accord healthcare AB för marknadsföringen av läkemedlet Injexate, förfyllda sprutor med substansen metotrexat. Läkemedlet är avsett för behandling av bland annat reumatoid artrit, psoriasis och ulcerös kolit.

I ett mejlutskick till förskrivare hävdade företaget att metotrexat som subkutan injektion har flera fördelar jämfört med tablettbehandling. Företaget räknade bland annat upp de påstådda fördelarna bättre klinisk effekt och bättre tolerabilitetsprofil.

IGN granskade mejlutskicket och kom fram till att dessa påståenden saknar stöd i läkemedlets produktresumé, det dokument som i samband med godkännandet sammanfattar ett läkemedels egenskaper. Detta strider enligt nämnden mot det etiska regelverket.

I sitt svar på kritiken framhöll företaget att påståendena refererar till vissa tydligt angivna studier, men detta räcker inte menar IGN. Enligt gällande praxis måste nämligen väsentliga uppgifter i marknadsföring av läkemedel ha ett uttryckligt stöd i just produktresumén. Påståendena om klinisk effekt och tolerabilitet är sådana väsentliga uppgifter, anser IGN som därför fäller Accord healthcare för utskicket. Företaget ska betala ett straffbelopp på 90 000 kronor.

“Sverige kan göra mer mot global antibiotikaresistens”

0

Många i andra länder inom vård, myndigheter och politik söker goda exempel på hur antibiotikaresistens praktiskt kan bekämpas. Sverige har många sådana goda exempel, men vår information är alltför sällan tillgänglig på andra språk än svenska, framhåller Lars Dagerholt i sin blogg.

Därför, anser han, bör vi översätta mer av vår information och göra den användbar för andra. “Det skulle vara ett konkret bidrag till kampen mot antibiotikaresistens, som ju även gagnar Sverige…/Genom att göra mer information tillgänglig på engelska kan vi med små medel ha större påverkan på utmaningarna kring antibiotikaresistens än vad som gäller idag.”

Grönt ljus för cannabis-läkemedel även i Europa

Läkemedlet Epidyolex med den aktiva substansen cannabidiol, CBD, har som Läkemedelsvärlden rapporterat tidigare godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Det var då första gången som ett cannabisbaserat läkemedel godkändes i USA.

Epidyolex är avsett som tilläggsbehandling för att minska antalet anfall vid två ovanliga former av epilepsi kallade Lennox-Gastauts syndrom och Dravets syndrom. Dessa sjukdomar debuterar ofta redan i barndomen.

Nyligen rekommenderade den europeiska läkemedelsmyndighetens medicinska expertkommitté CHMP att Epidyolex godkänns även i EU. I Sverige och flera andra EU-länder blir det i så fall det andra cannabisbaserade läkemedlet. Först ut var på dessa marknader Sativex som används mot spasticitet vid multipel skleros.

Epidyolex marknadsförs av läkemedelsföretaget GW Pharmaceuticals och är en oral lösning. Verkningsmekanismerna är inte fullständigt kända, men den aktiva substansen cannabidiol från cannabisväxter minskar hyperaktivitet hos nervceller på flera olika sätt. Detta har i kliniska studier visat sig kunna bidra till en bättre sjukdomskontroll vid de aktuella epilepsiformerna.

CHMP:s rekommendation grundas på resultat från fyra placebokontrollerade randomiserade fas III-studier med sammanlagt 714 deltagare. De hade någon av de två epilepsiformerna och resultaten visade att läkemedlet minskade antalet anfall jämfört med placebo. De vanligaste biverkningarna var trötthet och slöhet samt förhöjda levervärden, minskad aptit, obehagskänslor, sömnrubbningar och infektioner.

CHMP rekommenderar att läkemedlet godkänns som tillägg till behandling med klobazam hos patienter från två års ålder.

Ett steg närmare vaccin mot klamydia

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har forskare vid danska Statens serum institut och Imperial collage i London under flera år försökt utveckla ett vaccin mot klamydia.

När nu den första kliniska fas I-prövningen är genomförd kan forskarna konstatera att vaccinkandidaten är säker och skapar ett immunsvar mot klamydiabakterien. Om vaccinet också skyddar mot klamydia undersöktes inte studien, som är publicerad i The Lancet infectious diseases, utan återstår att se.

I den randomiserade dubbelblinda och placebokonrollerade fas I-prövningen ingick 35 friska kvinnor i åldrarna 18-45 år. Trettio av kvinnorna fick vaccinkandidaten, en rekombinant subenhet av ett protein hos klamydiabakterien, tillsammans med ett adjuvans.

Hälften av kvinnorna, 15 stycken, fick vaccinet tillsammans med adjuvans i form av liposomer (fettbubblor av samma material som cellmembran) och hälften med aluminiumhydroxid. Fem av kvinnorna fick placebo i form av en fysiologisk saltlösning.

Vaccin och placebo gavs som intramuskulära injektioner i armen vid tre tillfällen; dag 0, 28 och 112. Dessutom fick försökspersonerna två boost-doser vaccin i form av nässprej på dag 126 och 140.

Vaccin med utmaningar

Resultaten visar att båda grupperna som fick vaccin också genererat ett immunsvar i form av specifika antikroppar och T-celler mot klamydia, mätt i blodet. Forskarna samlade också in slemutsöndringar från vaginan, som också innehöll höga nivåer av antikroppar, inklusive den speciella slemhinneantikroppen IgA, som blockerar klamydia tidigt under infektionsförloppet.

De vanligaste biverkningarna var rodnad och smärta vid injektionsstället.

– Det viktigaste resultatet är att vi har sett skyddande antikroppar mot klamydia i könsorganen. Våra initiala studier visar att de förhindrar klamydiabakterier från att penetrera kroppens celler. Det betyder att vi har kommit mycket närmare ett vaccin mot klamydia, säger Frank Follmann, avdelningschef vid Statens serum institut, i ett pressmeddelande.

Utmaningen med ett klamydiavaccin är att skapa ett immunsvar i könsorganens slemhinnor. Till skillnad från de flesta andra vaccin verkar därför klamydiavaccinet genom att aktivera både antikroppar och T-celler.

Genom att först injicera vaccinet och adjuvans i muskeln aktiveras både bildandet av antikroppar och av så kallade Th17-celler, som har en förmåga att hitta till slemhinnor.

Vid boost-doserna, då vaccinet får direktkontakt med nässlemhinnan, lockas immunsystemets celler och antikroppar via blodet från injektionsstället till kroppens slemhinnor med hjälp av Th17-cellerna.

Lång tid kvar

Även om vaccinet skapade ett immunsvar med båda adjuvansen, det vill säga liposomer och aluminiumhydroxid, var immunsvaret bäst om det gavs med liposomer. De kvinnor som fick den kombinationen producerade mer än fem gånger så mycket antikroppar som de som fick vaccinet ihop med aluminiumhydroxid. Forskarna menar därför att ett vaccin med liposomadjuvans har de bästa förutsättningarna för fortsatt klinisk utveckling.

I ett uttalande i samband med den presenterade studien säger studiens förstaförfattare, Helene Juel vid Statens serum institut att man nu planerar för en fas IIa-studie med vaccinkandidaten, men att det är långt kvar innan ett färdigt vaccin.

– Det kommer att krävas många års forskning innan detta vaccin kan marknadsföras, säger hon.