De jobbade på Apotekarsocieteten 1971
hjrej jig

De jobbade på Apotekarsocieteten 1971

Vi uppmärksammar Apotekarsocietetens jubileumsdag med att titta tillbaka på ett reportage om de som hade “sin dagliga gärning” på föreningens kansli 1971.

31 aug 2021, kl 07:30
0

I år fyller Apotekarsocieteten 50 år som den ideella och oberoende medlemsorganisationen som den är i dag. Detta firas i morgon den 1 september med en jubileumsdag som bjuder på intervjuer och presentationer om föreningens verksamhet. Inför denna dag tittar Läkemedelsvärlden i dag tillbaka på två texter i Svensk farmaceutisk tidskrift som handlar om den då nya organisationen.

”Den nya Apotekarsocieteten”

År 1971 antog Apotekarsocieteten sin nya form efter en rad politiska beslut. Då tog staten över apoteksverksamheten och köpte Apotekarsocietetens serviceverksamhet. Apotekarsocieteten frånträdde därmed rollen som talesman för det svenska apoteksväsendet.

Ett halvår in på det första året med den nya Apotekarsocieteten stod det klart vem som skulle efterträda Leif H. Eklund som var vd under övergången och bli den nya Apotekarsocietetens vd. Nämligen framlidne docent Lars G. Nilsson.

När han kom till Apotekarsocieteten hade han efter sin apotekarexamen bland annat hunnit med att studera vid Stanford research institute samt göra ett doktorsarbete om vitamin E. Före vd-uppdraget på Wallingatan var han docent och universitetslektor vid Farmaceutiska fakulteten.

I artikeln i Svensk farmaceutisk tidskrift skriver han om ”Den nya Apotekarsocieteten”. Inledningsvis refererar Lars G. Nilsson till organisationens ändamål som fanns beskrivet i de då alldeles nya stadgarna.

”Apotekarsocieteten är en sammanslutning med ändamål att befordra farmaciens och apoteksväsendets utveckling samt främja en hög farmacevtisk yrkesstandard.”

Detta skulle göras genom att stödja vetenskap och forskning, bedriva publicistisk verksamhet samt stödja internationellt samarbete inom det farmaceutiska området. Organisationen skulle också ha ett farmaceutiskt-vetenskapligt bibliotek samt lämna understöd åt behövande apotekare samt deras änkor och barn.

Lars G. Nilsson skriver om att en av de viktiga funktionerna inom den nya Apotekarsocieteten var att anordna symposier och konferenser. Planen var att anordna sådana möten, med deltagande av framstående vetenskapsmän från hela världen, en eller flera gånger per år. I artikeln berättas det bland annat om symposiet Chemistry and biological activity of cannabis som Apotekarsocieteten skulle anordna senare det året. Detta symposium, som var den ombildade organisationens allra första stora vetenskapliga möte, har Läkemedelsvärlden tidigare skrivit om.

”Vi på Wallingatan 26”

I samma nummer av Svensk farmaceutisk tidskrift gjordes också en rundvandring i Apotekarsocietets lokaler, i stort sett samma lokaler som organisationen huserar i i dag.

I reportaget ”Vi på Wallingatan 26” presenteras de personer som ”har sin dagliga gärning” i det vackra huset byggt av Peder Clason mellan åren 1924 och 1925.

År 1971 fanns det yrkesroller på Apotekarsocieteten som inte finns i dag. Till exempel vd-sekreterare, ansvarig för arkivering och växeltelefonist.

I reportaget finns också en bild på den dåvarande bibliotekarien. Apotekarsocietetens bibliotek hade nyligen utvidgats efter en sammanslagning med Farmacevtiska föreningen bibliotek. På samma sida får vi också träffa de personer som arbetade som kassör och kamrer. De ansvarade för de kamerala och fastighetsförvaltande funktionerna.

På två sidor beskrivs också studienämnden som höll i fortbildningskurser för farmaceuter. Under hösten 1971 startade bland annat en ny kurs i farmakologi samt en kurs som behandlade läkemedelsmetabolism. En annan kurs tog upp aktuella läkemedelsfrågor till behandling. Dessutom startade ett kursblock i isotopteknik som behandlade kärnkinetik, isotopteknik och strålskydd, samt medicinska tillämpningar inom det radioaktiva ämnesområdet.

På nästa uppslag beskrivs tidskriftsverksamheten. År 1971 bestod denna av Svensk farmaceutisk tidskrift samt den engelskspråkiga tidningen Acta pharmaceutica suecica som skrev om svensk vetenskaplig farmaci för den internationella marknaden. För Svensk farmaceutisk tidskrift hade resurserna utökat väsentligt och positionerna framflyttats efter årsskiftet 1970-1971. Det främsta anledningen till detta var överenskommelser med Apoteksbolaget, men också det intresse som hade visats från läkemedelsföretagen och andra medlemmar inom branschen.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng