Månads arkivering augusti 2021

Han ska utreda lagar inför framtida pandemier

0

Utredaren Lars Hedengran får regeringens uppdrag att se över smittskyddslagen så att den i framtiden ger bättre stöd för att hantera pandemier.

– Dagens smittskyddslag är framför allt anpassad för situationer där enskilda individer bär på en smitta som man vill förhindra att den sprids. Den är däremot inte anpassad för att hantera en fullskalig pandemi, sade socialminister Lena Hallengren vid en pressträff på tisdagen.

– Vi måste lära av erfarenheterna av covid-19-pandemin och skaffa oss ett bättre och mer träffsäkert lagstöd för att kunna hantera framtida pandemier.

Lars Hedengran ska utreda även utegångsförbud

Lars Hedengrans utredning ska bland annat analysera möjligheten att lagstifta om olika åtgärder vid stora sjukdomsutbrott, som att exempelvis begränsa folksamlingar. Han ska även utreda fördelar och nackdelar med att införa någon typ av sanktioner mot personer som inte följer olika smittskyddsrestriktioner.

Utredaren ska också se över bestämmelserna om testning och smittspårning, med syftet att regelverket ska bli bättre utformat för en situation där behovet kraftigt överstiger ett normalläge.

I uppdraget ingår därtill att belysa det som kallas extraordinära smittskyddsåtgärder, till exempel krav på provtagning vid inresa till Sverige eller möjlighet till tillfälliga regionala reseförbud inom Sverige. Bland de extraordinära smittskyddsåtgärder som utredaren ska belysa finns även utegångsförbud. Utredaren ska analysera om andra länders utegångsförbud visat en positiv effekt mot smittspridning.

– Vi vill belysa den extrema smittskyddsåtgärd som utegångsförbud är, för att antingen kunna avföra den eller överväga om den möjligheten borde införas i vår lagstiftning, sade Lena Hallengren.

Rättschef vid Socialdepartementet

Ytterligare en del av uppdraget är att förstärka lagstödet för smittskyddsåtgärder inom socialtjänsten, bland annat vid äldreboenden. Utredaren ska bland annat se över möjligheten att ställa krav på att särskilda boenden vidtar nödvändiga smittskyddsåtgärder. Här ingår också att utreda lagstöd för dels isolering av smittskyddsskäl, dels för att vårda smittade separat inom särskilda boenden.

Lars Hedengran arbetar sedan 15 år som rättschef vid Socialdepartementet och har varit med och utformat de särskilda pandemilagarna under covid-19-pandemin.

– Det kommer att vara ett tufft uppdrag där vi tar sats i nuvarande smittskyddslag och ser hur den behöver förändras för att ta höjd för nya pandemier, sade han vid pressträffen.

Socialstyrelsen ska utreda smittskyddet

Det formella beslutet om att tillsätta utredaren och om utredningsdirektiven kommer regeringen att ta vid regeringssammanträdet på torsdag.

Den del av uppdraget som handlar om utegångsförbud ska utredningen redovisa senast 15 maj 2022. Övriga delar ska redovisas om två år.

Regeringen ger även Socialstyrelsen ett uppdrag. Det går ut på att analysera om de regionala smittskydden har tillräckliga resurser. Den frågan vill regeringen ha svar på senast 30 november 2022.

De jobbade på Apotekarsocieteten 1971

0

I år fyller Apotekarsocieteten 50 år som den ideella och oberoende medlemsorganisationen som den är i dag. Detta firas i morgon den 1 september med en jubileumsdag som bjuder på intervjuer och presentationer om föreningens verksamhet. Inför denna dag tittar Läkemedelsvärlden i dag tillbaka på två texter i Svensk farmaceutisk tidskrift som handlar om den då nya organisationen.

”Den nya Apotekarsocieteten”

År 1971 antog Apotekarsocieteten sin nya form efter en rad politiska beslut. Då tog staten över apoteksverksamheten och köpte Apotekarsocietetens serviceverksamhet. Apotekarsocieteten frånträdde därmed rollen som talesman för det svenska apoteksväsendet.

Ett halvår in på det första året med den nya Apotekarsocieteten stod det klart vem som skulle efterträda Leif H. Eklund som var vd under övergången och bli den nya Apotekarsocietetens vd. Nämligen framlidne docent Lars G. Nilsson.

När han kom till Apotekarsocieteten hade han efter sin apotekarexamen bland annat hunnit med att studera vid Stanford research institute samt göra ett doktorsarbete om vitamin E. Före vd-uppdraget på Wallingatan var han docent och universitetslektor vid Farmaceutiska fakulteten.

I artikeln i Svensk farmaceutisk tidskrift skriver han om ”Den nya Apotekarsocieteten”. Inledningsvis refererar Lars G. Nilsson till organisationens ändamål som fanns beskrivet i de då alldeles nya stadgarna.

”Apotekarsocieteten är en sammanslutning med ändamål att befordra farmaciens och apoteksväsendets utveckling samt främja en hög farmacevtisk yrkesstandard.”

Detta skulle göras genom att stödja vetenskap och forskning, bedriva publicistisk verksamhet samt stödja internationellt samarbete inom det farmaceutiska området. Organisationen skulle också ha ett farmaceutiskt-vetenskapligt bibliotek samt lämna understöd åt behövande apotekare samt deras änkor och barn.

Lars G. Nilsson skriver om att en av de viktiga funktionerna inom den nya Apotekarsocieteten var att anordna symposier och konferenser. Planen var att anordna sådana möten, med deltagande av framstående vetenskapsmän från hela världen, en eller flera gånger per år. I artikeln berättas det bland annat om symposiet Chemistry and biological activity of cannabis som Apotekarsocieteten skulle anordna senare det året. Detta symposium, som var den ombildade organisationens allra första stora vetenskapliga möte, har Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.

”Vi på Wallingatan 26”

I samma nummer av Svensk farmaceutisk tidskrift gjordes också en rundvandring i Apotekarsocietets lokaler, i stort sett samma lokaler som organisationen huserar i i dag.

I reportaget ”Vi på Wallingatan 26” presenteras de personer som ”har sin dagliga gärning” i det vackra huset byggt av Peder Clason mellan åren 1924 och 1925.

År 1971 fanns det yrkesroller på Apotekarsocieteten som inte finns i dag. Till exempel vd-sekreterare, ansvarig för arkivering och växeltelefonist.

I reportaget finns också en bild på den dåvarande bibliotekarien. Apotekarsocietetens bibliotek hade nyligen utvidgats efter en sammanslagning med Farmacevtiska föreningen bibliotek. På samma sida får vi också träffa de personer som arbetade som kassör och kamrer. De ansvarade för de kamerala och fastighetsförvaltande funktionerna.

På två sidor beskrivs också studienämnden som höll i fortbildningskurser för farmaceuter. Under hösten 1971 startade bland annat en ny kurs i farmakologi samt en kurs som behandlade läkemedelsmetabolism. En annan kurs tog upp aktuella läkemedelsfrågor till behandling. Dessutom startade ett kursblock i isotopteknik som behandlade kärnkinetik, isotopteknik och strålskydd, samt medicinska tillämpningar inom det radioaktiva ämnesområdet.

På nästa uppslag beskrivs tidskriftsverksamheten. År 1971 bestod denna av Svensk farmaceutisk tidskrift samt den engelskspråkiga tidningen Acta pharmaceutica suecica som skrev om svensk vetenskaplig farmaci för den internationella marknaden. För Svensk farmaceutisk tidskrift hade resurserna utökat väsentligt och positionerna framflyttats efter årsskiftet 1970-1971. Det främsta anledningen till detta var överenskommelser med Apoteksbolaget, men också det intresse som hade visats från läkemedelsföretagen och andra medlemmar inom branschen.

Beslagtaget pulver var potenshöjande läkemedel

0

Under den internationella operationen Pangea, som genomförs varje år för att förhindra försäljning av olagliga läkemedel, beslagtogs i våras en stor mängd olagliga läkemedel. Ett av de större beslagen var fem kilo oidentifierat pulver. Nu har laboratorieanalyser bekräftat att det rör sig om det potenshöjande läkemedlet tadalafil.

Mängden av substansen indikerar att leveransen varit avsedd för att producera tabletter illegalt, som sedan skulle säljas vidare.

– Vi bedömer att man har avsett att producera uppåt en halv miljon tabletter av det här pulvret, och vi uppskattar marknadsvärdet till flera miljoner kronor, säger Eva-Lena Bergens, utredare vid Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.

Flera risker

Tadalafil är ett receptbelagt läkemedel som används vid behandling av erektil dysfunktion hos män. Det finns inte så många risker med läkemedlet för fullt friska personer, men för personer med hjärt- och kärlsjukdomar finns det flera viktiga säkerhetsaspekter som läkare behöver tänka på innan de förskriver läkemedlet.

Andra risker med att köpa olagliga läkemedel är att de kan innehålla föroreningar eller för höga doser av det aktiva ämnet.

– Det finns många risker med att köpa den här typen av läkemedel hos olagliga aktörer, bland annat kan kvaliteten på produkterna vara dålig, vilket gör att du kan få i dig både föroreningar och läkemedelssubstanser i okända doser, säger Eva-Lena Bergens.

Förutom tadalafil beslagtog Läkemedelsverket, Tullverket och Polisen vid insatsen även omkring 15 000 tabletter. Bland dessa fanns narkotikaklassade läkemedel, dopingmedel, antibiotika och malarialäkemedel.

90 länder deltog i Pangea

Handeln med läkemedel och hälsoprodukter har blivit större och större under flera år, och under coronapandemin har e-handeln ökat kraftigt.

Operation Pangea startade 2008 och genomförs varje år. Syftet är att skydda folkhälsan samt att göra allmänheten medveten om vilka risker som finns med att köpa läkemedel från webbplatser som saknar rätt tillstånd. I årets insats deltog 190 myndigheter från 90 länder.

Ökad överlevnad vid ögonmelanom i studie

Forskare i Göteborg arbetar sedan många år med att försöka få fram en effektiv behandling för den ovanliga cancersjukdomen ögonmelanom (uvealt melanom). I en klinisk fas II-studie fick 29 patienter med spritt ögonmelanom en kombination av PD-1-hämmaren pembrolizumab och läkemedlet entinostat, som är en så kallad HDAC-hämmare.

Hos ett flertal patienter bromsade kombinationsbehandlingen sjukdomsförloppet och hos fyra krympte tumörerna påtagligt. Tre år efter studiens start lever några av dem fortfarande. En så pass lång överlevnad är mycket ovanlig vid ögonmelanom som spritt sig i kroppen. Studien är publicerad i Nature communications.

Ögonmelanom sprider sig till levern

Ögonmelanom drabbar ett 80-tal personer om året i Sverige. Cancerformen utgår från pigmentceller i åderhinnan, strålkroppen eller iris. Innan den hunnit sprida sig kan den vanligen behandlas framgångsrikt med strålning eller kirurgi. Men hos ungefär hälften av patienterna sprider sig sjukdomen, vanligen till levern där det bildas metastaser. För ögonmelanom med spridning finns det ännu ingen effektiv behandling. Medianöverlevnaden för dessa patienter är i dag kortare än ett år.

Vid melanom i huden är immunterapi med PD-1-hämmare och andra så kallade checkpointhämmare i många fall effektiv. Immunterapin ökar aktiviteten hos kroppens egna immunceller och får dem att angripa tumörcellerna. Men vid ögonmelanom har dessa nya läkemedel tyvärr inte haft samma goda effekt. Det anses kunna bero på att dessa melanomceller är mer dolda för immuncellerna.

Utvecklar kombinationsbehandling

Forskare och läkare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset undersöker nu om det går att förbättra effekten av PD-1-hämmaren pembrolizumab genom att lägga till ett annat läkemedel. Det läkemedel som prövades som tillägg i den aktuella studien var entinostat. Det är en så kallad HDAC-hämmare med förmåga att förändra cancercellers epigenetiska tillstånd.

– Vår förhoppning var att HDAC-hämmaren skulle omprogrammera dolda cancerceller så att de blir synliga för immuncellerna och på så vis göra att immunterapin med PD1-hämmare verkar, förklarar studiens försteförfattare Lars Ny, universitetslektor vid Göteborgs universitet och specialistläkare i onkologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i ett pressmeddelande.

– På det stora hela uppfylls våra förväntningar i den kliniska prövningen, även om inte heller detta verkar vara en botande behandling.

Forskningen går vidare

Alla utom en av de 29 patienterna i studien rapporterade biverkningar. Nitton hade allvarliga biverkningar där den vanligaste var påverkan på vissa blodvärden. Det var också vanligt med olika immunreaktioner varav en del behövde behandlas med immunmodulerande läkemedel.

För att ta reda på varför patienter svarade olika bra på kombinationsbehandlingen har forskarna gått vidare med genetiska analyser. De visade att behandlingen fungerade bättre mot de tumörer där genen BAP1 var aktiv och intakt. Forskargruppen fortsätter nu undersöka varför förlust av genen BAP1 ger resistens mot immunterapi och vilka förändringar som ytterligare kan förutspå bättre överlevnad efter immunterapi hos ögonmelanompatienter.

”Det finns ett olyckligt missförstånd”

0

Det finns ett missförstånd om covid-19-vaccinerna som bygger på en sammanblandning av läkemedelslagstiftningen i USA respektive Europa. Det menar Charlotta Bergquist, vaccinsamordnare på Läkemedelsverket.

USA:s läkemedelsmyndighet FDA meddelande nyligen sitt första reguljära godkännande av ett vaccin mot covid-19. Det var vaccinet Comirnaty från Pfizer/Biontech som då – i USA – blev godkänt fullt ut efter att ha haft ett så kallat nödgodkännande.

I Sverige har nyheten om detta godkännande fått en del att undra om de vacciner vi använder i vårt land verkligen är godkända ”på riktigt”. Det märker bland andra vi på Läkemedelsvärlden som får mejlfrågor om detta. Även Läkemedelsverket får en mängd frågor om saken, berättar Charlotta Bergquist.

Men hur är det då egentligen, är vaccinerna mot covid-19 som används i Sverige och övriga EU godkända fullt ut?

– Ja, EU:s läkemedelsmyndighet EMA har gett dem så kallat villkorat godkännande, conditional approval, och det är fullständiga godkännanden. De kallas villkorade eftersom de innehåller vissa villkor som företagen ska uppfylla, svarar Charlotta Bergquist.

Men är det inte samma sak som de nödgodkännanden som FDA använder?

– Nej, det finns ett olyckligt missförstånd om det, men vi har en annorlunda procedur i EU än i USA. Här ger vi inte nödgodkännanden utan den granskning som EMA gör inför ett villkorat godkännande är mer omfattande och går mer på djupet.

Varför utfärdar EMA sådana här villkorade godkännanden?

– Det är en etablerad procedur som funnits länge och som inte är unik för dessa vacciner. EMA använder den när det är särskilt angeläget att en produkt kommer ut snabbt på marknaden.

Hur fungerar det?

– Om myndigheten bedömer att nyttan med produkten överstiger riskerna kan man då godkänna den även om det finns vissa ytterligare saker man behöver veta. Dessa skrivs in i villkoren som företaget måste följa genom att skicka in olika kompletterande uppgifter. När det gäller Pfizers vaccin handlar de flesta villkoren om själva tillverkningen. Dessutom ska företaget lämna in en slutrapport från den stora fas III-studie som fortfarande pågår.

Hur länge gäller ett sådant godkännande?

– Ett villkorat godkännande förnyas årligen om villkoren uppfylls. Den första förnyelsen för ett covid-19-vaccin är på gång och vi på svenska Läkemedelsverket arbetar med det ärendet. När alla villkor i ett villkorat godkännande är uppfyllda kan det till slut göras om till ett standardgodkännande.

”Dagen ska kännas rolig och inspirerande”

0

Den 1 september firas att Apotekarsocieteten fyller 50 år som ideell förening. Jubileumsdagen kommer att ge en inblick i olika delar av verksamheten, både som den ser ut i dag och som den har sett ut de senaste 50 åren. Vi ställde fem frågor till Ingrid Helander, kommunikationsansvarig för Apotekarsocieteten och chefredaktör för Läkemedelsvärlden, som står bakom planeringen för firandet.

Varför anordnar ni en jubileumsdag?

‒ Fram till 1971 fungerade Apotekarsocieteten som en serviceorganisation för apoteken, som fram till dess ägdes av apotekarna själva. Men detta år tog staten över apoteksverksamheten, och Apotekarsocieteten blev i stället den ideella medlemsorganisationen som den fortfarande är. Det var en stor händelse i Apotekarsocietetens långa historia och det tycker vi är värt att uppmärksamma med en jubileumsdag.

Vad kommer att hända under dagen?

‒ Vi hade hoppats på en dag där vi kunde slå upp portarna till Wallingatan och bjuda in till öppet hus för alla som ville komma. Tyvärr tillåter inte pandemin detta, utan vi kommer i stället att ha ett digitalt evenemang. Dagen kommer att innefatta ganska korta programpunkter med intervjuer och presentationer av folk inom organisationen, men också externa personer som är aktiva i branschen.

‒ Vi kommer bland annat att ha en intervju med Apotekarsocietetens tidigare vd Leif H. Eklund som var med när det begav sig, och en intervju med vår helt nye vd Robert Kronqvist. Dessutom kommer vaccinsamordnaren Richard Bergström som är apotekare i grunden och har en lång erfarenhet av läkemedelsbranschen samt specialistläkaren Caroline Ingre. Hon ska berätta om det senaste inom ALS-forskningen och de kliniska studier med nya läkemedelskandidater som är på gång.

Hur har ni tänkt när ni har planerat programmet?

‒ Vi har tänkt att det ska kännas kul och inspirerande att gå på det här evenemanget. Tanken med dagen är att det ska vara korta, intressanta och lättsamma programpunkter med ett populärvetenskapligt anslag. Det här är en dag vi firar och den ska kännas spännande att vara med på. Vi vill både berätta om vår fantastiska förening, och ha med personer utanför verksamheten som får vara en mer utåtblickande del i programmet.

Har Apotekarsocieteten anordnat något likande förut?

‒ När föreningen fyllde 40 år var det ett ordentligt firande, men det var inte i den formen vi kommer att ha i år. På tio år har det hänt väldigt mycket i den digitala utvecklingen och hur folk tar del av saker. Pandemin har ju också skapat helt andra behov av att göra sådant här. Det är jättekul att vi kan göra ett sådant här stort jubileum även fast vi inte kan ses fysiskt.

Vad har du själv för förväntningar?

‒ Personligen ser jag mycket fram emot hela jubileumsdagen. Det ska bli jättekul att delta i alla programpunkter och även att moderera under dagen. Sedan hoppas jag att de som deltar kommer att tycka att det är intressant och kanske också få reda på lite nya saker om föreningen. Jag hoppas också att våra medlemmar kan känna stolthet av allt som vi har åstadkommit, och att man ser betydelsen av föreningens verksamhet även 50 år framåt.

Lovande spår för skräddarsydd behandling

En omfattande sammanställning av ett 50-tal studier i världen visar att det finns 13 specifika genvarianter som har stark koppling till att bli allvarligt sjuk i covid-19. Nu hoppas forskarna på att man ska kunna förutspå vilka personer som har störst risk att bli sjuka, och på så sätt kunna skräddarsy behandlingen.

‒ Resultatet har ännu inte lett fram till några specifika behandlingar, men det finns lovande spår, säger Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet, som har lett den svenska delen av projektet.

Analyser av 50 000 patienter

Den aktuella sammanställningen, som har publicerats i Nature, bygger på analyser av närmare 50 000 patienter från 19 länder. Initiativet kallas The covid-19-host genetics initiative och startade i början av pandemin. Från Sverige ingår forskare från Karolinska institutet och Uppsala universitet. Den svenska studien bygger på genetiska data från cirka 300 patienter som har varit inlagda på intensivvårdsavdelning.

Flera av de 13 genvarianterna som forskarna identifierade är sedan tidigare associerade till lungcancer, autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar. De är också flera genvarianter som är viktiga i vårt försvar mot infektionssjukdomar.

Den viktigaste genetiska riskfaktorn för svår covid-19 som forskarna har hittat sitter på kromosom 3 och är en del av det genetiska arv från neandertalare som nutida människor bär på. Varianten har visat sig vara väldigt lik motsvarande DNA-sekvenser i en ungefär 50 000 år gammal neandertalare från Kroatien.

‒ Har man denna genvariant löper man dubbelt så stor risk att bli svårt sjuk i covid-19 jämfört med om man inte har den, säger Hugo Zeberg.

Forskarna har också identifierat en genvariant som i stället har en skyddande effekt mot svår covid-19. Även den är nedärvd från neandertalare. Den varianten sitter på kromosom 12 och minskar risken att hamna på intensivvårdsavdelning med cirka 20 procent.

Kunskap om genvarianter ger vägledning

Upptäckten ger forskarna ny kunskap som i framtiden skulle kunna leda till behandlingar som är anpassade efter individen.

‒ Det finns saker som pekar i riktning för skräddarsydd behandling, men än så länge finns det för lite data. Våra resultat är en vägledning som kan vara en grund för vidare forskning, säger Hugo Zeberg.

Hur skulle den här genetiska kunskapen kunna hjälpa läkarna att tidigt välja rätt behandling till rätt patient?

‒ Det pågår studier med läkemedel som angriper system som har identifierats av vår studie, och det är tänkbart att man skulle kunna para ihop rätt läkemedel med rätt patient. Men återigen så får framtida forskning avgöra om ett sådan princip skulle kunna fungera.

Skulle man kunna tänka sig ett genetiskt test när patienten kommer in till sjukhuset, eller till och med innan, som gör att man tidigt vet vilka som kommer att behöva till exempel dexametason?

‒ Ja, den viktigaste genetiska riskfaktorn är vanligare än många andra riskfaktorer och ger en större riskökning än i stort sett alla andra riskfaktorer frånsett hög ålder. Så på samma sätt som läkare tar anamnes avseende till exempel diabetes så vore det värdefullt att få veta patientens genetiska risk.

Vet ännu inte varför

Med hjälp av den nya kunskapen om genvarianterna är det alltså möjligt att identifiera personer som har högre risk att bli svårt sjuka, men forskarna vet ännu inte varför det är så.

‒ Vi jobbar med att försöka förstå vad det innebär att ha någon av de här genvarianterna. Antingen påverkar de allmänt immunförsvaret, eller så har de en direkt koppling till viruset, säger Hugo Zeberg.

Förutom att försöka förstå mekanismerna kommer forskarna även att göra en liknande satsning med forskning om långtidscovid.

‒ Vi ska se om det går att identifiera riskfaktorer även där.

Behandling med antibiotika ned med 13 procent i fjol

Användningen av antibiotika i Sverige påverkades under fjolåret kraftigt av coronapandemin. Framför allt sjönk förskrivningen av antibiotika på recept, men även användningen på sjukhus och andra vårdinrättningar minskade något. Dessutom var det färre personer som sökte vård för anmälningspliktiga infektioner med antibiotikaresistenta bakterier.

Detta visar årsrapporten Swedres-Svarm 2020 från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt.

Användningen av antibiotika minskade rakt över

Den totala mängden antibiotika för människor som såldes i Sverige minskade med 13 procent under 2020. Efter minskningen låg användningen på 9,7 dygnsdoser per 1 000 invånare och dag. I detta ingår all antibiotika som såldes på recept och all som såldes på rekvisition till olika vårdinrättningar och särskilda boenden.

Receptförskrivningen sjönk, som Läkemedelsvärlden även tidigare rapporterat, påtagligt. Minskningen av antalet antibiotikarecept som hämtades ut på apotek blev 17 procent. Minskningen var störst för antibiotika som ofta används vid luftvägsinfektioner (28 procent).

Antalet recept per 1 000 invånare under 2020 var 237, vilket innebär att det nationella målet på högst 250 recept per 1 000 invånare och år uppnåddes. Även försäljningen av antibiotika på recept inom tandvården fortsatte att minska under 2020 och var 3,2 procent lägre än år 2019.

En tendens till ökad försäljning av antibiotika via digitala vårdgivare sågs.

Försäljningen av antibiotika till vårdinrättningar minskade med 4 procent jämfört med 2019.

Viktiga lärdomar

Myndigheterna bakom rapporten bedömer att den kraftiga minskningen främst berodde på de smittförebyggande åtgärderna mot covid-19. Minskat resande, fysisk distansering, hemmajobb, begränsning av sammankomster och andra åtgärder har minskat spridningen även av andra infektioner i samhället.

Folkhälsomyndigheten framhåller att detta visar hur viktigt det är – även som ett medel mot antibiotikaresistens – att förebygga smittspridning.

– Det är något som vi alltid behöver tänka på, både för att minska förekomsten av infektioner och minska behovet av antibiotikabehandling. All användning av antibiotika driver resistensutveckling, och vi behöver använda antibiotikan klokt så att den kan fortsätta att göra nytta och rädda liv, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

– Det är viktigt att fortsätta analysera pandemins påverkan inom området. På det viset kan vi utveckla vår kunskap och våra strategier för att motverka antibiotikaresistens, så att de kan bli effektivare även när samhälle och sjukvård går tillbaka mot ett nytt normalläge.

Även färre resistensfall

Vissa infektioner med antibiotikaresistenta bakterier är anmälningspliktiga. Under 2020 minskade även antalet patienter med sådana infektioner. Det enda undantaget var fall av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin.

Däremot fortsatte andelen resistenta bakterier i de blodprover som skickades på analys på grund av misstänkt resistens att öka svagt. Antalet utbrott av vårdrelaterade resistenta infektioner gick också upp något.

Försäljningen av antibiotika för användning till djur är i Sverige enligt rapporten stabilt låg och domineras av penicillin med smalt spektrum.

Brist på RA-läkemedel drabbar patienter

Förra veckan meddelade läkemedelsföretaget Roche att det kommer att bli en global brist på läkemedlet Actemra/Roactemra (tocilizumab), ett läkemedel mot ledgångsreumatism. Tocilizumab har den senaste tiden även börjat användas i behandlingen mot svår covid-19, vilket är orsaken till den nuvarande restnoteringen.

‒  Om det blir en långvarig brist på läkemedlet kommer det att få allvarliga konsekvenser för patienterna. Då kommer patientgrupper att ställas mot varandra, säger Cecilia Carlens specialistläkare i reumatologi och ordförande i Svensk reumatologisk förening.

Tocilizumab inte godkänt mot covid-19

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit, är en inflammatorisk sjukdom som gör lederna stela, svullna och ömma. Sjukdomen kan också påverka andra delar av kroppen och kan leda till inflammation i organ som lungsäcken, hjärtsäcken ögonen eller blodkärlen. Det går inte att bota ledgångsreumatism, men det går att dämpa inflammationen, förhindra framtida ledskador och lindra smärtan med läkemedel och fysioterapi.

Tocilizumab, som är en interleukin-6-hämmare, är ett viktigt läkemedel för patienter med ledgångsreumatism. På grund av sina effekter på immunförsvaret har läkemedlet även börjat användas till patienter med svår covid-19. Läkemedlet har i flera studier visat en liten, men statistiskt signifikant, minskning av dödlighet i sjukdomen.

Läkemedlet är ännu inte godkänt för denna användning, men den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA påbörjade nyligen en granskning av användning av tocilizumab mot covid-19. I USA har läkemedlet fått ett nödgodkännande för patienter med covid-19 som vårdas på sjukhus och redan behandlas med kortikosteroider och är i behov av syrgas eller vård i respirator.

Bristen längre än väntat

När tocilizumab nu har fått ett nytt användningsområde i behandlingen mot covid-19 riskerar alltså patienter med ledgångsreumatism att inte få tillgång till sitt ordinerade läkemedel.

‒ Först fick vi information om att bristen skulle pågå under en månad. Ett par tre veckors uppehåll kan många patienter klara av, men nu har företaget meddelat att bristen blir längre och då blir situationen en helt annan, säger Cecilia Carlens.

Enligt Läkemedelsverkets lista över restnoteringar är det en pågående brist av tocilizumab i en beredningsform som väntas pågå till den 19 september. Det finns också en prognos för en kommande brist av läkemedlet i en annan beredningsform som väntas pågå till den 8 oktober.

‒ Om det blir ytterligare förlängning av restnoteringen vet vi inte i nuläget, säger Cecilia Carlens.

Tocilizumab kan ges som infusion

Ett annat alternativ är att ge läkemedlet som infusion. I denna form är det inte restnoterat i nuläget. Behandlingen måste dock ges av en sjuksköterska på specialistenhet.

‒ Då måste det finnas resurser till det och det är det inte säker att det finns. Det kräver också administration och planering vilket gör att behandlingen kan bli uppskjuten, säger Cecilia Carlens.

En lösning för patienter med ledgångsreumatism kan vara att byta behandling till en annan interleukin-6-hämmare, sarilumab. Men då krävs ny provtagning.

‒ Tocilizumab ges också till en del patienter med jättecellsarterit/temporalisarterit. För dessa patienter är alternativet endast att sätta över patienten på tocilizumab som infusion, säger Cecilia Carlens.

Är du orolig för vad bristen kan leda till?

‒ Ja, jag är orolig för att det ska bli en långvarig brist. Särskilt om det blir ytterligare en våg av pandemin som det ser ut att bli nu.

Generellt ett stort problem

Restnoteringar av läkemedel är sedan länge ett stort problem inom vården och har ökat under de senaste åren.

‒ Det som är speciellt med den nuvarande situationen är att vi vet att bristen på tocilizumab beror på covid-19, säger Cecilia Carlens.

Hon framhåller att brister på läkemedel, utöver att det är en patientsäkerhetsrisk, generellt skapar väldigt mycket merarbete för vården.

‒ Så fort det är restnoteringar blir det mycket mer administration för vården som tar tid från annat. Vi behöver ta fram riktlinjer för hur vi ska hantera bristen och vi behöver ha kontakt med patienterna och vidta åtgärder.

‒ Sedan är det ju en stor oro som drabbar patienterna också om vad som ska hända. Först är det oron och sedan den faktiska påverkan på sjukdomen om de inte får sin medicin.

Förslag om beredskaps-apotek får hård kritik

0

Förslaget att inrätta särskilda beredskapsapotek fanns med på en diger lista av förslag i det senaste delbetänkandet från Åsa Kullgrens utredning om vårdens beredskap i kris och fred. Betänkandet ”En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården” har engagerat många myndigheter och organisationer och hela 88 remissvar hade kommit in när remisstiden gick ut.

Vill ta helhetsgrepp

Det ambitiösa delbetänkandet innehåller en ingående analys av hela försörjningskedjan för läkemedel och sjukvårdsutrustning i vardag, kris och krig. En lång rad problem identifieras och åtgärdsförslagen är många. Ett huvudsyfte är att se till att det i normalläge finns mer läkemedel och andra sjukvårdsprodukter i landet än det gör i dag. Detta både för att minska problem med bristsituationer till vardags och för att göra oss mindre sårbara i ett krisläge. En framträdande princip i delbetänkandet är också att tydliggöra ett samlat nationellt ansvar i väsentliga försörjningsfrågor.

Remissinstanserna är genomgående positiva till den ingående genomlysningen och till tankarna om helhetsgrepp och tydligare rollfördelning. Men många av förslagen får samtidigt skarp kritik av de aktörer som är närmast berörda.

Beredskapsapotek kan ge snedvridning

Det gäller bland annat förslaget om 600-700 beredskapsapotek. Utredningen föreslår att sådana ska vara skyldiga att hålla öppet även i kris och krig. De ska vara geografiskt väl spridda över landet, ha robusta lokaler och möjlighet till viss lagring av läkemedel. I första hand bör de enligt utredningen inrättas inom statligt ägda Apoteket AB.

Men Apoteket AB menar att förslaget kan leda till en olycklig tudelning av apoteksmarknaden som kan leda till högre priser och sämre tillgänglighet. Bolaget föreslår i sitt remissvar i stället en annorlunda modell med tre nivåer av beredskap och färre beredskapsapotek som tillsätts genom upphandling.

Även Sveriges Apoteksförening ser liknande risker med förslaget om beredskapsapotek.

En annan kritiker är Konkurrensverket som menar att förslaget om det genomförs kan snedvrida konkurrensen på apoteksmarknaden. Myndigheten förordar en konkurrensutsatt upphandling av beredskapsapotek men ifrågasätter även om det behövs så många som utredningen föreslår. Utred vidare, är Konkurrensverkets uppmaning.

Också Apotekarsocieteten skriver i sitt remissvar att beredskapsapoteken inte behöver vara så många. Det räcker med högst 300 av dagens större öppenvårdsapotek, anser organisationen.

Nätverket för regionernas läkemedelskommittéer, LOK, tillstyrker däremot mer oreserverat förslaget om beredskapsapotek. Regionerna bör ha inflytande över sortimentet och samordningen skötas av Socialstyrelsen, anser LOK.

Domstolen friar från oredlighet i forskning

Den tidigare prorektorn vid Karolinska institutet, Karin Dahlman-Wright, fälldes för ungefär ett år sedan för oredlighet i forskning. Hon överklagade beslutet till förvaltningsrätten, som nu friar henne.

Nämnd fällde för oredlighet

Ärendet handlar om bildmanipulationer i vetenskapliga artiklar där Karin Dahlman-Wright varit korresponderande författare eller medförfattare. Efter en anmälan till Karolinska institutet hamnade fallet så småningom hos den nystartade Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Nämnden tog ställning till sju artiklar och ansåg att Karin Dahlman-Wright gjort sig skyldig till oredlighet i fyra av dem. Detta enligt den nya lagstiftning som började gälla 1 januari 2020.

Nämnden menade inte att hon varit medveten om bildförfalskningarna, men ansåg att hon varit grovt oaktsam eftersom hon inte upptäckt och åtgärdat dem. Ett av nämndens argument för detta var att den tidigare prorektorn har mycket lång erfarenhet av forskning.

Förvaltningsrätten har nu hållit muntlig förhandling i målet. Domstolen gör en annan tolkning än Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Enligt förvaltningsrätten har Karin Dahlman-Wright inte gjort sig skyldig till oredlighet i forskning i de fyra aktuella artiklarna.

Annorlunda lagtolkning

Förvaltningsrätten håller visserligen med om att artiklarna innehåller bilder som inte överensstämmer med de resultat som bilderna sägs visa. I lagens mening är bilderna därför förfalskade. Men en enig domstol anser, till skillnad från nämnden, inte att forskaren varit grovt oaktsam. Därför uppfyller publiceringarna inte den nya lagens kriterier för vad som är oredlighet i forskning. Lagen säger att oredlighet är allvarliga avvikelser från god forskningssed ”som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet”.

– Även om utredningen visar att det har varit svårt att se på vilket sätt bilderna varit felaktiga bedömer rätten att forskaren brustit i sitt ansvar vid granskningen av artiklarna. Det som framkommit visar däremot inte att forskaren har varit grovt oaktsam, säger Anders Lagerwall, tillförordnad rådman i Förvaltningsrätten i ett pressmeddelande.

Domen kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm.

Rustar för fortsatt ökning av RS-virus

0

Under coronapandemin har det skett en tydlig minskning i antalet fall av RS-virus. Detta beror på att de restriktioner som har funnits i samhället på grund av covid-19 även har bidragit till en minskad spridning av andra virus. Men nu när restriktionerna börjar hävas har man i flera länder börjat se en ökning, trots att RS-virus vanligtvis sprids under vintern. Så även i Sverige.

‒ Nivåerna är inte så höga att vi skulle kalla det en epidemi men vi ser en viss smittspridning och har vi har fått rapporter från flera håll om att barn har blivit inlagda på sjukhus. Vi väntar oss en tidigare start än vanligt för en hög smittspridning av RS-virus, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Intensiv spridning av RS-virus vartannat år

RS-virus (respiratory syncytial virus) orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från en lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit. Oftast är sjukdomen lindrig, men barn under ett år och barn som tillhör en riskgrupp riskerar att bli allvarligt sjuka.

Utbrott av RS-virus kommer i årliga epidemier under vinterhalvåret och i Sverige finns ett mönster med kraftigare epidemier vartannat år. Under vintern 2019-2020 var det lågsäsong för RS-virus, och därför väntades en mer intensiv epidemi under förra vintern, men denna uteblev alltså på grund av de restriktioner som fanns för covid-19. Enligt Folkhälsomyndigheten skulle den höga smittspridningen därför kunna bryta ut denna vinter i stället.

‒ Hur intensivt det blir beror förstås på vilka restriktioner vi fortsätter att ha för covid-19. Vi har ju inte återgått helt till det vanliga livet än, men om vi skulle göra det riskerar det att bli en hög smittspridning av RS-virus, säger AnnaSara Carnahan.

Utifrån de prognoser som hittills har gjorts finns det också en risk att en epidemi bryter ut tidigare än vanligt.

‒ Det är ett möjligt scenario som vi vill uppmärksamma både vården och småbarnsföräldrar på, säger AnnaSara Carnahan.

För tidigt födda får förebyggande läkemedel

Vid en mild RS-virusinfektion krävs inte någon specifik behandling. Om en person drabbas av svåra luftvägssymtom kan det dock behövas behandling med syrgas, och i vissa fall i respirator. Ibland behandlas svåra infektioner också med antivirala läkemedel i inhalationsform, men det finns ingen bevisad positiv effekt av dessa.

Det finns inget vaccin mot RS-virus, men som förebyggande åtgärd mot en infektion kan den monoklonala antikroppen palivizumab ges. Denna behandling är dock mycket dyr och är reserverad till för tidigt födda barn i riskgrupp under RS-säsong. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation gäller barn födda före graviditetsvecka 26 som är yngre än sex månader vid starten på säsongen samt barn med allvarlig hjärtsjukdom eller svår lungsjukdom.

‒ Det vården måste göra nu är att se till att läkemedlet köps in och att det finns tillräckligt med doser till de barn som kan tänkas behöva det. I år kan vården behöva börja använda detta läkemedel lite tidigare än vanligt, säger AnnaSara Carnahan.

Finns det en risk att det tar slut?

‒ Vi ser inget problem med det just nu. Det brukar räcka till de som behöver.

Kommer man att göra någon förändring i vilka barn som ges läkemedlet om det skulle bli en hög smittspridning?

‒ Nej, samma riskgrupper som brukar få läkemedlet kommer att få det även i år enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer.

Flera årskullar saknar immunitet

Nästan alla barn får en infektion av RS-virus under de första två levnadsåren, och bildar därmed antikroppar mot viruset. Att spridningen av RS-virus nästintill uteblev förra året, och att den året dessförinnan var på låg nivå, har dock lett till att många barn nu saknar denna immunitet.

‒ Eftersom det är flera årskullar som inte har drabbats av något utbrott av RS-virus, finns det en större grupp barn än vanligt som riskerar att smittas i år, säger AnnaSara Carnahan.

Hur hanterar ni på Folkhälsomyndigheten den situationen? 

‒ Vi kommer nu att sätta i gång med övervakning och komma med veckovisa rapporter över smittläget. Genom dessa vill vi informera vården och medierna om smittläget, och därigenom även familjer med småbarn.

Ofta försenad vård när barn insjuknar i diabetes

0

Fyra av tio barn med diabetes typ 1 fick inte omedelbar akutbehandling med insulin och sjukhusvård när familjerna sökte i primärvården. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet. Studien är publicerad i Pediatric diabetes. Utan insulinbehandling riskerar barn med symtom på nydebuterad diabetes typ 1 syraförgiftning (ketoacidos).

– Syraförgiftning är en potentiellt livshotande komplikation till diabetes som helt kan undvikas om insulinbehandling startar i tid, och därför är omedelbar handläggning på sjukhus vid misstanke om diabetes av yttersta vikt, säger i ett pressmeddelande studiens försteförfattare Johan Wersäll.

Han är doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och läkare inom anestesi och intensivvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Primärvården missar barn med diabetes

Studien utgick från 237 barn i åldrarna 0-18 år. De kom under åren 2015-2017 in på sjukhus med nydebuterad diabetes typ 1 och syraförgiftning. Både barnens vårdnadshavare och vårdpersonal kring barnen bjöds in att besvara en enkät. Om barnet var över 15 år besvarade barn och vårdnadshavare enkäten gemensamt. Forskarna kompletterade enkätsvaren med uppgifter från det nationella diabetesregistret.

Enligt riktlinjer ska primärvården kontrollera blodsockret hos barn med symtom som kan tyda på diabetes typ 1. Symtom att vara uppmärksam på är exempelvis sängvätning hos ett barn som tidigare varit torrt, att barnet behöver dricka ovanligt mycket, trötthet, illamående, kräkningar, buksmärtor, ansträngd andning och viktnedgång.

Vid förhöjd blodsocker ska primärvården omedelbart remittera patienten till sjukhus för behandling samma dag. Men i 43 procent av de fall där sjukhusinläggningen hade föregåtts av kontakt med primärvården, och där turerna kunde kartläggas, hade primärvården inte följt dessa riktlinjer. Det hade lett till att insulinbehandlingen blev fördröjd. Fördröjning var nästan lika vanlig i de fall då vårdnadshavaren misstänkt diabetes typ 1 som i övriga fall.

Kan få långsiktiga följder

I studien framhåller forskarna att syraförgiftning är ett mycket allvarligt tillstånd. Med tilltagande syraförgiftning ökar symtomen, bland annat illamående, kräkningar och orkeslöshet. Tillståndet kan i förlängningen leda till medvetslöshet och i värsta fall död.

Men det finns också en växande kunskap om att syraförgiftning kan få långsiktiga neurologiska konsekvenser för barnet med negativ påverkan på den intellektuella utvecklingen.

Forskarna bakom studien drar slutsatsen att kunskapen i primärvården om barn och diabetes typ 1 behöver förbättras.

Här är Apotekarsocietetens nya kommunikationschef

0

Teresa Matérn blir i höst Apotekarsocietetens nya kommunikationschef. Hon kommer närmast från en tjänst som kvalitetsansvarig för e-handel på Apotek Hjärtat och har lång erfarenhet av kommunikationsarbete inom läkemedelsvärlden.

‒ Jag ser mycket fram emot att få fortsätta utveckla Apotekarsocietetens kommunikation. I dessa tider är det viktigt att institutioner som står för fakta och vetenskap når ut med sina budskap och jag ser särskilt fram emot att utforska de digitala möjligheterna, säger Teresa Matérn.

Teresa Matérn är utbildad apotekare vid Uppsala universitet där hon också studerat journalistik med inriktning mot medicin. Under sin yrkeskarriär har hon arbetat med kommunikation i många olika former, bland annat som chefredaktör för tidningen Apoteket, som huvudredaktör för Apoteket.se och nu närmast som kvalitetsansvarig för Apotek Hjärtats e-handel.

‒ Jag är mycket glad över denna rekrytering. Med sin breda kompetens från både apoteksvärlden och kommunikation är Teresa Matérn helt rätt person att fortsätta leda och utveckla Apotekarsocietetens kommunikationsarbete, säger Apotekarsocietetens vd Robert Kronqvist.

Teresa Matérn tillträder tjänsten som kommunikationschef för Apotekarsocieteten i början av september. Hon efterträder Ingrid Helander som går till Svenska dagbladet som vetenskapsredaktör.

Johan Carlson har tackat ja till ytterligare förlängning

0

Johan Carlson, som i år har fyllt 67 år, blir kvar som generaldirektör på Folkhälsomyndigheten ännu ett tag. Det meddelar regeringen i ett pressmeddelande. Regeringen har tidigare förlängt förordnandet två gånger och gör det nu en tredje gång. Enligt det senaste beslutet går Johan Carlsons förordnande ut den 28 februari nästa år.

Rekryteringen av hans efterträdare pågår sedan tidigare i år och Dagens nyheter rapporterade i juni att 13 kandidater sökt jobbet. Det är dock sekretessbelagt vilka de sökande är.

Enligt pressmeddelandet från regeringen fick rekryteringen tillfälligt pausas under den period i somras då det parlamentariska läget gjorde att regeringen måste verka som en övergångsregering. Sedan har rekryteringen återupptagits, men regeringen bedömer inte att den hinner bli kvar i tid till slutet av oktober då Johan Carlsons förordnande skulle ha gått ut.

”Under 2021 har arbetet med pandemin fortsatt och Folkhälsomyndigheten är central i detta. Det är därför viktigt att myndigheten ges goda och stabila förutsättningar för att hantera arbetet med covid-19”, skriver regeringen.

Johan Carlson var tidigare generaldirektör för dåvarande Statens smittskyddsinstitut. Han blev Folkhälsomyndighetens första generaldirektör då myndigheten 2014 skapades genom en sammanslagning av smittskyddsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut och delar av Socialstyrelsen.

– Regeringen har bett mig att stanna kvar på myndigheten ett tag till och jag har tackat ja. Det känns bra att få vara med och bidra i det omfattande och betydelsefulla arbetet med folkhälsofrågorna i ytterligare en tid, säger Johan Carlson i en kommentar på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Nätbaserad och vanlig KBT lika bra mot depression

Kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet som behandling mot depression blir allt vanligare. Nu visar en internationell sammanställning av ett 70-tal studier att den nätbaserade behandlingen i de allra flesta fall är lika bra som traditionell KBT.

– För personer som lider av lätt eller medelsvår depression är effekten av de två behandlingsformerna densamma. KBT via internet är inte bättre, men det är lika bra som sedvanlig KBT, säger Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet och en av författarna till studien.

KBT via internet funnits i tio år

I dag behandlas depression och ångestsyndrom ofta med psykologisk behandling i form av KBT, och ofta även med antidepressiva läkemedel. KBT går ut på att förändra tankar, känslor och beteenden hos patienten som utgör hinder i livet och försämrar måendet. Vid behandlingen får patienten uppgifter och övningar som utförs på egen hand.

Vid traditionell KBT går patienten på regelbundna möten med en psykolog. Den internetbaserade behandlingen bygger på samma princip som traditionell KBT, men kontakten med psykologen sker i stället via säker mejl eller telefon. Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för behandling vid depression och ångestsyndrom och påpekar där att det är viktigt med ett utbud av flera effektiva behandlingsmetoder.

Internetbaserad KBT som behandling mot depression har praktiserats i cirka tio år i Sverige. Men enligt Cecilia Björkelund har det tidigare endast funnits ett fåtal svenska randomiserade studier som har undersökt effekten i jämförelse med traditionell KBT.

Många tidigare studier som har gjorts har randomiserat patienterna till KBT via internet eller till att få vänta tre månader på traditionell KBT-behandling. En metod som enligt Cecilia Björkelund gör jämförelsen mindre tillförlitlig.

Sammanställning av 17 000 patienter

I den nu aktuella sammanställningen har forskare jämför traditionell KBT med internetbaserad KBT mot depression och ångestsyndrom, och kommit fram till att effekten mellan de båda varianterna till största del är likvärdiga. Man har kunnat studera vilka delar av internetbehandlingen som är effektiva för vilka patienter.

Sammanställningen, som har publicerats i The lancet psychiatry, bygger på 76 studier från olika länder varav Sverige är ett. Totalt har 17 521 patienter ingått. Det internationella arbetet har letts från Kyoto University i Japan.

Den svenska studien som ingår i den internationella sammanställningen utfördes i Västra Götalandsregionen mellan 2010 och 2013. I den ingick 90 patienter inom primärvården som led av lätt eller medelsvår depression. Alla dessa hade svarat ja på frågan om de kunde tänka sig att prova internetbaserad KBT. Därefter randomiserades hälften till denna behandling medan den andra hälften fick sedvanlig behandling på vårdcentralen.

Uppföljning viktigt vid KBT via internet

Internetbaserad KBT består av cirka åtta till tio moduler med övningar. Varje vecka har patienten också kontakt med en psykolog via mejl eller telefon.

– Fördelarna med en nätbaserad behandling är att man inte behöver resa eller ta ledigt från jobbet eftersom man själv kan bestämma när man vill göra de olika modulerna, säger Cecilia Björkelund.

Hon poängterar dock vikten av kontakt och uppföljning.

– Det är inte så att vi lämnar patienten helt ensam. Det är förstås viktigt att se att depressionen inte förvärras, och den ska ju också bli bättre, säger Cecilia Björkelund.

I första hand rekommenderas att patienter som lider av depression eller ångestsyndrom behandlas med någon form av psykologisk behandling, framför allt KBT, men om detta inte fungerar kan antidepressivt läkemedel vara ett komplement.

– Vissa patienter tar redan antidepressivt läkemedel när de provar KBT, och så fall går det bra om man fortsätter med det. I den svenska studien såg vi en minskning av medicineringen i början bland de patienter som fick KBT via internet, men i slutet av studien återgick det till att vara lika många i båda grupperna, säger Cecilia Björkelund.

Avslappningsterapi visade negativ effekt

Den internetbaserade behandlingen kan i vissa fall ha negativa effekter, till exempel i de program som innehåller avslappningsterapi.

– Delarna i internetbaserad KBT är effektiva i en högre eller lägre grad, men det är ungefär i samma utsträckning som traditionell behandling. Avslappningsterapi rekommenderas egentligen inte som behandling av depression alls, säger Cecilia Björkelund.

Nätbaserad KBT passar inte heller alla patienter. Vid djup depression är denna behandlingsform inte aktuell i primärvården.

KBT via internet är redan implementerat i primärvården och varje region har möjlighet att beställa sådana program. Cecilia Björkelund menar att resultaten av den aktuella sammanställningen är viktiga.

– Det är inte så många studier som är genomförda på det här sättet. Ska man använda denna behandling i primärvården är det viktigt att det också finns studieresultat från primärvårdens patienter, säger Cecilia Björkelund.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng