Behandling med antibiotika ned med 13 procent i fjol

Behandling med antibiotika ned med 13 procent i fjol

Både receptförskrivningen och användningen på sjukhus av antibiotika minskade under pandemiåret 2020.

25 aug 2021, kl 13:37
0

Användningen av antibiotika i Sverige påverkades under fjolåret kraftigt av coronapandemin. Framför allt sjönk förskrivningen av antibiotika på recept, men även användningen på sjukhus och andra vårdinrättningar minskade något. Dessutom var det färre personer som sökte vård för anmälningspliktiga infektioner med antibiotikaresistenta bakterier.

Detta visar årsrapporten Swedres-Svarm 2020 från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt.

Användningen av antibiotika minskade rakt över

Den totala mängden antibiotika för människor som såldes i Sverige minskade med 13 procent under 2020. Efter minskningen låg användningen på 9,7 dygnsdoser per 1 000 invånare och dag. I detta ingår all antibiotika som såldes på recept och all som såldes på rekvisition till olika vårdinrättningar och särskilda boenden.

Receptförskrivningen sjönk, som Läkemedelsvärlden även tidigare rapporterat, påtagligt. Minskningen av antalet antibiotikarecept som hämtades ut på apotek blev 17 procent. Minskningen var störst för antibiotika som ofta används vid luftvägsinfektioner (28 procent).

Antalet recept per 1 000 invånare under 2020 var 237, vilket innebär att det nationella målet på högst 250 recept per 1 000 invånare och år uppnåddes. Även försäljningen av antibiotika på recept inom tandvården fortsatte att minska under 2020 och var 3,2 procent lägre än år 2019.

En tendens till ökad försäljning av antibiotika via digitala vårdgivare sågs.

Försäljningen av antibiotika till vårdinrättningar minskade med 4 procent jämfört med 2019.

Viktiga lärdomar

Myndigheterna bakom rapporten bedömer att den kraftiga minskningen främst berodde på de smittförebyggande åtgärderna mot covid-19. Minskat resande, fysisk distansering, hemmajobb, begränsning av sammankomster och andra åtgärder har minskat spridningen även av andra infektioner i samhället.

Folkhälsomyndigheten framhåller att detta visar hur viktigt det är – även som ett medel mot antibiotikaresistens – att förebygga smittspridning.

– Det är något som vi alltid behöver tänka på, både för att minska förekomsten av infektioner och minska behovet av antibiotikabehandling. All användning av antibiotika driver resistensutveckling, och vi behöver använda antibiotikan klokt så att den kan fortsätta att göra nytta och rädda liv, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

– Det är viktigt att fortsätta analysera pandemins påverkan inom området. På det viset kan vi utveckla vår kunskap och våra strategier för att motverka antibiotikaresistens, så att de kan bli effektivare även när samhälle och sjukvård går tillbaka mot ett nytt normalläge.

Även färre resistensfall

Vissa infektioner med antibiotikaresistenta bakterier är anmälningspliktiga. Under 2020 minskade även antalet patienter med sådana infektioner. Det enda undantaget var fall av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin.

Däremot fortsatte andelen resistenta bakterier i de blodprover som skickades på analys på grund av misstänkt resistens att öka svagt. Antalet utbrott av vårdrelaterade resistenta infektioner gick också upp något.

Försäljningen av antibiotika för användning till djur är i Sverige enligt rapporten stabilt låg och domineras av penicillin med smalt spektrum.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng