Öppenvårdens förskrivning av antibiotika har sakta men säkert gått nedåt under en följd av år. Men i april och maj i år kom, som Läkemedelsvärlden rapporterade, en djupdykning. Antibiotikaförskrivningen minskade drastiskt vilket enligt Folkhälsomyndigheten sannolikt berodde på coronapandemin. Dels kan smittskyddsåtgärderna mot covid-19 resultera i att vi drabbas av färre andra infektioner. Och dels kan rädsla för smitta göra oss mindre benägna att söka vård.
I maj var antibiotikaförsäljningen på recept 31 procent lägre än under samma månad i fjol och ännu mer minskade förskrivningen av luftvägsantibiotika.
Ny halvårsrapport
En ny rapport från Folkhälsomyndigheten om utvecklingen under det första halvåret visar nu på fortsatt låg förskrivning av antibiotika i öppenvård. Visserligen vände kurvan blygsamt uppåt i juli jämfört med juni, men förskrivningen låg ändå tydligt under den i samma månad i fjol. Under juli hämtades 19,3 recept per 1000 invånare ut i riket. Det var 1,5 recept fler än föregående månad och 4,4 recept färre än i juli 2019.
När Folkhälsomyndigheten jämför årets första sex månader med samma period i fjol syns en 15-procentig minskning av antibiotikarecepten på riksnivå. Störst är minskningen på Gotland (20 procent) och minst i Östergötland (11 procent).
Samtliga luftvägsantibiotika har minskat och nedgången syns i alla åldersgrupper bland patienterna. Särskilt kraftigt har antibiotikaförskrivningen till barn i åldrarna 0-6 år gått ned.
Det nationella nätverket mot antibiotikaresistens, Strama, kommenterar statistiken på sin hemsida:
”Det återstår att analysera i vilken grad som olika faktorer under pandemin har påverkat förskrivningen. Många av åtgärderna för att minska smittspridningen av covid-19 har också haft effekt på spridningen av luftvägsinfektioner och både skillnader i sjukvårdens organisation och människors sökbeteende kan ha betydelse.”
